Examinationsregler i medieteknik



Relevanta dokument
Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp

KURS-PM för. Lärande i arbete 1 (YTLF17)50 Yhp. Version 1.2 Uppdaterad VS

Processbeskrivning fakturahantering

mönsterkonstruktion Fristående kurs 7.5 hp

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Nyheter och ändringar i Adela Grundskola 4.2.0

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (PSPR03) 7,5 högskolepoäng 23/3 28/4

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski

Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu _ intranät/anställd

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Dokumenttyp: Regler Dnr: Datum: Ansvarig enhet: Studentcentrum Giltighetstid: Tillsvidare

Investerings prospekt

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp. Kurskod OM3270

Examensarbete i språkteknologi

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

kl Tentaupplägg

EBITS Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Regler och riktlinjer för utbildning

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Leverantörsbetalningar

Anslutning av mikroproduktion

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Stadgar Kontakt Nässjö Stadgar. för

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Studiehandledning. Utbildning och arbetsmarknad i förändring, 7, 5 hp VT 2015 Kursansvariga: Christian Lundahl

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Övningar i JavaScript del 3

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Version UMEÅ UNIVERSITET. Idrottsmedicinska enheten. Magisterprogrammet i Idrottsmedicin 60 hp

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013

2. Formalia: Att skriva tentamen

Centrala Sacorådet i Malmö stad

SchoolSoft

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Anvisningar till kurs PERSONLIGHETSPSYKOLOGI (7,5 HP)

SchoolSoft

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

SchoolSoft

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Turismutbildning 2.0

SchoolSoft

Vetenskapligt skrivande

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Övningar i CSS för anpassning till olika enheter

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Namn: Företagsekonomi Ledning och Marknad (LOM) Högskolepoäng: 7,5 hp. Datum: till

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014

Riktlinjer om riskfaktorer enligt prospektförordningen

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

FAQ Utbytesstudier kandidatnivå genom Företagsekonomiska institutionen HT16

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

Säkerhets PM Landvetter Scoutkår

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Roller och funktioner

JFVA02, Juridik: Affärsjuridik, 15 högskolepoäng Business Law, 15 credits Grundnivå / First Cycle

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

DIGITALISERINGSPLAN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Vem gör vad? Ansvarsfördelning vid utlandspraktik. Sjuksköterskeprogrammet. Röntgensjuksköterskeprogrammet. Specialistsjuksköterskeprogrammet

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB Antal sidor: 12

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

YH och internationalisering

ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL?

CHECKLISTA FÖR NYA MEDARBETARE VID ONKOLOGI-PATOLOGI

CAMPINGHANDBOKEN för campinggästen

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

SITHS rekommendationer för internt revisionsarbete

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Tentamen: INTE

Transkript:

Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27

Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer 3 2. Grupper eller individuellt 4 3. Redvisningar 4 3.1 Allmänt 4 3.2 Referenser ch citat 4 3.3 Omfattning 5 4. Redvisningstider 5 4.1 Deadlines 5 4.2 Kmplettering 6 4.3 Examinatinsfrmer med bestämd tid 6 4.4 Salstentamen 6 4.5 Uppsamlingsperid 7 4.6 Redvisning vid ett annat kurstillfälle 7 4.7 Sammanfattning av redvisningstider 7 5. Svar på redvisningar 8 6. Betyg 8 7. Registrering i Ladk 8 2 (9)

Examinatinsregler i medieteknik Examinatin vid Linnéuniversitetet regleras i dkumentet "Lkala regler för examinatiner på grundnivå ch avancerad nivå vid Linnéuniversitetet" (Dnr: LNU 2012/129). Med utgångspunkt från det har vi utvecklat regler för ämnet medieteknik. I detta dkument beskrivs de allmänna regler för examinatin sm vi tillämpar i kurser i medieteknik. Det är viktigt att du sm student läser igenm detta nggrant ch kllar med din lärare m någt är klart. Avvikelser eller tillägg kan förekmma i enskilda kurser ch meddelas då av läraren. 1. Vanliga examinatinsfrmer I kurserna förekmmer lika frmer för examinatin. Följande är de vanligaste: Inlämningsuppgift Arbetet med uppgiften utförs under en perid av några dagar till flera veckr. Resultat redvisas med skriftlig rapprt ch/eller prducerat material sm skickas in via Internet (eventuellt pub- liceras på webben) eller utskrivet på papper. Muntlig redvisning Seminarium Skriftlig tentamen Uppgifterna redvisas muntligt för kurskamrater ch lä- rare. Då prducerat material ska redvisas, brukar detta i regel demnstreras med hjälp av datr ch prjektr. Individuellt eller grupp Salstentamen Studenten redvisar sitt resultat för läraren ch redgör för arbetet med uppgiften. Har det varit ett grupparbete kan eventuellt hela gruppen redvisa samtidigt. Består av ett antal frågr/uppgifter sm besvaras i ten- tamenssal. I regel får inga hjälpmedel såsm litteratur eller miniräknare användas, utan endast papper ch penna är tillåtet. Berende på mfattning kan tiden för tentamen variera mellan en ch fem timmar. Hemtentamen Består av ett antal frågr/uppgifter sm besvaras hemma ch skickas in via Internet. I denna frm av ten- tamen får hjälpmedel sm litteratur, sökningar på Inter- net, etc. användas. Tiden är ftast begränsad till allt från några timmar till några dagar. 3 (9)

Olika examinatinsfrmer kan förekmma för lika delar av en kurs. Ibland kan det vara en kmbinatin av dessa frmer, t.ex. både inlämning av en skriftlig rapprt ch presentatin på ett seminarium. 2. Grupper eller individuellt I individuella uppgifter ska arbetet utföras enskilt. Det är då inte tillåtet att samarbeta varken med kurskamrater eller andra persner. Salstentamen ch hemtentamen är alltid individuella. Andra uppgifter är fta ckså indivduella, men kan ibland vara grupparbeten. Om det i uppgiften står att samarbete får förekmma i vissa delar under arbe- tets gång, får det endast ske i de delar sm anges. Redvisningar ch lösningar ska dck vara enskilda. I gruppuppgifter utförs arbetet gemensamt i gruppen. Även samarbete mellan grupperna kan få förekmma, där så anges. Både hela gruppens arbete ch de individuella insatserna i gruppen bedöms. Strlek på grupper kan variera ch anges i kurserna. Ofta är samarbetet i grup- pen ckså en del av uppgiften. Vid särskilda skäl kan dck ett grupparbete få utföras enskilt, men kraven är då ändå desamma. Studenterna ansvarar själva för arbetsplanering i gruppen ch måste se till att arbetet dels fördelas jämnt mellan gruppmedlemmarna ch dels att samrd- ningen (mötestider, utbyte av material, etc.) fungerar för alla i gruppen. 3. Redvisningar Detta avsnitt tar upp vad sm gäller för redvisningar av uppgifter. 3.1 Allmänt Ange alltid namn, persnnummer (ej för internatinella studenter), uppgifts- benämning ch kurs överst i alla redvisningar sm lämnas in. Uppgifterna ska besvaras med egna rd. Det är inte tillåtet att kpiera någn text (förutm citat, se nedan) eller annat material ch använda i ditt svar eller prducerat material. Detta gäller avsett m materialet är upphvsrättsskyd- dad eller ej. Lösningar på prblem ska vara framtagna av dig själv eller den grupp du arbetar i. Redvisningar ch lösningar på uppgifterna måste vara framtagna för den kurs de lämnas in i. Lösningar sm redan använts sm redvisningar i en annan kurs med samma eller liknande innehåll får ej användas igen. Alla frmer av fusk ch plagiat kmmer att beivras. 3.2 Referenser ch citat Referera tydligt till de infrmatinskällr sm du använt för att frmulera ditt svar. Använd Harvardsystemet för dina referenser (det finns många guider på Internet, men använd den på Högsklan i Brås http://www.hb.se/blr/harvard). 4 (9)

Citat är tillåtna, men dessa ska då endast utgöra en mindre del av den egna tex- ten ch användas för att mtivera dina egna påståenden. Det huvudsakliga in- nehållet i svaret ska vara frmulerat med dina egna rd. Vid citat anges källan nggrant på samma sätt sm för övriga referenser. I en del kurser ch uppgifter specificeras det vilken typ av infrmatinskällr sm ska användas (t.ex. vetenskapliga artiklar eller kursböckerna). I övrigt är valfria böcker, artiklar, sökningar på Internet, etc. tillåtna sm infrmatins- källr. Referera till ursprungskällan. Detta innebär ftast att du t.ex. inte ska referera till lärarens föreläsningsmaterial, utan till de kursböcker eller annat sm lära- ren använt för föreläsningen. Detsamma gäller många sidr på webben, såsm Wikipedia. Kntrllera de källr sm används där ch referera till dem istället. 3.3 Omfattning Besvara uppgifterna krtfattat, men ändå fullständigt. För inlämningsuppgifter brukar det anges en mfattning både på rapprt ch prducerat material. Står det t.ex. att rapprten ska vara 3-4 sidr, så ska den varken under- eller överstiga detta. Detta avser då maskinskrivna A4- sidr i 12 punkters typsnitt ch nrmalt radavstånd. En A4- sida mtsvarar c:a 4-600 rd eller 4000 tecken. För prducerat material anges gränsen på lika sätt berende på vilken typ av material det handlar m antal dkument, filstrlek, speltid för vide, etc. Na- turligtvis är innehållet det väsentliga ch i kurserna anges vilka kvalitetskrav ch bedömningsgrunder sm gäller. Det är dck viktigt att kunna presentera innehållet inm angivna krav på mfattning. Vid muntliga presentatiner, t.ex. på ett seminarium, är redvisningen fta be- gränsad till en bestämd tid. Är det t.ex. 15 minuter, får du inte överstiga denna tid, men försök ckså utnyttja den så mycket sm möjligt. Planera alltså presen- tatinen i förväg, så att du utnyttjar den tilldelade tiden effektivt. Tentamenstiden är maximerad till en bestämd tid - i regel fyra eller fem timmar för salstentamen eller en till tre dagar för hemtentamen. Det brukar dck räcka med en krtare tid för att besvara tentamen, men utnyttja då den extra tiden till att nggrant kntrllera dina svar. 4. Redvisningstider Detta avsnitt tar upp vilka regler sm gäller för tider i lika examinatinsfr- mer. 4.1 Deadlines För en inlämningsuppgift anges ett sista inlämningsdatum. Detta är alltså det datum då redvisningen senast måste sändas in i den frm sm anges i kursen. Om inte redvisningen kmmer in i tid, kmmer den inte behandlas. Planera därför så att du kan lämna in din redvisning i gd tid. Ska t.ex. redvisningen 5 (9)

publiceras på webben får du räkna med att tekniska prblem kan uppstå. Se därför till att du i gd tid före inlämningstidens utgång löst alla tekniska pr- blem. Se ckså till att du har tid att kntrllera din redvisning ch att det t.ex. fungerar efter publicering. 4.2 Kmplettering Om redvisning av inlämningsuppgiften anses vara seriös men ej gdkänd kan läraren begära att få en kmplettering. Med seriös menas att den ska vara km- plett ch genmtänkt. Det går alltså inte att skicka in en fullständig lösning, där vissa delar eller deluppgifter är uteslutna ch på det sättet få extra tid. Om kmplettering begärs, anger läraren ckså ett datum (t.ex. efter en eller två veckr) då kmpletteringen måste skickas in. Syftet med en kmplettering är att läraren vill att du förtydligar någn del eller rättar till någn mindre felaktighet. Det går inte kmplettera för att få högre betyg. Blir inte kmpletteringen gdkänd, är uppgiften underkänd ch får göras m i uppsamlingsperiden (se nedan). Det går alltså inte att få kmplettering på kmplettering. 4.3 Examinatinsfrmer med bestämd tid Seminarier ch skriftliga tentamen sker under en bestämd krt tid ch i en an- given sal. Kursplanen fastställer ftast att det då ska ges ytterligare "ett prvtill- fälle i nära anslutning till rdinarie prv". För dessa examinatinsfrmer ges alltså nrmalt två tillfällen under kursens gång en rdinarie tenta ch en m- tenta. Nrmalt brukar det vara tre veckr mellan tenta ch mtenta, men ibland läggs mtentan i slutet av kursen. Ligger den rdinarie tentan i slutet av kursen ligger dck mtentan några veckr efter kursens avslutningsdatum. Omtentan kan skrivas avsett m du skrev den första tentan eller ej. Har du blivit gdkänd på tentan, kan du dck ej skriva mtentan, för att höja betyget. 4.4 Salstentamen Följande gäller för salstentamen. 4.4.1 Anmälan Till tentamen sm sker i sal, måste du alltid anmäla dig i förväg, så att vi vet hur många platser vi ska bka i skrivsalen. Detta görs på webben på http://lnu.se/student/webbtjanster/tentamensanmalan- skrivschema 4.4.2 Identifiera dig Vid salstentamen måste du kunna visa upp gdkänd legitimatin för att identi- fiera dig. Kntrll sker vid tentamens början. Kan du ej uppvisa detta, får du inte skriva tentan. 4.4.3 Plats Tentamen skrivs i en sal på Linnéuniversitetet. Finns det synnerliga skäl, så kan du ansöka m att få skriva tentamen på annan rt. Se regler i paragraf 2.6 i "L- 6 (9)

kala regler för examinatiner på grundnivå ch avancerad nivå vid Linnéuniver- sitetet". 4.5 Uppsamlingsperid I augusti varje år finns det möjlighet att redvisa kvarvarande uppgifter. Det är alltså endast en uppsamling per läsår sm gäller både för höstens ch vårens kurser. Har du missat en redvisning eller blivit underkänd på den, har du alltså ytterligare en chans att redvisa i augusti. Inlämningsuppgifter redvisas i sin helhet ch inte endast eventuell kmplette- ring. Även mtentr ges i augusti. Bedömningen sker utifrån samma kriterier sm vid rdinarie prvtillfälle. I vissa fall kan frmen för redvisningen vara annrlunda än vid det rdinarie tillfället, t.ex. kan mtentan ersättas med en hemtentamen eller ett muntligt förhör. Hur redvisning ska ske ch när anges av kursansvarig lärare eller examinatr. Deadline för inlämningsuppgifter är nrmalt den 15 augusti, m inget annat anges. Datum för mtentr kan ligga utspritt för lika kurser under hela au- gusti. Kntrllera med läraren för att höra vad sm gäller för den kurs du går. Kntrllera ckså med läraren m inlämningsuppgifterna är desamma sm under kursens gång eller m det är en andra uppgift sm ska göras i uppsam- lingen. 4.6 Redvisning vid ett annat kurstillfälle Redvisning kan ckså ske nästa gång kursen ges eller i en uppsamlingsperid ett annat läsår. Du måste då följa kursens nya upplägg ch de uppgifter sm gäller vid det tillfället. Ska du redvisa vid ett annat kurstillfälle kan du ckså behöva mregistrera dig på kursen. Kntrllera med din lärare för att höra vad sm gäller. Har du tidigare fått delar av kursen gdkänd, behöver du ftast inte göra m dessa delar. Du redvisar då endast de uppgifter sm återstår. Men berende på hur kursen är upplagd, så kan vissa delar behöva göras m, t.ex. då uppgif- terna är berende av varandra eller m examinatinsupplägget väsentligt har förändrats. 4.7 Sammanfattning av redvisningstider För inlämningsuppgifter ges en deadline då redvisning senast ska ske. Missar du detta eller blir underkänd kan du redvisa uppgiften i uppsamlingsperiden i augusti. Tidsbestämda uppgifter (t.ex. salstentamen) ges vid två tillfällen under kursens gång samt ett tredje tillfälle i uppsamlingsperiden i augusti. Redvisar du vid en annan kursmgång eller en annan uppsamlingsperid, måste du följa det då aktuella kursupplägget ch de uppgifter sm då gäller. 7 (9)

5. Svar på redvisningar I "Lkala regler för examinatiner på grundnivå ch avancerad nivå vid Linnéu- niversitetet" anges det att svar ska ges inm 15 arbetsdagar för helfartskurser ch 20 arbetsdagar för halvfartskurser. Vi försöker dck besvara redvisningar så frt sm möjligt, men berende på redvisningarnas mfattning ch antal studenter i kursen, kan det ibland ta upp till det angivna antalet dagar. Ber- ende på examinatinsfrm brukar du ckså få enskilda kmmentarer eller ett allmänt lösningsförslag/kmmentar. 6. Betyg Betyget för de flesta kurser är U (underkänd), G (gdkänd) eller VG (väl gd- känd). I vissa fall förekmmer dck endast U eller G. Detta gäller framför allt prjektinriktade kurser, där studenterna gör lika prjekt eller uppgifter. Det är då svårt att göra en rättvis gradering av betygsskalan. Vilken betygsskala sm gäller för kursen anges i dess kursplan. Bedömningen på lika uppgifter i kursen kan ckså vara U, G eller VG. I vissa fall är det dck endast U eller G, även m betyget på kursen kan vara an- nrlunda. I en del fall ges inte betyg, utan päng på uppgifterna. Detta vägs se- dan samman till ett betyg. På en skriftlig tentamen brukar det ckså ges päng. Nrmalt brukar minst 50-60% krävas för G ch minst 80% för VG. Alla uppgifter (eller andra examinatinsfrmer) sm ingår i kursen måste vara gdkända för att betyg ska kunna erhållas på kursen. Kursens betyg kan ckså översättas till ECTS- skalan, där U översätts till F, bety- get G till någt av betygen C, D eller E ch VG översätts till A eller B. För grade- ringen görs en avvägning av resultatet i kursens lika uppgifter. Bedömningen är alltid målinriktad mt de mål sm anges i kursplanen. Det görs ingen relativ betygssättning. 7. Registrering i Ladk Kursresultat registreras i Ladk, ett register för studenters kursresultat. CSN (Centrala studiestödsnämnden) kan ckså gå in i detta register ch kntrllera studieresultat. Resultaten registreras då kursen är avklarad. I vissa fall sker även registrering av delresultat, t.ex. en uppdelning i tentamen ch inlämnings- uppgifter. Varje enskild uppgift redvisas inte i Ladk, utan där brukar det grupperas i ett färre antal mment. Om kursen t.ex. har sex inlämningsuppgif- ter, så kanske detta redvisas sm två blck i Ladk. Resultatlista lämnas över till ämnessekreteraren då den sista uppgiften är fär- diggranskad för alla kursdeltagare sm redvisat den. Därefter tar det ytterli- gare några dagar innan resultatet blir synligt i Ladk. Du kan själv kntrllera dina resultat i Ladk genm att gå in på http://lpw.lnu.se. Varje universitet/högskla har ett eget register, så du ser där endast de resultat 8 (9)

du har vid Linnéuniversitetet. Har du din huvudsakliga utbildning vid annat uni- versitet/högskla ch vill få kursen tillgdräknad där, måste du först kntrl- lera med dem. Detsamma gäller m du följer en prgramutbildning vid Linnéu- niversitetet ch vill få en kurs från annat universitet tillgdräknad. Då kntak- tar du prgramansvarig lärare för en bedömning. 9 (9)