Ksttillsktt i träningssyfte - En enkätstudie m gymmedlemmars användande av, samt attityder till ksttillsktt. Supplements fr training purpses - A questinnaire study abut gym members use f, and attitudes t fd supplements Anna Lindberg Janssn Sandra Svedberg Student Ht 2014 Uppsats i kstvetenskap, 15 hp Kstvetarprgrammet, 180 hp
SAMMANFATTNING Bakgrund Det finns lika anledningar till intag av ksttillsktt, till exempel tas det för att förbättra sin prestatin. Försäljningen ch intaget av ksttillsktt har ökat stadigt de senaste åren. Märkningen är bristfällig, vilket kan leda till att användaren kan få i sig önskade ämnen. Syfte Studiens syfte var att undersöka användandet av ksttillsktt hs gymmedlemmar, deras attityder till ksttillsktt, medvetenhet m innehållsförteckning, samt att se m det fanns skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm. Metd En enkät utfrmades i Ggle Dcuments sm lades ut ch delades på Facebk, hösten 2014. Ttalt besvarades 164 enkäter ch analysen gjrdes i SPSS Statistics versin 21.0. Chitvåtest användes för att testa signifikansnivån. Resultat Drygt hälften (57 %) av tillfrågade respndenter använde ksttillsktt i träningssyfte, varav männen i signifikant större utsträckning än kvinnrna intg ksttillsktt. Prtein var det vanligaste ksttillskttet, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Styrketräning var den träningsfrm där intaget av ksttillsktt var högst, ch ksttillsktt intgs mer m fler träningstillfällen i veckan fanns. Andelen sm intg ksttillsktt hs yngre var 61 %, ch andelen högutbildade sm tg ksttillsktt var 58 %. Största anledningen till intag av ksttillsktt för både män ch kvinnr är att de ser förändring på krppen. Både män ch kvinnr anser det vara viktigt att veta vad ksttillsktt innehåller. Slutsats Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin.
ABSTRACT Backgrund There are varius reasns why peple are taking fd supplements, fr exampel it is taken t imprve the perfrmance. The sale and cnsumptin f dietary supplements has increased steadily in recent years. The labeling is deficient, which can lead t the user taking unwanted substances. Objective The purpse f this study was t investigate the use f supplements by gym members, their attitudes t supplements, determine their awareness f the table f cntents and t see if there is a difference in the use f dietary supplements regarding gender, age, level f educatin, exercise frequency and type f training. Methd A questinnaire was designed in Ggle Dcuments and distributed n Facebk in the autumn f year 2014. A ttal f 164 questinnaires were answered and the analysis was dne with SPSS Statistics versin 21.0. Chi 2 test was used t test significance level. Results Mre than half (Fifty-seven percent) f respndents said they tk supplements fr training purpses. The prprtin f men wh used dietary supplements was higher than the prprtin f wmen. Prtein was the mst used dietary supplement amng bth men and wmen: whereas vitamins were secnd fr men and kreatin secnd fr wmen. Resistance training was the type f training frm in which the intake f supplements was the highest, and the intake f supplements increased the mre practices a week. The percentage wh tk supplements amngst yunger was sixtyne percent, and the percentage wh tk supplements amngst highly educated was fifty-eight percent. The primary reasns fr the use f dietary supplements amng men and wmen were that the participants can see a change t their bdies. Als, bth men and wmen believe that it is imprtant t knw what the dietary supplements cntain. Cnclusin Men take supplements t a greater extent than wmen d. Fd supplements are ingested mainly f bdy-related reasns, such as better perfrmance. The study als shwed that the mre practices a week, the greater the intake f supplements. There are few Swedish studies n dietary supplements fr training purpses, the area needs t be studied mre in rder t disseminate infrmatin.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 ABSTRACT... 4 1 BAKGRUND... 5 1.1 Användning ch försäljning av ksttillsktt... 5 2 SYFTE... 6 3 METOD... 6 3.1 Urval ch brtfall... 6 3.2 Tillvägagångssätt... 6 3.3 Databearbetning ch analys... 7 3.4 Etiska aspekter... 7 4 RESULTAT... 7 4.1 Användning av ksttillsktt... 8 4.2 Attityder till ksttillsktt... 10 4.2.1 Anledningar till intag av ksttillsktt... 10 4.2.2 Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt... 11 5 DISKUSSION... 12 5.1 Metddiskussin... 12 5.2 Resultatdiskussin... 14 5.2.1 Användning av ksttillsktt... 14 5.2.2 Attityder till ksttillsktt... 15 6 SLUTSATS... 16 7 YRKESRELEVANS... 17 8 FÖRFATTARNAS BIDRAG... 17 9 TACK... 17 10 REFERENSER... 18 Bilaga 1. Enkät. Bilaga 2. Följebrev.
1 BAKGRUND Det finns ingen vedertagen definitin av ksttillsktt. Enligt Livsmedelsverkets (SLV) föreskrifter definieras ksttillsktt sm livsmedel avsedda att kmplettera den nrmala ksten (1). Riksidrttsförbundet (RF) delar in ksttillsktt i tre grupper: energitillsktt sm innehåller klhydrater ch prtein, erggena tillsktt (prestatinshöjande preparat, till exempel kreatin ch kffein) samt vitaminer ch mineraler (2). I denna studie har författarna valt att utgå från RF s definitin av ksttillsktt. 1.1 Användning ch försäljning av ksttillsktt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten är en rikstäckande undersökning, sm genmförts vid tre lika tillfällen, 1989, 1997-98, samt 2010-11 där människr mellan 18-80 år deltar (3). Den senaste undersökningen från 2010-11 visade att 21 % av deltagarna åt ksttillsktt ch att antalet kvinnr sm åt ksttillsktt var fler än antalet män (4). Även andra studier visar att ksttillsktt är vanligare bland kvinnr än män ch att användandet av tillsktt ökar med stigande ålder (5). I en studie sm gjrts bland krppsbyggare var några av de ppuläraste anledningarna till intag av ksttillsktt att prestera bättre, bygga upp muskler ch gå ner i vikt (6). Männen tg ksttillsktt för att bygga muskelmassa i större utsträckning än vad kvinnrna gjrde ch kvinnrna tg ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt i större utsträckning än vad män gjrde. Åldersmässigt var användandet vanligast bland 31-44-åringar, de vanligaste ksttillsktten bland både män ch kvinnr var mega-3, multivitamin- ch mineraltabletter (5). De sm använde ksttillsktt var till större del högutbildade än lågutbildade (7). Försäljningen av ksttillsktt är någt sm ökar stadigt. Branschrganisatinen Svensk Egenvård har presenterat försäljningssiffrr för ksttillsktt från 2013 (8). Enligt dessa siffrr såldes det ksttillsktt ch vitaminer för 2 166 miljner krnr i Sverige, vilket är en ökning med 2,7 prcent från året innan ch med 24 prcent jämfört med år 2006. Det finns frskning sm visar liknande resultat där användandet av ksttillsktt har ökat från 48 % till 53 % mellan 2007 ch 2011 (5). Ksttillsktt är någt sm säljer mer ch mer ch intas på grund av varierande anledningar (9). Människr sm använder sig av ksttillsktt upplever att de förbättrar sina resultat vid intag (10). Det är även individuellt hur idrttare reagerar på lika typer av substanser (11). Det har gjrts studier sm undersöker m det ger någn effekt med ett intag över rekmmendatinerna, där resultatet har visat att ett överskridande inte ger någn effekt på träningsresultatet (12). Även m idrttaren är nga med att kntrllera vad ksttillskttet innehåller finns risken att tillskttet kntaminerats med prdukter sm innehåller dpingklassade substanser, utan att detta framgår av innehållsförteckningen (13). Det har gjrts flera lika undersökningar, vilka visar att cirka 15 prcent av alla undersökta ksttillsktt innehåller dpingklassade ämnen (14). Detta kan leda till att idrttaren testas psitivt vid dpingkntrll (13.) Intresset för ksttillsktt växer samtidigt sm infrmatin ch frskning gällande långtidseffekter ch hälsrisker vid användning av ksttillsktt är bristfällig (15). Studier m hur knsumtinen av ksttillsktt ser ut har gjrts i andra delar av världen ch vi anser det vara relevant att göra en liknande studie här i Sverige, men mer inriktat 5
på en specifik målgrupp - gymmedlemmar, för att sedan kunna jämföra våra resultat med deras. 2 SYFTE Syftet med studien är att studera användandet av, samt attityder till ksttillsktt bland medlemmar på gym. Huvudsakliga frågeställningar vi har utgått från är: Vilket är det vanligaste ksttillskttet bland medlemmar på gym? Vad är anledningarna till intag av ksttillsktt? Finns det skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm? Finns det någn medvetenhet m innehållsförteckningen på ksttillsktt? 3 METOD Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter sm verktyg för datainsamlingen. Denna metd valdes för att nå en större urvalsgrupp vilket underlättar jämförelser ch möjligheten att kunna identifiera skillnader ch samband mellan lika grupper. 3.1 Urval ch brtfall Kriterierna för att få medverka i studien var att inneha ett medlemskap på ett gym, samt en ålder på 18 år eller äldre. Uppfylldes inte dessa kriterier exkluderades deltagaren ur studien. Urvalet blev ett slumpmässigt bekvämlighetsurval, de persner sm för tillfället fanns tillgängliga var de sm svarade på enkäten. Ttalt besvarades 164 stycken enkäter. Av dessa exkluderades 31 enkäter av författarna på grund av att respndenter sm svarat nej på frågan m de tar ksttillsktt ch därefter mbetts att skicka in enkäten ändå frtsatt kryssa i frågr sm inte var relevanta för dessa deltagare. Detta gav ett internt brtfall på 19 %. Efter brtfallet återstd 133 enkäter. Det externa brtfallet gick inte att bedöma eftersm det inte gick att se hur många sm sett enkäten utan att besvara den. 3.2 Tillvägagångssätt Den ursprungliga planen var att stå på ett gym ch dela ut enkäter. Detta gick dck inte att genmföra på grund av att gymmet inte gav tillstånd till det. Istället gjrdes en webbenkät. Denna skapades i Ggle Dcuments ch innehöll ti frågr (Bilaga 1). Den första delen av enkäten bestd av bakgrundsfrågr sm kön, ålder, utbildning, träningsfrm samt träningsfrekvens. Den andra delen av enkäten tg upp frågr gällande vilket ksttillsktt respndenten främst använde. Sista delen bestd av attitydfrågr med tre svarsalternativ: stämmer, stämmer delvis, stämmer inte, vilka respndenten skulle ta ställning till. Enkäten inleddes med ett följebrev (Bilaga 2) sm utarbetats från bken Enkäten i praktiken (16). Enkätens frågr utfrmades efter studiens syfte. För att missförstånd skulle undvikas användes ett så lättförståeligt språk sm möjligt ch facktermer undveks. En piltstudie genmfördes när första utkastet av enkäten var klar. Piltstudien bestd av åtta persner sm fanns i författarnas närmaste vänskapskrets ch familj. Vid piltstudiens genmförande brtsåg man från inklusinskriteriet att den sm svarar måste vara medlem på ett gym. Synpunkter sm inkm efter piltstudien rörde ett antal grammatiska detaljer. Synpunkterna tgs i beaktning ch efter en revidering av enkäten skickades den ut. Enkäten lades ut på Facebk där den sedan delades vidare av 6
andra Facebkanvändare. Enkäten var öppen i fem dagar, under den tiden hade enkäten delats sammanlagt 25 gånger. 3.3 Databearbetning ch analys Data från enkäten registrerades autmatiskt i ett kalkylark i Ggle Dcuments, sm författarna sedan överförde till Excel. I Excel avkdades data ch överfördes till statistikprgrammet IBM- SPSS Statistics versin 21.0. För att kntrllera m variablerna var nrmalfördelade eller inte användes ett test: Q-Q plts. De variabler sm testades var ålder, träningsfrekvens ch utbildning. Variablerna visade sig vara icke nrmalfördelade, därför användes chitvåtest för jämförande tester mellan grupper, exempelvis samband mellan träningsfrekvens ch intag av ksttillsktt. Vid analysen användes endast de enkäter sm var kvar efter det interna brtfallet. Även medianvärde ch spridningsmått testades för åldern. Signifikansnivån sattes till p<0,05 för samtliga test. Excel användes parallellt med SPSS för skapandet av stapeldiagram. I enkäten fanns det ett fåtal öppna svarsalternativ där respndenten hade möjlighet att skriva in övriga synpunkter. Dessa synpunkter var få, de inkmna svaren avsåg prdukter sm passade in i redan angivna svarsalternativ ch fördes därför in manuellt i dessa kategrier. Spridningen på deltagarnas utbildningsnivå var låg, på grund av detta tgs ett beslut att dela in deltagarna i hög- respektive lågutbildade. Till kategrin högutbildade räknades respndenter sm hade högskle-/universitetsutbildning 2 år eller krtare, samt högskle-/universitetsutbildning längre än två år. Respndenter med grundskla/flkskla, enbart gymnasieutbildning, samt eftergymnasial utbildning (minst 1 år) sm högst avslutade utbildning kategriserades sm lågutbildade. Antal lågutbildade i vår studie var 26 stycken, antal högutbildade var 107. Även ålder grupperades till två grupper: yngre ch äldre. Respndenterna från 30 ch uppåt ansågs vara äldre medan 29 ch yngre ansågs vara yngre. I gruppen yngre var det 104 stycken, i gruppen äldre var det 19. För attitydfrågrna m varför deltagarna använder ksttillsktt ch frågan m köp ch innehåll fanns alternativ på likertskalan: stämmer, stämmer delvis, samt stämmer inte. 3.4 Etiska aspekter I följebrevet (Bilaga 2) till enkäten tgs infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet i beaktning. Deltagarna fick infrmatin m studiens syfte samt m enkätundersökningen. Det framgick tydligt att deltagandet var frivilligt ch att respndenterna kunde avsluta studien när sm helst. Inga frågr ansågs av författarna vara etiskt prblematiska. Det framgick även att infrmatinen sm följde med den ifyllda enkäten behandlades knfidentiellt samt att insamlad data enbart skulle kmma att användas för studiens ändamål. 4 RESULTAT Här redvisas resultatet av de 133 enkäter sm ingick i studien efter det interna brtfallet på 19 %. Könsfördelningen bland respndenterna var jämn med 52 % kvinnr ch 48 % män. Av de sm deltg i studien var största delen, 80 % högutbildade, medan 7
enbart 20 % hade en lägre utbildningsnivå. Åldern på respndenterna sträckte sig från 18 år till 53 år, medianåldern var 24 år (25:e - 75:e percentilen: 23-27). Största andelen av respndenterna tränade 4-5 gånger i veckan (44 %). Den vanligaste träningsfrmen var styrketräning, med en svarsfrekvens på 51 %, följt av en blandning av lika träningsfrmer (29 %). 4.1 Användning av ksttillsktt Av enkäten framkm det att drygt hälften (57 %) av respndenterna intg ksttillsktt i träningssyfte. Männen i studien åt ksttillsktt i signifikant större utsträckning jämfört med kvinnrna (p<0,001). (Fig. 1). Figur 1: Intag av ksttillsktt bland män respektive kvinnr, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=133) I syfte att finna eventuella skillnader mellan ålder, jämfördes intag mellan yngre ch äldre. Det visade sig att majriteten av de sm intg ksttillsktt tillhörde gruppen yngre, då 61 % svarade ja på frågan m de intg ksttillsktt. Andelen prcent sm svarade ja i gruppen äldre var 37 %, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,078). Skillnad i intag av ksttillsktt mellan grupperna hög- ch lågutbildade jämfördes. Detta visade att användandet av ksttillsktt var jämnt mellan utbildningsnivåerna. Andelen högutbildade sm intg ksttillsktt var 58 % ch andelen lågutbildade sm tg ksttillsktt var 54 %. skillnaden var dck inte signifikant (p=0,826). Bland de respndenter sm regelbundet intg ksttillsktt i träningssyfte var prtein det vanligaste tillskttet för både män (92 %) ch kvinnr (69 %) (Fig 2,3). Ttalt intg 96 % av respndenterna prtein ch 75 % av respndenterna intg vitaminer. Prtein var det tillsktt sm var vanligast för både män ch kvinnr, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Kreatin var däremt det tillsktt män intar minst av ch minst andel kvinnr intar antixidanter. 8
Figur 2: Andel män i prcent sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=48). Figur 3: Andel kvinnr sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=28) Bland respndenterna sm tränade styrketräning var användandet av ksttillsktt vanligast (67 %). Intaget var någt lägre hs respndenterna sm utförde en blandning av de lika träningsfrmerna (26 %). I grupperna knditinsträning ch gruppträning var intaget av ksttillsktt lågt, där båda grupperna låg på 1 %. Kffein ch kreatin var de ksttillsktt sm var vanligast bland de sm uppgav att styrketräning var deras huvudsakliga träningsfrm. De få sm intg tillsktt av knditinsträningsgruppen uppgav att vitaminer var det tillskttet störst andel intg, medan gruppträningsgruppen huvudsakligen intg mineraler, följt av kffein. 44 % av de sm besvarade enkäten uppgav att de tränade 4-5 gånger i veckan, av dem intg 63 % ksttillsktt. Endast ett fåtal respndenter svarade att de tränade 1 gång i 9
veckan eller mer sällan, likaså var det endast ett fåtal sm svarade att de tränade fler än 7 gånger i veckan. En signifikant skillnad kunde bserveras mellan antal träningstillfällen ch intag av ksttillsktt. Dest fler träningstillfällen i veckan, dest större var andelen sm intg ksttillsktt (p<0,001). 4.2 Attityder till ksttillsktt 4.2.1 Anledningar till intag av ksttillsktt Efter en sammanställning av svaren från attitydfrågrna visades det att de huvudsakliga anledningarna till intag av ksttillsktt var krppsrelaterade, såsm förändring på krppen, bättre prestatin (52 % av männen ch 44 % av kvinnrna) samt nyfikenhet på m det kan ske någn förbättring (34 % av männen respektive 36 % av kvinnrna). (Fig 5). Både män ch kvinnr tar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. I vår studie hade de krppsrelaterade frågrna högre svarsfrekvens på alternativet Stämmer, än på de övriga påståendena. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan hur män ch kvinnr ansåg sig bli påverkade av vänner (p=0,802), samt media (p=0,205). Alternativen sm gick att kppla till påverkan utifrån, det vill säga Mina vänner tar det, Jag blir påverkad av media, samt Jag är påläst på mrådet visade vissa skillnader mellan de lika svaren. Endast ett fåtal respndenter uppgav att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av media; 2 % av männen ch 4 % av kvinnrna. Det är det svarsalternativ sm har fått lägst svarsfrekvens på svarsalternativet Stämmer. Däremt var det en någt större andel sm svarade att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av vänner; 18 % av männen ch 12 % av kvinnrna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). 27 % av kvinnrna ch 9 % av männen uppgav att de tg ksttillsktt för att de inte äter en fullständig kst, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,138). 10
Figur 5. Andelen män ch kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående varför ksttillsktt intas, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76). 4.2.2 Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt Både män ch kvinnr ansåg det vara viktigt att veta vad ksttillskttet de köper innehåller, då 75 % av männen ch 70 % av kvinnrna svarade att de tycker påståendet stämmer. Däremt ansåg endast 38 % av männen ch ungefär en fjärdedel av kvinnrna (26 %) att märkning ch innehållsförteckning är lätt att förstå (Fig. 6). När det kmmer till inköp visade resultaten att både män ch kvinnr huvudsakligen gör sina inköp av tillsktt på internet, 58 % av männen ch 41 % av kvinnrna. Andelen kvinnr sm köpte sina tillsktt i butik var 39 %, medan andelen män sm köpte tillsktten i butik var 33 %. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnr ch män gällande hur benägna de var att lita på att ksttillsktten de köper inte innehåller några lagliga medel, där 74 % av kvinnrna uppgett att påståendet stämmer, följt av 65 % av männen (p=0,606). 11
Figur 6. Andelen män respektive kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående märkning, innehåll ch inköp av ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76). 5 DISKUSSION 5.1 Metddiskussin Den abslut största andelen av respndenterna var mellan 23-27 år. Detta var mest trligt ett resultat av att enkäten delades på Facebk ch att majriteten av de sm svarade var vänner i samma ålder sm författarna. Detta gjrde att resultatet inte kan generaliseras. Om respndenternas ålder varit mer nrmalfördelad hade resultatet antagligen blivit mer representativt för Sveriges alla åldersgrupper. Åldersspridningen hade mest trligt blivit större m enkätstudien genmförts på ett gym, ch ett sådant resultat hade kanske kunnat bli mer representativt för medlemmar på gym. Det är även mycket sannlikt att andelen kststudenter/ kstintresserade var större bland författarnas vänner än vad det är sett till hela Sverige. Resultatet kan därför inte ses sm representativt för Sveriges beflkning, men i ch med att 133 persner efter brtfall deltg i studien kan det ändå ge en indikatin på vuxna individers användning av, samt attityder till ksttillsktt. Om respndenterna inte var kststudenter/ kstintresserade hade resultatet möjligtvis visat ett ännu högre intag av ksttillsktt, då kstintresserade kan veta att ksttillsktt inte är nödvändigt vid intag av varierad kst (2). Studiens validitet ch reliabilitet styrktes av att en piltstudie genmfördes innan själva studien drg igång. Validiteten har även styrkts genm nggrant utfrmade enkätfrågr, utifrån syfte ch huvudsakliga frågeställningar. Validiteten hade kunnat styrkas 12
ytterligare m den ursprungliga planen att stå ch dela ut enkäter på ett gym hade genmförts. Nackdelen med att stå ch dela ut enkäter kan vara att det tar mycket tid, det är svårt att få in ett lika strt underlag sm man får när man använder sig av en webbenkät. Att stå ch dela ut enkäter skulle leda till att det externa brtfallet hade kunnat redvisas lättare, samt eventuella missförstånd av frågr kunnat minimeras eftersm respndenterna hade kunnat fråga m hjälp på plats. Att använda sig av webbenkät var ett smidigt sätt att nå ut till ett strt antal deltagare ch på så sätt få ett strt underlag till studien. Om kvalitativa intervjuer genmförts hade underlaget blivit mindre ch resultatet skulle inte kunna generaliseras för en beflkning. Istället skulle vi fått veta mer ingående m en individs syn på varför just denna tar ksttillsktt. Det interna brtfallet skulle mest trligt bli mindre vid intervju, då frågrna kan ställas på ett annat sätt. Enkäten innehöll få frågr för att minska risken att deltagarna inte skulle rka fylla i hela enkäten. En längre enkät hade inneburit ett större underlag att arbeta med, men hade mest trligt ckså gett ett större internt brtfall. För att så långt sm möjligt eliminera internt brtfall var vissa frågr i enkäten bligatriska, det gick inte att gå vidare i enkäten m deltagaren inte svarat på dessa. En nackdel med bligatriska frågr kan vara att respndenten inte väljer att svara alls, m respndenten exempelvis inte vill ange sin ålder. Det fanns en underrubrik till en fråga i enkäten sm löd: Om nej, tack för din medverkan. Tryck på Skicka längst ner i frmuläret. Den frågan genererade flest brtfall, eftersm det ledde till att ett strt antal missade att de inte behövde fylla i resterande delen av enkäten. Många fyllde därmed i frågr sm inte var relevanta för dem i ch med att de inte intg ksttillsktt. Det externa brtfallet kunde bli mindre, m det funnits ett alternativ liknande: Jag tar inte ksttillsktt på varje specifik fråga m de lika tillsktten. I vår studie behövde deltagarna inte svara på enkäten på en gång, utan det fanns möjlighet att vänta med att svara. Detta bidrg till att risken för förhastade svar från deltagarna minskade, eftersm de hade möjlighet att fundera en längre tid än vid utdelning ansikte mt ansikte eller vid kvalitativ intervju. För respndenterna fanns dck en möjlighet att öppna ch besvara enkäten vid flera tillfällen, vilket var en nackdel. Det innebär teretiskt att en ch samma persn kan ha gett studiens alla svar ch studien hade varit säkrare m det endast var möjligt att besvara enkäten en gång från samma datr. En annan nackdel var att deltagarna inte hade möjlighet att snabbt ställa en fråga m de tyckte någt var tydligt eller inte gick att förstå. Det kunde leda till att deltagare kryssade i svarsalternativ sm inte var sanningsenliga, vilket påverkar studiens giltighet. Eftersm kunskapen m ksttillsktt hs deltagarna är känd, kan detta vara en annan typ av felkälla. Exempelvis, m en deltagare tar tillsktt av järn, men inte besitter kunskapen m att detta ingår under mineral, kanske denne inte kryssar i någt överhuvudtaget. I de öppna svarsalternativen uppgav en respndent aminsyrr sm alternativ, fastän alternativet Prtein var ikryssat. För att undvika detta hade exempel kunnat ges för varje ksttillsktt, vilket hade medfört en högre reliabilitet för studien. 13
I följebrevet kunde det ha framgått att deltagandet kunde avbrytas när sm helst fram till att de skickat in enkäten. Detta på grund av att m någn skulle höra av sig i efterhand att den inte vill delta skulle det vara svårt att veta vilken enkät sm skulle tas brt. Kriterierna för att medverka i studien var att respndenterna skulle vara medlem på gym ch vara över 18 år. Det är möjligt att kntrllera m deltagarna har varit ärliga på dessa kriterier. Det inkm inget svar från någn sm var under 18 år, men det finns en risk att någn deltagare skrivit 18 år trts att denne var yngre än så. Det finns även en risk att människr utan medlemskap på gym har svarat trts detta kriterie. För att minimera risken att kriterierna inte uppfylldes, skrevs dessa ut redan i texten till länken på Facebk ch även i följebrevet. 5.2 Resultatdiskussin 5.2.1 Användning av ksttillsktt Resultatet i vår studie visade att 57 % av de 133 tillfrågade respndenterna intg någn frm av ksttillsktt i träningssyfte. Riksmatens undersökning visade att 21 % av respndenterna intg ksttillsktt, dck tittade inte Riksmaten på användandet hs gymmedlemmar, utan beflkningen i allmänhet (3). Skillnaden på vår studie ch Riksmaten kan ber på det. En frskning gjrd i USA visade att 86 % av tillfrågade tg ksttillsktt i samband med träning (17). Att andelen sm intar ksttillsktt är högre i den amerikanske studien kan ber på den är utförd på ett cllege, ch där förekmmer det idrtt i frm av lagidrtter, exempelvis amerikansk ftbll, basket ch cheerleading. Vår studie visade att män är mer benägna att inta ksttillsktt än kvinnr; nästan dubbelt så str andel av männen jämfört med kvinnrna intg ksttillsktt. Denna skillnad trr vi kan ber på att många ksttillsktt är förknippade med muskelbyggande, ch män är, i större utsträckning, mer intresserade än kvinnr av att bygga stra muskler (6). Detta påstående kan styrkas av en amerikansk studie där man undersökt krppsbyggares användande av ksttillsktt (5). Vi fann inga skillnader mellan yngre ch äldre vad gäller att ta ksttillsktt. I en amerikansk studie visade resultatet att intaget av ksttillsktt ökar med åldern (5). Skillnaden kan även ber på att vi i vår studie inriktade ss på ksttillsktt i samband med träning, vilket inte den amerikanska studien gör. Andelen högutbildade i vår studie sm intg ksttillsktt var fler än andelen lågutbildade, skillnaden var dck inte signifikant. Tidigare frskning har visat att högutbildade tg ksttillsktt i större utsträckning än lågutbildade (7). En anledning till detta kan vara att högutbildade i regel har högre inkmst än lågutbildade, vilket får till följd att högutbildade har mer pengar att köpa tillsktt ch gymkrt för. En annan rsak kan vara att högutbildade läser mer ch genm detta kmmer över mer litteratur m ksttillsktt ch därmed blir mer nyfikna. När det kmmer till vilket ksttillsktt sm är vanligast framgick det i vårt resultat att prtein var det vanligaste ksttillskttet för både män ch kvinnr, vilket är samma resultat sm framkmmit i en libanesisk studie (18). Där framgick det att prteinpulver var det vanligaste ksttillskttet på marknaden, följt av aminsyrr i tablettfrm. En amerikansk studie har emellertid visat att energidrycker var det vanligaste ksttillskttet (17). Skillnaden mellan länderna kan ber på vad media främst väljer att göra reklam för, samt vilket ksttillsktt sm är mest lättillgängligt för inköp i butikerna ch på 14
internet. Vilken träningsfrm sm är ppulärast i landet kan även spegla vilket ksttillsktt sm främst intas. Kvinnrna i vår studie tg främst ksttillsktt i frm av prtein tätt följt av kreatin, medan männen i huvudsak intg prtein tätt följt av vitaminer. Andra studier har dck visat att kvinnr huvudsakligen tar tillsktt rika på vitaminer, mineraler ch örter (18). Dessa resultat överensstämmer inte med våra resultat, där vitaminer ch mineraler km först på 5:e respektive 6:e plats. Dessa tillsktt är främst kpplade till hälsmässig fördel. Män intar i huvudsak ksttillsktt sm prteinpulver ch vitaminer, dessa tillsktt är främst förknippade med en prestatinshöjning ch muskelbyggande. Även tillsktt sm kreatin ch kffein är vanligt förekmmande bland män (9). Det kan ber på att för kvinnr finns ett strt utbud av tidningar, blggar med mera sm fkuserar mer på kvinnrs skönhet med smala krppar än på muskelbyggande. För män är det tvärtm, där ligger muskelbyggande fta i fkus. En annan anledning till att vårt resultat skiljer sig från internatinella resultat kan vara att i vår studie var det betydligt fler yngre än äldre deltagare. Att vitaminer, mineraler ch örter kmmer högt upp på listan i utländska studier kan därmed ber på att äldre människr har större behv av dessa. Hade andelen äldre varit större i vår studie kan resultatet ha blivit liknande för ss. I vår studie framgick det att vitaminer främst tgs vid knditinsträning. Dessa resultat styrks av en studie gjrd i Kanada, där det framgick att intaget av vitaminer var högre i idrtter där uthålligheten är betydande (19). När ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens testades, visade det sig att deltagare sm tränade fler antal gånger i veckan verkade inta mer ksttillsktt än de sm tränade få gånger i veckan. Anledningen till detta kan vara att många trr det är svårt att få i sig rätt mängd näringsämnen vid mycket träning, ch att de därför kmpletterar ksten med exempelvis prteinpulver. Frskning gällande ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens är bristfällig. Detta är ett bevis på att mer frskning inm detta mråde bör göras. 5.2.2 Attityder till ksttillsktt Resultatet från attitydfrågrna visade att största delen, både män ch kvinnr, intar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. Där finns en likhet med en amerikansk studie, där anledningen till intag av ksttillsktt visade på en önskan att prestera, samt känna ch se skillnad på krppen (17). Våra fynd stärks ytterligare av en studie, sm visade på att anledningarna till intag i huvudsak var krppsrelaterade (6). I just den studien uppvisades skillnader mellan män ch kvinnr, då männen i större utsträckning än kvinnrna strävade efter att bygga muskler, medan kvinnrna hellre ville gå ner i vikt. I vår studie fanns inte ett alternativ m att ta ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt, men de sm tg ksttillsktt i vår studie för att gå ner i vikt kan ha svarat Jag märker förändring på/i min krpp istället. En amerikansk studie visar att andelen sm intg ksttillsktt för att kmplettera en fullständig kst var likvärdigt mellan könen, cirka 30 % av varje (6). Männen i den van nämnda amerikanska studien tg ksttillsktt i syfte att bygga muskler, medan största delen av kvinnrna tg ksttillsktt för att bränna fett. I en studie sm gjrts har resultatet visat att de sm intar energidryck gjrde det i syfte att gå ner eller bibehålla vikt (20). Endast ett mycket litet antal ansåg att de påverkas av media vid köp av ksttillsktt. Den låga svarsfrekvensen kan ber på en medveten påverkan. Det kan vara svårt att 15
veta m/när man blivit påverkad av media. Det kan även vara svårt att veta vad sm räknas sm media. Det kan ha funnits respndenter sm köpt ett ksttillsktt för att de sett att exempelvis en viss blggare tagit det, men ändå inte kpplat ihp det med påståendet att dem blivit påverkade av media. I vår studie fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). Vi trr att det kan ber på att träning har blivit ett lika strt intresse hs kvinnr sm hs män. Det finns litteratur, exempelvis tidningar, sm vänder sig till båda könen, inte enbart män eller enbart kvinnr. I en studie från USA km man fram till att persner sm deltagit mycket på idrtten i sklan, eller deltagit i andra sprtaktiviteter sm ung, var mer sannlika att använda sig av ksttillsktt i vuxen ålder (21). Det kan möjligtvis ber på att dessa växt upp i en mgivning där idrtt ch tillsktt är en del av vardagen. Vår studie visade att störst andel, både män ch kvinnr, köper sina ksttillsktt via internet. Även inköp i butik förekm bland deltagarna i vår studie, där 39 % av kvinnrna svarade att de handlar i butik, ch 33 % av männen. Anledningen till att vissa handlar i butik kan vara att de inte känner sig pålästa inm mrådet ksttillsktt ch vill därför kunna rådfråga med en persn sm är kunnig på mrådet. Alla kanske heller inte är lika medvetna m vilka hemsidr man vänder sig till, ch vilka hemsidr sm är mer säkra än andra. Frskning gällande inköp av ksttillsktt är bristfällig. Många respndenter ansåg att det är viktigt att veta vad ksttillskttet de äter innehåller. Många har även svarat att de litar på vad ksttillskttet de köper innehåller. I vår studie var det fler kvinnr än män sm uppgav att de litar på att innehållsförteckningen på det ksttillsktt de köper stämmer, men skillnaden var inte signifikant (p=0,606). Både män ch kvinnr bör dck vara mer undersökande när de ska handla sina ksttillsktt, eftersm det finns studier sm visat att 15 % av ksttillsktt sm undersökts innehåller dpingklassade preparat (14). En anledning till att köpare av ksttillsktt litar på innehållsförteckningen, trts studier sm visar på det relativt höga innehållet av dpingklassade substanser, kan vara inflytande från media, exempelvis blggar. Det kan ckså vara så att användare av ksttillsktt inte reagerar förrän det händer någt med dem själva eller någn i deras närhet. Infrmatinen m felaktiga innehållsförteckningar kan vara bristfällig, likaså vad sm händer vid intag av dpingklassade ämnen. Även fast det finns studier, så är det långt ifrån alla sm når ut till tidningar, internet ch andra medier. Trts många undersökningar sm visat att märkningen på ksttillsktt är bristfällig ch att det kan förekmma innehåll av lagliga substanser, har detta inte rsakat ett mindre intresse för ksttillsktt. Försäljningen av ksttillsktt har istället ökat de senaste åren. 6 SLUTSATS Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin. 16
7 YRKESRELEVANS Sm blivande livsmedelsinspektörer kmmer det i vårt framtida yrke ingå att kntrllera ksttillsktt, eftersm dessa räknas till livsmedel. I ch med den ökande försäljningen kmmer vår rll sm livsmedelsinspektörer vara viktig för kntrll av märkning ch innehåll på ksttillsktt. Av den anledningen ansåg vi att det var av intresse att studera hur vanligt förekmmande det är med ksttillsktt ch vilka attityder flk har till detta. 8 FÖRFATTARNAS BIDRAG ALJ ch SS har gemensamt utfrmat enkäten, genmfört datainsamlingen, bearbetat ch analyserat data samt författat uppsatsen. 9 TACK Vi vill tacka alla sm medverkade i studien ch gjrde den möjlig att genmföra. Vi vill även tacka våra vänner sm hjälpt ch stöttat ss under studiens gång. 17
10 REFERENSER 1. Livsmedelsverket [Internet]. Ksttillsktt [Uppdaterad 2013-09-19; citerad 2014-09-08]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-chnaring/ksttillsktt/ 2. Riksidrttsförbundet [Internet] Definitiner av begreppet ksttillsktt [Uppdaterad 2014-01-14; citerad 2014-09-23]. Tillgänglig från: http://www.rf.se/antidping/ksttillsktt/definitinavksttillsktt/. 3. Livsmedelsverket [Internet]. Matvanr- undersökningar [Uppdaterad 2014-03- 14; citerad 2014-09-25]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-chnaring/matvanr---underskningar/ 4. Livsmedelsverket [Internet]. Livsmedel- ch näringsintag bland vuxna i Sverige [Citerad 2014-09-26] Tillgänglig från: http://www.slv.se/uplad/dkument/rapprter/mat_naring/2012/riksmaten_2010 _2011.pdf. 5. Dickinsn A, Blatman J, El-Dash N, Franc JC. Cnsumer Usage and Reasns fr Using Dietary Supplements: Reprt f a Series f Surveys. J Am Cll Nutr. 2014;33:2:176-82. 6. Bnd Brill J, W Keane Michele. Supplementin Patterns f Cmpetetive Male and Female Bdybuilders. Int J Sprt Nutr. 1994;4:398-412. 7. Dickinsn A, MacKay D. Health habits and ther characteristics f dietary supplement users. Nutr J. 2014, 13:14. 8. Svensk egenvård [Internet] [Uppdaterad 2014-09-05; citerad 2014-09-23] Tillgänglig från: http://www.svenskegenvard.se/index.php/cmpnent/cntent/article/51- nyhetsflede/2265-faerska-siffrr-sa-mycket-ksttillsktt-saeljs-i-sverige ). 9. Schwenk TL, Cstley CD. When Fd Becmes A Drug: Nnanablic Nutritinal Supplement Use in Athletes. Am J Sprts Med. 2002;30(6):907-16. ISSN 0363-5465. 10. Gstn JL, Crreia- Davissn-Tulsn MI. Intake f nutritinal supplements amng peple exercising in gyms and influencing factrs. Nutritin. 2010; 26:604-11. 11. McClung M, Cllins D. Because I knw It will! :Placeb Effects f an Erggenic Aid n Athletic Perfrmance. J Sprt Exerc Psychl. 2007; 29(3):382-94. 12. Antni J, Peacck CA, Ellerbrek A, Frmhff B, Silver T. The effects f cnsuming a high prtein diet (4.4 g/kg/d) n bdy cmpsitin in resistancetrained individuals. J Int Sc Sprts Nutr. 2014; 11:19. 13. Sveriges lympiska kmmitté [Internet] kstrekmmendatiner för elitidrttare [Uppdaterad 2009; citerad 2014-09-10] Tillgänglig från: http://www.sk.se/dwnlad/18.71552e2411fa881a5cb800037408/kstplicy+s OK+2009.pdf. 14. Riksidrttsförbundet [Internet] Vilka ksttillsktt innehåller dpingklassade preparat? [Citerad 2014-09-23] Tillgänglig från: http://www.rf.se/antidping/fragrchsvar/ksttillskttchdping/. 15. Riksidrttsförbundet [Internet]. Riksidrttsförbundets kstplicy [Citerad 2014-09-02]. Tillgänglig från: http://www.rf.se/imagevaultfiles/id_28836/cf_394/rf_kstplicy.pdf. 16. Ejlertssn G. Enkäten i praktiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2010 18