tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Seminarium 4 Uppgift 1... 1 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 5 Uppgift 4... 7 Uppgift 5...11 Uppgift 6...12 Uppgift 1 a) Härled den medelfristiga utbudsfunktionen (MAS) grafiskt och förklara med ord. b) Visa den kortsiktiga utbudsfunktionen. Fo rklara utfo rligt varfo r den ser ut som den go r. 1
Def: Företagens utbud som funktion av prisnivån vid givna nominella kostnader. Priset som en funktion av produktionens nivå på kort sikt kallas den kortsiktiga utbudskurvan SAS. Dess utseende baseras på hur kapitalstocken utnyttjades. Priset är oberoende av produktionens nivå, alltså konstant. Dock vid ökad produktion kommer effektiviteten att minska p.g.a en avtagande marginalprodukten. Därför skenar SAS-kurvan från att vara horisontell till vertikal, det säger att det är oerhört kostsamt att åstadkomma 100% kapacitetsnyttjande. c) Visa dessutom, i din graf, vad som ha nder om lo nerna plo tsligt stiger. Vid lågkonjunktur är priset konstant och oberoende av produktionsnivån. I högkonjunktur stiger priset p.g.a att marginalprodukten på arbete sjunker då alltmer av kapitalstocken utnyttjas och närmar sig gränsen för fullt kapacitetsutnyttjande. d) Ha rled den aggregerade efterfra gekurvan [AD(P)] givet fast va xelkurs. Varumarknaden befinner sig till en början i jämvikt för 45 graderskurvan och AD 1. Jämvikten gäller för en given prisnivå som vi kallar P1. På axlarna har vi BNP ch prisnivå, dvs. vi söker sambandet mellan prisnivå och BNP. Tillsammans med en given utländsk prisnivå och fast växelkurs så är relativpriset mellan svenska och utländska bestämt. Vi ändrar nu priset till P2. Nu blir utländska varor relativt sett dyrare svenska varor, dvs växelkursen deprecierar. Därmed stiger efterfrågan på exportvaror och efterfrågan på importvaror sjunker. Det leder till att NX stiger och att jämvikts-bnp ökar. Det finns alltså ett negativt samand mellan prisnivå och BNP. 2
e) Fo rklara vidare, och visa grafiskt, vad som ha nder med AD(P)-kurvan om de privata investeringarna plo tsligt sjunker (vi bryr oss inte om anledningen) Eftersom AD = C + I + G + I_l + NX kommer sjunkande investeringar att skifta AD-kurvan ner, om de andra variablerna hålls konstanta vid investeringsförändringen. Prisnivån kommer att vara konstant medan BNP kommer minska. f) Vad hade effekten pa AD(P)-kurvan blivit, givet en fo ra ndring i investeringarna, om vi ista llet hade haft ro rligt va xelkurs? Vad visar den? AD(p)-kurvan för rörlig växelkurs ser likadan ut som den fasta. Skillnaden är ligger i faktorerna som skiftar kurvan. Precis som under fast växelkurs gäller att alla faktorer som ändrar jmv-bnp, enligt Mundell-Fleming modellen, skiftar AD(P)-kurvan horisontellt. Horisontella skift i AD(P)- kurvan visar ändringen i jämviktsinkomsten vid en given prisnivå. Med flytande prisnivå skiftar kurvan då penningutbud eller efterfrågan ändras, ty dessa påverkar jämviktskonstanten och därmed KURWAN. 3
g) Sammanfoga de olika kurvorna och visa, samt fo rklara, den medelfristiga ja mvikten. Fo rklara dessutom hur vi kan veta att det ra der ja mvikt pa arbetsmarknaden i denna punkt. När den kortsiktiga utbudskurvan går igenom skärningspunkten mellan efterfrågekurvan och den medelfristiga utbudskurvan är varu-, penning-, och arbetsmarknaden i jämvikt. Det innebär att det råder full sysselsättning och BNP är lika med potentiell BNP. 4
Uppgift 2 Anta att det ra der ja mvikt pa alla marknader i enlighet med uppgift g) ovan. Anta nu att AD(P) plo tsligt o kar. O kningen orsakas av att Riksbanken bedriver expansiv penningpolitik. a) Har denna ekonomi fast eller ro rlig va xelkurs? AD(P) ökar under rörlig växelkurs, vilket beror på expansiv penningpolitik. Figur 17.5 sid 355 ritad b) Visa grafiskt och fo rklara anpassningsfo rloppet i ekonomin. Ha r ska ni alltsa anva nda AS-AD-modellen. Ni ska inte parera efterfra gesto rningen med na gon form av ekonomisk politik. graf sid.357 fixad En expansiv penningpolitik (ökning av penningutbudet) medför att den aggregerade efterfrågan ökar och AD(P)-kurvan skiftar ut till AD(P)_2. På kort sikt stiger BNP och prisnivån något. Ekonomin rör sig från punkt A till punkt B, och kommer då befinna sig i en överhettningssituation där mer arbete utförs än vad som är förenligt med full sysselsättning. Arbetstagarna kommer passa på att nyttja nästa löneförhandlingstillfälle till att höja de nominella lönerna, därmed skiftar den kortsiktiga utbudskurvan (SAS) upp och vi når punkt C. Ekonomin rör sig längs den nya efterfrågekurvan från B till C: när prisnivån stiger sjunker efterfrågan längs efterfrågekurvan. Så länge faktisk BNP är högre än potentiell finns det ett tryck uppåt i på lönerna och den kortsiktiga utbudskurvan fortsätter skifta tills ekonomin är tillbaka i fullständig jämvikt fast vid en högre prisnivå, som i punkt D. Det motsatta fallet då, då autonom efterfrågan faller och ekonomin hamnar i lågkonjunktur, kan analyseras på samma sätt. I praktiken är det svårt att anpassa de nominella lönerna nedåt, vilket gör att ekonomin riskerar att vara kvar i lågkonjunktur under en längre tid. Uppgift 3 5
Anta att vi befinner oss i en situation med fo r la g aggregerad efterfra gan, illustrera detta grafiskt i AS-AD figuren. Om vi snabbt vill ta oss till den medelfristiga ja mvikten, dvs utan att va nta pa att marknaden genom nominell lo neanpassning fo r oss tillbaka till ja mvikt, vad fo resla r du fo r a tga rder givet; a) Fast va xelkurs. Expansiv finanspolitik eller ökning av privat autonom efterfrågan medför ett skift utåt i AD(P)- kurvan. Figur 17.4 sid 355 ritad. Då skär AD(P)-kurvan MAS-kurvan högre upp, vilket genererar en högre prisnivå men BNP(potentiell) är konstant eftersom MAS är vertikal. b) Ro rlig va xelkurs. Expansiv penningpolitik eller minskning i efterfrågan på pengar medför ett skift utåt i AD(P)- kurvan. Figur 17.5 sid 355 ritad. Då skär AD(P)-kurvan MAS-kurvan högre upp, vilket genererar en högre prisnivå men BNP(potentiell) är konstant eftersom MAS är vertikal. c) Visa grafiskt samt diskutera och ja mfo r konsekvenserna av denna a tga rd med anpassningsfo rloppet ni redogjort fo r i 2b, bland annat med avseende pa BNP, arbetslo shet och prisniva. Om ekonomin befinner sig i lågkonjunktur (AD(P)-kurvan skär inte MAS och SAS, utan befinner sig till vänster) får en expansiv politik permanent effekt på BNP (Y). Då den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell under lågkonjunktur är prisnivån konstant och multiplikatorn verkar med full kraft. 6
Uppgift 4 a) Ha rled den medelfristiga Phillipskurvan grafiskt och fo rklara med ord. Den medelfristiga philipskurvan är nivån för jämviktsarbetslöshet. Antag att penningmängden ökar med en viss summa. Detta leder till att AD(P)-kurvan skiftar uppåt. Om man utgår från att ökningen i penningmängden har pågått under en längre tid så vet löntagarna om detta vilket gör att de ser till att hålla konstanta reallöner. Den kortsiktiga utbudskurvan kommer då att skifta uppåt i takt med AD(P) kurvan. Detta leder även till att potentiell BNP är lika med faktiskt BNP och arbetsmarknaden är i kontinuerlig jämvikt så att jämviktsarbetslöshet är lika med faktisk arbetslöshet. Neutral inflation uppstår. Vidare kan vi även studera real BNP vilket är lika med kvoten av BNP-deflation och nominell BNP. Denna kommer hållas konstant eftersom nominell BNP och BNP-deflation växer i samma takt. Detta gäller inte endast för real BNP utan även för real penningmängden och real växelkurs. Studerar vi detta grafiskt vid låg respektive hög inflation så ser vi att vi får två punkter i inflationarbetslöshet diagrammet. Det är dessa punkter som bildar Phillips-kurvan och den visar jämviktsarbetslösheten. 7
b) Ha rled den kortsiktiga (fo rva ntningsutvidgade) Phillipskurvan grafiskt och fo rklara med ord. Om vi resonerar som i tidigare uppgift men antar nu att AD(P) kurvan skiftar uppåt i snabbar takt utan att löntagare kan förutse detta. Då kommer den kortsiktiga utbudskurvan kommer då inte att skifta upp i samma takt. Detta resulterat i att faktisk BNP är högre än potentiell BNP och faktisk arbetslöshet är lägre än jämnviktsarbetslösheten vilket leder till ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Ser vi på detta grafiskt så rör man sig upp till vänster då den faktiska inflationen stiger snabbt och nedåt till höger då den faktiska inflationen sjunker snabbt. Studerar vi inflation och arbetslöshet för sig så ser vi att då en sådanhära oförutsedd inflationsökning sker så minskar arbetslösheten temporärt. 8
c) Anta att vi har adaptiva inflationsfo rva ntningar. Anta vidare att den faktiska inflationstakten plo tsligt stiger fra n 2 % till 6 %. Visa effekterna i Phillipsdiagrammet. Låt punkt A visa inflation och arbetslöshetsnivån vid 2%. Stiger sedan inflationen plötsligt och oförutsägbarhet då kommer vi endast röra oss uppåt till vänster längs philipskurvan till punkt B, detta sker för att löntagare inte vet att inflationen kommer stiga. 9
d) Fo rklara med ord och visa grafiskt med hja lp av Phillipsdiagrammet vad som kan sa nka arbetslo sheten permanent till en niva under ja mviktsarbetslo sheten. En ständigt ökande inflation skulle kunna hålla arbetslösheten konstant låg. Om vi utgår från att vi befinner oss i i jämvikt i Phillipsdiagrammet och sedan ökar inflationen så att vi rör oss uppåt vänster i diagrammet så når vi en lägre arbetslöshet. Ökar inte inflationen så kommer den kortsiktiga philipskurvan skiftas uppåt och ett nytt jämviktsläge kommer uppstå vid den ursprungliga arbetslöshetsnivån. Kommer däremot inflationen fortsätta stiga så kommer denna process upprepas utan att arbetslösheten hinner stiga tillbaks till det ursprungliga läget och en konstant låg arbetslöshet kommer råda. e) Fo rklara vad som menas med att vi har rationella fo rva ntningar. Framåtblickande, till skillnad från adaptiva förväntningar som är tillbakablickande. Rationella förväntningar grundar sig på all tillgänglig och relevant information, dvs. individen bildar uppfattningar som om de använde all relevant information. 10
Uppgift 5 Anta att va r ekonomi som har ro rlig va xelkurs har hamnat i ett medelfristigt ja mviktsla ge dock efter flera a r av ho g inflation vilket resulterat i en, enligt va r nya regering, alldeles fo r ho g prisniva relativt va ra viktigaste handelspartners. Va r nya regering kommer da rfo r att bedriva la ginflationspolitik. a) Vilka a tga rder fo resla r du att regeringen eller Riksbanken vidtar givet att de vill sa nka prisniva n. Visa och fo rklara med hja lp av AS-AD-modellen. Er fo rklaring skall inneha lla resonemang om arbetslo sheten, BNP och prisniva. i och med att vi har rörlig växelkurs bör riksbanken försöka minska penningmängden för att på så sätt minska prisnivån. 1 Mål: sänka inflationsnivån genom att strama åt politiken (t ex genom att minska MS) 2 Riksbankschefen annonserar tydligt att nästa år, då ska vi minsann sänka inflationen!! T ex från 10% till 2%. 3 Vi antar rationella förväntningar, vilket är mer effektivt när det kommer till att sänka inflationen. I och med att Riksbankschefen förvarnar om att inflationen kommer ändras nästa år så kommer också allmänheten att veta om vad som ska hända. I grafen kan vi illustrera detta som att vi går från punkten A till C direkt. Det innebär att arbetslösheten är fortsatt konstant och i jämvikt, dvs. vi minskar inflationen utan kostnad. 4 Alternativet är att anta adaptiva förväntningar, vilket innebär att vi går via punkt B. Arbetslösheten kommer därmed att öka, och utvecklingen går långsammare. Figur 18.11 sidan 381 Figur 18.5 överst till vänster fast med hög inflation först och låg sen... I AD-AS modellen kan vi se att vi först har hög inflation, men när riksbanken genomför sin åtstramande politik kommer inflationen bli lägre (tätare mellanrum) b) Fo rklara hur anpassningen fra n en ho g till en la g inflationsniva (desinflation) ga r till givet att vi har adaptiva fo rva ntningar. Ha r skall ni anva nda Phillipsdiagrammet. Figur 18.11 ritad Typ svarad på redan i a)!!!!!!!!!!!!! / 11
c) Fo rklara hur anpassningen ovan ga r till givet att vi ista llet har rationella fo rva ntningar. A ven ha r anva nder ni Phillipsdiagrammet. Vad kra vs det att vi har (fo rutom rationella fo rva ntningar)? Figur 18.11 även här. Vid rationella förväntningar går skiftet direkt från A till C, till skillnad från vid adaptiva förväntningar då vi rör oss via A, B C. Då minskar inflationen direkt utan kostnad (dvs. ingen arbetslöshet). YES! Många länder har fastnat i punkt B (hysterisis) med förklaringen Att förväntningar till viss del är adaptiva Politiker är ej trovärdiga Löneavtal för långa Uppgift 6 Visa grafiskt och fo rklara med hja lp av AS-AD modellen vad som avses med fo ljande tva pa sta enden: Det ra der ingen motsa ttning mellan prisstabilisering och BNP- stabilisering vid efterfra gesto rningar Stabilisering av BNP vid efterfrågestörningar stabiliserar prisnivån. Till exempel leder en positiv efterfrågestörning till hög inflation och för hög BNP om inget görs. En kontraktiv stabiliseringspolitik minskar inflationen och stabiliserar samtidigt BNP, med andra ord råder det ingen motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering vid efterfrågestörningar. I grafen kan vi anta att vi befinner oss i jämviktsläget B där det råder full sysselsättning och alla är glada. Men så sker en negativ efterfrågestörning, vilket skiftar AD(p)-kurvan som gör att vi hamnar i punkten A. En expansiv åtgärd kan då återföra ekonomin till full sysselsättning, uan att lönerna ändras. BNP ökar då enligt deltag * multiplikatorn. Slutsatsen är att det inte råder någon motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering vid en efterfrågestörning, eftersom kurvan AD(p) förflyttas horisontellt längs x-axeln. Figur 17.8 sid 359 Det ra der en motsa ttning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering vid utbudssto rning 12
Vi befinner oss i full jämvikt, punkt A. En utbudsstörning som t.ex. plötslig höjning av arbetskraftskostnader eller att priset för insatsvaror stiger gör att den kortsiktiga utbudskurvan (SAS) skiftar upp (in eller whatever??! se graf!!) den kortsiktiga utbudskurvan skiftar upp lika mycket som kostnaderna stiger per producerad enhet. Den omedelbara effekten blir att prisnivån stiger samt att BNP faller (punkt B). Vi kan även uttrycka det som att en negativ utbudschock leder till tillfällig inflation, samt en uppgång i arbetslösheten s.k. stagflation. Här finns det två scenarier för anpassning mot jämvikt. 1. Marknadsanpassning (marknaden sköter sig själv...tar längre tid) Anpassningen mot jämvikt efter en kostnadsökning sker genom att de nominella lönerna sänks tilldess att full sysselsättning uppnås (punkt A) 2. Expansiv stabiliseringspolitik - (vilken sort beror på växelkursen) Fördelen att expansiv politik är att anpassningen sker snabbare än om marknaden sköter sig själv, däremot leder det till en högre prisnivå än vid en lönesänkning (punkt C) Expansiv politik för att motverka en negativ störning leder till ökade priser (tillfällig inflation). Detta innebär att de ansvariga för stabiliseringspolitiken ställs inför ett dilemma vid utbudsstörningar: stabilisering av BNP sker på bekostnad av prisstabilitet vid utbudsstörningar. Efterfrågestörningar är inte förknippade med ett sådant dilemma. 13
14