Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad

Förstudie Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Vellinge kommun, Skåne 2010-12-17 Beslutshandling 0

Dokumenttitel: Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Skapat av: Patrik Dymling Dokumentdatum: 2010-12-17 Dokumenttyp: Förstudie Ärendenummer: TRV 2010/105074 Projektnummer: B303583 Version: 1 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marie Minör, 040-669 60 35 Distributör: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, telefon: 0771-921 921. 1

Sammanfattning Trafikverket planerar utbyggnad av Trelleborgsbanan, mellan Lockarp och Trelleborg, för att möjliggöra regionaltågstrafik. I samband med detta planeras det för anläggning av mötesspår och plattformar i Östra Grevie. Idag finns det tre stycken plankorsningar med Trelleborgsbanan i Östra Grevie. Dessa plankorsningar utgör en säkerhetsrisk, speciellt när tågtrafiken utökas med regionaltågstrafik och tågen kommer att hålla en högre hastighet. Förstudien föreslår att de tre plankorsningarna byggs bort och ersätts med tre stycken planskilda korsningar, varav den mittersta enbart är till för gång-och cykeltrafik. Några av de viktigaste effekterna av de planskilda korsningarna är att trafiksäkerheten kommer att öka för bilister och oskyddade trafikanter när de ska passera järnvägen. Dessutom kommer framkomligheten att bli högre för alla trafikanter som ska passera järnvägen på grund av att de inte fördröjs av passerande tåg. Tillgängligheten blir god för kollektivtrafikresenärer som ska passera spåret för att komma till perrongen på andra sidan spåret. Att särskilt beakta i den fortsatta projekteringen är att minimera påverkan på landskapsbild och grundvatten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Bakgrund... 1 1.1 Beskrivning av objektet... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Brister och problem... 1 1.4 Aktualitet... 1 1.5 Tidigare utredningar och beslut... 1 1.6 Geografisk avgränsning... 2 1.7 Övergripande mål och strategier... 2 1.8 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen... 3 2 Befintliga förhållanden... 4 2.1 Markanvändning... 4 2.2 Trafik och trafikanter... 5 2.3 Miljö... 7 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar... 9 3 Funktionsanalys... 9 4 Projektmål... 10 5 Tänkbara åtgärder... 10 5.1 Fyrstegsprincipen... 10 5.2 Förslag... 11 5.3 Effekter och konsekvenser...14 6 Samråd... 15 7 Fortsatt arbete... 15 8 Källor... 17 Bilaga 1 Sammanställning av inkomna synpunkter Bilaga 2 Trafikverkets beslut om fortsatt arbete 3

1 Bakgrund 1.1 Beskrivning av objektet Trafikverket planerar utbyggnad av Trelleborgsbanan, mellan Lockarp och Trelleborg, för att möjliggöra regionaltågtrafik. Det planeras en ny station i Östra Grevie med mötesspår och nya plattformar. För att kunna angöra stationen och passera spåren på ett säkert sätt finns det behov av att bygga bort de befintliga plankorsningarna mellan väg och järnväg och ersätta dessa med planskildheter. Förstudien behandlar förändringarna i det allmänna vägnätet och är en sammanställning av uppgifter som redan har behandlats i tidigare utredningar och beslut (se nedan). 1.2 Syfte Syftet med förstudien är att skapa en plattform för det framtida planerings- och projekteringsarbetet som avser ändringar i det allmänna vägnätet längs med Trelleborgsbanan i Östra Grevie. Förstudien skall utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan eller ej. 1.3 Brister och problem I Östra Grevie finns i dagsläget tre plankorsningar med Trelleborgsbanan. Dessa plankorsningar innebär en risk för olyckor. Olycksrisken ökar i och med att en ny station anläggs och tågtrafiken ökar. Det kan också bli längre väntetider för bilar vid plankorsningarna på grund av tåg som står stilla vid stationen. 1.4 Aktualitet Trelleborgsbanan är med i regeringens långsiktiga plan för transportinfrastruktur 2010-2021. Trafikverket jobbar för en utbyggnad av Trelleborgsbanan under år 2011-2015. 1.5 Tidigare utredningar och beslut Det finns en förstudie för järnväg (slutrapport daterad 2005-11-14) som utrett möjligheterna att bygga om Trelleborgsbanan för regionaltågtrafik mellan Malmö och Trelleborg. Samråd hölls under perioden oktober 2004- februari 2005. Vellinge kommun har tagit fram ett planprogram daterat 2007-05-25 för stationsområdet i Östra Grevie med anslutningsvägar, vägportar, pendelparkeringar mm. Planprogrammet har varit ute på remiss under hösten 2007. I planprogrammet finns två olika alternativ när det gäller anslutningsvägar och vägportar. Alternativ 1 omfattar en vägport (A) norr om byn, en gång- och cykelport (B) samt en vägport (C) strax söder om planerat stationsläge. I alternativ 2 ingår passage A, B och C men passage C är endast tänkt för gång- och cykeltrafik. Dessutom föreslås ytterligare en vägport (D) söder om byn. Efter samrådet kring planprogrammet och förhandlingar avseende finansiering och genomförande har konstaterats att alternativ 2 blir för kostsamt att genomföra i detta skede varför endast alternativ 1 behandlas i förstudien. 1

Det finns en ny översiktsplan som har tagits fram under 2010 där planerad bebyggelse och planerade förändringar i vägnätet framgår. Banverket har tillsammans med konsultfirman Atkins 2008 tagit dokumenten Järnvägsutredningen Trelleborgsbanan: Lokalisering av planskilda korsningar och stationsläge i Östra Grevie, Trafikutredning i Östra Grevie, PM för kostnader i Västra Ingelstad och Östra Grevie och PM för ledningar i Västra Ingelstad och Östra Grevie. 1.6 Geografisk avgränsning Utredningsområdet sträcker sig längs Trelleborgsbanan enligt Figur 1 Geografisk avgränsning nedan. Figur 1 Geografisk avgränsning 1.7 Övergripande mål och strategier 1.7.1 Nationell nivå Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 2

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. (Regeringskansliet, 2010) 1.7.2 Regional nivå På regional nivå ska Region Skåne agera utifrån sex strategier för att uppnå de transportpolitiska målen. Region Skåne definierar målen enligt följande: Strategi 1 Öka tillgängligheten inom regionen Det ska gå, snabbare säkrare och bli bekvämare att resa mellan de olika delarna i Skåne. Möjligheterna att resa mellan olika delar av Öresundsregionen ska underlättas. Den lokala tillgängligheten ska förbättras. Strategi 2 Förbättra tillgänglighet till omgivande regioner Tillgängligheten till Skånes grannregioner, i Sverige och i andra länder, ska förbättras. Det ska gå enkelt och smidigt att nå viktiga nationella och internationella resmål. Strategi 3 Verka för att effektivisera och miljöanpassa transittransporterna Infrastrukturen ska medverka till att de olika aktörerna ska kunna erbjuda effektiva och miljövänliga trasportlösningar. Beredskap bör skapas för ökat utbyte med länder och regioner i södra Östersjöområdet. Åtgärder ska sättas in för att minska de negativa effekterna från transittransporter. Det gäller ökad trängsel, miljöpåverkan och ökade olycksrisker. Strategi 4 Minska transporternas miljöpåverkan Förändra transportsystemet för att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål. klara skärpta krav på miljöanpassade transporter som förväntas, bl. a mot bakgrund av den kraftigt ökande efterfrågan på transporter. Strategi 5 Öka säkerheten Minimera det stora antalet dödade och skadade i den skånska trafiken. Höja säkerheten på statliga samt kommunala vägar och gator. Minimera olycksrisken för farligt gods. Strategi 6 Skapa ett transportsystem för alla Transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation i trafiken. Öka resmöjligheterna för äldre och funktionshindrade. (Region Skåne, 2004) 1.8 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen genomförs enligt Väglagen, se nedan. Samtidigt krävs en detaljplaneprocess enligt Plan-och bygglagen för kommunala gator och platser i anslutning till den nya stationen. Förstudien syftar till att ta fram underlag så att problem och förutsättningar för projektet klargörs. Förstudien mynnar ut i en rekommendation för det fortsatta arbetet. Under hela planprocessen hålls samråd med de närboende, olika myndigheter samt andra berörda. Med förstudien som grund fattar Länsstyrelsen beslut om åtgärderna kan antas innebära en betydande miljöpåverkan eller inte. Vägutredning görs om alternativa vägsträckningar behöver utredas ytterligare efter förstudien. Vägutredningen skall utgöra underlag för val av vägkorridor och standard på vägen. Det ska i detta skede upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. I de fall där alternativen är få kan detta skede utlämnas. 3

Arbetsplanen utgör underlag för markåtkomst och fastställelseprövning. I arbetsplanen görs redovisning av bland annat vägområde, vägbredd och korsningsutförande. Arbetsplanen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som skall godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen är en teknisk handling som krävs för att vägen ska kunna byggas. Den visar den exakta utformningen för alla detaljer i anläggningen och vilka vägmarkeringar, skyltar och trafiksignaler och annan vägutrustning som ska finnas inom det fastställda området. 2 Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning 2.1.1 Befolkning och bebyggelse Östra Grevie ligger i den östra delen av Vellinge kommun. Vellinge kommun har en befolkning på 33 162. Invånarantalet för Östra Grevie är cirka 600 personer (2009-12-31). I dagsläget består den västra sidan om järnvägen till största delen av jordbruksmark med inslag av mindre bebyggelsesamlingar. På den östra sidan av järnvägen breder tätorten ut sig. Tätorten består främst av bostadsbebyggelse med vissa inslag av verksamheter. Bostäderna är främst enfamiljshus. Orten karaktäriseras av sin småskalighet och lummiga grönska med trädgårdar och parkrum längs Gamla Landsvägen. Ett centralt parkstråk tillsammans med grönytor kring den gamla stationen utgör viktiga områden för närrekreation. Figur 2 Steglarpsvägen norrut vid plankorsning med Trelleborgsbanan 2.1.2 Näringsliv, sysselsättning och skolor I Vellinge kommun är det en hög andel av befolkningen som förvärvsarbetar. I åldern 20-64 år är det totalt 80 % förvärvsarbetare inom eller utanför kommunen. Verksamheterna i Östra Grevie består bland annat av folkhögskola, förskola och församlingshem. Östra Grevie har ingen grundskola, utan barnen går i Västra Ingelstads skola som är 9-årig. Den enda kommersiella verksamheten är bensinstationen med begränsad dagligvaruhandel och två byggvaruhus på den västra sidan om järnvägen. De stora arbetsplatserna i Östra Grevie är folkhögskolan och cementgjuteriet. 4

2.1.3 Målpunkter Den viktigaste målpunkten i området är Östra Grevie folkhögskola, som har ca 254 studenter och 40 anställda. I övrigt utgör busshållplatserna viktiga målpunkter, särskilt för den pendlande delen av befolkningen. Viktiga målpunkter utanför Östra Grevie är Malmö kommun dit många arbetspendlar. Andra viktiga målpunkter är Vellinge, Svedala, Malmö Airport, Trelleborg och Näset. 2.1.4 Ledningar Inom den geografiska avgränsningen finns gasledningar och högspänningskablar från E.ON. Vidare berörs även vattenledningar i området. Figur 3 Plankarta över Östra Grevie ur den fördjupade översiktsplanen 2010 2.1.5 Kommunala planer I figur ovan visas ett förslag på den framtida markanvändningen i Ö Grevie. Man har i denna översiktsplan för 2010 planerat för de planskilda korsningar som tagits fram i järnvägsutredningen för Trelleborgsbanans utbyggnad. Följande detaljplaner kan komma att beröras: Byggnadsplan för del av Östra Grevie (gamla byn), dp 7, laga kraft 1978-11-21 Byggnadsplan för sydvästra delen av Östra Grevie by, dp 2, laga kraft 1962-11-05 Ändring av byggnadsplan för del av Östra Grevie, dp 4, laga kraft 1965-08-27 Detaljplan för Östra Grevie 1:48, 33:22-24 m fl, dp 19, laga kraft 2004-05-26 2.2 Trafik och trafikanter 2.2.1 Gång- och cykelnätet Cykelvägen från Arrie till Östra Grevie följer väg 101 fram till bensinstationen för att sedan vika in bakom fastigheterna längs Gamla landsvägen till Bolmersvägen. Övrigt finns det enbart ett mindre antal cykelvägar inom Östra Grevie. 5

2.2.2 Kollektivtrafik I dagsläget stannar regionbuss 144 och regionbuss 379 till i Ö Grevie på hållplatser längs Gamla landsvägen och Bolmersvägen. Regionbuss 144 trafikerar sträckan med timmestrafik och restiden är ca 40 minuter till Malmö C och 45 minuter till Trelleborg. På väg till Malmö C gör regionbuss 144 uppehåll vid Jägersro och Södervärn. Regionbuss 379 förser orten med ett kollektivtrafikalternativ till och från Vellinge. 2.2.3 Biltrafik Det överordnade trafikstråket är väg 101 i nord-sydlig riktning på den östra sidan om orten. Den försörjs i öst-västlig riktning av väg 585 (Grevievägen från Vellinge i norr via Gamla Landsvägen). Vidare försörjs väg 101 med trafik söderifrån av väg 607 och väg 615 via Gamla Landsvägen. Kapellvägen utgår från väg 585 och löper parallellt med järnvägen söderut för att sedan korsa denna och ansluta till Gamla Landsvägen centralt i orten. Kapellvägen, väg 585 och väg 607 utgör dagslägets tre plankorsningar till järnvägen. (Se figur 4) Figur 4 Årsdygnstrafik i Östra Grevies trafiknät (Atkins 2008) 6

2.2.4 Trafiksäkerhet Sedan 2000 har totalt 19 olyckor inträffat inom området i figuren nedan. Av dessa olyckor är två stycken svåra olyckor och 17 är lindriga olyckor. Majoriteten av olyckorna har drabbat cyklister och mopedister. En olycka har inträffat längs järnvägen. Figur 5 Trafikolyckor i Östra Grevie sedan 2000 (STRADA) 2.2.5 Järnväg Trelleborgsbanan passerar igenom Östra Grevie utan stopp. Banan trafikeras av maximalt 33 godståg och två nattåg (Malmö-Berlin) per dygn. Den framtida tågtrafiken på Trelleborgs banan bedöms bli 4 pågatåg/h i rusningstrafik och 2 pågatåg /h i normaltrafik dvs ca 50 pågatåg /dag plus godstrafik. 2.3 Miljö 2.3.1 Naturmiljö och landskapsbild Östra Grevie ligger i en gräns mellan plant slättlandskap i sydväst och kuperat back- och sjölandskap i nordost. Denna gräns följer i stor grad väg 101. Det plana slättlandskapet består till största del av uppodlad mark undantaget bebyggda ytor, mindre skogsdungar, vattenspeglar och mossar. Just dödisgroparna är karakteristiskt, med dess vattenspeglar, i området. Inom den geografiska avgränsningen finns fyra dödisgropar väster om järnvägen. Dessa småbiotoper anses vara viktiga att bevara då de är till stor nytta för fåglar, småvilt och groddjur. 2.3.2 Kulturmiljö I bygden kring Östra Grevie finns spår av bebyggelse sedan 3000 år f Kr och byn har med säkerhet funnits i minst 1000 år. Väg 101 sträckning har med stor sannolikhet funnits sedan medeltiden och markerar en kulturell gräns avseende fornlämningsbestånd. Riksantikvarieämbetet genomförde 1996 en inventering i området. I Östra Grevie registrerades totalt 51 fornlämningar. Av dessa ligger 15 inom eller i närheten av samhället. Enbart ett litet antal fornlämningar har påträffats inom områden av intresse för utbyggnaden. Mellan plankorsningen vid Steglarpsvägen och norrut till plankorsningen vid Grevievägen har arkeologiska fynd gjorts på den västra sidan om järnvägen, se 6 och 7. 7

Figur 6 Fyndplatser i och kring Östra Grevie Figur 7 Fornlämningar kring Östra Grevie 2.3.3 Rekreation och friluftsliv Den östra sidan om väg 101, i det kuperade backlandskapet, finns en större andel betesmarker jämfört med slättlandskapet i väst. Detta ger möjlighet till allemansrättslig mark. Bolmers högar som kan skådas västerut över slättlandskapet har en stor betydelse för landskapsbilden och är ett uppskattat närrekreationsområde. Närheten till Vellinge och Östra Grevie gör det till ett bra utflyktsmål. 2.3.4 Skyddade och skyddsvärda områden Öster om Östra Grevie finns ett område som är av riksintresse för naturvård. Det är back- och sjölandskapet med dödisgropar och våtmarker som präglar dessa delar och gör att området betraktas som ett riksintresse. Området Väster om Ö Grevie är av riksintresse för kulturmiljön. Figur 8 Riksintressen för natur- och kulturmiljö 8

2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Marken i och kring Ö Grevie består främst av moränlera och lerig sandig morän. Kring dödisgropar kan det förekomma kärrtorv och postglacial sand. Vidare finns även jord- eller grustäkt i ett isälvssediment i strax norr om Grevievägens korsning med Trelleborgsbanan. I figuren nedan illustreras jordartskartan för området kring Ö Grevie. Figur 9 Jordartskarta Ö Grevie. Sveriges geologiska undersökning 3 Funktionsanalys 3.1.1 Tillgänglighet De befintliga busshållplatserna ligger centralt längs Gamla landsvägen och majoriteten av orten har inte mer än 200 meter till närmaste busshållplats. De korta avstånden gör det lätt för gående och cyklister att ta sig till busshållplatserna. Gångbanorna är smala på vissa sträckor vilket innebär att två gående inte kan mötas och det begränsade utrymmet kan tvinga ut gående på gatan. Att behöva ta sig ut i blandtrafik innebär en försämrad tillgänglighet främst för barn och rörelsehindrade. Det finns bara ett mindre antal gång- och cykelvägar i orten vilket innebär att cyklister får ta sig ut i vägnätet. Tillgängligheten för bilister är på vissa delar dålig. De befintliga utfarterna till väg 101 har en dålig utformning och placering. 3.1.2 Regional utveckling Ökad kollektivtrafik i form av pågatåg innebär att förutsättningarna för en utveckling av samhället ökar. 3.1.3 Trafiksäkerhet Det långsiktiga målet för trafiksäkerhet är, enligt nollvisionen, att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. 9

Med korsningar mellan väg och järnväg i plan är säkerheten dålig för samtliga trafikanter Olycksrisken ökar ytterligare då trafiken på järnvägen kommer att öka. 3.1.4 Miljö Målet är att skapa en god miljö, där transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. De befintliga järnvägskorsningarna i plan innebär emissioner från stillastående bilar då bommarna är nere. 3.1.5 Jämställdhet Ett jämställt transportsystem ska svara mot både kvinnors och mäns transportbehov. Statistiskt sett kör män mer bil än kvinnor, medan kvinnor åker mer kollektivt. (Transek, 2006) 4 Projektmål Skapa trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter till och från de nya stationerna. Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och bilister vid korsande av Trelleborgsbanan. Skapa framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter och bilister när tågtrafiken ökar på Trelleborgsbanan. Effektivt hoplänkande av det befintliga vägnätet. 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är en allmän planeringsprincip vilken används för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen ställs upp som följande: Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Det tredje steget omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning. Kan exempelvis vara trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Slutligen övervägs nyinvesteringar och större ombyggnader. Detta omfattar åtgärder som tar ny mark i anspråk till exempel nya vägsträckningar. Ombyggnaden av Trelleborgsbanan för pågatågstrafik gör att många transporter kan flyttas från bil till järnväg. Ombyggnaden av järnvägen förutsätter också vissa förändringar i vägnätet. 10

5.2 Förslag 5.2.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att det inte sker någon åtgärd och plankorsningarna lämnas som de är med enbart bommar. Alla trafikanter får fortsätta använda korsningarna i plan och de oskyddade trafikanterna fortsätter i blandtrafik. 5.2.2 Utredningsalternativ I samband med järnvägsutredningen för utbyggnaden av Trelleborgsbanan har Atkins på uppdrag av Banverket tagit fram ett lösningsförslag med planskilda korsningar i Ö Grevie. Lösningsförslaget består av tre planskilda korsningar med en sammanlänkande väg. Vid placeringen av passagerna har landskapets terrängförhållanden, framtida utbyggnadsplaner, rådande trafikflöden och målpunkter beaktats. Till viss gräns har även järnvägstekniska begränsningar spelat in. Vid samtliga planskildheter förslås i järnvägsutredningen att vägar och GC-vägar passerar under järnvägen för att störa landskapsbilden så lite som möjligt. I det fortsatta arbetet bör dock övervägas om någon passage istället skall gå över järnvägen. Detta kan bli aktuellt om det visar sig vara problem med stor grundvattenpåverkan. Passagerna måste studeras med avseende på genomsiktlighet och trygghet. De nya vägarna ska ha jämförbar standard med de befintliga vägarna i närområdet. De planskilda passagerna och de sammanlänkande vägarna föreslås utformas och placeras enligt figur 10. 11

Figur 10 Förslag på utformning av vägnät och planskilda korsningar 12

Passage A i norr ger Grevievägen en ny sträckning så att vägen ansluter till väg 101 precis norr om Ö Grevie. Denna anslutning är tänkt att ersätta den nuvarande plankorsningen längs Grevievägen och bron ges en fri höjd av 4,7m. Korsningspunkterna och sträckningen kommer att utredas vidare i arbetsplan enligt Väglagen. Förslaget finns illustrerat i Figur 11 Planskiss över passage A (Atkins 2008). Figur 11 Planskiss över passage A (Atkins 2008) Passage B är tänkt som en gång- och cykelpassage med en fri höjd av 2,7 m som binder samman plattformarna och även kopplas till vägnätet. Passage B kommer att utreda vidare i en detaljplan enligt Plan och bygglagen. Den kommer främst att användas av trafikanter till och från stationen men också för trafik med målpunkter på båda sidor av järnvägen. Planskildheten ersätter befintlig plankorsning längs Kapellvägen. Förslaget är illustrerat i Figur 12 Planskiss över passage B (Atkins 2008). Figur 12 Planskiss över passage B (Atkins 2008) passage C (Atkins 2008) Figur 13 Planskiss över Passage C utgör en planskildhet för biltrafik med en separerad gång- och cykelväg. Fri höjd för biltrafiken föreslås bli 3,7m och för gång-och cykeltrafiken 2,7m. Detta innebär att endast personbilar och bussar kan passera denna passage och att större fordon hänvisas till passage A.Vägen ska ansluta till en ny väg på västra sidan om järnvägen. Likt passage B ska denna korsning länka samman plattformarna men även leda trafik från sydväst in till de centrala delarna av orten. Med denna planskildhet utgår befintlig plankorsning längs Steglarpsvägen. Förslagen dragning är illustrerad i figur 13. Förslaget kommer att utredas vidare i arbetsplan enligt Väglagen. 13

5.3 Effekter och konsekvenser 5.3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär i framtiden en försämrad tillgänglighet och framkomlighet för samtliga trafikslag på väg. Spårutbyggnad tillsammans med ökad trafik på järnvägen leder till att vägtrafikanterna kommer att vänta på bommarna betydligt längre och oftare än tidigare. Tillgänglighets- och framkomlighetsproblemet beskrivet ovan påverkar även den regionala utvecklingen negativt. Med spårutbyggnad och ökad trafik på järnväg ökar dess barriäreffekt i samhället.trafiksäkerheten försämras på grund av fler möjliga olyckstillfällen. Med nollalternativet är det inte möjligt att röra sig mellan plattformarna på stationen på ett trafiksäkert sätt. 5.3.2 Utredningsalternativ Den nya vägstrukturen och tågtrafiken samt utbyggnaden av nya bostadsområden som föreslås i kommunens översiktsplan kommer att innebära ändrade trafikflöden på vägarna i Östra Grevie. Flertalet av de förväntade tågresenärerna kommer från orten. En mindre andel kommer att använda bil för att nå stationen. Fördelat på det övergripande vägnätet blir detta små trafikmängder. De största befolkningsunderlagen i närregionen finns i väster. I första hand därifrån kommer pendlare att attraheras. Genom att anlägga pendlarparkering på den västra sidan av järnvägen undviks en del trafik inne i orten. Dragningen av Grevievägen utanför orten innebär att mycket genomfartstrafik försvinner. Södra delen av gamla Landsvägen mellan stationen och den södra anslutningen till väg 101 är den del av vägnätet som påverkas mest negativt. Buss 144 kommer att trafikera sträckan med större turtäthet än idag. Trafik från sydöst med stationen som målpunkt kommer också att nyttja vägen. Befolkningsunderlaget är i denna del av närregionen mindre än på den västra sidan vilket ger mindre antal bilister med stationen som målpunkt. Fler bostäder vid Tegelbruket och norr om folkhögskolan innebär dock fler dagliga trafikrörelser. Förslagen påverkar inga större sammanhängande naturområden. Dock kommer flera av jordbrukslandskapets småbiotoper att påverkas. Det är viktigt att dessa i möjligaste mån bevaras eller återskapas i samband med genomförandet. Områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö kan komma att beröras något av vägförslagen. När det gäller den nya sträckningen av Grevievägen bör övervägas om det är mest lämpligt att gå över eller under järnvägen. Lanskapet är mycket olika på den västra och östra sidan av järnvägen och landskapsbilden påverkas därför på olika sätt. Eventuell påverkan på grundvattnet skall studeras. När det gäller sträckningen parallellt med järnvägen på den västra sidan och den södra passagen måste eventuell påverkan på småvatten(dödisgropar) studeras noggrant. 5.3.3 Kostnader Kostnaderna för åtgärderna på det allmänna vägnätet har uppskattats 2008 ( PM kostnader Atkins 2008) och innefattar brokonstruktioner, pumpstationer och vägar 14

Enligt ett genomförandeavtal mellan Vellinge Kommun, Trelleborgs Kommun, Malmö Kommun, Region Skåne, Vägverket och Banverket daterat 2009-10-22 ska Vellinge kommun i de båda stationslägena i Östra Grevie och Västra Ingelstad bekosta plattformar, plattformsutrustning samt vägar för bil-, gång och cykeltrafik. Kostnader Ny dragning Grevievägen under eller över järnvägen (A) Arbetsplan 1 Ny passager under järnvägen vid stationen(c) Arbetsplan 2 Sammanlänkande väg( Steglarpsvägen) Arbetsplan 3 Summa totalt (inklusive Administrativa 25% och Oförutsedda 15% kostnader ) kkr 19 028 11 974 10 264 57 772 6 Samråd I samband med förstudien och järnvägsutredningen för Trelleborgsbanan samt vid framtagande av planprogram har det vid flertalet tillfällen hållits samråd med kommuninvånare och Länsstyrelsen. För denna förstudie har samråd med allmänhet skett genom annonsering och utställning på internet. 7 Fortsatt arbete Förstudien ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Projektet kommer drivas vidare enligt Väglagen och förstudien föreslås följas av tre arbetsplaner för väg.se figur 14. I samband med detta arbete kommer samråd att hållas 15

genom allmänna möten. Figur 14 Förslag till indelning arbetsplaner. I det fortsatta arbetet bör följande beaktas särskilt: Vägarnas placering kräver särskild uppmärksamhet. Grevievägens läge och sträckning i det kuperade landskapet ska uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Detta gäller även Steglarpsvägens nya sträckning som kopplar samman de olika passagerna. Steglarpsvägen dras i närheten av de vattenspeglar som finns väster om järnvägen vilket därmed kräver särskild hänsyn. 16

8 Källor Atkins, 2008-11-14, Järnvägsutredning Trelleborgsbanan - Trafikutredning för Östra Grevie Atkins, 2008-11-14, Järnvägsutredning Trelleborgsbanan - Lokalisering av planskilda korsningar och stationsläge i Östra Grevie Atkins, 2008-11-14, Järnvägsutredning Trelleborgsbanan - PM för kostnader i Västra Ingelstad och Östra Grevie Atkins, 2008-11-14, Järnvägsutredning Trelleborgsbanan - PM för ledningar i Västra Ingelstad och Östra Grevie Banverket, 2005-11-14, Förstudie Slutrapport Trelleborgsbanan Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik Regeringskansliet, 2010-06-23, http://www.regeringen.se/sb/d/11771 Regionfullmäktige Region Skåne, 2004-04-04, Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015, Kristianstad Olycksrapportering, STRADA Vellinge kommun, 2002-03-27, Fördjupad översiktsplan för Östra Grevie i Vellinge kommun Vellinge kommun, 2007-05-25, Planprogram för stationsområde i Östra Grevie med anslutningsvägar, vägportar, pendlarparkeringar, mm Vellinge Kommun, 2008, Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods, Vellinge Kommun Vellinge kommuns hemsida, 2010-06-23, http://www.vellinge.se Vägverket, 2002, Handbok Förstudie publikation 2002:46, Vägverket, Borlänge 17

Bilaga 1 Sammanfattning av synpunkter och yttranden med kommentarer och ställningstaganden Nedan sammanfattas de frågor, synpunkter och yttranden som har inkommit från allmänheten i samband med det skriftliga samrådet för förstudie omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad, 2010-12-17. Synpunkterna kommenteras med svar och ställningstagande. Skrivelse 1 av L.N. Skrivelsen framför att det i förstudien saknas notering om att en hotellrörelse bedrivs på Gamla landsvägen 1 i Östra Grevie. De avstängningar och markförändringar som ombyggnaden innebär anses få påtaglig påverkan på verksamheten då hotellgästerna får det betydligt svårare att hitta till hotellet. Förslag på skyltning för att vidhålla hotellets tillgänglighet ges liksom hur markfrågor kan lösas. Kommentar Trafikverket återkommer för vidare diskussion i ärendet efter sommaren 2011. Skrivelse 2 av H.L. och J.W. Skrivelsen lyfter frågan varför förstudien endast utreder en (alt. 1) av två alternativa lösningar som presenteras i Vellinge kommuns Planprogram för stationsområde i Östra Grevie med anslutningsvägar, vägportar, pendlarparkering mm., 2007-05-25. Vikten av att göra en likvärdig utredning av de båda alternativen understryks. Kommentar Förstudien kompletteras med uppgifter som beskriver hur avgränsningen av förstudien har gjorts. Se kapitel 1.5 i förstudien. Skrivelse 3 av A.O. och A.N. Skrivelsen tar upp synpunkter att ta i beaktning vid försäljning av delar av fastighet i samband med byggnation av planskildhet, passage C. Synpunkterna rör mark- och bullerskyddsfrågor i anslutning till bostaden och nuvarande entreprenörsrörelse liksom framtida behov av att nyinskaffad mark inhägnas samt att vatten, toalett och elförsörjning säkras. Kommentar Kontakt upprättad genom Trafikverkets markförhandlare. Skrivelse 4 av T.H. Östra Grevie Skrivelsen lägger fram önskemål om att väg-/järnvägsövergången (passage A) flyttas längre norr ut för att undvika att jordbruksmark tas i anspråk för ombyggnationen. Kommentar Synpunkter beaktas i nästa planeringsskede. Skrivelse 5 av G.J. Skrivelsen tar upp frågor om bristande säkerhet i anslutning till Strölandsvägen (väg 615), Steglarpsvägen (väg 607) och Villie väg (väg 615) pga. att motorfordon inte håller satt hastighet (50km/h och 30 km/h) samt vägarnas sträckning.

Kommentar Trafikverket kommer att titta närmare på detta i sitt fortsatta arbete med vägomläggningarna. Projektet går nu in i ett skede där vi arbetar mer med detaljerna i samband med förändringarna i vägsystemet. Ett informationsmöte planeras till hösten 2011. Bilaga 1