Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Årsredovisning 2011

2 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Innehållsförteckning 33 39 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2011 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Översikt och politik Innehåll.................................. 2 Viktiga händelser........................... 3 Kommunstyrelsens ordförande.................. 4 41 45 Trollhättan - en attraktiv kommun i fortsatt utveckling 5 God ekonomisk hushållning................... 8 Ekonomin i vår omvärld...................... 10 Koncernen.................. 11 Ekonomisk översikt......................... 13 Personal................................. 19 Demokrati................................ 23 Välfärdsbokslut............................ 24 Miljöredovisning........................... 26 Kvalitetsarbetet............................ 31 Verksamhet............................... 32 Utbildningsnämnden...................... 34 Kultur- och fritidsnämnden.................. 38 Omsorgsnämnden........................ 40 Arbetsmarknads- och socialnämnden.......... 44 Byggnads- och trafiknämnden............... 47 Miljönämnden........................... 49 Tekniska nämnden........................ 50 Kommunstyrelsen......................... 53 47 51 49 53 Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 56 Balansräkning............................. 57 Noter................................... 58 Driftredovisning per nämnd................... 62 Investeringsredovisning per nämnd............. 63 Redovisningsprinciper....................... 64 Begreppsförklaringar........................ 65 Inkomster och utgifter...................... 66 Fem år i sammandrag....................... 67 Redovisning koncernen Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 69 Balansräkning............................. 70 Redovisningsprinciper och noter............... 71 Koncernbolagens verksamhet................. 72 Beslut och revisionsberättelse Beslut................................... 76 Revisionsberättelse......................... 77 Politisk-/förvaltningsorganisation............... 79 Grafisk form produktion: www.hatech.se Tryck: Mediatryck i Trollhättan AB Fotografer: Joachim Nywall, Gunnel Axelli, Peter Asp, Lena Lennde, Inforum, Lärcentrum, Stadsbyggnadsförvaltningen, Jeanette Lundin. Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på ca 2 110 mkr, generella statsbidrag ca 470 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror och bidrag mm på ca 680 mnkr. Totalt omsätter staden ca 3 260 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Äldreomsorg och funktionshindrade................. 31 Utbildning.................................... 30 Förskola och fritidshem........................... 14 Kultur och Fritid................................. 6 Individ och familjeomsorg.......................... 6 Övrigt........................................ 4 Försörjningsstöd................................. 4 Gatu, vägar och parker............................ 3 Räddningstjänst och samhällsskydd.................. 1 Politisk verksamhet............................... 1 SUMMA 100 kr kr

Årsredovisning 2011 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 2011: I oktober startade bygget av Eidars passivhus i kvarteret Fridhem. 174 moderna och energismarta lägenheter ska stå inflyttningsklara 2013. Den goda återhämtningen efter finanskrisen avstannade under hösten. Det blev ändå sammantaget ett bra år för landets ekonomi och sysselsättning och därmed kommunernas skatteunderlagsutveckling. 2011 I april tvingades Saab Automobile stoppa produktionen på grund av likviditetsproblem. Alla ansträngningar till trots slutade det med konkurs i december. Arbetslösheten steg kraftigt och nådde vid årets slut över 15 %. Trollhättans invånarantal ökade för åttonde året i rad. 55 499 trollhättebor fanns det vid årsskiftet. Utbyggnaden av dubbelspår och fyrfältsväg mot Göteborg fortsätter på ett mycket påtagligt sätt men är oerhört positivt för framtiden. Om- och tillbyggnaden av Resecentrum startades. N3 mötesplats för ung kultur öppnades i april. I N3 ryms Kulturskolan, Kulturbyrån samt replokaler och möteslokaler för ung kultur. Antalet studenter vid Högskolan Väst var ca 11 500, omräknat till helårsstudenter drygt 5 000. Det är den högsta nivån hittills.

4 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Trollhättan har en framtid! Jag gillar att åka Saab, det är alltid spännande. Men det är en skakig resa som vi i Trollhättan har gjort under året. Från optimism med nya ägare till att konkursen var ett faktum. Hur framtiden för Saab ser ut kan man bara spekulera i, men att Trollhättan har en framtid är helt klart. Det vår egen industrihistoria lärt oss under de senaste 150 åren är att konjunkturerna går upp och ner, men att det gäller att ta vara på arvet och utifrån det fortsätta framåt. På så sätt har Trollhättan under åren fortsatt att utvecklas även om man inte alltid i förväg kunna staka ut hur framtiden kommer att bli. Att deppa och känna oss som offer ligger inte för oss. För många anställda följer nu en period av omställning till nya jobb eller utbildning. kommer att tillsammans med Regionen och statliga myndigheter göra allt vi kan för att underlätta en svår situation och skapa bra förutsättningar för omställningen. Vi fördubblar också vår satsning tillsammans med bland andra närliggande fordonskommuner i ett flerårigt omställningsprojekt för att skapa nya arbetstillfällen. Här spelar Innovatum en viktig utvecklingsroll. I sammanhanget är det mycket roligt att vi tillsammans med partner kunnat rädda kvar Saab Bilmuseum och det är en viktig del i vårt arv. Vi har under året arbetat med vår nya vision: Trollhättan- en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Visionen tar sin utgångspunkt i vårt arv, men vill också välkomna förändring, öppna för nya idéer och bejaka utvecklingen. Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Nu gäller det att ta vara på allt det positiva som detta medför. Vi har startat upp ett strategiarbete för en hållbar samhällsgemenskap med inriktning som främjar inkludering och delaktighet. En framtidssatsning, som ligger i linje med det är N3, som invigts under året. Det är en mötesplats för ung kultur och har blivit en förebild för många andra. Det är också glädjande att vårt bostadsbolag Eidar start - at ett av sina största egna byggen på många år, med ca 200 lägenheter i kv. Fridhem. Paul Åkerlund, kommunstyrelsens ordförande Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Bokslutet visar att vi har en ekonomi i balans. Det är en styrka att vi kan redovisa 24 mkr i överskott trots besvärliga yttre förutsättningar där staten drog tillbaka stora bidrag från sektorn. Överskottet är i huvudsak hänförligt till att vi reserverat medel hos kommunstyrelsen för kommande utbyggnad av verksamhet. Nämnderna visar underskott med 19 mkr trots tilläggsanslag med 26 mkr under året. Särskilt allvarligt tycker jag det är att Utbildningsnämnden redovisar ett underskott som blev betydligt högre än senaste prognos. Förutsättningarna för nämndens olika verksamheter har visserligen förändrats mycket under året, men prognosarbetet måste förbättras. Trollhättan står nu inför en omställnings- och förändringsperiod och vi måste avsätta resurser som ger effekt först på några års sikt. Det är därför särskilt angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget, fördjupar sin uppföljning och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Till sist ett stort Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till att vi kan se tillbaka på ett år med positivt resultat trots svåra yttre förutsättningar. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande

Årsredovisning 2011 5 Trollhättan en attraktiv kommun i fortsatt utveckling År 2011 var alldeles speciellt i Trollhättan. Det var ett år med en på flera sätt positiv utveckling. Befolkningen ökade och bostadsbyggandet fortgick. Utbyggnaden av infrastrukturen fortsatte och antalet studenter vid Högskolan Väst var fler än någonsin. Men efter uppgången 2010 började konjunkturen åter att vackla. Och i april månad tvingades Saab Automobile att stoppa produktionen på grund av likviditetsproblem. Alla ansträngningar till trots slutade det med konkurs i december. Den medför särskilda utmaningar för Troll - hättan och närliggande kommuner. Men här kan vi inte stava till varken höpplöst eller omögligt! Av Sveriges 290 kommuner är Trollhättan den 41:a i storlek och den tredje största i Västra Götaland efter Göteborg och Borås. Bland Fyrbodals 14 kommuner är Trollhättan den största och utgör ett arbetsmarknadscentrum och ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorer för regionens tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av 2011 hade Trollhättan 55 499 invånare, ökning 251 personer. Under de senaste 27 åren har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Ökningen berodde på att många barn föddes, att antalet avlidna var färre än vanligt och att vi hade ett inflyttningsöverskott, i första hand gent emot utlandet. Trollhättan har tagit emot relativt många flyktingar under en följd av år, dock var antalet mindre än år 2010. De åldersklasser som har ökat mest är 0-24 år. I den gruppen ingår de ungdomar som flyttat hit för att studera på Högskolan Väst. Annika Wennerblom Stadsdirektör Trollhättan har en relativt ung befolkning. Medelåldern var 39,5 år för män och 41,5 år för kvinnor. Till följd av en stor invandring har en hög andel av invånarna utländsk bakgrund, 23 % år 2010. Invånarna har en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. De med eftergymnasial utbildning är 33 %. Andelen 16 % med kortare utbildning än tre år är i nivå med riket. Däremot är andelen 17 % med treårig eller längre högskoleutbildning lägre. Utbildningsnivån kommer att öka eftersom fler söker vidare till högskolestudier. Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum med sina närmare 30 000 arbetstillfällen. Trollhättan är fortfarande en industristad där tillverkningsindustrin har en stor andel, 26 %, jämfört med genomsnittet i riket som är ca 14 %. Tillverkningsindustrins andel sjunker dock medan den ökar inom sektorerna vård och omsorg samt utbildning och forskning. Folkmängdsutveckling 1980-2011 Antal invånare den 31 dec 56 000 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011 Andel utanför ordinarie arbetskraft Januari 1997 Januari 2012 Trollhättan Andel av 16-64 år (%) Riket 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

6 Årsredovisning 2011 Trollhättan har sedan många år en arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet och är bland de högsta i Västra Götaland. Från att ha legat på i stort sett samma nivå under 2011 steg arbetslösheten kraftigt omkring årsskiftet, i första hand på grund av Saab Automobiles konkurs. Skillnaden mot snittet i riket blev större än under 1990-talets lågkonjunktur. I januari 2012 hade andelen som befann sig utanför ordinarie arbetsmarknad stigit från 10,9 till 15,8 % för åldersgruppen 16-64 år. För ungdomar 18-24 år hade dock nivån inte förändrats påtagligt mellan årsskiftena. Arbetslösheten bland ungdomar uppgår till 19,4 %, men de flesta befinner sig i olika arbetsmarknadsprogram. Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 2002 var den som högst och år 2010 pendlade drygt 11 000 hit varje dag för att arbeta. Av Trollhätteborna är det fler än 6 000 som arbetar på annan ort. Under 2000-talet har inpendlingen stagnerat medan utpendlingen ökat. Trollhättan är en mångkulturell stad där öppenhet och tolerans är en förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som kan vara en god tillgång i det arbetet. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter såsom skola, vård och omsorg, social - tjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att planera, stimulera, ge goda förut - sättningar för och bidra till en utveckling på områden såsom bostadsmarknaden, näringslivets utveckling, infrastruktur och därigenom skapa en utvecklande och intressant miljö att leva och verka i. En fungerande infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Utbyggnaden av järnvägen till dubbelspår och en fyrfilig E45 till Göteborg pågår planenligt. Med snabba förbindelser till Göteborg, regionens stora tillväxtmotor, kommer våra möjligheter till fortsatt utveckling som en attraktiv ort för både boende och företagande att öka. Riksväg 44 till Uddevalla är numera en fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Ut- och ombyggnad av resecentrum pågår i syfte att komplettera infrastrukturen till Göteborg så hela resan fungerar när dubbelspåret är färdigt i december 2012. Trollhättan har ambitionen att växa till 70 000 invånare. Planering av nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen görs i attraktiva lägen. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med hög servicenivå och blandad natur. Ett antal projekt med både villor och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad de närmaste åren. Intresset för småhus är fortsatt stort. Nya områden för bostäder finns även i några av de mindre tätorterna. Ett 40-tal nya bostäder färdigställdes, varav ungefär hälften i rad/kedjehus och resten villor. Det var färre år 2010. Vi har nu ett gott utbud av studentbostäder, vilket är viktigt för Trollhättans attraktion som studentstad och Högskolan Västs konkurrenskraft. Vi var en av fyra universitets-/högskoleorter som levde upp till en bostadsgaranti för studenter. Den instabila arbetsmarknaden med Saabs konkurs gör att nivån på bostadsbyggandet under de närmaste åren blir svår att förutspå. I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. Antalet studenter vid Högskolan Väst var ca 11 500, omräknat till helårsstudenter drygt 5 000. Arbetspendling 1985-2010 Antal pendlare 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 0 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Ny och ombyggnad av bostäder 1991-2011 Antal nytillkomna bostäder 600 500 400 300 200 100 Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Prel. Anm: De senaste officiella uppgifterna över arbetspendling är för 2010.

Årsredovisning 2011 7 Det är den högsta nivån hittills. Högskolan Väst är en av landets högskolor där högst andel av studenterna får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg fattat beslut om en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna i syfte att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar. Den gemensamma organisationen ska enligt plan tas i drift 1 januari 2013. En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt är att befintliga företag utvecklas och att nya etablerar sig. Saabs konkurs gör situationen särskilt utmanande. Resultatet av konkursförvaltarens arbete kommer att ha stor betydelse för sysselsättningen i Trollhättan. Nyföretagandet under 2011 ligger fortfarande lågt på 4,3 företag per 1000 invånare. Vår näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB och Inno - vatum Teknikpark är våra tre starka instrument. Uppgiften är att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i deras utveckling. Som ett komplement till dessa instrument finns Fyrbodals fordonskommuners omställningsprojekt. Det är ett samarbete mellan Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Dals Ed, Färgelanda, Tanum och Åmål och erbjuder bland annat företagen rådgivning, finansierings- och innovationsstöd samt stöd vid ägarskifte. Under 2012 kommer såväl Innovatum Teknikpark som omställningsprojektet att förstärkas betydligt då näringslivsutvecklingsarbetet är än mer betydelsefullt nu. Den möjliggörs genom särskilda satsningar från Regeringen och Västra Götalandsregionen under perioden 2012-2014. En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse för våra invånare och vår attraktion. Våra verksamheter bedrivs med invånaren i centrum för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda verksamhetsuppdrag. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Ett gott ledarskap och ett ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet. Under 2011 har verksamheten i huvudsak genomförts enligt verksamhetsuppdragen och dess mål. Verksamheten har inte fullt ut bedrivits inom de ekonomiska ramarna. Det ställer särskilda krav på oss under 2012. Studier och undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med både service och påverkan på den kommunala verksamheten. I jämförelse med andra kommuner hävdar vi oss väl. Det stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Alla kommuner, även, står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med god kvalitet inom ramen för begränsade resurser. För att klara dessa åtaganden kommer det även i fortsättningen att krävas åtgärder som effektivisering, nya organisatoriska lösningar, samarbeten. IT och internet är en realitet och viktigt verktyg för många människor att förenkla vardagen. Det kommer att ha stor betydelse i vår verksamhetsutveckling. Vi går nu in i 2012 med en ny vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Med visionen som ledstjärna och som förhållningssätt i det vardagliga arbetet kommer vi med stort engagemang att ta oss an våra utmaningar 2012! Stadsdirektör Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990-2010 Antal sysselsatta 16-w år 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Anm: De senaste officiella uppgifterna över antalet arbetstillfällen är för 2010.

8 Årsredovisning 2011 God ekonomisk hushållning skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. För fördjupning se vidare avsnitten Ekonomisk analys respektive Nämndernas verksamhet. Nämndsgemensamma verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige Ambitionsnivån i de gemensamma verksamhetsuppdragen har varit fortsatt hög. En samlad bedömning visar att nämnderna ligger väl i linje med de målnivåer som fastställdes i början av perioden även om resultatet skiljer sig mellan nämnderna. Måluppfyllelse Nämndgemensamma uppdrag % Jämförelse mellan full måluppfyllelse och inrapport - erad måluppfyllelse Nämndgemensamma uppdrag Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70 Kommunfullmäktige 81 Kommunstyrelsen 85 Utbildningsnämnden 89 Omsorgsnämnden 92 Kultur- och fritidsnämnden 100 Arbetsmarknads- och socialnämnden 93 93 Tekniska nämnden Byggnads- och trafiknämnden 74 Miljönämnden Poäng 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 19 Kommunfullm. 27 27 22 Kommunst. Inrapporterad måluppfyllelse 27 23 Utbildningsn. Omsorgsn. Kultur- och frit. Arbetsm.- o soc. Tekniska n. Full måluppfyllelse 24 27 22 24 24 24 25 27 25 27 20 Bygg.- o trafik. Miljön. 27 Anm.: Poängsättningen är baserad på vilken mätarställning man har valt och är beräknad enligt följande kriterier: Full måluppfyllelse, erhåller värdet 3 ( högerpil nedan), Delvis måluppfyllelse, erhåller värdet 1 (mittpil nedan) och Ej måluppfyllelse, värdet 0 (vänsterpil nedan). Redovisat värde för Inrapporterad måluppfyllelse anger summan av värdet för de olika verksamhetsuppdragen. Redovisat värdet för Full måluppfyllelse anger det maximala värdet som enheten skulle ha kunnat uppnå om full målluppfyllelse hade uppnåtts för samtliga verksamhetsuppdrag.observera att målen inte alltid täcker hela verksamheten och att de inte är viktade. De nio gemensamma verksamhetsuppdragen är följande: 1. I syfte att ständigt utveckla den kommunala verksamheten skall samtliga nämnder bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem SIQ. 2. Samtliga nämnder ska arbeta i enlighet med Stadens miljöledningssystem. Åtgärder skall vidtas utifrån den egna nämndens ansvar och verksamhetsområde för att säkerställa att de nationella miljömålen uppnås. 3. Samtliga nämnder ska aktivt arbeta med riskanalyser och vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att upprätthålla god säkerhetsnivå i verksamheten. 4. Samtliga nämnder skall ha brukarråd, elevråd eller andra typer av forum för dialog med medborgare och brukare i den egna verksamheten. 5. Dialogen mellan politiker och anställda ska utvecklas. 6. Näringslivet ska uppleva stor öppenhet, lyhördhet och snabb handläggning i den kommunala organisationen. Berörda nämnder har ett särskilt stort ansvar för detta. 7. Samtliga nämnder skall i det egna planeringsarbetet ta hänsyn till och utifrån sitt ansvarsområde vidta åtgärder avseende fokusområdena Kunskapsutveckling & livslångt lärande, Företagande samt Hållbar utveckling. 8. I syfte att stimulera utvecklingen av stadsdelarna skall berörda nämnder och styrelser i och dess koncern aktivt samverka. Under mandatperioden ska utvecklingen i stadsdelen Kronogården särskilt uppmärksammas. 9. Vid ställningstagande till etablering av ny verksamhet eller vid verksamhetsomprövningar i Staden skall förutsättningarna för extern finansiering genom EU alltid undersökas. Underlag därom skall presenteras inför beslut. Målet skall vara att på sikt ha en medfinansiering på 1000 kr/invånare.

Årsredovisning 2011 9 Nämndspecifika verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige Här redovisas de enskilda nämndernas sammantagna måluppfyllelse avseende de egna verksamhetsuppdragen enligt ovanstående poängformler. I tabellen ingår också den sammantagna målluppfyllelsen avseende de gemensamma uppdragen för samtliga nämnder. Målen redovisas och kommenteras i nämndernas verksamhetsredogörelser och i sammanfattning i efterföljande avsnitt Nämndernas verksamhet sid 33-56. Måluppfyllelse Sammanställning alla nämnder % Jämförelse mellanfull måluppfyllelse och inrapporterad måluppfyllelse Sammanställning alla nämnder Procent Poäng Inrapporterad måluppfyllelse Full måluppfyllelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86 Nämndgemensamma 45 Kommunstyrelsen 67 Utbildningsnämnden 78 Omsorgsnämnden 73 Kultur- och fritidsnämnden 65 Arbetsmarknads- och soc. 89 Tekniska nämnden 67 Bygg.- och trafiknämnden 42 Miljönämnden 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 237 204 Nämndgemensamma Kommunstyrelsen 96 43 Utbildningsnämnden 28 42 Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och socialn. Tekniska nämnden 46 63 54 35 14 18 16 18 Byggnads- och trafiknämnden 45 30 Miljönämnden 5 12 De nämndgemensamma uppdragen har tagits bort ur den nya MRP för 2012-2014. Det betyder att denna sammanfattning blir den sista för de nio uppdrag som nämnderna gemensamt arbetat med sedan 2008. De gemensamma strategiska frågorna lyfts nu in under kommunstyrelsen som i sin roll har ett ansvar för att utveckla och verkställa stadsövergripande handlingsplaner i samverkan med övriga nämnder och förvaltningar. Finansiella mål enligt MRP Kommunallagens krav på att intäkterna skall vara större än kostnaderna är uppfyllt. Detta så kallade balanskrav är ett minimikrav och det är femtonde året i rad redovisar ett positivt resultat. Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 1982 med undantag av skatteväxlingar med landstinget/regionen. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna ökade med 1,9 % och nettokostnaderna med 1,8 % mot 2010. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka. Andelen ligger på 0,9 % 2011, vilket är under målet för året. Över senaste femårsperioden är det genomsnittliga resultatet knappt 2,3 %. Soliditeten skall öka. Redovisad soliditet ökar från 63,3 % till 65,6 %. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en ökad soliditet med 0,2 %, medan minskad långfristig utlåning till våra kommunala bolag bidragit till hela ökningenningen. Resultatet ska i genomsnitt uppgå till minst 1 % under perioden. Resultatet är 24 mkr, vilket får anses som gott ett år som 2011, med låg ekonomisk tillväxt. Genomsnittet de senaste fem åren är 51 mkr. Låneskuld högst 150 mkr. har inga långfristiga lån.

10 Årsredovisning 2011 Ekonomin i vår omvärld Tillväxten som kom av sig Efter finanskrisen 2008-2009 återhämtade sig världsekonomin snabbt och tillväxten var god också in på 2011. Oron för skuldutvecklingen i södra Europa och främst Grekland blev dock akut under sommaren och under hösten kastade skuldkrisen sin skugga över världskonjunk - turen. Krisen förstärktes av sänkt rating för USA och oron för en global recession. De senaste månaderna har situationen i världsekonomin stabiliserats. Totalt väntas världsekonomin växlas ned från över 5 % 2010 till knappt 4 % 2011 och 3,3 % 2012. Försvagningen beror främst på den svaga utvecklingen i Europa. Utvecklingen skiljer sig dock åt i olika delar av värld en. Tillväxtekonomierna har tappat fart till följd av lägre export och minskad inhemsk efterfrågan, men visar fort farande god tillväxt. I USA ser nu utvecklingen ut att återhämta sig med stigande hushållsefterfrågan, men på en relativt låg nivå. Eurokrisen rullar vidare och ekonomierna i Sydeuropa krymper på bred front. Efter massiva stödåtgärder tycks en stabilisering ske, men för 2012 förutses en minskning av BNP inom Euro-zonen. Särskilt Sydeuropa står inför en svår period med kraftigt minskad tillväxt. I Tyskland och Storbritannien väntas BNP öka med bara ca 0,5 % och Norden får tillväxt runt 1 % 2012. Även tillväxten i Öst - europa mattas av. BNP-tillväxt 2009-2012, procentuell volymförändring Procent 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 0,6 Världen EU Sverige 2009 4,2 5,3 5,2 1,8 5,6 3,9 0,0 4,4 3,3 0,3 1,0 2010 2011 2012 Svensk ekonomi bromsar in Sverige är mycket exportberoende. Halva vår BNP kommer från exportindustrin och 70 % av exporten sker till Europa. Vi påverkas därför i hög grad hur utvecklingen blir i Europa. Sverige har haft några år med mycket hög tillväxt, men med en tydlig försvagning under slutet av 2011. Under sista kvartalet var tillväxten negativ till följd av sjunkande export. Minskad efterfrågan har medfört att arbetsmarknaden försvagats. Antalet arbetade timmar har redan minskat och nu kommer antalet sysselsatta att minska med ökad arbets- löshet som följd. Antalet arbetade timmar väntas öka först i början av 2013 och arbetslösheten öka mot 8,5 % under 2012 för att därefter vända ner i takt med förbättrad konjunktur. Arbetade timmar Nivå resp. procentuell förändring Miljarder timmar Källa: SCB och SKL Procent De disponibla inkomsterna har växt med nära 3 % 2011 och väntas fortsätta att utvecklas starkt de närmaste åren. Med ökad osäkerhet har hushållens konsumtion utvecklats svagt och hushållens sparande väntas ligga kvar på en hög nivå. Inflationen har hållits tillbaka av uppbromsningen av tillväxten och ligger i intervallet 1-1,5 %, exkl. ränteeffekter. För de närmaste åren väntas den underliggande inflationen ligga klart under riksbankens mål om 2 %. Riksbankens styrränta har ökat under loppet av 2011 men har åter sänkts till för närvarande 1,5 % och ytter - ligare sänkningar förväntas. Fortsatt kärv kommunal ekonomi 2010 medförde ett rekordstort överskott för kommuner och landsting med ca 18 mdkr, mycket till följd av ett tillfälligt statsbidrag om 12 mdkr. För 2011 uppgår resultatet preliminärt till ca 6 mdkr, men då ingår en tillfällig belastning med ca 7,5 mdkr till följd av kostnaden för diskonteringsränta på pensionsskulden. För 2012 prognostiseras ett resultat om ca 7,5 mdkr, motsvarande drygt 1 % av skatter och generella statsbidrag. Det är betydligt sämre än tum - regeln om två procent för god ekonomisk hushållning. Även de närmaste åren ser som vanligt kärva ut. Den reala tillväxten täcker knappt de resursbehov som demografi och krav på förbättringar ställer. Det finns därför ett fortsatt behov av effektiviseringar och omprövningar av verksamheterna om inte statsbidragen till sektorn real - säkras.

Årsredovisning 2011 11 Koncernen En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (= koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där har ett varaktigt bestämmande eller ett betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Av nedanstående bild framgår vilka företag som ekonomiskt redovisas (konsolideras) tillsammans i koncernredovisningen. Ej konsoliderade i koncernredovisningen Trollhättan Stadshus AB 100 % Trollhättan industrispår AB 100% Trollhättan Energi AB 100% AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag 100% Trollhättans Tomt AB 100% 90% 10% Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB 50% Kalltorp Kraft AB 50% Trollhättan Energi Elnät AB 100% Solrosen Fastighets förvaltning HB KB Älvhögsborg 50% Fyrstads Flygplats AB 49% Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 41% Stiftelsen Innovatum 15% Svenska Kommun Försäkrings AB 3% Västtrafik AB 2% Resultat Koncernens nettoresultat gav en ökning av eget kapital med 34,1 mkr (53,7 mkr). Försämringen av resultatet är hänförligt till, Trollhättan Energi AB och Trollhättans Tomt AB. Resultatet för efter eliminering av koncerninterna resultatposter är 22,8 mkr (37,1 mkr). Resultatet för dotterföretagen är 12,3 mkr (17,7 mkr). Efter eliminering av koncerninterna resultatposter är bolagens resultat 13,5 mkr (19,0 mkr). Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15,2 mkr (16,9 mkr 2010) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Viss regional verksamhet bedrivs också tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag m.m. Under 2011 har utbetalats 31,8 mkr (30,2 mkr) i verksamhetsanslag till dessa bolag. Utöver detta har uppdragsersättning till Innovatum AB utbetalats med 13,0 mkr (16,2 mkr) och Kommanditbolag Älvhögsborg med 16,5 mkr (16,2 mkr).

12 Årsredovisning 2011 Resultat före extraordinära poster mkr 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Balans Kommunkoncernens omsättning uppgår till 3 486 mkr (3 444). Balansomslutningen är totalt 5 435 mkr (5 384). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 58,8 % (2 916 mkr) och 41,2 % (2 046 mkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till 2 687,2 mkr (2 732,7 mkr), se not 3. Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 99 procent (99 procent). AB Eidar svarar ensamt för 46,2 procent av koncernens låneskulder. Koncernsoliditeten är 31,9 % (31,6 %). Soliditeten är 65,6 % i. Långsiktigt bör soliditeten öka i koncernföretagen. I riket var den genomsnittliga soliditeten 2010 drygt 40 % för kommunkoncerner. Soliditet % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 24 10 21 35 45 70 105 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 65 13 13 69 33 51 65 64 66 64 69 64 63 66 29 30 30 30 31 31 32 31 32 32 66 96 62 Koncern Kommun 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 79 53 61 38 39 24 Koncern Kommun Koncernens investeringar uppgick under året till 410,4 mkr (319,7mkr). Störst investeringar har AB Eidar, Trollhättans Energi AB och haft. Långfristiga lån finansierar 54 % (56 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i uppgår till 0 % (0 %). Staden amorterade av sitt sista lån 2008. Investeringar mkr 700 600 500 400 300 200 100 0 331 132 170 168 273 419 432 86 98 102 111 112 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunal borgen För de kommunala bolagen har tecknat borgen med 2 169 mkr (2 101 mkr). Ökningen avser ökad upplåning för AB Eidar. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. En bedömning är att den allra största delen skulle kunna ersättas av annan normal banksäkerhet. I ett särskilt avsnitt redovisas resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning med redovisningsprinciper och noter för koncernen. Där kommenteras också de enskilda koncernbolagens verksamhet (sid 69-75). 544 468 Koncern Kommun Personal Koncernen Kommunen 2011 2010 2011 2010 Medelantal årsarbetande: Män 964 998 719 754 Kvinnor 3 455 3 445 3 375 3 375 4 419 4 443 4 094 4 129 Löner och ersättning, mkr 1 509 1 442 1 406 1 361 187 127 320 64 410 87 Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag.

Årsredovisning 2011 13 Ekonomisk översikt - Sammanfattning 2011 års budget upprättades med förutsättningen att skatteintäkter och generella statsbidrag var nominellt oförändrade jämfört med 2010. Inriktningen var att klara balanskravet utan stora besparingar. Resultatet budgeterades till 0,1 mkr. Det slutliga resultatet blev 24,0 mkr en försvagning från 38,4 mkr 2010. Det är en minskning från föregående år som var 38 mkr. Resultatet motsvarar 0,9 % av skatteintäkterna, genomsnittet för de senaste fem åren är goda 2,1 %.Vi kan nu konstatera att tillväxten blev snabbare än vad vi då kunde anta. Jämfört med ursprunglig budget har skatteintäkterna och generella statsbidrag ökat med 35 mkr. Ur ökade skatteintäkter har beviljats tilläggsanslag för försörjningsstöd och tillskott till omsorgsverksamheten med tillsammans 23 mkr. Nämnderna redovisar sammantaget 19 mkr högre kostnader än justerad budget. Utfallet för nämnderna är 45 mkr högre än ursprunglig budget. Tack vare överskott på kommunstyrelsens reserver för kommande kostnadsnivåer inom särskilda åtgärder och andra gemensamma finans ie - ringsposter stannar det samlade utfallet för verksam hetens nettokostnader vid 25 mkr lägre kostnader än budget. Sammantaget ökade verksamhetens kostnader i löpande priser med 1,8 % till 2 602 mkr. Uppsatta finansiella mål har i stort uppnåtts för 2011. Den sammantagna bedömningen är att nämndernas verksamhet också uppfyllt kraven på God ekonomisk hushållning och att verksamheternas mål och uppdrag i stort genomförts på ett bra sätt. Det totala resultatet för och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, har minskat från 54 mkr till 34 mkr. Försämringen av resultatet är hänförligt till, Trollhättan Energi AB och Trollhättans Tomt AB. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag har för - stärkts sitt resultat. Av resultatet efter interna elimineringar svarar för 23 mkr (37 mkr) och bolagen för 14 mkr (19 mkr). Nettoinvesteringarna blev 87 mkr, 13 mkr lägre än investeringsramen. I koncernen investerades 404 mkr en ökning från föregående års 320 mkr. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning och att beslutade mål och uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning sid 8-9. Balanskravet uppfyllt Enligt Kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade Balanskravet. Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans: Balanskravet Belopp i mkr 2011 2010 2009 Redovisat enligt RR 24,0 38,4 60,7 Avgår reavinster -4,2-4,3-9,0 Avgår sänkt disk ränta 14,2 Resultat 34,0 34,1 51,7 Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. Troll - hättans Stad har de senaste femton åren varje år haft ett resultat som klart överträffat balanskravet. Finansiella mål enligt MRP Oförändrad utdebitering. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatets andel av skatteintäkter och generella stats - bidrag skall öka. Soliditeten skall öka. Under mandatperioden skall resultatet uppgå till minst 1 %. Låneskuld högst 150 mkr. Uppföljning av de finansiella målen kommenteras nedan. Resultatanalys Det ekonomiska resultatmålet ej uppnått 2012 Mål: Resultatet ska i genomsnitt uppgå till minst 1 % under perioden. Mot bakgrund av flera år med stora överskott bedömdes att ett svagare resultat kunde accepteras och resultatet budgeterades till 0,1 mkr. Det slutliga resultatet blev 24,0 mkr, det är en försvagning från 38,4 mkr 2010. Resultatet är, exklusive den tillfälliga och jämförelsestörande kostnaden för sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden, på samma nivå som föregående år.

14 Årsredovisning 2011 Förändringen mot budget kan i stort hänföras till följande faktorer: Förbättrade skatteintäkter med 35 mkr. Överskott kommunstyrelsens anslag för särskilda åtgärder och andra centrala finansieringsposter 27 mkr. Nämndernas avvikelser mot ursprunglig budget 45 mkr. Resultatet motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Relateras resultatet till det egna kapitalet motsvarar det 1,4 %. Det egna kapitalet kan därmed anses värdesäkrat då inflationen var begränsad 2011. Resultat Mkr 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 79 2007 2008 2009 2010 2011 För den senaste femårsperioden har resultatet i genomsnitt uppgått till 51 mkr per år, motsvarande goda 2,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel är att resultatet över en konjunkturcykel bör uppgå till ca 2 procent för att finansiera investeringar och pensioner mm. Anpassning till låg tillväxt 53 Mål: Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade med 47 mkr, motsvarande 1,9 % (5,2 %). Nettokostnaderna ökade med 46 mkr, motsvarande 1,8 % (6,1 %). 61 38 24 Ökning av nettokostnader och skatteintäkter % 7 6 5 4 3 2 1 0 4,6 5,8 6,0 5.7 1,8 1,8 2007 2008 2009 2010 2011 Kostnadsutvecklingen realt (bruttokostnader i fasta priser) var ungefär oförändrad. Stora bortfallande vinterkostnader 2010 betyder att verksamheten i övrigt har ökat. Stora ökningar finns inom förskolan och särskilda omsorgerna medan gymnasieskolan har minskat. Personalkostnaderna ökade med ca 2,5 %, jämfört med 2,4 % 2010. Antalet anställda 4 778 st (tillsvidare och visstid) var i stort oförändrat jämfört med föregående årsskifte. Skattekvot % 120 100 80 60 40 20 0 20 98,0-1,5 Verks nettokostn ökn 3,5 98,2 Den skattefinansierade verksamhetens andel av skatteintäkterna blev oförändrad 100,8 %. Finansnettot är positivt 44 mkr (59 mkr) och motsvarar en andel om 1,7 % (2,3 %). Minskningen om 15 mkr beror på en engångsjustering av pensionsskulden på grund av sänkt diskonteringsränta. Merparen av de finansiella intäkterna kommer från räntor och borgensavgifter från våra koncernbolag. Våra egna långfristiga lån slutamorterades 2008. 1,4 Nettokostnadens andel Finansnetto andel Resultatandel 0,4 2,2 99,9-2,5 2007 2008 2009 2010 2011 2,5 Skatteint/gen statsb ökn 6,1 100,8 5,2-2,3 1,5 100,8 1,9-1,7 0,9

Årsredovisning 2011 15 De stora nämnderna redovisar underskott Nämndernas verksamhet överskred budget med tillsammans 19 mkr, trots tilläggsanslag med 26 mkr. Utbildningsnämnden har ett mycket stort överskridande med 19 mkr (1,8 %), 9,8 mkr sämre än oktoberrapporten. Såväl förskolan, grundskolan som gymnasiekolan visar underskott. Omsorgsnämnden med -2,0 mkr, efter tilläggsanslag med 8 mkr, har underskott för funktionsnedsatta -5,4 mkr, medan äldreomsorgen är i balans. Arbetsmarknadsoch socialnämnden som har fått tilläggsanslag med 18 mkr för försörjningsstöd, redovisar ändå underskott med 1,4 mkr. Övriga nämnder har påtagligt förbättrat utfallet jämfört med prognoserna. Årets investeringsvolym om 87 mkr har helt självfinansierats. Under senaste femårsperioden har också målsättningen uppfyllts väl. Nettoinvesteringar på i snitt 115 mkr har egenfinansierats till 112 %. För hela femårsperioden har resultatet medfört ett överskott med 67 mkr, eller i snitt 14 mkr per år. Enligt gällande MRP räknar vi med investeringar om ca 110 mkr per år. För att också i fortsättningen helt självfinansiera den volymen behövs ett resultat om ca 50 mkr. Ett bra resultat kommer därutöver också att krävas för att klara utlåningen till Trollhättans Tomt AB för investeringar i s verksamhetsfastigheter som de förvaltar. Ackumulerad budgetavvikelse per nämnd Mkr 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 7 5-0 0-2 Utb Kfn On -19-7 -1-11 13 10 3 3 2 0-0 -1 Bn Mn Tekn Ks Övr Bland större avvikelser i verksamheten kan nämnas: Verksamhet 2010-13 2011-13 Asn Mkr Förskola/barnomsorg -5,7 Grundskola -12,4 Gymnasieskola -6,6 Vuxen/Uppdragsutbildning +3,0 Äldreomsorg +2,5 Funktionshindrade -5,4 Socialtjänst -3,3 Reserverat för stabiliseringsåtg Slumpån -4,0 Investeringarna helt självfinansierade Mål: Nettoinvesteringarna, efter avdrag för försäljningar, skall finansieras av avskrivningar och resultat. Ett bra genomsnittligt resultat över en konjunkturperiod behövs både för att klara finansiering av investeringar och pensionskostnader och för att utgöra buffert för verksamheten. 44 Finansiering av investeringar Budget Bokslut Snitt 2011 2011 2007-2011 Avskrivningar 62,0 59,5 73,7 Resultat exkl. reavinst 0,1 22,9 45,8 Försäljningar mm 2,0 2,6 4,6 Just taxefin verks - - 4,8 Summa 64,1 85,0 128,9./. Nettoinvesteringar -100,0-86,6-115,4 Avstämning mål -35,9 1,6 13,5 Finansiell ställning Tillgångar De bokförda värdena för kommunens tillgångar uppgår till totalt 2 570 mkr. Det är en minskning från föregående år med 55 mkr. De kortfristiga finansiella nettotillgångarna, främst kassa/bank har minskat med 67 mkr till 242 mkr och de långfristiga finansiella tillgångarna med 51 mkr. Övriga förändringar är i huvudsak ökad skatteavräkning och fordringar i koncernkontosystemet. Många av kommunens tillgångar har sitt värde som publik egendom, men kan vara svåra att marknadsvärdera. Av tillgångarna utgör anläggningstillgångarna 2 045 (2 068) mkr. Omsättningstillgångarna uppgår till 524 (556) mkr, varav hälften är finansiella tillgångar. Skulder Skulderna uppgår till totalt 629 mkr, varav 536 mkr är kortfristiga. Individuell pensionsdel för 2011 utbetalas i mars 2012 med 83 mkr. Övertid- och semesterlöneskuld är oförändrad 124 mkr. I övrigt ingår här leverantörsskulder, källskatt mm. De långa skulderna består av ett villkorat aktieägartillskott om 75 mkr till TSAB och reavinst från försäljningen av fastigheterna till Tomt AB om 18 mkr som får gottgöras successivt under hyresperioden fram till 2020.

16 Årsredovisning 2011 Låneskulden helt löst Mål: Låneskulden skall uppgå till högst 150 mkr. Under 2008 löstes sista långfristiga lånet. Förbättrat rörelsekapital Rörelsekapitalet, som är skillnaden mellan omsättningstillgångar och korta skulder, förbättrades med 70 mkr till -12 mkr. Rörelsekapital Mkr 150 100 50 0 50 100 108-12 -46-44 -82 2007 2008 2009 2010 2011 I rörelsekapitalet ingår både räntebärande korta tillgångar och skulder (netto +152 mkr) och övriga inte räntebärande poster (-164 mkr), med ett saldo om -12 mkr. Bland avgående inte räntebärande poster ingår semesteroch övertidskulder med 124 mkr och individuell pensionsdel, som betalas ut i mars med 83 mkr. Den genomsnittliga likviditeten inkl korta placeringar minus finansiella skulder uppgick till 145 mkr (249 mkr). Försämringen beror på tillfälligt erhållet konjunkturstöd samt återbetalning av slutavräkning av skatt för 2009 vid skatteutbetalningen i januari 2011. Likvida medel (kassa och bank) minskade på balansdagen med 132 mkr till 70 mkr. Den långfristiga utlåningen till våra helägda bolag har minskat med 50 mkr till 1 289 mkr. I beloppet ingår 854 mkr som långfristiga lån i samband med verksamhetsöverlåtelser av VA och verksamhetsfastigheter till Trollhättan Energi AB res pektive Tomt AB. Investeringar Det är naturligt med stora fluktuationer i investeringsvolymen. Genomsnittet för den senaste femårsperioden är 115 mkr. För 2011 uppgick nettoinvesteringarna till 87 (64 mkr). Det var 13 mkr lägre än den fastställda investeringsramen. Största enskilda investeringar var byggande av GCväg Landbergsliden 7 mkr och förvärv av Maria Alberts Park 5 mkr. En stor del av investeringarna har skett i utrustning och fordon. Relaterat till andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar årets investeringsnivå ca 3,4 % (2,3 %). Genomsnittet i riket är 8 % (2010). För MRP perioden beräknas nettoinvesteringarna vara 110 mkr per år. Brutto- och nettoinvesteringar Mkr 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Soliditet 122 10 112 Nettoinvesteringar 199 12 187 2007 2008 2009 2010 Mål: Soliditeten skall öka. 134 7 127 Den redovisade soliditeten har förbättrats med 2,3 procentenheter till 65,6 procent. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en ökad soliditet med 0,2 %. Förstärkningen beror på minskad långfristig utlåning till de kommunala bolagen. I redovisad soliditet ingår inte före 1998 upparbetad pensionsskuld vilken redovisas som ansvarsförbindelse. Soliditeten med hela pensionsskulden inräknad är 16 procent (19 %). Försämringen beror på omräkningen av pensionsskulden med lägre diskonteringsränta. Genomsnittlig redovisad soliditet 2010 i riket och länet var 50 % respektive 51 %. Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 2 % respektive 6 %. 5 Bruttoinvesteringar 69 64 9 95 87 2011

Årsredovisning 2011 17 Soliditet % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Plan för hantering av pensionsskulden Trollhättan har en samlad pensionsskuld om 1 480 mkr (1 348 mkr), varav 1 280 mkr i ansvarsförbindelse. Det är åtaganden knutna till det tidigare pensionssystemet som redovisas som ansvarsförbindelse. Ökningen är hänförlig till den omräknade diskonteringsräntan. För 2012 kommer den att öka något, men sjunker sedan successivt till följd av att utbetalningarna blir högre än ränte- och inflationsomräkningen. Idag motsvarar pensionsutbetalningarna drygt 60 öre i utdebitering. Pensionsutbetalningarna kommer att kulminera de närmaste åren. Den avsättning vi gjort några år kommer att motverka att pensionsutbetalningarna realt kommer att ta allt större del av utdebiteringen och därmed trängt ut annan kommunal verksamhet. Avsättningen uppgår till ca 77 mkr. Någon avsättning har inte gjorts 2011 då dubbel avsättning gjordes föregående år. Vi räkna nu med att realt minska avsättningarna fram till 2020. Risk 64 12 Redovisad soliditet 69 64 15 15 Total soliditet 2007 2008 2009 2010 2011 Känslighetsanalys Ekonomin påverkas av en lång rad faktorer. En del av dessa är direkt påverkbara genom egna beslut, andra ligger helt utanför den egna kontrollen. Följande tabell visar effekten på resultatet av vissa sådana händelser. Känslighetsanalys Förändringar % Mkr Löner 1 19,9 Övriga priser 1 9,3 Räntor 1 4,3 Försörjningsstöd 10 8,8 Skatteunderlag 1 20,2 Utdebitering 10 öre 9,6 63 19 66 16 Möjligheten att genom höjda taxor öka intäkterna är begränsad till följd av att maxtaxor införts inom såväl barnomsorg som äldreomsorg. Finansiell strategi Trollhättan har en finansiell samordning med våra helägda kommunala bolag genom ett gemensamt koncernkonto. Koncernkontobehållningen 2011 var i genomsnitt 90 mkr, varav s andel 35 mkr. har dessutom en kortfristig utlåning av Stadens egen likviditet till bolagen om 90 mkr och två placeringar på finansmarknaden om tillsammans 15 mkr. Dessa placeringar är kapitalgaranterade av goda låntagare. Borgenspolicy har tecknat borgen för 2 416 mkr, med en aktuell låneskuld om 2 331 mkr, vilket är en ökning med 85 mkr från föregående år. Av lånebeloppet är 2 179 (2 111) till våra helägda kommunala bolag. Trollhättans Stad har också borgen till Folkets Hus Kulturhuset och Parkföreningen Flora på 155 mkr med en aktuell skuld om 145 mkr. Med Folkets Hus-föreningen har Troll - hättans Stad ett tioårigt uppdragsavtal, som är förlängt till 2014. En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Våra borgensåtaganden ligger ungefär dubbelt så högt som medeltalet i riket. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står för risken. Relativ styrka jämfört med länet Ekonomisk analys ur fyra aspekter Kommunforskningen i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika nyckeltal. Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen att styra och följa upp sitt resultat? Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga ställning och utveckling? Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på 1-2 års sikt? Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna, främst borgensåtagandena?

18 Årsredovisning 2011 Trollhättan 2010 I jämförelse med kommuner i Västra Götaland Daniel Nilsson Ekonomichef Röd = Trollhättan Blå = Genomsnittet Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Ovan redovisas 2010 års profil för Trollhättan. Relativt regionens övriga kommuner är Trollhättans finansiella profil oförändrad. Av länets 49 kommuner har endast sju starkare samlade värden än Trollhättan. Hälften av nyckeltalen är bättre och övriga är lika med snittet. Stora utmaningar Trollhättan står inför stora utmaningar att ställa om näringslivet efter konkursen för Saab. Den extremt höga arbetslösheten kommer att ställa stora krav på Trollhättans Stad. Även om staten har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken, kommer få ta ett stort ekonomiskt ansvar för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Ett omfattande program har också startats tillsammans med Regionen för att ge förutsättningar för utveckling av andra delar av näringslivet. Risk finns för att kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att öka. Kommunen har ju det yttersta ansvaret för att lämna ekonomiskt bistånd till medborgare som inte kan klara sin försörjning. Bokslutet indikerar att flera nämnder måste vidta snabba och effektiva åtgärder för att anpassa verksamheten till beslutad budget. Med ett mycket begränsat budgeterat resultat 2012 om 6 mkr förutsätts att samtliga nämnder klarar sin budget. För kommunsektorn som helhet går vi mot allt sämre resultat om inte särskilda statliga medel tillförs. För Trollhättan finns dessutom risk att det föreslagna nya utjämningssystemet kommer att missgynna oss. Det finns därför skäl till fortsatt försiktighet med nya åtaganden. De närmaste åren kommer den demografiska utvecklingen inte att ställa lika stora krav på volymökning som hittills. Tillfället bör tas att konsolidera ekonomin på en långsiktigt tillräcklig resultatnivå innan i första hand antalet mycket äldre hunnit öka mycket kraftigt. Daniel Nilsson Ekonomichef

Årsredovisning 2011 19 Under 2011 diskuterades implementeringen av ett nytt FAS-avtal. Fr v Åsa Zetterberg, Lärarförbundet, Åsa Dahlqvist, Vision, Maria Eliasson och Lena Abrahamsson, Personalkontoret. Stående Anette Nyholm, Kommunal och Marcus Antonsson, Lärarnas Riksförbund. Personal Antalet anställda i våra verksamheter var i stort sett oförändrat. Färre är tillsvidareanställda och fler långtidsvikarier. Antal anställda 2011 2010 2009 2008 2007 Tillsvidare 4 360 4 422 4 382 4 595 4 502 Visstid 418 365 256 394 485 Totalt 4 778 4 787 4 638 4 989 4 987 Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Anställda Tillsvidare- Visstids- Yrkeskategorier anställda anställda Totalt Förskola/Fritid 758 79 837 Vård och Omsorg 1 656 128 1 784 Lärarpersonal 751 113 864 Drift,anläggning,underhåll 100 8 108 Kök/skolmåltid 248 15 263 Städpersonal 80 4 84 Vaktmästare 47 4 51 Administratörer 392 52 444 Chefer 194 2 196 Övrig personal 134 13 147 TOTALT 4 360 418 4 778 Timvikarier Vi har årligen ca 1000 timvikarier anställda vars gemensamma arbetstid uppgår till över 300 årsarbetare. På uppdrag från kommunstyrelsen har ett projekt genomförts för att kvalitetssäkra rekrytering av timvikarier. Inom stora yrkesgrupper, framför allt inom vård och förskola, är det via timanställning som alla fasta anställningar sker på grund av företräde och konverteringar med stöd av Lagen om Anställningsskydd. Resultat är dels mer personlig kontakt vid genomförande och uppföljning av tester inför rekrytering och dels noggrannare uppföljning av anställda tim - vikarier. Könsfördelning Ca 80 % av de anställda är kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, ca 65 % är kvinnor. Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken är en viktig uppgift. I jämställdhetsplanen är ett av sex mål att på lång sikt uppnå en balans där inget kön har lägre andel än 40 % inom varje yrkesgrupp. Sysselsättningsgrad Av de tillsvidareanställda arbetar 75 % heltid, en oförändrad andel jämfört med 2010. Anm: I yrkeskategorin administratörer ingår 13 personer som har så kallade personliga tjänster.

20 Årsredovisning 2011 Sysselsättningsgrader Yrkeskategorier % 0-49 50-74 75-99 100 Förskola/Fritid 7 25 56 670 Vård o Omsorg 15 131 528 982 Lärarpersonal 12 31 32 676 Drift,anläggning, underhåll 0 1 0 99 Administratörer 7 19 25 341 Chefer 0 4 7 183 Vaktmästare 1 7 2 37 Kök/Skolmåltid 2 31 51 164 Städpersonal 8 17 17 38 Övrig personal 4 14 24 92 TOTALT 56 280 742 3 282 Andel av totalt antal tillsvidareanställda 1 6 17 75 Inför MRP 2012 14 diskuterades om målsättningen med önskad sysselsättningsgrad skulle finnas med. Det finns ingen garanti för att den kan uppfyllas utan att merkostnader kan uppstå. Samtidigt är det viktigt att väga dessa mot de långsiktiga personalpolitiska strategierna; hur vi kan bli en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om framtidens arbetskraft. Diskussionerna ledde till att målet finns kvar. En undersökning under hösten visade att ca 2 % (100 medarbetare) har önskemål om högre sysselsättningsgrad som inte är uppfyllda. Många av dem ställer villkor, framför allt att man inte vill byta eller ha delad arbetsplats. Åldersstruktur Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Att bara 7 % av våra anställda är under 30 år är en stor utmaning inför kommande strategier och arbete med personalförsörjning. Även om vi i nuläget snarast har en övertalighet, vet vi att personalbehoven på sikt kommer att bli stora. Åldersfördelning / yrkeskategorier 20-29 30-39 40-49 50-59 > 60 år Förskola/Fritid 64 207 209 212 66 Vård o Omsorg 169 378 464 470 175 Lärarpersonal 27 186 198 226 114 Drift,anläggn,underhåll 8 15 14 31 32 Administratörer 23 72 121 118 58 Chefer 1 16 53 85 40 Vaktmästare 1 6 7 22 11 Kök/Skolmåltid 11 32 78 92 35 Städpersonal 1 5 24 34 16 Övrig personal 6 29 32 48 19 TOTALT 310 946 1 200 1 338 566 Andel av tillsvidareanställda, % 7 22 28 30 13 Medelålder: 47 år (47 år). Pensionsavgångar Sedan den rörliga pensionsåldern infördes för ett antal år sedan ser vi att avgångsåldern varierar alltmer. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Övriga är nu ungefär jämt fördelade innan och efter 65. Det har dock successivt skett en förskjutning från pensionsavgång före 65 år till efter. Många väljer att stanna kvar längre, för att man trivs med sitt arbete men också för att många har en låg pensionsersättning vid 65. Detta gäller främst kvinnor som inte arbetat heltid och inte heller har full tidsfaktor. Pensionsavgångar / yrkeskategorier Ålders Sjukpension ersättning Förskola/Fritid 10 0 Vård o Omsorg 27 1 Lärare 12 0 Drift,anläggning,underhåll 3 0 Administratörer 7 1 Chefer 1 1 Vaktmästare 3 0 Kök/Skolmåltid 7 1 Städ 1 1 Övriga 3 1 TOTALT 74 6 Ledarskap Ledarskapet är ett av de områden som omfattas av kommunfullmäktiges verksamhetsuppdrag. Målsättningen är att det ska leva upp till intentionerna i ledningspolicyn, med de viktiga ledorden helhetssyn, respekt, engagemang och handling samt förmågan att skapa delaktighet och fokusera på uppsatta mål.