Att investera sig själv i omdömet

Att investera sig själv i omdömet Litteratur, smak och identitet i Facebookgruppen Litteraturgäris Sarah Hedman-Dybeck Institutionen för kultur och estetik Examensarbete 30 hp, AN Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap, masterkurs, 30 hp Masterprogram i litteraturvetenskap, 120 hp Höstterminen 2019 Handledare: Per-Olof Mattsson Examinator: Frida Beckman English title: To Invest Oneself in Opinion: Literature, Taste and Identity in the Facebook Group Litteraturgäris

Abstract This thesis intends to examine how taste, identity and community works in a Swedish Facebook group exclusive to women and people who define themselves as non-binary. The study is based on a material that stretches from 2019 01 01 to 2019 06 30. With a political framework, this group has based its values on intersectional feminism and postcolonial theory, which gives the posts made in the group a certain setting to relate to. By using Jürgen Habermas classic book The Structural Transformation of the Public Sphere : An Inquiry into a Category of Bourgeois Society (1962) together with Pierre Bourdieu s notions on habitus, field, dox and capital, this thesis examines the perception of how the group develops a shared taste, as well as how it forms a certain kind of community. The first part of the analysis introduces statistics to form an overview of where the group members find their interests in literature most fulfilled and how interactions and commentary is spread over different kinds of posts. Here, a categorization is presented to clarify what the most prominent posts in the group are. In the second part, a closer examination is made through an approach to the new public that this group constitutes, how taste is formed and what kind of books the members are interested in and how conflicts arise not through discussions on good or bad taste, but rather political matters. Finally, the analysis shows how the community fulfills certain functions for the members and how they seem to perceive the group as a whole. In conclusion, this new cultural environment has impact on how we can understand our ability to express ourselves and make ourselves heard. Together with this we can see that the group forms a certain taste that mainly consists of popular culture, even though more literary titles can be found. Still, the most important function seems to be the one of community and the sense of belonging to a group, to participate and receive approval as a human being. Keywords: Community, Facebook, Identity, Intersectional Feminism, Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte och frågeställningar 6 3. Material och metod 6 3.1 Om Litteraturgäris 6 3.2 Etiska förhållningsregler 9 4. Tidigare forskning 11 4.1 Bokcirklar, litterära samtal och kvinnliga nätverk 12 4.2 Medier: digitala och sociala 20 5. Teori 24 5.1 Jürgen Habermas och offentligheter fram till idag 24 5.2 Pierre Bourdieu: användning och kritik 26 5.3 Att använda Habermas och Bourdieu tillsammans 31 6. Analys 33 6.1 En ny typ av kulturell miljö 33 6.2 Statistik och tabeller 36 6.3 Kulturellt kapital och smak i gruppen 40 6.3.1 Boktips och kanon 43 6.3.2 Den feministiska litteraturen 48 6.3.3 Berättelsens former 49 6.4 Gemenskap och identitet 51 7. Avslutande diskussion 59 8. Källförteckning 62 Länkar 65 Appendix 1 66

1. Inledning I en grupp där endast kvinnor och icke-binära är tillåtna är det gemensamma intresset litteratur. Gruppen definieras utifrån gruppmedlemmarnas definitioner av sig själva och sina kön, men förutsätter även att man ska vara införstådd med begrepp så som intersektionell feminism och postkolonial teori. Vad är det som händer när dessa människor möts över sitt litterära intresse? Vilken funktion har gruppen och är litteraturen det primära eller finns det andra värden som går före? Följande uppsats är en undersökning av litteraturens roll, det politiska och gemenskapen i Facebookgruppen med namnet Litteraturgäris. Det är en grupp som enbart är till för kvinnor och icke-binära och där allt medlemmarna anser höra till litteraturens värld kan delas. För att citera gruppens informationstext: I den här gruppen ger vi boktips, diskuterar bokomslag, pratar om vad vi läser just nu, visar bild på vår bokhylla allt som har med litteratur att göra! Ingen boksmak är för bred eller för smal. 1 Materialet som används i analysen kommer från Facebookgruppen Litteraturgäris. Underlaget som används som underlag för denna uppsats hämtades från gruppens Facebook-sida och sträcker sig över sex månader, från den 1 januari till den 30 juni 2019. Den här undersökningen vill titta närmare på hur gruppens intresseområden samverkar. Både genom inriktningen och namnet visar man på en ny typ av kulturell miljö, där både det politiska och litterära får plats. Genom att utgå från Bourdieus teorier om habitus, kapital, fält och doxa kommer rörelsen i gruppen studeras tillsammans med Jürgen Habermas syn på offentligheter och den nya typ av offentlighet som Facebookgruppen utgör. Dessa två teoretiker är grundstenarna i analysen, men kommer även problematiseras och återaktualiseras i förhållande till vår digitala värld. I den första delen av analysen kommer materialet granskas i förhållande till ämne, kommentarer och interaktioner och hur många inlägg som görs i gruppen per dag. Dessa presenteras i tabellform och genom detta kommer en struktur för den här kulturella miljön växa fram. Det ger en blick över hur gruppen är strukturerad och hur intresset för olika typer av inlägg ser ut. I analysens andra del studeras hur offentligheten och den nya kulturella miljön ser ut, hur den litterära smaken ser ut i gruppen och hur identitet och gemenskap skapas hos gruppmedlemmarna. Det görs med grund i den statistik som tagits fram samt 1 https://www.facebook.com/groups/216155768831089/ (hämtad 2019-09-04) 3

tillsammans med teoretiska resonemang. Jag kommer främst att använda mig av Jürgen Habermas texter om borgerlig offentlighet och tillsammans med andra teoretiker studera den kulturella miljö som den litterära facebookgruppen innebär. Till detta kommer jag även att använda Pierre Bourdieus kultursociologi och hans begrepp fält, kapital, habitus och doxa. Man kan ifrågasätta huruvida Litteraturgäris tillhör det som Bourdieu kallar för det litterära fältet men med stöd i Bourdieus egen definition vill jag argumentera för att det tydligt så är fallet, då Bourdieu själv menar att man existerar i ett fält om man påverkar andra agenter i fältet, om det så enbart handlar om enkla reaktioner i form av motstånd eller uteslutning. 2 Innan vi fördjupar oss i detta är det viktigt att redan nu uppmärksamma ytterligare ett av Bourdieus begrepp, som inte nödvändigtvis kommer aktualiseras ytterligare i förhållande till studien i sig, men som är nödvändig att bära med sig in i arbetet. Det begrepp som jag syftar på är reflexivitet. Hos Bourdieu återfinns detta begrepp som något som varje forskare behöver förhålla sig till, det är relationen som forskaren själv har till det material hen undersöker och vilken position hen befinner sig i förhållande till det. I rollen som medlem i gruppen befinner jag mig sedan flera år tillbaka, jag tror att jag gick med redan 2016 när gruppen var i sin vagga, och har länge varit en del av gemenskapen. Inte genom att vara inläggsförfattare, men genom att vara en införstådd gruppmedlem. Bourdieus begrepp innebär inte enbart denna självreflektion, vilket sociologen Sofia Nordmark framhållit, utan även en vidare tanke om hur en social värld är med och utvecklar förhållandet mellan forskare-studieobjektvetenskap. 3 Tidigare studier som gjorts har inte fokuserat just på litteraturen och den här typen av avgränsad, politiskt inramad grupp som i det här fallet. I svensk kontext har litteraturvetaren Petra Söderlund gjort studier på boknätverk, 4 men dessa undersökningar gjordes 2004 och 2012 och sedan dess har tekniken och användandet av den förändras. För att förstå engagemanget i gruppen har det under sex månader insamlats ett material som omfattar 1397 inlägg, 25 374 kommentarer och 31 237 interaktioner. Gruppen har ungefär 11 000 2 Pierre Bourdieu, Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur, (övers. Johan Stierna) Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2000. s. 327. 3 Sofia Nordmark, Pierre Bourdieu i Sociologins teoretiker, Ulrik Lögdlund och Lucas Gottzén, (red.) 227-243 Malmö: Gleerups, 2015. s. 233. 4 Petra Söderlund Med livet som insats i Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen. Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.), 175-218, Göteborg: Nordicom, 2012. Samt Petra Söderlund,Läsarnas nätverk: om bokläsare och Internet, Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., Uppsala, 2004. 4

medlemmar, en siffra som varierar något från dag till dag. Det ger oss inledningsvis en bild av hur stort engagemanget är i gruppen och hur stort intresset för litteraturen är. Intresset för sociala medier och hur nätverken ser ut samt hur de förhåller sig till litteraturen är stort internationellt, inte minst i förhållande till de teoretiker som kommer att användas i förestående uppsats, men i svenska forskningssammanhang och på den specifika nivån är denna typ av litterärt samtal i sociala medier ännu outforskat. 5

2. Syfte och frågeställningar Tidigare forskning av sociala medier och kvinnliga nätverk är omfattande. Däremot saknas uppdaterad forskning inom fältet i takt med att teknologin förändras och användandet integreras mer och mer i vår vardag. Samtidigt lever vi i en värld som mer och mer präglas av politiska skiftningar där Facebookgruppens roll förändras. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur identiteter skapas och förhandlas i Litteraturgäris, hur smaken hos medlemmarna ser ut och hur ramarna för detta digitala rum påverkar innehållet och det gemensamma litteraturintresset. Detta kommer göras genom att ställa följande frågor: Vilka diskussioner och ämnen är av intresse för medlemmarna? Hur kan man se på smak i gruppen, hur förhandlas en kollektiv smak hos medlemmarna? Vilken funktion har gruppens samtal för individer och nätverk? 3. Material och metod Den metod som kommer att tillämpas i följande uppsats är både kvalitativ och kvantitativ. Materialet kommer att kvantifieras och klassificeras efter de inlägg som gjorts, vad de handlar om och hur interaktionerna med inlägget ser ut. Det kommer sedan att relateras till tidigare forskning och på ett mer kvalitativt sätt kopplas till läsande i nätverk, Habermas historiska redogörelse för offentligheter och Bourdieus teorier om hur kulturellt kapital förhandlas i gruppen och inverkar på den litteratursmak som utvecklas. Då uppsatsen har en litteratursociologisk ingång kommer dels sociologiska perspektiv appliceras på materialet, så väl som litteraturvetenskapliga och medievetenskapliga. Den interdiciplinära undersökningen tar upp litterära värden och läsargemenskaper, visar på hur internet och Facebook-forumet i sig inverkar samt hur kvinnliga nätverk fungerar och på vilka sätt gruppen förhåller sig till identitet och samtalsklimat. 3.1 Om Litteraturgäris Gruppen Litteraturgäris är en Facebookgrupp för litteraturintresserade kvinnor och ickebinära. Definitionen av icke-binär/intergender är att man inte väljer att vara man eller kvinna, 6

utan något som inte finns bortom den dikotomin. Ofta används pronomet hen. Det är en definition som inte ska blandas samman med trans, queer eller genderfluid, utan som istället fungerar som ett paraplybegrepep för de som inte vill identifiera sig med att vara binär, det vill säga kvinna eller man, vilket är samhällets norm. Ordet gäri är förortsslang för tjej från början, och används för att komma ifrån de associationer man gör till just ordet tjej, vad det innebär att vara tjej, hur en tjej ser ut och så vidare. Gäris har därför blivit ett ord som vill inkludera fler och är tydligt konstruktivistiskt betonat, identiteten är något som konstrueras. I följande uppsats kommer inte gruppmedlemmarnas definition av kön fördjupas, utan kommer att utgå från gruppens informationstext. Gruppen skapades den 7 december 2016 och har 11 127 medlemmar 2019-12-09, en siffra som varierar något från dag till dag: nya medlemmar släpps in eller gamla går ur. Gruppen har fyra administratörer som har till uppgift att släppa in nya medlemmar och se till att gruppens regler följs samt att se till att det hålls god ton i kommentarsfältet. De har även rätt att gå in i kommentarsfältet och stänga av kommentarsfunktionen om det blir en diskussion som leder till personangrepp eller liknande. Ibland eftersöks nya administratörer och uppdragen för de olika administratörerna varierar inom deras egen grupp, vissa kan exempelvis ha ansvar för att läsa kommentarer medan någon annan har ansvar för insläpp av nya medlemmar. Det är viktigt att påpeka att administratörerna hanterar gruppen frivilligt oavlönat, de får alltså ingenting betalt för sitt arbete, även om man skulle kunna se administratörsrollen som en maktposition med vissa möjligheter att styra gruppens innehåll. Syftet med gruppen är att vara en mötesplats för litteraturintresserade personer, där alla smaker och typer av litteratur och litteraturrelaterade aspekter är välkomna att diskuteras. Det finns även en politisk vinkling i form av intersektionell feminism och postkolonial teori som präglar gruppen och när man ansöker om att få gå med i gruppen krävs ett intygande av att man läst på om vad just dessa begrepp innebär och att man godkänner gruppens värdegrund och ordningsregler. I sin helhet kan man se att gruppen har en vänsterpolitisk utgångspunkt, men med detta sagt är det inte nödvändigtvis så att alla medlemmar instämmer med ideologin, men de är medvetna om den. Gruppen har fått stort genomslag i Sverige och det är inte ovanligt att förlag eller andra aktörer besöker gruppen för vad man skulle kunna kalla marknadsundersökningar. Dessa marknadsundersökningar är inte renodlade som enkäter eller liknande, utan snarare publiceras inlägg från en privatperson som berättar att hen arbetar på företaget X och de är nyfikna på läsarnas bästa boktips/favoritcitat/drömkaraktärer eller liknande. På så vis blir 7

undersökningen väldigt informell, men informationen används sedan i vinstsyften för företaget. Litteraturgäris är en av många så kallade gäris-grupper på Facebook. De har sitt ursprung i en grupp som kallar sig för Streetgäris som startades den 8 mars 2013. Beskrivningen av gruppen är följande: StreetGäris är en intersektionell rörelse med fokus på feministiska och antirasistiska frågor. Vi är separatistiska för kvinnor och icke-binära*. Vi är en förening och denna grupp är vårt nätverk. Syftet med gruppen är att bryta barriärer och ge kraft till varandra genom inspiration, kunskapsutbyte och syskonskap. 5 Gruppen har blivit så pass etablerad att en utförligare beskrivning finns att tillgå på Wikipedia. 6 Utifrån den gruppen har sedan andra grupper etablerats med olika specifika intresseområden exempelvis skrivande, odling, serietidningar, palettblad med mera men där alla utgår från samma värdegrund som hos Streetgäris-gruppen. Materialet som används som underlag för denna uppsats hämtades 2019-08-13 och sträcker sig från 2019-01-01 till 2019-06-30 och omfattar 1 397 inlägg. Då Facebooks algoritmer fungerar så att det senaste kommenterade inlägget flyttas upp och på så vis aktualiseras i flödet, förekommer vissa fall där äldre inlägg från exempelvis 2018 flyttats upp under den valda undersökningsperioden. För att göra ett tydligt urval bortser undersökningen från dessa nytillkomna kommentarer och materialet består därför av inlägg som har skapats under den begränsade perioden. En stor fördel med att arbeta med den här typen av material är att man undgår observatörens paradox, vilket innebär att man undkommer att deltagarna i gruppen ändrar sitt naturliga beteende just på grund av att de vet att de blir studerade då i så fall kan det hända att man inte får korrekta resultat. Detta undviks genom att ta till vara på gruppen så som den är. Petra Söderlund har också påpekat att människor tenderar att framhålla en annan typ av litteratur när man ställer frågan till dem om vad de läser, just för att det finns normer och riktlinjer inom oss som vi tror vi måste leva upp till. 7 Genom att använda materialet så som det är kan vi alltså få en unik inblick i ett annars begränsat litterärt samtal. Samtidigt har det i tidigare i forskning redan framhållits att människor censurerar sig själva redan innan man 5 6 https://www.facebook.com/groups/streetgaris/ (hämtad 2019-10-15) https://sv.wikipedia.org/wiki/streetgäris (hämtad 2019-11-25) 7 Söderlund, Med livet som insats, s. 175. 8

publicerar den här typen av inlägg, så på det viset kan vi inte läsa av materialet som 100 procent av deltagarnas innersta tankar, åsikter och värderingar. 8 Vilket också är en del av poängen i uppsatsen: gruppen formar en gemenskap och en smak som ett kollektiv och därför kan vi inte läsa gruppmedlemmarnas inlägg som deras innersta tankar, men vi kan se hur kommunikationen och samtalen ser ut och på så sätt se hur man som grupp tillsammans skapar sina identiteter. 3.2 Etiska förhållningsregler För att förtydliga undersökningens avsikt följer en motivering av materialet. Materialet är hämtat från en sida för enbart kvinnor och icke-binära. Med stöd i Margareta Ljungs forskning om kvinnliga nätverk framhåller studien funktionen för denna slutning det handlar inte om att män inte får ta del av materialet, att det skulle vara känsligt eller nedsättande för män eller de som definierar sig på andra sätt att ta del av materialet. Poängen är snarare att genom att inte släppa in män låta kvinnor och icke-binära få ordet och utrymmet att uttrycka sig något som inte är helt givet att de har möjlighet att göra i ett patriarkalt samhälle. Det finns även en poäng i att låta gruppen vara sluten, då det framhålls att gruppen på så vis får ett snällare samtalsklimat, vilket Margareta Ljung har argumenterat för i sin avhandling. 9 Att undersöka och hämta material från ett sådant webbforum bör inte i en vetenskapliga anda stå okommenterat. Det är en viktig diskussion att beröra hur vi som litteraturvetare kan förhålla oss till denna typ av material som i viss mån är offentligt, men i en annan bemärkelse är ett slutet nätverk där medlemmarna inte är medvetna om att de är deltagare i en studie. För att motivera användandet av materialet tar undersökningen stöd i Per-Olof Ågrens artikel Forskningsetik i cyberrymden så väl som HSFR:s Forskningsetiska principer. 10 Som Ågren också har påpekat är forskning på webbpublicerat material i någon mån en forskningsetisk gråzon. 11 Å ena sidan kan samtal på internet ses som samtal människor emellan, och att det då skulle vara oetiskt att tjuvlyssna och sedan använda materialet utan samtycke. Å andra sidan är materialet publicerat på internet och i stor 8 Söderlund, Med livet som insats, s. 175. 9 Margareta Ljung, Lyft jorden mot himlen: växande i kvinnogrupper och kvinnliga nätverk, Diss., Göteborgs universitet, 1995. s. 37 f. 10 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002 [Elektronisk resurs] http://www.gu.se/digitalassets/ 1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (hämtad 2019-09-04) 11 Per-Olof Ågren Forskningsetik i cyberrymden. Human IT 1, 2001:139-156. 9

utsträckning tillgängligt för många att läsa, och på så vis skulle det kunna anses vara offentligt publicerat material. Det finns även viktiga skillnader i om det handlar om att studera en specifik person eller ett visst fall, eller om det, som är gällande i det här fallet rör sig om att se grupptendenser. I fallet med Facebookgruppen är deltagarantalet cirka 11 000 medlemmar, ungefär lika många som det finns studenter och anställda vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. I den meningen är deltagarna högst medvetna om att det är en större publik som har tillgång till inläggen som publiceras i gruppen. För att ingen individ ska utlämnas eller att upphovsrättslagen ska brytas har alla medlemmars namn anonymiserats, för att understryka att inte någon av personerna i gruppen eller dessas åsikter ska hängas ut på något sätt. Syftet med uppsatsen är inte att i detalj studera hur samtalen förs eller hur individer uttrycker sig, utan att se tendenser i hur interaktionen sker mellan gruppdeltagare och vad gruppen i stort verkar samtala om och hur de samtalar om litteratur. Ingen av deltagarna kommer därför att citeras direkt. Materialet har även tekniskt anonymiserats så att inläggens tekniska stämpel som ger dem sitt unika ID har raderats. 10

4. Tidigare forskning Områden som inkluderar smak, kapital, offentlighet, sociala medier, bokcirklar och kvinnliga nätverk har studerats på flera olika sätt. Det finns ett stort urval av tidigare forskning och att sammanställa dessa är en svår uppgift. För att skala ner och konkretisera den forskning som möjliggjort uppsatsen har ett urval gjorts av teoretiker, artiklar och tankar. Uppsatsens intresseområden sträcker sig från sociologi till medievetenskap och litteraturvetenskapliga resonemang. Studiet av litterära samtal och kritik och i vilka rum de förekommer är långt ifrån outforskade områden: snarare tvärtom. Kritik och samtal om litteratur har under lång tid fascinerat såväl litteraturvetare, kritiker, pedagoger och sociologer. Ett av de mer centrala verken som handlar om hur kritik och litterära samtal har vuxit fram är Jürgen Habermas klassiska arbete Borgerlig offentlighet: kategorierna "privat" och "offentligt" i det moderna samhället (Strukturwandel der Öffentlichkeit. Untersuchungen zu einer Kategorie der bürgerlichen Gesellschaft, 1962). Ett verk som beskriver hur skillnaderna mellan det privata och det offentliga har förändrats genom historien, och hur makten om vem som har ordet och vem som kan och får uttala sig har förändrats. 12 Förändringar som rör både rum och medier är centrala och har därför relevans även idag då medier är i ständig rörelse och utveckling och där nya rum för både gamla och nya röster öppnar upp sig. Habermas lyfter de olika offentligheternas potential och pekar samtidigt mot offentligheternas utveckling, som vi kommer att se mer av i teoridelen. Det som ligger till grund för många undersökningar fram till denna dag är Pierre Bourdieus teorier om olika fält, kapital och habitus, som styr hur människor uppfattar kultur och hur olika klasser blir framträdande. Genom Bourdieus breda arbete har han både risats och rosats för sina bidrag till sociologin och hans sätt att finna strukturer och drivkrafter i olika fält där människor rör sig. Bourdieus idéer har applicerats i stor utsträckning på moderna tekniska fenomen, inte minst sociala medier. 13 Habermas och Bourdieu är de två mest framträdande teoretikerna inom fältet som undersöker offentligheter och hur makt och klass förhandlas och är de teoretiker som forskare ofrånkomligen behöver förhålla sig till när 12 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet: kategorierna "privat" och "offentligt" i det moderna samhället, 4 uppl., (övers. Joachim Retzlaff) Lund: Arkiv, 2003. 13 Jostein Gripsrud använder sig löpande av Bourdieu när han närmar sig olika typer av medier, inte minst sociala medier. Läs mer i Jostein Gripsrud, Mediekultur, mediesamhälle, 3 uppl., (övers. Sten Andersson) Göteborg: Daidalos, 2011. 11

man undersöker dessa aspekter. Det, tillsammans med möjligheten att framhålla denna nya kulturella miljös funktion, är det en av anledningarna till att de för uppsatsen är centrala. 4.1 Bokcirklar, litterära samtal och kvinnliga nätverk Internationellt skulle man kunna säga att en av de undersökningar som gjort störst avtryck både på forskningen av kvinnors läsning och av populärlitteratur är Janice Radways Reading the Romance från 1984. I denna undersökning av en grupp kvinnor närmar sig Radway kvinnors läsning av populärlitteratur/romance för att undersöka vilka funktioner läsningen fyller hos dessa kvinnor. En av de viktigare poängerna som Radway gör är att samtidigt som dessa böcker är med och befäster traditionella könsroller, så möjliggör berättelsen utrymme för de kvinnliga läsarna att fly bort från vardagen, och finna meningsfullhet och få sina känslomässiga behov tillfredsställda. Radway uppmanar slutligen till att fortsätta att utforska vad kvinnor läser, inte enbart innehåll utan även vem, hur och när. 14 Kvinnors läsning och populärkultur har länge gått hand i hand, och genom historien kan vi se hur det som kvinnor har läst har nedvärderats. Inte minst kan vi se det i Gustave Flauberts Madame Bovary där protagonisten Emma sägs ha mist verklighetsuppfattningen efter att ha läst alldeles för många romantiska berättelser. I antologin Reading Communities from Salons to Cyberspace (2011) har Linsey Howie skrivit en artikel om vikten av att delta i bokklubbar, och dess psykologiska vinster för kvinnor. 15 Hon sammanfattar med följande citat: From this perspective, we can conceive of book groups as a space in which women develop a sense of self through their relationship to the author, characters and text, and importantly, create connections between members of the group and the group itself. Book groups creates particular relationships and environments a climate in which women feel enabled to discover the self. 16 Howies artikel baseras på en stor studie som gjorts i Australien där flera hundra bokcirklar för kvinnor har ingått för året 1994. Genom att referera till såväl sociologiska, psykologiska och feministiska teorier framhåller Howie hur subjektskapandet hos de deltagande kvinnorna är 14 Janice A. Radway, Reading the Romance: Women, Patriarchy, and Popular Literature, 2 uppl., Chapel Hill: Univ. of North Carolina Press, 1991. 15 Linsey Howie, Speaking Subjects: Developing Identities in Women s Reading Communities i Reading Communities From Salons to Cyberspace, Sedo, DeNel Rehberg. (red.) 140-158, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011, E-bok. 16 Ibid., s. 148. 12

knutet till det sociala sammanhanget och relationen till texten och författaren som bokcirkeln innesluter. Egenskaper som igenkänning och empati är centrala och Howie menar att det är faktorer som gör grupperna tillåtande för kvinnorna och skapar rum där de inte bara lär känna andra och får förståelse för andra, utan även ges utrymme att förändra sig själva och omvärdera sina egna åsikter och sin egen identitet. Howie framhåller att dessa typer av grupper också ger utrymme för kvinnorna att se olikheter och uttrycka meningsskiljaktigheter. 17 En av deltagarna i studien ger också uttryck för vikten av att enbart vara kvinnor i gruppen att frånvaron av män öppnar upp för andra typer av samtal, och att samtalen därför inte styrs enligt manliga samtalsnormer, exempelvis genom en strikt struktur, utan att samtalen om texten även kan få utrymme att handla om såväl personliga som politiska ämnen. 18 I samband med detta refererar Howie även till Jessica Benjamin som framför, för den här uppsatsen, en mycket viktig poäng om hur de här gemenskaperna byggs upp: Recognition is the essential response, the constant companion of assertion. The subject declares, I am, I do, and then waits for the response, You are, your have done. 19 I antologin som Howies artikel publicerats i har Anna Kiernan författat en artikel om bokcirklar och deras inverkan på bokmarknaden. Med fokus på kvinnors läsning och bokcirklar i olika medier, är hennes premiss att kulturellt värde tillskrivs en viss text i förhållande till hur populär den är. Det vill säga att stor popularitet hos en roman skulle innebära ett lägre kulturellt värde. 20 Hon nämner i artikeln även hur popularitet hos kvinnor genererar ännu lägre värde, att den kvinnliga läsningen värderas som sämre. 21 I sin artikel menar Kiernan att exempelvis bokklubbar som sänds på TV genererar nya typer av läsare och har stort inflytande på dessa och att läsarnas sätt att analysera texter kanske till och med är mer komplexa än vad som påstås av kritiker som menar att populärkultur är fördummande. 22 Några exempel på dessa är Oprah Winfreys talkshow med boktipsinslag samt hennes egen tidskrifts bokcirkelsida som digitaliserats och den amerikanska skådespelerskan Reese 17 18 Howie, s. 155. Ibid., s. 142. 19 Jessica Benjamin, The Bonds of Love: Psychoanalysis, Feminism and the Problem of Domination, London: Virago, 1990. s. 21. 20 Anna Kiernan, The Growth of Reading Groups as a Feminine Leisure Pursuit: Cultural Democracy or Dumbing Down? i Reading Communities From Salons to Cyberspace, Sedo, DeNel Rehberg. (red.) 123-139, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011, E-bok. s. 124. 21 Ibid., s. 124. 22 Ibid., s. 136. 13

Witherspoons internetbaserade bokcirkel Hello Sunshine. 23 Den svenska motsvarigheten till dessa bokprogram skulle kunna tänkas vara Babel. Främst är det kvinnliga programledare som är frontfigurer för dessa program och det är även kvinnor som ses som målgruppen, främst i USA där målgruppen är hemmafruar. Även Sverige har en kvinnlig programledare, Jessika Gedin, och framstående bokrecensenter som ofta förekommit på Sveriges Television är Ingalill Mosander och Yukiko Duke. Skillnaden är att målgruppen i svensk kontext ser annorlunda ut och riktar sig till en bredare publik. Litteraturvetaren Petra Söderlund har också visat i sin undersökning av bokforum på internet att det är främst kvinnor som är aktiva i litteraturforumen. 24 På den svenska forskningsscenen tog Lisbeth Larsson forskningen vidare i Radways anda. Larsson, som under en lång tid fokuserat på kvinnors läsning i sin forskning, doktorerade med avhandlingen En annan historia (1989). Hon blev då en av pionjärerna i Sverige för att undersöka hur kvinnor läser i avhandlingens fall med fokus på svensk veckopress. Larsson undersöker i avhandlingen vilken typ av litteratur kvinnor i en svensk kontext har ägnat sig åt, och konstaterar att kvinnors läsning över tid och fram till idag har värderats lägre än annan litteratur och ifrågasätter vad detta får för inverkan på hur litteratur värderas. 25 I en forskningsantologi som utarbetats för litteraturutredning SOU 2012:65, Läsarnas marknad, marknadens läsare skriver Larsson om värdet av att läsa skönlitteratur. 26 Larsson skriver en kort historia över litteraturens värde, såväl existentiellt, kulturellt och samhälleligt. Hennes text fokuserar på det förändrade medielandskapet; hur författarens nya roll som kändis och den höga och låga litteraturens sammanblandning i bokhandlar idag har gjort att värdet vi tillskriver litteraturen ser annorlunda ut. Larssons stora poäng med essän mynnar ut i hur funktionen och vikten av bokcirkeln ser ut, och hur den fått särskild vikt för kvinnor. Larsson menar att bokcirkeln blir ett nätverk för kvinnor där människor, som kanske inte ens träffats tidigare, knyter an till varandra och förenas i läsningen de delar, även om de inte har samma åsikt om den. På så vis knyter de även vänskapsband och stöttar varandra även i 23 https://www.oprahmag.com/entertainment/books/g23067476/oprah-book-club-list/ och https:// hello-sunshine.com/book-club (hämtad 2019-11-20) 24 Söderlund, Läsarnas nätverk, s. 84. 25 Lisbeth Larsson, En annan historia: om kvinnors läsning och svensk veckopress, Diss., Lund universitet, 1989. 26 Lisbeth Larsson Om värdet av att läsa skönlitteratur i Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen. Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.), 131-140, Göteborg: Nordicom, 2012. 14

vardagslivet. 27 Larsson pekar framåt, mot vidare forskning genom att avsluta sin essä, där denna uppsats på sätt och vis tar sin början: Det komplexa och mångfacetterade och för livet avgörande värdet av att läsa skönlitteratur gestaltas på ett mycket övertygande sätt i dessa romaner. Att läsa romaner ger dessa kvinnor kunskap och gemenskap; förståelse för andra människors liv såväl som det egna; det öppnar för nya möjligheter, ger vägledning och handlingskraft. Och det är här, menar jag, som diskussionen om skönlitteraturens värde borde ta sin början. 28 Då det inte är litteraturens värde i sig som är i fokus för denna undersökning, finns det dock en typ av värderingssituation inom de politiska ramarna för gruppen och i frågan om hur smaken ser ut i gruppen. Larsson hänvisar även till Barbara Herrnstein Smith när hon skriver om litteraturens värde. Herrnstein Smith som i sin bok Contingencies of value: alternative perspectives for critical theory (1988) framhåller att värde är något som ständigt förändras, det finns inget statiskt tillstånd för ett värde som tillskrivs litteratur. 29 Värde förändras och är beroende av flera olika variabler, allt handlar om situation och inramning, utan att för den skull handla om relativism. 30 Inte minst i förhållande till ramarna för olika grupper. 31 I sin bok om just värde och värdering framhåller hon därför också att det lätt kan bli problematiskt om man som exempelvis akademiker kommer för nära det objekt man försöker värdera, man tappar nämligen då många andra aspekter av vad det för den icke-akademiska läsaren kan ha för andra värden. 32 Därför är den allmänna läsaren the reading public av intresse. Hon menar att det värde som den allmänna läsarkretsen tillskriver ett verk är egentligen av mycket större intresse och innehåller aspekter som berör inte bara det kulturella, utan även det sociala och det politiska. 33 Något som uppsatsen valt att ta fasta på. Petra Söderlund publicerade 2004 Läsarnas nätverk: om bokläsare och Internet. Söderlund undersöker där hur olika boksidor/läsarmötesplatser på nätet fungerar och hur människor interagerar på dessa sidor. Framför allt fokuserar Söderlund på hur böcker 27 28 Larsson, Om värdet av att läsa skönlitteratur s. 139. Ibid., s. 140. 29 Barbara Herrnstein Smith, Contingencies of value: alternative perspectives for critical theory, Cambridge: Harvard University Press, 1988. s. 9. 30 31 32 Ibid., s. 11. Ibid., s. 13. Ibid., s. 5. 33 Ibid., s. 9. Hon utvecklar senare i boken detta resonemang, se kapitel 7 Matters of Consequence, s. 166 ff. 15

behandlas som varor och hur de listas på olika sätt samt hur de olika användarna tipsar varandra och på vilka sätt. Det blir tydligt hos Söderlund att läsarna som är aktiva på dessa mötesplatser har tydliga bilder av hur berättelser bör utformas, och att smaken hos användarna är i någon mån ganska likartad hos de flesta. Söderlund jämför även dessa digitala mötesplatser med verkliga bokcirklar, där människor träffas öga mot öga istället för via skärm. Söderlund presenterar en översikt över de bokforum som hon undersökt och i en tabell kan vi se hur mönstret ser ut i dessa. 34 På liknande sätt kommer förestående studie kartlägga Litteraturgäris-gruppens mönster, men utifrån andra kategorier. Hos Söderlund finner vi även diskussioner om vilka inlägg det är som genererar flest svar, något som kommer att undersökas och diskuteras på liknande sätt för att se om något har förändrats i vad gruppmedlemmarna efterfrågar. 35 I antologin Läsarnas marknad, marknadens läsare utvecklar och återger Söderlund sin tidigare forskning och där understryker hon vikten av hur vår självbild är sammanlänkad med det vi läser. 36 Söderlund menar också att detta har inverkan på hur inläggen om litteratur ser ut, och varför de är korta och utan utförlighet eller djup. 37 Diskussionerna mynnar egentligen inte ut i diskussioner hos Söderlund, hon menar att de läsare som hon refererar till som nöjesläsare investerar mycket av sig själva i sin läsning och att själva läsupplevelsen knyts till den egna personen och hur man identifierar sig. Om man då blir kritiserad eller kritiserar någon annan person gällande litteratursmaken kan det upplevas som ett påhopp på sin person, snarare än en diskussion av verket. Söderlund menar vidare att dessa ganska opersonliga internetforum kräver stort engagemang av medlemmarna för att hålla trevlig stämning i gruppen och lägga arbete på att skapa en gemenskap, och då undviker man hellre att kommentera vad någon annan läsare har för smak det står för mycket på spel. 38 Söderlund skriver vidare att det inte har skett några förändringar i hur boksamtalen ser ut mellan hennes arbete 2004 och 2012, hon menar att det nöjesläsaren på internet fortfarande vill ha är boktips. 39 Söderlund pekar också på att de nöjesläsare som samtalar på internet inte skiljer sig från nöjesläsaren av fysiska böcker i den mer klassiska formen av bokcirklar 34 35 36 37 38 Söderlund, Läsarnas nätverk, s. 82 f. Ibid., s. 85, 87. Här berör Söderlund både inlägg med flera svar och inlägg utan svar. Söderlund, Med livet som instats s. 175. Ibid., 178 f. Ibid., s. 179. 39 Ibid., s. 180. 16

Söderlund framhåller en viktig poäng i att internet är ju inte någon separat verklighet utan en del av den verklighet vi befinner oss i. 40 I en artikel från 2007 som Danah M. Boyd och Nicole B. Ellison har skrivit, påpekar de på liknande sätt som Söderlund hur internetanvändningen har blivit en integrerad del av våra liv och att den till och med får oss att förändra våra sociala normer vid fysiska möten efter vårt beteende i sociala medier. 41 Användningen av sociala forum på internet förflyttar oss till en ny position där det blir svårare och svårare att skilja på sociala rum. Litteraturvetaren Claudia Lindén har i sin artikel Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen (2008) framhållit hur olika feministiska teorier över tid har inverkat på litteraturvetenskapen och hur olika motsättningar inom fältet har påverkat varandra, teoribildningen kring kvinnokroppen och hur dagens feministiska litteraturteorier i nordisk kontext vuxit fram. 42 Främst vill Lindén diskutera motsättningen mellan essentialism och konstruktivism, en grundläggande motsättning för olika feministiska teoribildningar. Det är synen på vad en kvinna är som är i fokus, huruvida det är ett statiskt begrepp som är kopplat till vissa särskilda egenskaper, eller om det är något som konstrueras och kan omformas över tid. 43 Lindén skriver fram hur dessa dikotomier haft inverkan på feministiska vågor och hur det förklarar varför de krockar med varandra. Det grundläggande politiska är gemensamt, att stå upp för kvinnans frigörelse, men de meningsskiljaktigheter som rör synen på essentialism eller konstruktivism gör också att de rör sig bort från varandra vilket gör att konflikter kan uppstå om det saknas en ömsesidig förståelse. Lindén framhåller också i sin artikel hur intersektionalitetsbegreppet kan ge djupare insikter om strukturer i de undersökningar som utförs, även om begreppet i dagsläget inte är fulländat som metodiskt begrepp eller är helt självklart hur det ska definieras. 44 Margareta Ljungs avhandling från 1995 om kvinnliga nätverk presenterar hur dessa nätverk kan se ut och fungera och hur de över tid har vuxit fram, främst med fokus på olika arbetarförbund. En viktig poäng för just dessa kvinnonätverk som Ljung framför är att oavsett 40 Söderlund, Med livet som instats, s. 177. 41 Danah M. Boyd och Nicole. B. Ellison, Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13(1), 2007:210-230. https://doi.org/ 10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x (hämtad 2019-10-15) 42 43 Claudia Lindén, Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen. Lychnos, 2008:201-227. Ibid., s. 202. 44 Ibid., s. 220. 17

vad det är som motiverar personer att gå med i denna grupp av kvinnor, är det allra viktigaste att fylla ett behov att få ta del av ett sammanhang och umgås med andra utan att några män deltar. 45 Konfrontationen med patriarkala strukturer och värden på arbetsplatser och i det offentliga livet har fått många kvinnor att skapa former och sammanhang för att tillfredsställa gemensamma behov av stöd, bekräftelse och erkännande. Gruppen eller nätverket kan utifrån ett sådant perspektiv ses som ett socialt rum som symboliskt förenar det personliga, känslomässiga upplevda livet med det yttre, samhälleliga livet. Man skulle också kunna se detta sociala rum som en buffert mellan det privata och det offentliga livet ett socialt mellanutrymme med möjligheter att skapa trygghet, sammanhållning, handlingsberedskap och som också ger förutsättningar för att bearbeta och integrera inre processer. 46 Ljungs citat visar på vari behovet av dessa grupper ligger, och det bidrar även till det undersökningen utvecklar senare, om hur detta mellanrum blir till en ny kulturell miljö, där det offentliga och privata möts. Litteraturgäris är inte en helt unik företeelse i sociala medier, även om dess inramning på många sätt skiljer sig från andra. Det finns liknande grupper där litteratur diskuteras i sociala medier, även om jag vill framhålla att det inte står att finna samma funktion i de andra grupperna som i Litteraturgäris. Exempelvis har Dagens Nyheter en egen grupp sedan den 24 augusti 2018 som heter Snacka om böcker!, där vem som helst är välkommen att ansöka om att få gå med. 47 Den 22 oktober 2019 har gruppen runt 11 800 medlemmar. Den stora skillnaden mot Litteraturgäris, förutom den gällande definitionen av kön, är att det här finns en stor kommersiell aktör som står bakom, till skillnad från de privatpersoner som driver den andra gruppen ideellt. Litteraturgäris är en litteraturgrupp med politiska ramar och med ett syfte att bredda litteraturen och att låta både det som definieras som höglitterärt såväl som populärkultur vara god smak. Dagens Nyheters grupp administreras av tidningen själv, mer specifikt av DN Kultur, även om medlemmarna själva har möjlighet att göra egna inlägg. Med ett medlemsantal som den 13 december uppgår till 12 576 medlemmar, kan vi förstå hur stor Litteraturgäris är i jämförelse med en av Sveriges största dagstidningars egen grupp. Utan att ha möjlighet att göra en djupdykning i detta forum, finns tendenser till att innehållet blir mer traditionell finkultur : mer poesi (dagens dikt), fler höglitterära titlar och fler biografier och facklitteratur. I förhållande till ungefär samma grupp, skulle man kunna se 45 46 47 Ljung, s. 38. Ibid., s. 37 f. https://www.facebook.com/groups/snackaombocker/ (hämtad 2019-11-20) 18

Litteraturgäris som en typ av privat salong för vänner som delar erfarenheter och intressen medan Snacka om böcker! blir mer av en offentlig diskussionsplattform. En annan typ av litterärt forum som fått stort genomslag på internet är Goodreads, ett ursprungligen amerikanskt forum som även är tillgängligt på svenska. Ett forum för läsare där man skapar sin egen profil och sin egen bokhylla samt kan träffa andra läsare och bli vänner. Det är ett tydligt identitetsbyggande där man markerar vilken bok man läser just nu, vilka böcker man har läst tidigare där möjligheten finns att recensera dem genom att betygsätta böckerna på en femstjärnig skala, och eventuellt skriva en kommentar om man önskar samt vilka böcker man vill läsa senare. Det finns även grupper där man kan ha sina egna diskussionsforum som inte är öppna för alla. Litteraturgäris har en egen grupp på Goodreads, där gruppmedlemmarna från Litteraturgäris på Facebook kan mötas i ett annat forum, där det också krävs ett godkännande av en administratör för att man ska bli insläppt. 48 Medlemsantalet är inte lika stort som på Facebook, det är enbart 649 medlemmar på Goodreads i förhållande till 11 000 på Facebook. Reglerna är dock inte i närheten så explicita som de är i Facebookgruppen här är det enbart en hänvisning till var gruppen kommer ifrån och i någon mån är det underförstått att man här håller sig till de satta reglerna för Facebookgruppen. Här finns inte heller de inträdesfrågor som Facebookgruppen använder sig av. Det har förmodligen att göra med den tekniska utvecklingen av de olika plattformarna Facebook är den stora sociala plattformen som sträcker sig över hela världen och som inte är specifikt kopplad till något intresse, medan Goodreads är för intresserade läsare. Ett tidigt exempel på ett politiskt forum för diskussion var Rummet, en aktiv blogg under 2014 som drevs av främst kvinnor, men även gästbloggare både män och kvinnor medverkade och bidrog till sidans innehåll. Rummet beskrev sig själva enligt följande: Rummet är en plattform för samtal, diskussion och analys för feminister och antirasister som rasifieras. 49 Rummet gavs ut under 2015 i bokform av bokförlaget Galago och tar upp olika aspekter av rasism och feminism och allt där emellan. 50 I boken finns även utdrag ur Rummets chatt där man får följa diskussiosner, på ett liknande sätt som materialet presenteras i denna uppsats. Rummet finns även fortfarande som hemsida som kan besökas, där man kan läsa gamla blogginlägg och fördjupa sig i vilket syfte gruppen hade och i vilket sammanhang 48 49 https://www.goodreads.com/group/show/224352-litteraturg-ris (hämtad 2019-11-04) http://rummets.se (hämtad 2019-10-21) 50 Camilla Astorga Díaz, Valerie. Keyeyune Backström, Mireya Echeverría Quezada, och Judith Kiros. Rummet, Stockholm: Galago, 2015. 19

den startades i. 51 Även om det inte var litteraturen som stod i fokus här, påminner den politiska inramningen om den i både Streetgäris och Litteraturgäris. Det är ändå kommunikationen som är det intressanta med Litteraturgäris. Man erbjuder en plattform för politik och litteratur där människor kan mötas, utvecklas och diskutera. Jag har inte kunnat hitta ett forum för enbart män som skulle kunna motsvara Litteraturgäris. Kanske kan det vara så att intresset inte är lika stort, eller att vissa faktorer inte är lika relevanta att diskutera för de manliga läsarna eftersom Litteraturutredningen visar att kvinnor läser mer än män, men att män i större utsträckning läser facklitteratur. 52 Facklitteraturen kan tänkas vara mer distanserad än det mer personliga och subjektiva i skönlitteraturen. En poäng med att ha en grupp för enbart kvinnor och icke-binära är också att ta tillbaka ett diskussionsutrymme som inte alltid annars ges i förhållande till män i ett patriarkalt samhälle därför kanske den här typen av forum inte heller behöver existera för män. Å andra sidan hade det varit otroligt intressant att höra talas om dem och att i så fall studera hur interaktion, ämnen och inlägg eventuellt skiljer sig åt. 4.2 Medier: digitala och sociala Studiet av digitala och sociala medier har vuxit fram nu och står nu mer i fokus än någonsin. Facebooks roll har belysts just utifrån algoritmers användning, spridning av politiska budskap och hur vi kan påverkas i olika riktningar utifrån vilket material vi tar del av. 53 Inte minst är begrepp som alternativa fakta och filterbubblor högaktuella för debatter i dagspress. Det uppsatsen tar sikte på är inte främst hur sociala medier påverkar oss politiskt, utan snarare vad det är för gemenskap som uppstår kring ett visst intresseområde och vad som där definieras som litteratur. Men för att förstå vad sociala medier gör med vår syn på gemenskap och identitet såväl den egna som identiteten i gruppen/sammanhanget/rummet behöver vi förstå hur fältet kring digitala och sociala medier har utvecklats. I Jostein Gripsruds utförliga introduktion till medievetenskap: Mediekultur, mediesamhälle framhåller han hur medier har stor relevans för identitet, smak och sociala 51 http://rummets.se/pk-maffian/rum-makt-och-vanmakt/ (hämtad 2019-10-21) 52 Sverige. Litteraturutredningen, Läsandets kultur: slutbetänkande, Stockholm, 2012 http:// www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2012/09/sou-201265/ (hämtad 2019-12-12) s. 43. 53 https://www.svtplay.se/video/23482334/vagra-sociala-medier (hämtad 2019-11-27) 20

sammanhang. 54 Han skriver även fram hur mediernas utveckling från radions genombrott fram till våra digitala dagar med sociala medier har påverkat oss. I den första delen av boken lyfter Gripsrud hur identitet, medier och självförståelse hänger ihop och hur medierna har en maktpåverkan som kommer i konflikt med publikens vilja samt hur sociala skillnader, olika smak och livsstil skiljer sig mellan grupper. 55 Gripsrud applicerar Pierre Bourdieus teorier genomgående i sin redogörelse och använder dessa i förhållande till olika typer av medier. På så vis har han utstakat en grund för hur vi kan gå vidare och på ett fruktbart sätt använda Bourdieus teorier när vi tittar närmare i sociala medier och litterära samtal. I sammanhanget aktualiseras Benedict Andersons framgångsrika begrepp från 1996 imagined communties (föreställda gemenskaper) som syftar till att beskriva hur medierna är skapare av dessa gemenskaper och som på så vis knyter samman människor, att medierna för samman grupper av människor genom att tilltala dem som en särskild enhet. 56 Dessa föreställda gemenskaper blir särskilt aktuella i förhållande till sociala medier, där människor som aldrig träffats i verkliga livet, utan bara via internet, ändå kan känna gemenskap. Rummet blir där en sluten grupp där tilltalet för samman människor. Främst har Andersons begrepp hänvisat till hur nationen och en nationell identitet blir viktig för människor och knyter samman personer som aldrig träffats tidigare, men kan även vara fruktbart att applicera på områden som rör andra typer av gemenskaper. I samband med detta blir Donald Hortons och Richard Wohls begrepp parasocial interaktion av intresse, ett begrepp som myntades redan 1956. Det är en form av personlig realitet, där man kan ha ett personligt förhållande till någon man inte känner eller har träffat. 57 Både Andersons och Hortons och Wohls begrepp har format den grundidé som kan användas för att visa på hur sociala medier för samman människor och låter mediet vara en ny utpräglad miljö som genom teknologin möjliggör en känsla av tillhörighet, även i ett modernt samhället. Ett fenomen som både år 1956 och 1996 var helt och hållet främmande, men som vi kan se liknande funktioner hos människan i andra situationer än de ursprungliga hos Anderson, Horton och Wohl. 54 Jostein Gripsrud, Mediekultur, mediesamhälle, 3 uppl., (övers. Sten Andersson) Göteborg: Daidalos, 2011. 55 Ibid., s. 17-140. 56 Benedict R. O G. Anderson, Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism, London: Verso, 2006. s. 6-7. 57 Donald Horton och Richard Wohl, Mass Communication and Para-Social Interaction: Observations on Intimacy at a Distance. Psychiatry, 19.3, 1956:215-29. 21