Esarpsvägen, väg 798 FÖRSTUDIE. Vägen mellan Esarp och Genarp samt Esarps by Lund och Staffanstorps kommuner, Skåne län

Transkript

1 FÖRSTUDIE Esarpsvägen, väg 798 Vägen mellan Esarp och Genarp samt Esarps by Lund och Staffanstorps kommuner, Skåne län Förslagshandling Objekt:

2 Tyréns AB Uppdragsansvarig: Handläggare: Per Eneroth Anna-Karin Ekström Emma Holgersson Emil Bengtsson Anna-Karin Jönsson Trafikverket Projektansvarig: Lunds kommun Projektansvarig: Helena Niordson Håkan Lockby Staffanstorps kommun Projektansvarig: Niclas Nilsson Foton är tagna av Tyréns AB, maj-augusti 2008 Omslagsbild: Bearbetat foto från Esarps by, Tyréns AB Titel: Förstudie Esarpsvägen, väg 798, vägen mellan Esarp och Genarp samt Esarps by Utgivningsdatum: Utgivare: Tyréns AB, Isbergs gata, Malmö Tyréns uppdragsnummer: Sökväg: M:\_UPPDRAG\227103\DB\Indesign\Förstudie Esarpsvägen förslagshandling indd

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND...8 Brister och problem...8 Syfte...8 Aktualitet...9 Tidigare utredningar och beslut...9 Geografisk avgränsning...9 Övergripande mål och strategier...10 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen...10 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER. 12 Markanvändning Trafik och trafikanter - resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Byggnadstekniska förutsättningar...23 FUNKTIONSANALYS AV TRANSPORTSYSTEMET OCH DESS INFLUENSOMRÅDE...24 Funktionsmål...24 Hänsynsmål...26 PROJEKTMÅL...28 TÄNKBARA ÅTGÄRDER...30 Fyrstegsprincipen...30 Vägen mellan Esarp-Genarp...30 Esarps by...32 Effekter och konsekvenser...36 Kostnader MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER Vägen mellan Esarp och Genarp Esarps by Förbifarten...42 Slutsats...42 SAMRÅD...43 VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE...43 FORTSATT ARBETE...43 REFERENSER BILAGOR...45 Vägen mellan Esarp och Genarp...28 Esarps by

4 4

5 Sammanfattning Bakgrund Esarpsvägen går mellan Esarp, en by med drygt ett 20-tal hus och ca 70 invånare, och Genarp, med cirka 3800 invånare. Vägen på den 5 km långa sträckan är smal; bredden varierar mellan 5 och 7 meter. Längs vägen ligger knappt 20 hus nära vägen. En viss koncentration av hus finns nära Genarp och mitt på sträckan, i Äspet. Trafikflödet som mättes 2007 vid två mätpunkter längs sträckan är 2810 f/d (6,5 % tung trafik) respektive 2190 f/d (7 % tung trafik). Skyltad hastighet på sträckan är 70 km/tim. Vägen trafikeras av regionbussar, med i snitt 1 tur i vardera riktning per timme. Ingen gång- och cykelväg finns mellan Esarp och Genarp. I Esarp passerar vägen genom byn nära husen. Hastighetsbegränsningen är 50 km/tim. En gångbana, med bredden 0,65-1,50 meter, finns längs den södra sidan av vägen genom Esarp. Brister och problem Problemen som identifierats för vägen mellan Esarp och Genarp är att vägen är smal. Det innebär att vid möte med tunga fordon krävs det att fordonen saktar in eller stannar. För både bilar, bussar och lastbilar är detta ett framkomlighetsproblem. För oskyddade trafikanter som färdas utmed vägen eller står och väntar på bussen ger de höga körhastigheterna en känsla av otrygghet. I Esarps by är det främsta problemet att biltrafiken orsakar otrygghet. Trafiken påverkar även boendemiljön negativt och de boende upplever att de bor i en trafikstörd miljö. För att vara i en bymiljö är framkomligheten acceptabel för motorfordon. Många bilar, bussar och lastbilar passerar nära husen, i hastigheter som av oskyddade trafikanter upplevs som höga. Eftersom gångbanan samtidigt är smal känner sig oskyddade trafikanter otrygga och vill inte gärna vistas ute längs vägen. Projektmål Målen för vägen mellan Esarp och Genarp är att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för bilar, lastbilar och bussar. Även om antalet gående och cyklister är få, bör deras säkerhet och trygghet på sikt förbättras längs sträckan. Två alternativa standarder har studerats. Målet för god standard är en vägbredd på 8,0 meter (körbana 6,5 meter och vägren 0,75 meter) med hastighetsgränsen 70 km/tim. Målet för acceptabel standard är en vägbredd på 7,0 meter (körbana 6,5 meter och vägren 0,25 meter). Hastighetsgränsen är 70 km/tim. För Esarps by är målet att förbättra trafiksäkerheten, tryggheten och upplevelsen i byn för oskyddade trafikanter, framför allt barn, och skapa en trevligare bymiljö. Framkomligheten ska vara acceptabel för bilar, bussar och lastbilar. Målet är att vägbredden ska vara 6,0 meter men punktvis kan smalare passager accepteras. Hastighetssänkning ska ske från nuvarande 50 km/ tim till 40 km/tim. Ett alternativ som studeras är att bygga en förbifart förbi Esarp. Målstandarden för förbifarten är 70 km/tim med en vägbredd på 8,0 meter. Det kan även vara möjligt att ha hastighetsgränsen 80 km/tim med en räfflad mittlinje. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enkla åtgärder som kan vara aktuella att vidta enligt fyrstegsprincipens första och andra steg kan till exempel vara stöd och information kring bilpooler, driva samåkningsprojekt, arbeta för billigare resande med kollektiva färdmedel och information om kollektivtrafiken. Man kan även vidta åtgärder som minskar behovet av att resa, till exempel genom att förbättra situationen för handel i Genarp. För att uppnå projektmålen krävs dock att man gör åtgärder enligt steg 3 och 4. Åtgärder enligt fyrstegsprincipens första och andra steg är kompletterande åtgärder till övriga åtgärder som föreslås i utredningen. 5

6 Åtgärdsförslag För vägen mellan Esarp och Genarp har två åtgärdsförslag studerats, breddning till 8,0 meter respektive 7,0 meter på en ca 5 km lång sträcka, Genarp-Esarps kyrka. Som ett underalternativ har även breddning till 7,0 meter på en 2,7 km lång sträcka, väg 811 mot Toppeladugård-väg 808 mot Lunnarp studerats. På grund av att ett flertal hus ligger nära vägen får en breddning ske omväxlande på norra och södra sidan av vägen. Att anlägga en separerad gång- och cykelväg har studerats översiktligt. I Esarps by finns ett stort antal möjliga åtgärder som kan kombineras på olika sätt. Till exempel kan man sänka skyltad hastighet, anlägga tätortsportar, ha vertikala förskjutningar (platåer, gupp, vägkuddar) samt plantera träd och möblera gaturummet. Ett annat mer omfattande alternativ för Esarps by är att bygga en förbifart söder om den nuvarande vägen. Beroende på sträckning blir förbifarten meter lång. Effekter och konsekvenser Effekterna av en breddning av vägen är förbättrad framkomlighet för bilar, lastbilar och bussar. Breddas vägen till 8,0 meter blir framkomligheten god och breddas vägen till 7,0 meter blir den acceptabel. En viss förbättring sker för gångoch cykeltrafikanter, framför allt om vägen Vägen mellan Esarp och Genarp vid Äspet Esarps by 6

7 breddas till 8,0 meter. För gående och cyklister mellan Esarp och Genarp är en bredd på 8,0 meter att föredra eftersom det då är bekvämare och tryggare att gå och cykla längs med vägen. Det finns dock en risk att trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna försämras eftersom fordonstrafikens hastighet riskerar att öka. Med en separerad gång- och cykelväg skulle trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna öka betydligt. Tidsvinsten blir liten men det blir möjligt att köra jämnare. Den största nackdelen med en breddning av vägen är att hastigheterna riskerar att öka. I Esarps by beror effekterna mycket på vilka typer av åtgärder man väljer och dess utformning. För att uppnå målen om ökad trafiksäkerhet och trygghet samt förbättrad boendemiljö krävs en hastighetssänkning. En avvägning måste ske mellan önskad hastighetssänkning och framkomlighet för bilar, lastbilar och bussar. Säkrare passager tvärs vägen skulle öka tryggheten, särskilt för barn och ungdomar vars målpunkter ligger söder om Esarpsvägen, medan flertalet bor norr om vägen. Kostnader För beräkning av kostnader för de föreslagna åtgärderna har Trafikverkets beräkningsmodell KOMPIS 06 använts. Resultatet, som är en grov uppskattning med stor osäkerhet, är följande: Breddning av befintlig väg till 7,0 meter, Exempel på åtgärdspaket Esarps by (2 tätortsportar, 2 platåer) Breddning av befintlig väg till 8,0 meter Förbifart Esarp, 1,5 km kr kr kr kr En separerad gång- och cykelväg prövas i den kommande planeringen för cykelleder i Skåne och förbättrade busshållplatser ligger inom Skånetrafikens ansvarsområde. En samhällsekonomisk beräkning för de föreslagna åtgärderna har genomförts i EVA, Effektvärdering vid VägAnalys. EVA-analysen visar att de föreslagna åtgärderna inte är samhällsekonomiska lönsamma. Emellertid finns en rad icke kvantifierabara effekter som också bör beaktas vid en utvärdering av åtgärderna. Slutsats Utredningen föreslår att vägen mellan Esarp och Genarp breddas till 7,0 meter för att uppnå acceptabel standard. För att uppnå god standard krävs det 8,0 meters vägbredd. Vägen har dock ganska måttligt trafikflöde och är inte särskilt olycksdrabbad. Vinsterna med en breddning till 8,0 meter är små jämfört med en breddning till 7,0 meter. Dessutom är risken större vid en breddning till 8,0 meter att hus måste lösas in och träd avverkas än vid en breddning till 7,0 meter. På grund av de måttliga trafikmängderna, få fastigheter i Esarp och att få olyckor har inträffat kan inte heller en förbifart motiveras. I Esarps by föreslås att tätortsportar anläggs vid den östra respektive västra infarten till Esarp samt ytterligare hastighetsdämpande åtgärder på sträckan. Åtgärderna inne i Esarps by bedöms uppfylla de mål om förbättrad trafiksäkerhet, trygghet och bättre boendemiljö som angivits, med en godkänd framkomlighet för biltrafiken. Ställningstagande /Fortsatt arbete En överenskommelse om ett fortsatt arbete har upprättats mellan Trafikverket och Lunds och Staffanstorps kommuner och ligger för beslut. I nästa steg skall Länsstyrelsen besluta om utbyggnaderna kan medföra betydande miljöpåverkan. Arbetet kan sedan gå vidare till arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 7

8 Bakgrund Brister och problem Esarpsvägen mellan Kyrkheddinge och Genarp är av mycket varierad bredd och standard. På sträckan mellan Esarp och Genarp är vägen smal, med ett flertal hus och gårdar längs vägkanten. Förutom pendlingtrafik med bil, trafikeras vägen av tung trafik och bussar. Punktvis är det svårt för bilar och bussar att mötas. För boende i Genarp som pendlar till Staffanstorp och Malmö är vägen det självklara vägvalet, eftersom vägen i Kyrkheddinge ansluter till väg 11. Mitt emellan Kyrkheddinge och Genarp ligger byn Esarp som består av ett 20-tal hus. Esarpsvägen går rakt igenom byn, vilket innebär att trafik passerar alldeles invid husen. Trafiken gör att boendemiljön upplevs som otrygg. Syfte Trafikverket har tillsammans med Lunds och Staffanstorps kommuner beslutat att upprätta en förstudie för Esarpsvägen, väg 798 mellan Esarp och Genarp. Syftet med förstudien är att, baserat på den tidigare genomförda idéstudien, beskriva förutsättningar och tänkbara åtgärder Översiktlig karta över sydvästra Skåne med utredningsområdet inringat. Den tunnare ellipsen visar vägen mellan Kyrkheddinge och Esarp som har god standard och därför inte är under fortsatt utredning. Den tjockare ellipsen visar vägen mellan Esarp och Genarp. 8

9 för att öka standarden på Esarpsvägen. Syftet är också att utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut om åtgärderna innebär betydande miljöpåverkan eller inte. Aktualitet För de boende i Genarp och Esarp är Esarpsvägen en viktig fråga. Genarps byalag har under många år arbetat med frågan kring en förbättring av vägen mellan Esarp och Genarp. Esarps bygdelag arbetar för att trafiksituationen i Esarps by ska förbättras. Trafikverket planerar att genomföra åtgärder på Esarpsvägen under Tidigare utredningar och beslut Diskussionerna kring vägens brister har förts under en längre tid. Under 2008 lät Lunds och Staffanstorps kommuner upprätta en idéstudie, vilken utifrån en bristanalys tog fram förslag på åtgärder för att lösa de identifierade problemen. av vägen till 8,0 m, samt att en förbifart förbi Esarps by studeras vidare. Geografisk avgränsning Utredningsområdet sträcker sig från Kyrkheddinge till Genarp. Eftersom standarden på vägsträckan mellan Kyrkheddinge och Esarp bedöms vara god, är den geografiska avgränsningen från Esarp till Genarp. Esarp ligger i Staffanstorps kommun och Genarp i Lunds kommun. Gränsen mellan kommunerna går strax väster om Äspet. Idéstudien föreslog åtgärder i två steg, där steg ett avser en breddning av vägen till 6,5 m mellan Esarp och Genarp för att uppnå acceptabel standard samt hastighetsdämpande åtgärder i Esarps by. På längre sikt föreslogs en breddning Detaljerad karta över utredningsområdet. Den tunnare ellipsen visar vägen mellan Kyrkheddinge och Esarp som har god standard och därför inte är under fortsatt utredning. Den tjockare ellipsen visar vägen mellan Esarp och Genarp. 9

10 Övergripande mål och strategier Målen kan indelas i flera nivåer; nationella, regionala, lokala (t.ex. kommunala) och projektets mål. Nationella mål Det övergripande målet för transportpolitiken, enligt proposition 2008/09:93, skall fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därtill finns ett funktionsmål rörande tillgänglighet och ett hänsynsmål rörande säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Regionala mål Sex mål redovisas i den Regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne som utgångspunkt för den kommande planperioden. Fortsatt regionförstoring och regionintegrering Utveckla ett miljöanpassat och säkert transportsystem Öka integrationen i Öresundsregionen Utveckla infrastrukturen i Skånes tillväxtcentra Utveckla ett transportsystem för alla Förbättra Skånes förbindelser med omvärlden. Åtgärder är viktiga för att få till stånd förändringar för att uppnå målen. Lokala mål I Lunds översiktsplan, Översiktplan 2010, är Esarpsvägen fram till kommungränsen markerad som Väg, ombyggnad. Översiktplanen tar också ställning för att vägen Genarp-Esarp skall rustas upp. I Staffanstorps kommun översiktsplan Framtidens kommun, Perspektiv 2038 har Esarpsvägen fått en ny dragning utanför Esarps by, vilket förbättrar boendemiljön inne i byn. Utbyggnaden skall enligt översiktplanen analyseras vidare med hänsyn till det framtida jordbruket, strandskydd, landskapsbild, fornminnen och riksintresse för kulturmiljövården. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Förstudien skall alltid upprättas som det första steget i planeringen av ett vägobjekt. Den avser främst att vara till hjälp för att förenkla det fortsatta arbetet, genom att beskriva vilka problem och frågor som är viktiga att studera vidare. Förstudien ska: skapa möjligheter till samråd, information och förankring. ge en bild av de behov/problem som finns. beskriva viktiga värden/kvaliteter i området. utarbeta mål för projektet och det fortsatta arbetet. beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar. vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 10

11 Beroende på vad som föreslås i förstudien kan nästa steg i processen bli: att planeringsarbetet avbryts att andra typer av åtgärder än vägåtgärder, t.ex. hastighetsreglering eller förändrad kollektivtrafik utreds att en vägutredning, med tillhörande MKB, genomförs om det i förstudiearbetet har klarlagts att alternativa åtgärder (oftast vägkorridorer), med tillhörande MKB, behöver studeras och trafikteknisk standard behöver utredas att en arbetsplan upprättas om ny mark behöver tas i anspråk, och vägutredning inte behöver genomföras att arbetsplan/bygghandling upprättas om endast åtgärder inom befintligt vägområde föreslås, eventuellt med MKB (frivilligt) avser ej byggande av väg enligt väglagen att förstudien används som underlag i den långsiktiga planeringen. Vägutredningen avser att klarlägga och avväga trafikteknisk standard, riksintressen, regionala och lokala intressen, miljöfrågor och allmänna och enskilda intressen. Vägutredningen skall ligga till grund för val av ev vägkorridor och trafikteknisk standard. Den skall också beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för alternativa vägkorridorer och ha sådan noggrannhet att en arbetsplan kan upprättas inom den valda korridoren. Arbetsplanen har som syfte att ge markåtkomst genom vägrätt och ge tillstånd till byggande. Dessutom klarläggs här vilket vägarbetsområde som vägobjektet kräver, samt att den ligger till Planeringsprocessen grund för beslut om vägrätt. Arbetsplan skall alltid upprättas för ett vägobjekt. Bygghandling utgör underlag för byggande och beskriver i detalj allt som krävs. 11

12 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Esarp Esarp är en mindre by i Staffanstorps kommun som ligger utspridd längs Esarpsvägen. I Esarp bor ca 70 personer, varav många är barnfamiljer. I öster ligger Esarps kyrka och Esarps säteri som består av gårdarna Gamla och Nya Esarp. Väster om kyrkan, finns ett 20-tal hus, de så kallade Sånahusen. Sånahusen är en gammal hantverksby med små putsade gathus nära landsvägen. I västra kanten av byn ligger en före detta skola, idag Kulturforum Esarp. Kulturforum Esarp är den huvudsakliga målpunkten i byn, där det finns ett litet bibliotek och fritidsgård. I byggnaden finns också ett skolmuseum, kulturforum och konstnären Theodor Jönssons konstnärshem. Söder om Kulturforum Esarp ligger en fotbollsplan och lekplats, viktiga målpunkter för barn och ungdomar i Esarp. I Esarp finns ingen kommersiell service, såsom affärer. Ett fåtal företag finns i byn, till exempel plåtslageri. Nordväst om byn passerar en större luftburen kraftledning som ingår i regionelnätet. Bildpresentationen på sidan 13 visar Esarp. Staffanstorps kommun har inga planer på utbyggnad av Esarp. En anledning är kollektivtrafikläget och en annan att Esarp påverkas av buller vid inflygningen till Sturup. Genarp Genarp är en by i Lunds kommun. Invånarantalet i byn med omnejd är cirka 3800 (december 2009). I Genarp finns service i form av förskolor, två grundskolor - varav en med högstadium, friluftsbad, idrottshall, bibliotek, folktandvårdsklinik, äldreboende/dagcentral och distriktssköterskemottagning. Annan service som finns i byn är bland annat dagligvaruaffärer, kiosk, pizzerior, konditori, second hand-affär, järnaffär och blomsteraffär. Byn har många föreningar av olika slag. I Genarp finns ett flertal mindre företag och viss tillverkningsindustri, t ex av lastpallar. I Genarp finns planer på viss bostadsutbyggnad, främst norr om byn. Mellan åren 1998 och 2006 ökade befolkningen med cirka 6 %. Andelen barn har ökat kraftigt, vilket gjort att Häckebergaskolan nyligen byggts till och om. Industrimark finns till försäljning, men ingen stor ökning väntas ske av verksamheter. I kommunens översiktsplan, Översiktsplan 2010, anges en utbyggnad av ca 650 bostäder i Genarp under en 40-årsperiod, av totalt i hela Lunds kommun under samma period. Utbyggnaderna planeras huvudsakligen i byns västra och nordvästra delar. Delar av Genarp ifrågasätts för utbyggnad av bostäder av Luftfartsverket pga flygbuller, varför gränsen för utbyggnad anpassas till flygbullersituationen. Stadsbyggnadskontoret menar också att då Genarp är omgivet av skyddsvärda intressen av olika slag begränsas möjligheterna att bygga ut i Genarp och att en förbättring av Esarpsvägen inte egentligen påverkar exploateringspotentialen i Genarp. Mellan Esarp och Genarp Området mellan Esarp och Genarp är ett aktivt jordbrukslandskap. Norr om vägen slingrar sig Höje å fram. Avståndet mellan vägen och ån varierar mellan cirka 600 meter vid Genarp och cirka 50 meter vid Esarp. Längs vägen mellan Genarp och Esarp ligger knappt 20 hus nära vägen. En viss koncentration av hus finns nära Genarp och mitt på sträckan, kallat Äspet. Bildpresentationen på sidan 14 visar området mellan Esarp och Genarp. 12

13 Esarps by har två grupperingar av hus. Bilden visar uppehåll i bebyggelsen medllan de två grupperna. Västra infarten till Esarp Kurva vid östra infarten till Esarp Esarps by Busshållplatsen vid Kulturforum Esarp Östra infarten till Esarp Gathus i östra Esarp 13

14 Hus i Äspet Hus i västra Äspet Korsningen mellan Esarpsvägen och vägen mot Toppeladugård (väg 811). Vägen mellan Esarp och Genarp Längs vägen står flera träd nära vägen. Liseå gård Hus nära vägen i Äspet 14

15 Trafik och trafikanter - resor och transporter Biltrafik Esarpsvägen, väg 798, mellan väg 11 och Kyrkheddinge i nordväst och Genarp i sydöst är en sekundär länsväg med mycket varierande vägbredd och standard. Väster om Esarps by är vägen 8 m bred, med hastighetsbegränsningen 90 km/tim. Genom Esarps by varierar vägen i bredd på mellan 5,2 och 6,4 m. Hastighetsbegränsningen är 50 km/tim. Esarps bygdelag har utfört hastighetsmätningar i Esarp vilka visat att medelhastigheten ligger mellan 50 och 60 km/tim. Mellan Esarp och Genarp varierar vägbredden mellan 5, 0 m och 6,8 m (se karta med vägbredder på nästa sida). Hastighetsbegränsningen är satt till 70 km/tim. Den trafikräkning som gjordes på sträckan mellan Esarp och väg 811 under 2007 visar på medelhastigheter som uppgick till 77 km/tim under mätningtillfällena. dygn, varav 7 % är tung trafik (mätår 2007). Till år 2040 beräknas trafikflödet på vägen öka till 4300 resp 3300 fordon per dygn, med en andel tung trafik på 9 resp 9,5%, i enlighet med Trafikverkets uppräkningstal för sydvästra Skåne, EET-prognosen. ÅDT 2260 f/d år , % tunga fordon väg 820 väg 808 väg 798 Jämfört med snittet för Lunds kommun har Genarp en hög andel bilar/1000 invånare. I Genarp är siffran 440 medan den för hela kommunen är 309 (år 2006). För arbetspendlarna i Genarp är Lund den ort dit flest pendlar och därefter kommer Malmö. Huvuddelen av gymnasieungdomarna pendlar till Lund. ÅDT 2190 f/d år % tunga fordon Väg 798 mellan Esarp och Genarp kan delas in i två delar. Den östra delen, vägen mellan väg 811 och Genarp, trafikeras av 2810 fordon per dygn, varav 6,5 % är tung trafik (mätår 2007). Västra delen av vägen, sträckan mellan väg 811 och Esarp, har ett fordonsflöde på 2190 fordon/ Trafikflöden på vägen mellan Esarp och Genarp. väg 811 ÅDT 2810 f/d år ,5 % tunga fordon 15

16 Esarp 6,80 6,60 6,60 5,55 5,75 5,60 5,40 5,00 5,60 5,50 5,60 5,30 5,50 5,00 5,50 6,00 6,60 6,50 5,80 6,00 5,70 Genarp Kartan visar vägbredder (meter) på sträckan mellan Esarp och Genarp. Vägbredden är mätt från asfaltkant till asfaltkant. Vägrenen på sträckan varierar mellan 0 och 20 centimeter. 16

17 Kollektivtrafik Sedan 1995 sker huvuddelen av alla bussresor till och från Genarp via Staffanstorp på Esarpsvägen. Resenärer som ska till Lund får byta i Staffanstorp. Endast under morgonen och eftermiddagen på vardagar går direktbussar till Lund (via Dalby). Sträckan mellan Genarp och Esarp trafikeras av två regionbusslinjer, vilka båda går till Malmö via Staffanstorp. Linje 173 har turer som är anpassade efter pendlingstider och linje 172 går övriga tider på dygnet. Turtätheten ses i tabellen till höger. Mellan Esarp och Genarp finns 6 hållplatser. Hållplatsstatistik från Skånetrafiken (statistik från mars 2005) visar att de flesta av hållplatserna oftast har inga eller endast ett fåtal på- och avstigande. Busshållplatsen vid Kulturforum Esarp har dock något fler på- och avstigande än de andra. När Simrishamnsbanan mellan Malmö och Dalby byggs, planerar Skånetrafiken att bussarna inte längre ska trafikera sträckan mellan Esarp och Genarp utan att bussarna mellan Genarp och Malmö/Lund ska gå via Dalby. Fram till Simrishamnsbanans öppnande ser Skånetrafiken två möjliga alternativ för bussarnas sträckning. Antingen fortsätter bussarna att gå mellan Genarp och Esarp eller så kör bussarna via Dalby. Alternativet via Dalby är dock beroende av att det byggs en bytesterminal vid stationsområdet i Dalby. Även om planer finns på att förändra busstrafiken måste denna studie ta hänsyn till dagens situation eftersom studien görs utifrån de förutsättningar som finns idag. Tidsperspektivet Vardagar Lördagar Söndagar Linje 172 Malmö-Staffanstorp-Genarp 11 turer (+2 fredagar) 16 turer 9 turer Linje 172 Genarp-Staffanstorp-Malmö 11 turer (+1 fredagar) 15 turer 9 turer Linje 173 Malmö-Staffanstorp-Genarp 7 turer Linje 173 Genarp-Staffanstorp-Malmö 7 turer Lila prickar visar busshållplatser på sträckan mellan Esarp och Genarp. 17

18 är långt när det gäller ändringar i infrastrukturen och därför är det möjligt att bussarna under lång tid framöver fortsätter trafikera sträckan mellan Esarp och Genarp. Att uppnå en trygg, säker och bekväm kollektivtrafikresa är en viktig fråga för både Skånetrafiken och resenärerna. Idag upplever de flesta resenärna mellan Esarp och Genarp att det inte är så. Vid resenärernas val av färdmedel är det befintliga förhållanden som avgör och inte hur det kommer att bli i framtiden. Därför måste busstrafikens förhållanden beaktas i utredningen av vägen mellan Esarp och Genarp. Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna Längs sträckan mellan Genarp och Esarp finns ingen gång- och cykelväg. Antalet cyklister och gående längs vägen bedöms vara mycket begränsat. Genom Esarp finns en gångbana söder om vägen. Bredden på gångbanan varierar mellan 0,65 och 1,50 meter. Skolbuss Skolbussar trafikerar idag Esarpsvägen och hämtar barn som bor längs vägen i Lunds kommun och kör dessa till Genarp. Skolbussen har ett behov att vända vid kommungränsen, en vändplats som skulle kunna användas av skolbusstrafik i båda kommunerna. För de boende i Staffanstorps kommun går en skolbuss via Alberta-Esarp-Kongsmarkvägen- Kyrkheddinge, vilken hämtar barn i Esarp. Skolbussen stannar idag vid Gammelgården i västra Esarp, där barnen står och väntar på fastighetens parkeringsplats. Vägen trafikeras av både regionbuss och skolbuss. Gångbanan genom Esarp är bitsvis smal. 18

19 Trafiksäkerhet , Ett utdrag från olycksstatistikdatabasen STRADA visar att det från 1 januari 2005 fram till idag ( ) totalt skedde 16 olyckor i utredningsområdet (se karta och tabell). En olycka har skett i Esarps by (Sånahusen på kartan). Som kartan visar har flera olyckor (nr 3, 4, 5 och 6) skett i eller i nära anslutning till korsningen mellan Esarpsvägen och väg 811 (vägen mot Toppeladugård). Flera singelolycka har skett på sträckan, varav flera av bilarna kört ner i diket. Endast en olycka har skett med oskyddade trafikanter, en olycka mellan två mopeder. Utöver de olyckor som syns i statistiken har det inträffat en rad incidenter utmed sträckan och inne i Esarp, en del av allvarligare karaktär. Trafikolyckor på Esarpsvägen mellan Genarp och Esarp perioden (polis- och sjukhusrapporterade olyckor). Avgränsningsområdet för idéstudien gäller även olyckorna. 7 3,4, 5,6 2 1 Nr Beskrivning Skadegrad 1 Mötesolycka mellan personbil 1 lindrigt och lastbil. 2 Olycka mellan personbil och 1 lindrigt motorredskap. 3 Olycka mellan personbil och 1 lindrigt motorcykel. 4 Korsningsolycka mellan två 1 lindrigt personbilar. 5 Avsvängsolycka mellan två 2 lindrigt personbilar. 6 Singelolycka med motorcykel. 1 lindrigt 7 Upphinnandeolycka med två 2 lindrigt personbilar. 8 Singelolycka med personbil. 1 lindrigt 9 Singelolycka med personbil 1 lindrigt 10 Singelolycka med personbil. 1 lindrigt 11 Singelolycka med personbil. 1 lindrigt 12 Olycka mellan två mopeder. 1 oskadd 13 Upphinnandeolycka med två 1 lindrigt personbilar. 14 Singelolycka med traktor. 1 lindrigt 15 Mötesolycka mellan två 1 svårt, 1 lindrigt personbilar. 16 Korsningsolycka mellan två personbilar. 1 lindrigt 19

20 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Områdets allmänna karaktär, den fysiska miljön samt gestaltningsfrågor Vägen mellan Esarp och Genarp går genom ett öppet låglänt storskaligt odlingslandskap. Området utgör en del av Lundaslätten som kan karaktäriseras som en flack, svagt böljande jordbruksbygd. Området är starkt präglat av de många tätorterna. Från vägen mellan Esarp och Genarp är siktlinjerna långa, till exempel kan Dalby, Lund och Malmö skådas. Det öppna odlingslandskapet avgränsas i sydväst av ett flackt svagt böljande backlandskap, i söder av ett skogsbacklandskap och i öster av åslandskapet med Romeleåsen. Norr om Esarpsvägen flyter Höje å genom landskapet. Naturmiljö Området består av sedimentär berggrund med ett lager moränlera ovanpå. Nära Genarp finns även större områden med sand och grus i markytan. Höje å flyter norr om Esarpsvägen och omges av träd. Avståndet till vägen varierar mellan cirka 25 och 600 meter. Inom området har speciellt sträckan av Höje å mellan Genarp och Äspet rätats ut, medan ån fortfarande till viss del slingrar sig fram mellan Äspet och Esarp. Vid Esarp har Höje å ett meanderslingrande lopp. De betade åslänterna är flacka och bevuxna med pil och al, vilket tillsammans med de Höje å och dess dalgång är strandskyddat. Det brunstreckade området visar naturvårdsprogram terrängform. Området sträcker sig norr om Esarpsvägen och täcker Höje ås dalgång. 20

21 sanka markerna ger landskapet en ålderdomlig prägel. Mellan åren 1991 och 2003 pågick ett Höjeåprojekt med vatten- och landskapsvårdande åtgärder som syftade till att begränsa näringsämnestransporten till Öresund, att gynna växt- och djurliv i åkerlandskapet samt att öka tillgängligheten till ån. Ett flertal dammar och våtmarker har anlagts mellan Esarp och Genarp. Höje å och dess dalgång är ett känsligt område och är därför skyddat på flera olika sätt. Höje å omfattas av strandskydd (se karta föregående sida). Som kartorna visar ingår Höjå å även i naturvårdsprogram terrängform samt planeringsunderlag för tätortsnära natur. Naturvårdsprogrammet är Länsstyrelsens långsiktiga policydokument för naturmiljövården i länet. Programmet ska ligga till grund för olika ställningstaganaden i natur- och miljövårdsfrågor i den fysiska planeringen. En del i programmet är utpekandet av viktiga terrängformer. Kulturmiljö Området kring Esarp är av riksintresse för kulturmiljövården och ingår i kulturmiljöprogram för Skåne (se kartor). Motivet till bevarandet är att Esarp ligger i ett landskap där jordbruk och boskapsskötsel alltid varit den dominerande näringen. I hussamlingarna, både i sätesgårdar, bondby och hantverksby, kan man se spår av den forna sociala skiktningen som fanns på landsbygden. Det brunsstreckade området längs Höje å utgörs av planeringsunderlag för tätortsnära natur. Riksintresse kulturmiljö. 21

22 Även området norr om Esarpsvägen vid Genarp är av riksintresse för kulturmiljövården och ingår i kulturmiljöprogram för Skåne, med motiveringen att det är ett kuperat odlingslandskap vid Romeleåsen med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet. Esarps kyrka har sitt ursprung i medeltiden men byggdes om och till vid 1800-talets mitt. Kyrkan ligger vid Esarps säteri som har anor sedan 1600-talet. Under tidigt 1900-tal delades gården upp i två enheter, Gamla respektive Nya Esarp. Gårdsbebyggelsen i Gamla Esarp följer äldre mönster där man- och fägård ligger i nära anslutning till varandra men ändå strikt uppdelade. Nya Esarp byggdes tidigt 1900-tal och har en stort boningshus i villastil och stora ekonomilängor. Väster om Esarps kyrka ligger Sånahusen, en gammal hantverksby med små putsade gatehus längs landsvägen. De flesta husen härrör från sent 1800-tal. Längst i väster ligger den gamla skolan från tidigt 1900-tal. Inom utredningområdet finns ett flertal fornlämningar (se karta nedan). Två fornlämningar berör vägen och dess närområde. Det ena är en färdväg som korsar Esarpsvägen. Karl XI upprättade längs denna sträcka en militär trupptransportled omkring Vägen gick mellan Lund och Ystad. Fram till en bit in på 1900-talet fanns spår kvar efter vägen på sträckan Esarp-Äspet. Den andra Kulturmiljöprogram för Skåne. Fornminnen: Röda figurer visar fastas fornlämningar och de blå figurerna övriga kulturhistoriska fornlämningar. 22

23 fornlämningen är en mycket gammal bytomt. Det är denna tomt som idag är bebyggt med Esarps kyrka och gården Gamla Esarp. Naturresurser Åkermarken i området är mycket bördig och är av klass Skördarna är mycket höga. Rekreation och friluftsliv Höje å är ett område med rekrationsvärde även om ån är relativt svårtillgänglig. Längs Höje å eller i nära anslutning till ån finns en naturoch kulturstig. Miljöbelastning Översiktliga bullerberäkningar visar att avståndet till gränsen för 55 dba ekvivalentnivå, det långsiktiga riktvärdet för god boendemiljö, ligger ca 25 m från Esarpsvägen på sträckan mellan Genarp och Esarp. Avståndet från vägen till gränsen för 65 dba ekvivalentnivå, riktvärdet i befintlig miljö, är ca 3 m. Detta innebär att knappa 20-talet fastigheter utmed sträckan beräknas vara utsatta för bullernivåer överstigande 55 dba ekvivalentnivå och att ca 5 fastigheter kan vara utsatta för bullernivåer överstigande 65 dba ekvivalentnivå. Inne i Esarps by ligger gränsen för 55 dba ca 15 m från vägen, varför drygt 20 fastigheter bedöms vara utsatta för bullernivåer överstigande det långsiktiga riktvärdet. Ca 10 fastigheter bedöms vara utsatta för bullernivåer överstigande 65 dba ekvivalentnivå. Trafiken bidrar till utsläpp av luftföroreningar i huvudsak i form av kolmonoxid, kolväten och andra flyktiga organiska ämnen (VOC), kvävedioxider och partiklar. Trafikflödet storlek och det öppna vägrummet kring Esarpsvägen gör att utsläppen av dessa ämnen bedöms understiga gällande miljökvalitetsnormer. Med ökad trafik ökar utsläppen, men trafikflödena förväntas även i framtiden att ligga på nivåer som inte medför några problem med luftkvaliteten utmed Esarpsvägen. Den tekniska utvecklingen med bränselsnålare bilar och alternativa bränslen mm förväntas generellt minska utsläppen av föroreningar. Dock kan koldioxidutsläppen öka även i framtiden. Byggnadstekniska förutsättningar Vägen är relativt rak och går genom ett flackt landskap, och vägens längdprofil håller en relativt god standard. Beläggningen är bitvis i dåligt skick, framför allt i vägkanterna, då bl a tunga fordon tvingas ut på vägrenen vid möte. På stora delar av vägsträckan saknas diken, varför det ofta blir blött, vilket kan påverka bärigheten, främst längs vägkanterna. Marken inom det aktuella området består enligt SGUs jordartskarta, 2C Malmö SO, huvudsakligen av lermorän. I anslutning till Esarp kan det även finnas sandig morän och gyttjelera. Mindre sandlinser kan förekomma i öster. Bedömningen är att några särskilda grundläggningsåtgärder sannolikt inte kommer att krävas med undantag för delar med gyttjelera. Vid förekomst av gyttjelera kommer sannolikt en urgrävning av organiska massor att bli aktuell. Det kan förekomma dikningsföretag och ledningar i anslutning till vägen som kan beröras av en breddning. Den befintliga vägbanans standard studeras närmare i nästa skede. 23

24 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsmål Tillgänglighet och transportkvalitet Den cirka 5 km långa vägen mellan Esarp och Genarp varierar i bredd mellan 5 och 7 meter (asfaltkant till asfaltkant). Huvuddelen av vägen har en vägbredd på mellan 5 och 6 meter. Vägrenen varierar mellan 0 och 20 centimeter. Den smala vägen innebär att vid möte mellan bussar och tunga fordon eller bilar och tunga fordon krävs det att fordonen saktar in eller stannar. Vägen innebär ett framkomlighetsproblem för trafikanterna och är speciellt ett problem för de många pendlarna. Vintertid, när det blir snö, har bussarna i linjetrafik ibland inte möjlighet att köra till Genarp. Det innebär ett framkomlighetsproblem och tillgänglighetsproblem, både för trafikhuvudmannen Skånetrafiken och resenärerna. Esarpsvägen är på många ställen mycket smal vilket innebär ett framkomlighetsproblem för trafikanterna. 24

25 I framförallt Äspet ligger ett flertal hus mycket nära vägen. Eftersom vägen är så smal tvingas bilarna att köra alldeles invid husen. För att kortsiktigt förbättra situationen och underlätta möte har förstärkningsgrus lagts ut längs delar av vägen. Asfaltsbeläggningen är dålig på delar av vägen. Eftersom diken saknas längs vägen blir det ofta blött vilket leder till dålig bärighet, speciellt på vägens kanter. Den smala vägen innebär också ett problem för gående och cyklister. Ingen typ av separering finns för dem och det finns inte heller några alternativa vägar att färdas längs. Eftersom vägrenen är mycket smal eller helt saknas tvingas gående och cyklister att gå och cykla på vägbanan i blandtrafik. Dock är antalet gående och cyklister längs vägen få. Avståndet från Genarp till närmsta större ort (Staffanstorp, Lund, Malmö) är över 10 km. För de boende längs vägen, speciellt i Äspet där husen ligger tätare samt i Esarps by, finns det ett behov av att röra sig längs vägen, t ex in mot Genarp. En bättre standard för gångoch cykeltrafik hade förmodligen genererat mer gående och cyklister i ett rekreativt syfte, inte minst de som har målpunkt i naturområden nära Genarp. För gång- och cykeltrafik i ett mer rekreativt syfte finns alternativa, mindre, vägar och stråk i omgivningarna. Vägen genom Esarp har en bredd på mellan 5,20 och 6,40 meter. Längs den södra sidan av vägen finns genom större delen av byn en gångbana, som varierar i bredd mellan 0,65 och 1,50 meter. Genom Esarp finns ett stort flöde av både bilar, bussar och lastbilar. Problemen i Esarps by är kopplade till de boendes miljö och oskyddade trafikanter. Framför allt kan barn inte ta sig fram säkert inom byn. Samlingsplatser för barn och ungdomar är fritidsgården i gamla skolan, fotbollsplanen och lekplatsen vilka alla ligger söder om vägen i byns västra del, medan de flesta barn och ungdomar bor på norra sidan av vägen. För att vara i en bymiljö är framkomligheten acceptabel för motorfordon. Regional utveckling Esarpsvägen är en lokal väg och utgör en viktig anslutning till Genarp från de regionala och nationella vägnäten. Genarp med omnejd ligger på pendlingsavstånd från både Malmö och Lund. Vägen har brister i beläggningen och dålig bärighet i kanterna. Flera hus, speciellt i Äspet, ligger mycket nära vägen. 25

26 Jämställdhet Män och kvinnor har olika transportbehov och resmönster. Män kör mer än dubbelt så mycket bil som kvinnor, medan kvinnor åker mer kollektivt. Män reser mer i tjänsten medan kvinnor står för fler serviceresor. Oavsett vem som reser, samt hur och i vilket ärende är det av vikt att resorna sker på säkra vägar med god tillgänglighet. Ur ett jämställdshetsperspektiv görs bedömningen att Esarpsvägen idag inte fullt ut tillgodoser de krav som såväl män som kvinnor kan ha för att lösa sitt transportbehov. Hänsynsmål Trafiksäkerhet Esarpsvägen är smal, men körhastigheterna är trots detta förhållandevis höga. Tillsammans med att antalet inträffade olyckor på sträckan inte är onormalt höga tyder detta på att trafiksäkerheten inte utgör ett primärt problem för de som kör längs vägen. För de boende utmed vägen kan dock de höga körhastigheterna upplevas som ett problem. Resande med kollektivtrafik upplever det som otryggt att stå och vänta på bussen, och tvingas ibland kliva ner i diket, när biltrafiken passerar. I Esarps by upplevs miljön för gående som otrygg och trafikfarlig. Nuvarande gångbana är på vissa ställen mycket smal och där är det inte möjligt att passera med rullstol eller barnvagn. De gående tvingas då gå ut i vägen där bilar kör i hastigheter över 50 km/tim. De boende i Esarp upplever idag att det känns otryggt att gå längs med eller korsa vägen. Problemen kan dels kopplas till flödet av bilar, bussar och lastbilar, men även till att hastigheterna upplevs som eller är höga. De boendes problem måste tas på allvar samtidigt som man måste komma ihåg att Esarp är en liten by med ca 70 invånare. För några år sedan byggdes enkla tätortsportar vid både den västra och östra infarten till Esarp men deras hastighetssänkande effekt är mycket liten. Det finns inga andra fysiska åtgärder på vägen, förutom 50-skylten, som uppmärksammar bilisterna på att de kör in i en bymiljö. Husen ligger dock tätt på vägen men vägbredden genom byn möjliggör att hålla hastigheter över 50 km/tim. Enligt STRADA har endast en trafikolycka skett i Esarps by de senaste 5 åren, men samtidigt Den smala gångbanan genom Esarp är ett problem. Det finns inget som tydligt märker ut att man kör in i en bymiljö där man bör sänka hastigheten. 26

27 sker inga olyckor om folk inte vågar gå och cykla. Enligt uppgifter från boende i Esarp har ytterligare 7 olyckor som resulterat i plåtskador på fordonen inträffat i Esarp. Eftersom vägen delar byn i två sidor är det svårt att skapa en trevlig och attraktiv bymiljö. Då många bilar, bussar och lastbilar passerar nära husen finns det även ett bullerproblem. Inne i Esarps by är det emellertid just känslan av otrygghet tillsammans med en trafikstörd boendemiljö som är dominerande. Miljö Stora delar av bebyggelsen utmed vägen ligger nära, varför flertalet fastigheter bedöms vara utsatta för bullernivåer överstigande gällande riktvärden. Bedömningen är att luftkvaliteten kring vägen är god. Sammanfattande problem- och värdebeskrivning Problemen utmed Esarpsvägen är huvudsakligen ett standardproblem. Vägen är för smal och har för låg standard för att möta de krav på tillgänglighet och transportkvalitet som ställs på vägen. Trafiksäkerheten bedöms emellertid inte vara ett stort problem, även om osäkerhetskänslan kan vara markant vid möte med ett tungt fordon. För de boende kan de höga körhastigheterna upplevas som ett problem. 27

28 Projektmål Vägen mellan Esarp och Genarp För vägen mellan Esarp och Genarp har två alternativa vägstandarder studerats, en god och en acceptabel. Det gemensamma målet för biltrafiken är att förbättra tillgängligheten och transportkvaliteten för bilar, lastbilar och bussar. Även gångoch cykeltrafikanters säkerhet och trygghet bör förbättras längs sträckan. Följande punkter beskriver de mål man vill uppnå med en förändring av trafiken och vägutformningen mellan Esarp och Genarp: God standard En vägbredd på 8,0 meter skulle innebära god standard. Värdet är hämtat från Vägar och gators utformning (VGU), sektion landsbygd, tabell 5-4. Enligt VGU ska tvåfältsvägen ha en vägbredd på 8,0 meter när det är vägren och gång- och cykeltrafiken inte är separerad. De 8,0 meterna delas upp i vägren 0,75 meter - körbana 6,5 meter - vägren 0,75 meter. En vägbredd på 8,0 meter innebär att vägbredden blir den samma som på vägen mellan Esarp och Kyrkheddinge (huvuddelen av vägen har en vägbredd på 8,0 meter medan vägbredden närmast Kyrkheddinge är upp mot 9,5 meter). Hastighetsgränsen 70 km/tim (som idag), i enlighet med VGU, Vägar och gators utformning, sektion landsbygd, tabell 5-4. Med 8,0 m vägbredd skulle eventuellt 80 km/tim kunna övervägas men en sådan hastighetsgräns bedöms inte vara lämplig på grund av de många husen som ligger nära vägen, av såväl trafiksäkerhets- som av boendemiljöskäl. Av samma skäl skulle en lägre hastighetsgräns kunna vara motiverad på delar av sträckan, men då de hus som ligger nära vägen är spridda utmed sträckan skulle sannolikt efterlevnaden av en sådan sänkning bli låg. Acceptabel standard En vägbredd på 6,5 meter skulle innebära acceptabel standard. Enligt VGU kan det ibland vara motiverat att ha en lägre standard än nybyggnadsstandard (vilket är 8,0 meter när gång- och cykeltrafiken inte är separerad) när man utför förbättringsåtgärder såsom en breddning av vägen är. Man måste dock noga överväga vilken standard man vill uppnå för att få en riktig avvägning mellan standard och kostnad. Enligt VGU bör minst vägbredden 6,0 meter eftersträvas vid förbättringsåtgärder. Eftersom där går många bussar och tung trafik på sträckan är en något bredare väg att föredra. 7,0 meter vägbredd, varav 0,25 m vägren på var sida, bedöms vara en bra avvägning mellan önskad standard och kostnader. Hastighetsgränsen 70 km/tim (som idag). Högre hastighet är inte lämplig på grund av de många husen som ligger nära vägen. Med den smalare vägen skulle motivet för en sänkning till 60 km/tim på en del av sträckan vara tydligare, men även här bedöms efterlevnaden bli begränsad bl a mot bakgrund av dagens medelhastighet. Esarps by Mål har även utarbetats för Esarps by. Målen beskriver dels vad man vill uppnå i Esarps by genom att göra genomfarten miljöprioriterad och dels målstandard på en förbifart. Högre hastighet är inte lämplig på grund av de många husen som ligger nära vägen. 28

29 Miljöprioriterad genomfart Förbättra trafiksäkerheten, tryggheten och upplevelsen i byn för oskyddade trafikanter och skapa en trevligare bymiljö. Byn ska vara trivsam att bo i! Acceptabel framkomlighet för bilar, bussar och lastbilar. En vägbredd på 6,0 meter. Punktvis kan smalare passager accepteras. En hastighetssänkning från nuvarande 50 km/tim till 40 km/tim. Enligt Trafikverkets Interna råd för hastighetsöversyn på statliga genomfarter inom tättbebyggt område bör 40 km/tim prövas på vägar där det förekommer oskyddade trafikanter, gående har egen gångbana avskild med kantsten och cykling normalt sker på körbanan. Passager för oskyddade trafikanter är i plan och det förekommer anslutningar och direktutfarter från tomter. En sänkning av hastigheten är nödvändig för att uppnå målet om en ökad trafiksäkerhet, trygghet och bättre boendemiljö. Hastigheten är mycket avgörande för skadegraden vid en olycka. Forskning visar att ca 70% av fotgängarna överlever om de blir påkörda av en bil i 40 km/tim. Om hastigheten däremot är 50 km/tim vid påkörningen överlever ca 20 % av de oskyddade trafikanter. I vissa punkter, där passagebehovet över vägen är stort, bör också åtgärder vidtas för att bilarnas faktiska hastighet skall vara högst 30 km/tim. Tätortsåtgärderna ska anpassas till Esarps kulturmiljövärden. Förbifart Målstandarden för förbifarten är en vägbredd på 8,0 meter med 70 km/tim. Det kan även vara möjligt att ha hastighetsgränsen 80 km/tim, med hänsyn till den standard den nya vägen kommer att ha. Den nya hastighetsgränsen kan användas utan att vägen är mötesseparerad, men genom att ha en räfflad mittlinje (VGU Info nr 10 december 2007). 29

30 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen ska sådana åtgärder prioriteras som innebär hushållning med resurser och begränsning av transportsystemets negativa effekter. I första hand ska enkla lösningar övervägas, vilket innebär att åtgärder analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder De insatser enligt steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen som kompletterar pågående arbete med utbyggnad och upprustning av befintlig transportinfrastruktur samlas ofta under begreppet Hållbart Resande eller Mobility Management. Enkla åtgärder som kan vara aktuella att vidta enligt fyrstegsprincipens första och andra steg kan till exempel vara stöd och information kring bilpooler, driva samåkningsprojekt, arbeta för billigare resande med kollektiva färdmedel och information om kollektivtrafiken. Man kan även vidta åtgärder som minskar behovet av att resa, till exempel genom att förbättra situationen för handel i Genarp. För att uppnå målen krävs dock att man gör åtgärder enligt steg 3 och 4. Åtgärder enligt fyrstegsprincipens första och andra steg är kompletterande åtgärder till övriga åtgärder som föreslås i utredningen. Vägen mellan Esarp-Genarp Biltrafik Att endast genomföra punktåtgärder bedöms ej som tillräckliga för att förbättra framkomligheten längs vägen. Enkla punktåtgärder som att förstärka vägrenen med grus har gjorts de senaste åren. God standard För att uppnå målet om god standard och därmed god framkomlighet och tillgänglighet krävs att vägen breddas till 8,0 meter (6,5 meter + vägren 2 x 0,75 meter). En typsektion för en 8,0 meter bred väg visas på s. 32. På grund av att hus vid ett flertal platser ligger nära vägen är det inte möjligt att bredda vägen på samma sida utan en breddning får ske omväxlande till norr och söder. I så stor utsträckning som möjligt vill man försöka bredda antingen norrut eller söderut. När det inte finns tillräckligt med utrymme att göra det endast på en sida får man bredda på båda sidor om vägen. Eftersom hus ligger nära vägen kan man dock behöva frångå rekommenderade säkerhetsavstånd. Breddningen berör ett antal fastigheter längs vägen, där intrång kan behöva göras. En noggrannare analys måste göras av hur breddningen bäst görs och hur linjeföringen ska se ut. En mer omfattande åtgärd är att bygga en ny väg mellan Esarp och Genarp, men denna åtgärd är inte motiverad med tanke på trafikmängder och de förhållandevis få problempunkterna. Acceptabel standard För att nå målet om god standard krävs det att hela sträckan, totalt 5 km, breddas med mellan 1 och 3 meter. Det innebär stora kostnader och med tanke på storleken på trafikflödet kan det vara svårt att motivera det ekonomiskt. För 30

31 att uppnå en acceptabel standard föreslås en breddning av vägen till 7,0 meter. Till höger illustreras schematiskt ett alternativ för hur breddningen kan göras och en typsektion visas på nästa sida. Ytterligare alternativ är möjliga. Liksom för alternativet med 8,0 meter måste geometrisk utformning av breddningen studeras noggrannare. Vid en breddning till 8,0 meter är risken större att hus måste lösas in och träd avverkas än vid en breddning till 7,0 meter. Ett alternativ kan vara att endast bredda vägen till 7,0 m på den smalaste delen mellan Esarp och Genarp, sträckan förbi Äspet, mellan väg 808 mot Lunnarp i nordväst och väg 811 mot Toppeladugård i sydöst, en sträcka på ca 2,7 km. Detta kan vara tänkbart för att ge vägen en jämnare standard, då vägen på de omgivande sträckorna är bredare. Att bredda till 8,0 m på denna delsträcka är emellertid inget alternativ, då vägens standard blir för ojämn. Skissen visar ett möjligt förslag för breddning av vägen till 7,0 m där man omväxlande breddar på norra och södra sidan. Ett antal fastigheter berörs av breddningen. I en punkt (se förstoring) ligger husen både nära vägen och nära varandra, vilket gör det mer komplicerat. Den geometriska utformningen bör studeras nogrannare men en första bedömning är att det är möjligt att bredda till 7,0 m även i denna punkt. 31