Årsredovisning 2015
Innehåll Förord av kommunalråden Struktur/Läshänvisning 4 Förvaltningsberättelse 5 Kommunens nämnder och bolag Kommunfullmäktige, revision och valnämnd 2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Räddningstjänsten 8 Barn- och utbildningsnämnden 40 Fastighets- och servicenämnden 44 Kultur- och fritidsnämnden 46 Miljö- och tillsynsnämnden 49 Samhällsbyggnadsnämnden 51 Socialnämnden 54 Överförmyndarnämnden 58 Piteå Kommunföretag AB (koncernen) 60 Piteå Kommunföretag AB (moderbolaget) 61 AB PiteBo 62 AB PiteEnergi (koncernen) 64 Piteå Hamn AB 66 Piteå Näringsfastigheter AB (koncernen) 68 Piteå Renhållning och Vatten AB 70 Piteå Science Park AB 72 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 76 Balansräkning 77 Noter 78 Piteå Science Park AB 85 Koncernen Piteå Kommunföretag AB 85 Driftredovisning kommunen 86 Investeringsredovisning kommunen 86 Nettoinvesteringar per huvudområde 87 Större investeringsprojekt 87 Redovisningsprinciper 88 Revisionsberättelse 89 Ord- och begreppsförklaringar 89 Piteå kommuns åresredovisning 2015 har producerats av kommunledningskontoret och strategiskt stöd i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. 2016-0-1 Redigering och layout: Informationsenheten Foton: Piteå kommuns bildarkiv om inte annat anges Tryck: Scanprint A/S Vill du veta mer, kontakta Piteå kommun ekonomi- och inköpsavdelningen, tel 0911-69 60 00. 2
Förord av kommunalråden Kontrasternas år Nu har vi lämnat 2015. Ett år som blev ett kontrasternas år. Internationellt och nationellt var det ett oroligt år med krig, terror och flyktingströmmarna som nått rekordnivåer. Lokalt i Piteå har det däremot varit ett lugnt och bra år. Efter en tung start 2015 med nedläggningsbeslutet av ABB Composites i Öjebyn så har det mest gått åt rätt håll. Förutom att ABB själv ändrade sig och glädjande meddelade att de fortsätter driva Öjebyfabriken vidare så har det vid Haraholmen pågått ett arbete för att iordningsställa en industritomt till den nya husfabriken som avses byggas. Lindbäcksstadion har fått ett efterlängtat ansiktslyft inför SM-veckan i år och en skidtunnel har påbörjats som också bidrar till att delar av biltestverksamheten kommer till Piteå. Investeringar har fått fart med ett intensivt bostadsbyggande, i såväl affärsverksamhet som kontorsytor. Bygget av det nya äldrecentret har startat upp. Det nya huset i kvarteret Stadsvapnet blev invigt med en ny kulturmötesplats, Kaleido. Det gamla parkeringsdäcket har ersatts av ett parkeringshus med spännande arkitektur som ska garantera tillgång på parkeringsplatser i centrum. Skolan hamnade åter i topp i Sverige utifrån lärarfackens bedömningar. Många välbesökta mötesplatser för unga finns. Ungas delaktighet har utvecklats med nya former. Arena för demokrati genomfördes med dialoger, föreläsningar och öppna möten. Arbetet med översiktsplan hade en dialogfas med samråd och dialog under hösten där många pitebor deltog. Flyktingströmmarna har ökat över hela världen och runt 60 miljoner människor är på flykt. Totalt var det ca 160 000 människor som kom till Sverige. I Piteå har det märkts dels genom att ett evakueringsboende hölls öppet under några veckor i höst där runt 00 personer bodde kortare tider. Dessutom har fem nya boenden för ensamkommande barn öppnat, då det kommit ca 100 barn under året. Nu skriver vi 2016 och blickar framåt. En ny budget har beslutats med många nya satsningar såväl för investeringar som ökade ramar för vissa verksamheter. De satsningar som görs i 2016 års budget är till stor del ett resultat av de medborgardialoger som sker på bred bas. Många möten har hållits med intresseföreningar, idrottsföreningar, kulturföreningar, unga, äldre och mitt-i-livet medborgare. Trots goda resultat finns det utmaningar kvar. Piteå behöver fortsätta öka sin befolkning, inte minst behövs unga vuxna. Att bli fler är en förutsättning för att erbjuda välfärd i form av service och tjänster med god kvalitet. Alla behövs och därför är det viktigt att så få som möjligt står utanför arbetsmarknaden. Inkludering av våra nya pitebor är ett arbete som måste ske gemensamt med civilsamhället. Missbruksproblematiken ökar och ett förebyggande arbete behövs. Arbete för att stärka kvinnors hälsa är en förutsättning för tillväxt. Även under 2016 kommer dialoger att ske med piteborna för att gemensamt utveckla Piteå. Tillsammans skapar vi ett attraktivt och uthålligt Piteå, där många känner sig hemma. Välkommen in i 2016! Peter Roslund ordf. kommunstyrelsen (S) peter.roslund@pitea.se Helena Stenberg vice ordf. kommunstyrelsen (S) helena.stenberg@pitea.se
Årsredovisningens struktur/läshänvisning Rapporten är en redovisning för koncernen Piteå kommun där både Piteå kommun och kommunala bolag ingår. Rapporten är uppdelad i följande delar: Förvaltningsberättelse med: - beskrivning av styrmodell och kvalitetsarbete. - god ekonomisk hushållning. Nämnds- och bolagsredovisningar. Ekonomiska sammanställningar och noter. Nyckeltal redovisas i separat bilaga. För att stärka analysen redovisas jämförelsetal med liknande kommuner, nätverk eller riket. Senast tillgängliga resultat redovisas som nyckeltal eller undersökning. Förvaltningsberättelse och nämnds- och bolagsredovisningar har följande disposition: Årets händelser Centrala händelser under året. Mål samt grad av måluppfyllelse Bedömning görs för de övergripande mål nämnderna har arbetat med samt av nämndsmål som kommunfullmäktige beslutat om. Piteå kommuns uppfattning är att den snabba samhällsutvecklingen samt jämförelser med andra har skapat ett behov av rörliga mål. Piteå kommuns mål är därför uttryckta som kvalitativa mål i stället för mål med kvantitativa mått. Gemensam mall och arbetssätt med målbedömning skapar goda dialoger mellan politiker och tjänstemän. Dialog om verksamhetens kvalitet utgör grund för målbedömning, verksamhetsutveckling och medborgardialog. Prognos för måluppfyllelse bedöms för helåret enligt skala i bilden intill. Måluppfyllelse från Årsredovisning 2014 redovisas i jämförande kolumn. Ej bedömt 1 Målet ej uppfyllt 2 Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt i hög grad 4 Målet helt uppfyllt Analysen ska handla om helheten för målet, eller det strategiska området, och inte om detaljer. Nyckeltalens roll är att stödja en kvalitativ bedömning, men kan aldrig utgöra det enda underlaget för bedömning av måluppfyllelse. Jämförelser med andra kommuner ger möjligheter att förhålla sig till de egna resultaten. Flertalet jämförande nyckeltal har en eftersläpning och omfattar 2014 och tidigare. I rapporten ligger följande delar till grund för analysen: Resultat i form av nyckeltal och/eller undersökningar. Åtgärder, planerade och/eller genomförda, i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Satsningar i verksamhetsplan (VEP) 2015-2017 och koncernbudget 2015. Andra värden ej mätbara. God ekonomisk hushållning Piteå kommun gör en samlad bedömning av måluppfyllelse för de fyra strategiska områdena samt för personal och ekonomi. Bedömningen utgör grunden för prognos av God ekonomisk hushållning för helåret, som enligt lagen ska bedömas i varje kommun. Bilden intill visar hur analysen byggs upp utifrån nyckeltal, resultat från undersökningar, genomförda åtgärder och satsningar samt andra värden kopplade till mål. Mål kopplade till varje strategiskt område och slutligen analys och bedömning om God ekonomisk hushållning. Framtiden De mest centrala förändringar som förväntas enligt analyser. Åtgärder Åtgärder/uppdrag utifrån resultat redovisas i tabellform Nya åtgärder redovisas utifrån analys av resultat I kolumn status redovisas åtgärdens/uppdragets status I kolumn beslutad, redovisas i vilket dokument samt år för beslut av åtgärd/uppdrag I kolumn återrapport redovisas tidpunkt för när redovisning ska ske Mål för barn och unga Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden Ekonomi I nämnds- och bolagsredovisning redovisas ekonomiskt resultat för respektive nämnd/bolag. Analys Analys sker utifrån fastställda mål för att undvika att enskilda nyckeltal får alltför stor vikt. Grunden i analysen utgår från redovisade resultat och dialog kring måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning och beslut om ansvarsfrihet Mål för utbildning, arbete och näringsliv Mål för demokrati och öppenhet Mål för livsmiljö Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden Det är inte allt som kan räknas som räknas och inte allt som räknas som kan räknas. Mål för personal Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden Albert Einstein Mål för ekonomi Resultat Åtgärder/satsningar Andra värden 4
Piteås framtida mångfald - ett Piteå för alla. I Piteå utgör Kultur en drivkraft för demokrati, tillväxt och samhällsutveckling. Konsthallen i Allhuset. Foto: Magnus Johansson Andel barn i Piteå som bor i ekonomiskt utsatta hushåll är lägre än både länet och riket. Foto: Scandinav Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5
Piteå kommun och koncern organisation Kommunfullmäktige Revision Valberedning Kommunala uppdragsföretag Kommunstyrelse Kommunledningskontor Strategiskt stöd Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd Utbildningsförvaltning Fastighets- och servicenämnd Fastighets- och serviceförvaltning Kultur- och fritidsnämnd Kultur, park och fritid Miljö- och tillsynsnämnd Samhällsbyggnad Samhällsbyggnadnämnden Samhällsbyggnad Socialnämnd Socialtjänst Överförmyndarnämnd Piteå Science Park AB 100% Piteå Kommunföretag AB 100% AB PiteBo * 100% AB PiteEnergi * 100% PiteEnergi Handel AB * 100% Lillpite Kraft AB * 91% NBA Energi- och miljöutveckling AB 50% Norrgasol AB * 50% Piteå Hamn AB * 100% Piteå Näringsfastigheter AB * 100% AB Furunäsets fastigheter * 100% Fermaten KB * 100% Hedfastigheter i Piteå AB * 100% Nevatko AB * 100% Svenska Kompositbyn AB/KB * 100% KB Stadsvapnet * 91% Norrfab i Piteå AB * 70% NBA Energi- och Miljöutveckling AB * 50% Norrgasol AB * 50% You Call AB ** 0% Press-Huset i Piteå AB *** 9% Samägda företag Stiftelsen Energitekniskt Centrum** 100% Stiftelsen Institutet Dans i skolan** 100% Stiftelsen Festspelen i Piteå** 20% ShoreLink AB*** 15% North Sweden Datacenter Location AB** 12% Filmpool Nord AB*** 9,1% Norrbotniabanan AB** 7,1% Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten**,57% IUC i Norrbotten AB*** % Svenska Kommun Försäkrings AB*** % Informationsteknik i Norrbotten AB*** 2% Kommuninvest Ekonomisk förening*** 0,6% * Bolag med bestämmande inflytande ** Bolag med betydande inflytande *** Övriga bolag Valnämnd Piteå Renhållning och Vatten AB *100% Nolia AB **,% 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Piteå kommuns styrmodell Ekonomi Barn och unga vår framtid Utbildning, arbete och näringsliv VISION Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor upplever att -det är hit man kommer när man kommer hem. Demokrati och öppenhet Livsmiljö Personal Strukturen beskriver hur vision, mål och nyckeltal bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd/bolag. Kommunfullmäktige styr genom verksamhetsplan och andra styrande dokument. Kommunövergripande mål och nyckeltal Nämnds- och bolagsmål/nyckeltal beslutas av kommunfullmäktige. Verksamheten utvecklas och följs upp i enlighet med mål Styr- och ledningsprocess Processen i figuren visar hur kommunens styr- och ledningsprocess knyter ihop ekonomi och kvalitet. Den utgör också kommunkoncernens internkontrollplan. Årsredovisning Slutliga resultat analyseras och redovisas i årsredovisningen. Målbedömning sker enligt fastställd modell. Riktlinjer och Verksamhetsplan Resultat och analyser i årsredovisning utgör tillsammans med omvärldsanalys grund för riktlinjer inför kommande års budgetarbete. Övergripande mål och nämnds-/bolagsmål för de fyra strategiska områdena samt för personal och ekonomi, fastställs i riktlinjer inför VEP. Månads- och delårsbokslut En gemensam väl fungerande process där månadsbokslut (kommunen) och delårsbokslut (kommun och koncern) signalerar eventuella avvikelser och/eller förändringar. Årsredovisning Utvärdering av mål Analys av resultat Behov av åtgärder Ansvarsutkrävande God ekonomisk hushållning Grund för riktlinjer Månads- och delårsbokslut Uppföljningar, analyser och behov av eventuella åtgärder Eventuella justeringar Verksamhetsplan Utgångspunkt från årsredovisningen och de resultat och analyser som redovisas där Övriga parametrar Verksamhetsplan Utgångspunkt från årsredovisningen och de resultat och analyser som redovisas där Övriga parametrar Månads- och delårsbokslut Uppföljningar, analyser och behov av eventuella åtgärder Eventuella justeringar Årsredovisning Utvärdering av mål Analys av resultat Behov av åtgärder Ansvarsutkrävande God ekonomisk hushållning Grund för riktlinjer Plan för hållbarhet Budget 2015 och VEP 2015-2017 utgör också Piteå kommuns plan för social hållbarhet som inkluderar folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete. Från budget 2016 inkluderar plan för hållbarhet även de ekonomiska och ekologiska perspektiven samt att planen utgör också strategi för Klimat och energi. Strategiska områden och övergripande mål Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Utbildning, arbete och näringsliv Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och leva. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7
Piteå har 15 övergripande verksamhetsmål samt mål för personal och ekonomi. Dessa mål utgör koncernens samlade mål. Prioriterade Mål Piteå ska år 2020 ha 4 000 invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Långsiktiga strategier I arbetet med att stärka måluppfyllelsen för de tre prioriterade målen ovan, kommer kommunstyrelsen att fokusera arbetet mot de långsiktiga strategier som kommunfullmäktige fastställt i riktlinjer för arbetet med budget 2015 samt redan pågående utvecklingsarbeten. För 2015 har fokus legat på långsiktighet vad avser, Dialog med närsamhället, Mångfald, samt Attraktiv arbetsgivare. Vision och värdegrund Vision och strategiska områden tillsammans med ledarskaps- och medarbetarpolicy utgör den värdegrund som all verksamhet utgår från. Medborgardialog och avsiktsförklaring utgör viktiga delar i styr- och ledningssystemet. Medborgardialog Piteborna ska uppleva delaktighet i verksamheterna samt i utveckling av det framtida Piteå. Kommunstyrelsen beslutar årligen om fokusdialoger för medborgardialogen. I Piteå kommun är dialogen indelad i fyra perspektiv; Information Lättillgänglig och aktuell information är grund för delaktighet och inflytande. Piteborna ska få veta vad de får för sina skattepengar. Konsultation När kommunen ställer frågor till piteborna, exempelvis medborgar- och kundundersökningar. Delaktighet Möjligheter för medborgare att delta redan vid framtagande av förslag, eller att själv lägga egna förslag. Medbestämmande Särskilda metoder samt resultat från undersökningar utgör ett av många beslutsunderlag inför budget och verksamhetsplan. Piteås framtid - attraktiv och uthållig kommun Piteå kommun har tillsammans med företag, föreningar och andra aktörer i samhället en gemensam avsiktsförklaring och ska fortsätta arbetet. Avsiktsförklaring 2014-2018 nås genom fyra fokusområden som utgör kommunens hållbarhetskriterier. En plats där människor vill bo, verka och leva Med gemensamt ansvar och ett gott värdskap kan vi tillsammans utveckla Piteå till en attraktiv och uthållig kommun. Positiva upplevelser och erfarenheter gör Piteå till ett självklart val för såväl boende och företagare som för besökare, turister och studenter. Vi bidrar gemensamt till ett tryggt, öppet och kreativt samhälle både i stads- och landsbygd. Jobb och tillväxt ger framtidstro I Piteå finns attraktiva arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och som präglas av mångfald och nytänkande. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv som är en viktig del av en stark region. I Piteå finns förhållningssätt som möter ungas entreprenörskap, Piteå är en plats där unga kan förverkliga sina drömmar. En god miljö och hälsa för nästa generation För att kunna lämna en god miljö till nästa generation arbetar vi för att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi. Vi gör miljömedvetna och hälsosamma val när vi reser, transporterar och konsumerar. För en god folkhälsa är trygghet, delaktighet och kultur viktiga faktorer. Ett Piteå för alla med ökad mångfald Mångfald är både en förutsättning och en möjlighet för tillväxt. Piteå vill vara en förebild för mångfald och värna öppenhet. Öppenhet för idéer, kulturer, företagande, andra olikheter eller helt enkelt öppenhet för mångfald. Piteborna ska uppleva delaktighet i verksamheterna samt i utveckling av det framtida Piteå 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Årets händelser Plan för hållbarhet är beslutad Piteå kommun utsedd som en av sju modellkommuner för arbete med jämställdhet Beslut om principer för flyktingmottagande och ensamkommande flyktingbarn Medborgarskapsceremonier genomförda för första gången Beslut kring försäljning av andelar i KB Stadsvapnet Stadsbergets parkering och torg samt mötesplats Kaleido är färdigställda och invigda Beslut att medverka i Lindbäcksstadion etapp 1 Beslut om Haraholmens logistikcentrum Nämndernas måluppfyllelse Nämnd Kommunstyrelsen 4 Kommunstyrelsen/ Räddningsnämnd 4 4 4 Barn- och utbildnings-nämnden 4 4 Fastighets och servicenämnden 4 4 Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och tillsynsnämnden * Samhällsbyggnadsnämnden 4 Socialnämnden 2 Överförmyndarnämnden * Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet *ÖFN/MTN: Personal som arbetar i dessa förvaltningar är anställda inom KS/SAM. Livsmiljö Personal Ekonomi Mål och måluppfyllelse Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Personal Ekonomi 2015 2014 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem (Barnkonventionen) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol eller andra droger (Barnkonventionen) Piteå ska år 2020 ha 4 000 invånare Piteå har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet 2 2 Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt 4 4 lärande Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande (Tillväxtprogram) Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling I Piteå utgör kulturen en drivkraft för demokrati, tillväxt och samhällsutveckling Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som 2 grund (Integrationsprogram) Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla (Tillgänglighetskonventionen) Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat- och energiplan, Folkhälsa) Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun och de kommunala bolagen, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Piteå kommun och de kommunala bolagen ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Piteå kommuns och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för 4 4 koncernen Piteå Kommunföretag AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9
Analys Personal (kommunen) Kompetensförsörjning är och kommer vara en av den största utmaningarna inom personalområdet under lång tid. En tredjedel av kommunens medarbetare går i pension eller slutar av andra anledningar fram till 2025. Samtidigt är konkurrensen om arbetskraften stor från det privata näringslivet, lokalt och regionalt, vilket gör kompetensförsörjningen ännu mer utmanande. Därför behöver Piteå kommun ta tillvara allas kompetens. En organisation som präglas av mångfald uppfattas som attraktiv och utvecklingsinriktad. Dessutom måste Piteå kommun arbeta med villkor, utveckling och kultur på arbetsplatserna för att uppfattas som attraktiv arbetsgivare. Medelålder 2015 Medelålder 2014 2015 2015 Månadsanställda kv män 2015 2014 Fastighet o service 228 91 19 25 51,6 51,1 Kommunledningskontoret 2 2 55 52 50,7 49, Kultur, park och fritid 62 4 96 101 48,9 48, Räddningstjänsten 6 6 42 4 42,7 42,1 Samhällsbyggnad 12 110 2 221 47,0 47,4 Socialtjänsten 1 476 166 1641 157 45,9 46,8 Strategiskt stöd 4 29 72 70 50, 52,0 Utbildningsförvaltningen 1 146 252 1 96 1 52 48,0 48,5 Totalt 11 741 854 701 47,4 48,2 Generationsväxling Under året har 104 personer tagit ut ålderspension, 85 kvinnor och 19 män, det är fler än förra året och det högsta antalet sedan pensionsavgångar började mätas. Kvinnorna väljer i högre utsträckning än männen att gå i ålderspension mellan 6-64 år. Fler män än kvinnor väljer att arbeta längre än 65 år. Den reella pensionsåldern är 64, år. Piteå kommun har lägre pensionsålder än exempelvis Luleå kommun där den genomsnittliga pensionsåldern är 64,8 år. Utöver ålderspension har 5 personer avslutat sin anställning på grund av sjukersättning eller annan orsak, och därför börjat ta ut sin ålderspension. Antal ålderspensionärer 2006-2015 I samband med löneöversynen 2015 avsattes 2 mkr för arbete med bland annat omställning i samband med generationsväxling och arbete med attraktiv arbetsgivare. Generationsväxlingen ska planeras i verksamheterna och genomföras så att kompetensöverföring blir möjligt. Det säkrar Piteå kommun att hålla en god kvalitet i servicen till medborgarna. Under året har fyra tjänster omfattats av omställningen. Rekrytering Rekryteringarna ökade kraftigt under 2015. Totalt utannonserades 1 150 tjänster (inklusive vikariat m.m.) i jämförelse med 800 föregående år. Trenden med färre sökande per tjänst fortsätter, det är variation i antal sökande mellan olika tjänster, men i snitt är det fyra ansökningar per tjänst. De flesta som sökt jobb är kvinnor, dock ökar antalet manliga sökande i förhållande till föregående år. Ökningen av rekryteringar kan framför allt förklaras av de ökade behoven inom flyktingverksamheten, även inom skola, vård och omsorg ökar rekryteringarna. I de flesta fall har rekryteringarna lyckats möta de behov som finns. Särskilt svårt är det att rekrytera chefer, sjuksköterskor, ingenjörer och vissa lärarkompetenser såsom yrkeslärare. Utöver utannonserade tjänster har personal med företrädesrätt inom några bristyrken tillsvidareanställts som ett led i att klara framtidens kompetensförsörjning. Attraktiv arbetsgivare Piteå kommun är en utvecklingsinriktad kommun, för att upprätthålla den höga nivån av utvecklingsarbete krävs stora personella resurser. Därför måste kommunen samverka internt och externt med andra aktörer, kommuner och organisationer. Då kompetensförsörjning är en stor utmaning för de flesta organisationerna inom offentlig sektor, har landstinget och kommunerna i Norrbotten valt att samarbeta i frågan. Samarbete sker även med näringslivet i Piteå i form av nätverk med representanter från de största företagen i Piteå. Dessutom samarbetar Piteå och Älvsbyns kommun för att bilda ett gemensamt lönecenter. Om kommunen ska klara framtida kompetensförsörjning måste kommunen marknadsföras som arbetsgivare. Exempel på aktiviteter är deltagande på arbetsmarknadsdagar på universiteten, karriärmässa för gymnasieungdomar, branschdagar för högstadieelever. Vidare anordnades event för ungdomar som fått feriejobb under sommaren, i syfte att informera om kommunen som arbetsgivare. Att erbjuda praktik i olika former är ett bra tillfälle att marknadsföra kommunens arbeten, därför är det viktigt att prioritera det. Tillsammans med Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå kommun genomförs för andra gången ett traineeprogram i syfte att locka unga akademiker till yrken inom offentlig sektor, till denna omgång anställdes en person. I arbetet med att marknadsföra Piteå kommun som attraktiv arbetsgivare har medel nyttjats för bland annat OH-kostnader för Trainee norra Norrland, en filminspelning om Piteå kommun som arbetsgivare samt en marknadsföringskampanj i Dagens Nyheter. Företaget Universum mäter arbetsgivarvarumärket bland studenter inom teknik (ingenjörer) och ekonomi i hela landet. För tredje året i rad utses Piteå kommun som raket, vilket visar att kommunens arbetsgivarvarumärke stärkts. Mätningen visar att studenter känner till Piteå kommun samt att kommunen har intressanta jobb. I tre år har Piteå kommun erbjudit medarbetarna möjlighet att semesterväxla. Under 2015 valde 790 personer att växla, 21 % av kvinnorna och 17 % av männen. Det är något färre än föregående år, då 848 personer valde att växla. Timanställda Piteå kommun har som mål att minska timanställningar och i högre grad erbjuda månadsanställningar. Delårsbokslutet i augusti visade ett trendbrott, där timanställningarna minskade, men efter mätningen för helåret ökar det igen. Detta förklaras av det ökade flyktingmottagande som krävt stora personella resurser. Inom utbildningsförvaltningen minskar användandet av timanställda. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Antal timmar utförda av timanställda Förvaltning 2015 kv 2015 män 2015 2014 Fastighet o service 0 619 4 026 4 645 2 486 Kommunledningskontoret 645 48 1 128 2 454 Kultur, park och fritid 6 511 4 21 10 724 12 08 Räddningstjänsten 10 2 10 2 11 2 725 Samhällsbyggnad 17 277 11 922 29 199 16 66 Socialtjänsten 84 54 92 929 477 472 451 901 Strategiskt stöd 817 192 1009 66 Utbildnings-förvaltningen 61 592 18 06 79 655 87 97 Totalt 502 015 1 91 65 947 606 868 Arbetsmiljö och hälsa Antalet anmälda arbetsskador har minskat med 15 procent i förhållande till föregående år, under 2015 anmäldes 12 stycken. Av dessa ledde 42 % till sjukfrånvaro. Tillbudsanmälningarna har ökat, vilket är bra då det är ett tecken på att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. En av förklaringarna till ökningen är den svåra vikariesituationen som framförallt råder inom utbildningsförvaltningen. Anmälan om hot och våld är i princip lika många som föregående år. De flesta anmälningarna är från äldreomsorgen, några kommer även från utbildnings- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Mångfaldsarbetet är ett viktigt verktyg för att Piteå kommun ska vara en attraktiv och hållbar kommun. Den kommunövergripande handlingsplanen för mångfald ligger till grund för att nå målet Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. En del i handlingsplanen innebär att chefer och medarbetare ska få en ökad kunskap och förståelse för mångfaldsområdet. För att öka kunskapen om mångfald och jämställdhet bland kommunens medarbetare genomfördes en mångfaldsutbildning med Carlos Rojas, 450 medarbetare deltog. Även en utbildning i HBTQfrågor utfördes tillsammans med medarbetare från Skellefteå, Norsjö och Malå kommun, ca 120 personer deltog från Piteå. Lönebildning Löneöversyn har genomförts med alla fackliga organisationer. Beslutet innebar satsningar på lärare, förskollärare, fritidspedagoger, rektorer, förskolechefer, studie- och yrkesvägledare, administratörer, byggnadsarbetare/målare, brandmän och vaktmästare. Totalt i Piteå kommun blev utfallet av löneöversynen 2015 2,99 %. Medellönen för tillsvidareanställda kvinnor är 90,6 % av männens lön vilket är en liten minskning från föregående år. Detta kan främst förklaras av att männen mer frekvent finns inom yrkesgrupper med högre löner. Utveckling av medellön för kommunens medarbetare Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron visar en oroväckande ökning inom samtliga indikatorer. Även i riket sker en oroväckande ökning. Ökningen sker inom alla branscher och en av de främsta anledningarna är den psykosociala ohälsan enligt Försäkringskassan. Nyckeltal sjukfrånvaro i procent Piteå 2015 Piteå 2014 Piteå 201 Luleå 2015 Umeå 2015 Total sjukfrv. 7,5 6,1 5,4 7,0 6,8 varav tid med långtidssjukfrv. 59 56 51,1 41,1 64, Sjukfrv. kvinnor 8,6 7,0 6,1 7,8 7,7 Sjukfrv. män,5 2,7,1 4,1 4, Sjukfrv. <29 år 6,2 4,9 4,2 6,4 4,9 Sjukfrv. 0-49 år 7,1 5,8 4,8 6,0 6,9 Sjukfrv, >50 år 8,2 6,5 6,1 7,8 7,4 Ekonomi Makroekonomisk utblick Utdrag ur SKL Ekonomirapport oktober 2015. Omvärldens ekonomier i otakt Den internationella återhämtningen har totalt sett varit svag. Efter en svag inledning av året har ekonomierna och arbetsmarknaderna i USA, Storbritannien och Tyskland utvecklats relativt väl. Tillväxten har successivt stärkts och förväntas bli högre nästa år. I flera andra länder i Europa, Ryssland, Brasilien och Kina har återhämtningen gått väsentligt trögare. De stora skillnaderna i återhämtningstakt har lett till att ränteutvecklingen går i otakt i USA respektive i euroområdet. Den globala inflationen är låg och det bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Svensk ekonomi växer Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats förhållandevis svagt. Främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export samt hushållens höga sparkvot. Tillväxten under år 2015 dämpades något, men trots det fortsatte sysselsättning och arbetade timmar att öka. Det betyder att produktiviteten utvecklats relativt svagt. Exportvägd BNP-tillväxt och exporten har legat lägre än beräknat i år. Enligt SKLs beräkningar kommer svensk BNP även nästa år att öka med drygt procent. Den låga inflationen under senaste året har fått riksbanken att sänka styrräntan vid ett flertal tillfällen på kort tid med minusränta som följd. Riksbankens mål är att via räntepolitiken driva på utvecklingen av svensk ekonomi att nå inflationsmålet om 2 procent kommande år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11
BNP, arbetade timmar och produktivitet (Index kvartal 1 år 2000 = 100 Källa: SCB och SKL Det extremt låga ränteläget innebär gynnsamma förutsättningar för byggnadsinvesteringar, vilket bedöms kunna sätta fart på svensk ekonomi. Sysselsättningsökningen de senaste åren hade inte varit möjlig utan den ökande sysselsättningen bland födda utanför Europa. Sysselsättningsgraden ökar dock inte lika snabbt som arbetskraftstalet och det innebär att arbetslösheten stiger något i förhållande till arbetskraften. Arbetslösheten beräknas successivt minska ned till omkring 6,5 procent i slutet av år 2016. Både internationell och svensk ekonomi har således uppenbara drag av otakt. I denna spretiga bild har skatteunderlaget klarat sig förvånansvärt bra under året, med reala ökningar föregående år och i år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan år 2007. SKL bedömer att svensk ekonomi är på väg upp ur lågkonjunkturen och kommer befinna sig i neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016 och då förändras sysselsättningen i lugnare takt. Bedömningen av utvecklingen för åren 2017-2019 är mycket komplex till följd av stora osäkerhetsfaktorer kring bl. a. befolkningsutveckling och långsiktig produktivitetsutveckling. Stor befolkningsökning ger ändrade förutsättningar Mellan åren 2014 och 2019 beräknas antalet invånare i Sverige öka med i genomsnitt 1, procent per år, vilket är tre gånger så snabbt som snittet för de senaste tre decennierna. Främsta förklaringen är en kraftigt ökad nettoinvandring till följd av ökade flyktingströmmar som till största delen är i yrkesaktiv ålder. Flyktingarnas etablering på arbetsmarknaden kommer att ta tid. På sikt medför en etablering positiv inverkan på tillväxten och möjligheterna att finansiera välfärden. Nettoinvandring befolkningsprognos för Sverige Källa: SCB och SKL Jämförelse av antalet invånare i olika åldersgrupper inom riket Källa : SCB och SKL Dämpad privat konsumtion Hushållens konsumtionsutgifter har under en period utvecklats väsentligt långsammare än hushållens disponibla inkomster, vilket inneburit att sparkvoten är hög. Alla typer av hushåll har fått det bättre men skillnaderna har ökat. Hushållens förväntan på den svenska ekonomins utveckling påverkar omfattningen av sparandet. Procentuell förändring i fasta priser samt procent av disponibel inkomst Källa: SKL ekonomirapport oktober 2015 Ansträngd ekonomi i kommuner och landsting framöver Resultatnivån i kommunsfären har varit god de senaste åren och det förklaras till stor del av tillfälliga poster såsom återbetalning från AFA Försäkring och stora tillfälliga konjunkturstöd. De är sannolikt att stora totala volymförändringar uppstår inom olika kommunala verksamheter, framför allt inom skolans område. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år. Orsakerna är bland annat den demografiska utvecklingen, den kraftigt ökade flyktinginvandringen, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. Generella statsbidrag minskar till förmån för fler riktade statsbidrag och andra insatser, vilket ger kortsiktighet och ryckighet i planering samt försvårar det kommunala självstyret. Ett exempel på detta är regeringens höjning av avgiftstak för maxtaxan inom äldreomsorgen från den 1 juli 2016, där det generella statsbidraget minskas motsvarande den möjliga avgiftshöjningen. Sedan är det upp till kommunerna att besluta om att höja avgifterna eller ej. Om ny beräkningsmodell för inkomstpensioner beslutas kommer det leda till sänkning av skatteunderlaget. Skatteunderlaget bedöms sammantaget inte växa lika snabbt som den kommunala kostnadsutvecklingen de kommande åren och troligtvis uppstår behov av betydande skattehöjningar alternativt stora rationaliseringar. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Källa: SKL, Skatteverket och SCB Procentuell volymförändring inklusive förändringar i demografi, statliga reformer och skattad trend, index 2014=100. Källa SKL Kommunens ekonomi Piteå kommun har i stort sett varje år de senaste 20 åren uppvisat positivt resultat. Detta trots återkommande perioder av både lågkonjunktur och finanskriser. Skatteutjämningssystemet har också genomgått stora förändringar under de här åren, vilka sammantaget gör att Piteå nu är betydligt mer beroende av det egna skatteunderlaget jämfört med under 90-talets krisår. Diagrammen nedan visar på resultatutvecklingen i Piteå kommun samt förändring i fördelning mellan skatteintäkter och generella statsbidrag åren 1997-2015. Skatteintäkternas andel har vuxit från 78,7 % 1997 till 87,0 % 2015, en ökning på 8, %. De generella statsbidragen har under samma period minskat från 21,2 % till 1,0 %, en minskning på 8,2 procentenheter. Till följd av det ökande beroendet till förändringar i skatteunderlaget är det väsentligt för kommunens ekonomi att arbetsmarknaden i Piteå och närområdet utvecklas stabilt i positiv riktning. Detta eftersom arbetade timmar idag har den i särklass största påverkan på skatteintäkternas storlek. Den demografiska utvecklingen är i och med detta också en oerhört central faktor där trenden i kommunen är att andelen personer i yrkesverksam ålder minskar och riskerar att på sikt medföra svårigheter, både för kommunen och för privata företag, att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Det här gör att de tre mål som kommunen antagit som övergripande prioriterade mål (4 000 innevånare till år 2020, samhällsgemenskap med mångfald som grund samt attraktiva och varierande boendemiljöer) är centrala mål för att kunna bygga ett Piteå med en fortsatt stark ekonomi. Piteå kommun har sedan 2005 genomfört strukturellt sparbeting motsvarande 94,6 mkr. Under samma period har ramökningar beviljats med 16,2 mkr, varav 77,8 mkr till socialnämnden. Till detta tillkommer engångsanslag som beviljats under åren. De sparbeting som lagts ut på nämnderna har möjliggjort en omfördelning av resurser utifrån både förändrade uppdrag, förändrad lagstiftning och andra prioriteringar. Kommunen har som långsiktigt mål att resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till mellan 2- %. Med den resultatnivån bedöms kommunen långsiktigt nå en hållbar ekonomi som klarar av att möta påfrestningar i form av framtida pensionsutbetalningar, investeringsbehov, konjunktursvängningar, volymökningar med mera. Enligt Kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv 201-06-17 92 ska målet 2-% i resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag bedömas över en konjunkturcykel. I kombination med resultatmålet har kommunen samtidigt haft en uttalad strategi att dämpa konjunktursvängningarnas effekt på nämndernas driftramar och detta har varit möjligt då kommunen har haft en stark ekonomi. Kommunen har därför under åren 2010-2015 budgeterat med lägre resultat än målet om resultatnivå motsvarande 2- procent av skatter och generella statsbidrag. Beslutad budget 2015 har överskott +1,8 mkr, vilket motsvarar överskott på 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet för år 2015 är +1,7 mkr inklusive en jämförelsestörande post, återbetalning från AFA för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) på +18,6 mkr. Resultatet motsvarar 1,5 % av skatter och generella statsbidrag. Resultatet 2015 exklusive jämförelsestörande post är + 1,1 mkr, vilket är 0,7 mkr sämre än budget. Vid en analys av nettokostnaden per invånare framgår att Piteå 2014, liksom tidigare år, hade högre nettokostnader per invånare jämfört med strukturellt liknande kommuner, men något lägre nettokostnader jämfört med riket. Inom områdena utbildning och infrastruktur har Piteå högre kostnader jämfört med strukturellt liknande kommuner och riket. Inom socialtjänstens verksamhetsområden ligger kostnaderna lägre än både strukturellt liknande kommuner och riket. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1
Koncernen Piteå kommun I kommunkoncernen ingår förutom Piteå kommun, Piteå Science Park AB som förvärvades av Piteå Kommun 2014-01-01. Därutöver ingår den helägda aktiebolagsrättsliga koncernen Piteå Kommunföretag AB, där Piteå Kommunföretag AB är moderbolag. I denna koncern ingår därutöver de helägda dotterbolagen Piteå Näringsfastigheter AB med underkoncern, AB PiteBo, Piteå Renhållning och Vatten AB, Piteå Hamn AB och AB PiteEnergi med underkoncern. Styrelsen för koncernmoderbolaget utgörs av kommunstyrelsens ledamöter. De huvudsakliga syftena med koncernen Piteå Kommunföretag AB är att åstadkomma en aktivare och tydligare ägarstyrning, bedriva ekonomisk och praktisk samordning, samt att inom koncernen Piteå Kommunföretag AB och mellan kommunen och koncernen Piteå Kommunföretag AB ta tillvara de ekonomiska fördelar som finns. Som framgår av grafen i högra kolumnen redovisar koncernen Piteå kommun ett årsresultat per 2015-12-1 på +92,2 mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgår till +11,5 mkr. Piteå Science Park ABs andra verksamhetsår uppvisar ett nollresultat både efter finansiella poster och årets resultat. Koncernen Piteå kommunföretag AB Resultat för koncernen Piteå Kommunföretag AB uppgår till +89,2 mkr efter finansiella poster, vilket är ett betydligt högre utfall jämfört med samma period föregående år och ett bättre utfall än budget. Årets resultat uppgår till +67,9 mkr. Rörelsens kostnader är lägre, men även räntekostnaderna är mindre än budget och i jämförelse med föregående år. De flesta av dotterbolagen har förbättrat sina resultat väsentligt i jämförelse med 2014. Räntekostnaderna ligger nu på historiskt låga nivåer. Förändringar i ränteläget har dock på sikt stor betydelse för koncernens resultat då lånestocken uppgår till 2,4 mdkr. Verksamheten i koncernen NBA Energi & Miljöutveckling AB (dotterbolag till Piteå Näringsfastigheter AB och PiteEnergi AB) har försålts till Piteå Näringsfastigheter AB, Piteå Renhållning och Vatten AB, Piteå Hamn AB och AB PiteEnergi. I samband med detta har värdet på tillgångarna i koncernen NBA Energi & Miljöutveckling AB skrivits ner vilket påverkat resultatet kraftigt negativt i koncernen. Koncernen AB PiteEnergis resultat efter finansiella poster uppgår till +6,5 mkr vilket är högre än föregående år. Fjärrvärmeverksamheten har utfallit bra under året tack vare låg egenproduktion och stabil leverans från huvudleverantören. Bredband har lyckats väl under året bland annat till följd av aktiva kundbearbetningar och likaledes elhandeln, tack vare väl avvägd riskhantering. För Piteå Renhållning och Vatten AB är resultatet efter finansiella poster +10,1 mkr, vilket är bättre än föregående år. Utfallet är betydligt bättre än budgeterat. En större mängd avfall till deponin under året har medfört att intäkterna har ökat. Under året har bolaget påbörjat en utveckling av Bredviksbergets avfallsanläggning och även startat upp anläggningen av en ny deponietapp. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Resultatet för AB PiteBo efter finansiella poster uppgår till +0,9 mkr vilket är väsentligt bättre än föregående år och det bästa under 2000-talet (exkl. reavinster). Förklaringen till utfallet är låga räntor, låga vakanser, låg omflyttning och lägre kostnader än föregående år. Under året investerades totalt för 64,5 mkr, vilket är en hög nivå för bolaget. Bland annat påbörjades nybyggnationen av det nya huset Stadstornet. Piteå Hamn AB redovisar ett resultat på +5,6 mkr efter finansiella poster, vilket i stort är nästan samma utfall som föregående år. En mild förvinter och ökade intäkter från hamnavgifter på grund av fler fartygsanlöp har bidragit positivt till resultatet. Under året har inletts en planering för en utbyggnad av kaj och kajnära logistikytor. Utbyggnaden förutsätter att beslut fattas och att tillfredsställande medfinansiering beviljas. Koncernen Piteå Näringsfastigheter ABs resultat efter finansiella poster uppgår till +6,7 mkr, vilket är väsentligt bättre än både föregående år och tidigare år. Resultatet når nästan upp till ägarnas avkastningskrav på 5% och detta trots att hyrorna inte kunnat höjas under året. Under året färdigställdes nybyggnationerna i kvarteret Stadsvapnet. Luleå tekniska Universitet har under året meddelat att man kommer att lämna delar av de lokaler som universitetet hyr på Acusticumområdet. Investeringar I kommunen uppgick investeringsvolymen till netto 297,2 mkr, vilket är 9,4 mkr lägre än budgeterat och 1,6 mkr lägre än år 2014. Av anvisade medel för investeringar som inte färdigställts under året återfinns 7,2 mkr under kommunstyrelsens centrala konto för investeringar. Bland större investeringar inom Piteå kommun kan nämnas: Skolstrukturförändringar (49,5 mkr) Nytt äldrecenter (24,2 mkr) Parkeringshuset Stadsberget (1,4 mkr) Reinvesteringar fastigheter (20,6 mkr) Pitholms sporthall (15,4 mkr) Infrastruktur Lindbäcksstadion (8,9 mkr) Reinvesteringar gator och vägar (10,6 mkr) Mark- och fastighetsförvärv (11, mkr) Måltidsservice (10,4 mkr) Den materiella investeringsvolymen i koncernen Piteå Kommunföretag AB uppgick till 268,7 mkr för 2015. Bland större investeringar inom koncernen Piteå Kommunföretag AB kan nämnas: Allhuset, KB Stadsvapnet (0,0 mkr) Lokaler för Norrbottensmusiken Acusticum, Piteå Näringsfastigheter AB (18,0 mkr) Reinvesteringar VA-nät, Piteå Renhållning och Vatten AB (10,5 mkr) Nytt verksamhetsområde Hemlunda/Vitsand, Piteå renhållning och Vatten AB (11,5 mkr) Stambyten/badrum, AB PiteBo (1,9 mkr) Nyproduktion Stadstornet, AB PiteBo (,1 mkr) Hyreshus Furulund, AB PiteBo (4,0 mkr) Elnät högspänningsnät, AB PiteEnergi (7,7 mkr) Bredband nät, AB PiteEnergi (6,7 mkr) Elnät lågspänningsnät, AB PiteEnergi (7,1 mkr) Haraholmens logistikcentrum, Piteå Hamn (10,8 mkr) Piteå kommun Piteå kommuns resultat för år 2015 uppgår till +1,7 mkr eller 1,5 % av skatter och generella statsbidrag. Fjolårets resultat uppgick till +21,2 mkr, där inga jämförelsestörande poster ingick. Differensen mellan åren beror framför allt på att år 2015 har en jämförelsestörande intäkt på 18,6 mkr avseende återbetalning av AFA-premier samt en kraftig resultatförsämring inom Socialnämnden. Resultatet exklusive jämförelsestörande post år 2015 är +1,1 mkr, vilket är 0,7 mkr sämre än budget. Med årets skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar ett resultat mellan 4-64 mkr målintervallet 2- %. Trots att resultatet på +1,7 mkr är ett betydligt bättre resultat än budget behövs en resultatförbättring på mellan 11 och 2 mkr för att nå kommunens långsiktiga resultatmål. Under 2015 har AFA-försäkringens premie varit nedsatt och kommer så att vara även under 2016. Beslut om detta tas år från år varför kommunen kan få ökade kostnader inom personalområdet framöver. Investeringar till mycket stora belopp har genomförts under året, varför kommunens finansiella intäkter minskat och kommer troligtvis att minska ytterligare under nästkommande år. I den makroekonomiska utblicken framgår att en omfattande volymökning i de flesta av en kommuns kärnverksamheter är att vänta och Piteå kommun utgör inget undantag i det här avseendet. Kommunen står också inför ett stort behov av både investeringar och reinvesteringar under åren framöver. Det innebär en stor utmaning att klara den väntade volymutvecklingen och det stora investeringsbehovet och samtidigt ha en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling i kommunen. De stora pensionsavgångar som väntas för kommunen de närmaste åren kommer också att belasta kommunens ekonomi negativt. Det här gör att det är mycket viktigt för kommunen att fokusera på de prioriterade målen för att skapa förutsättningar för en långsiktigt god ekonomi. För att möta ovanstående faktorer och för att kunna fokusera på de prioriterade målen har kommunen tagit fram ett antal strategier. Dessa presenteras under avsnittet strategiska områden. Från och med år 2015 är verksamhetsplanen tillika plan för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det förväntas ha effekt på kommunens arbete för en långsiktigt hållbar ekonomi i framtiden. De större avvikelserna mot budget är: Nämnderna/styrelsen -12,2 mkr Lägre arbetsgivaravgift för ungdomar och anställda födda perioden 198-1949 +15,0 mkr Pensioner, löneskatt på pensioner -,7 mkr Skatter och statsbidrag -4,6 mkr Finansiella intäkter och kostnader -,8 mkr AFA Försäkring +18,6 mkr Nämndernas resultat Av kommunens tio nämnder (inklusive kommunfullmäktige) redovisar sex överskott mot budget om tillsammans +14,5 mkr medan fyra av nämnderna redovisar ett samlat underskott om -26,7 mkr. Det ger sammanlagt budgetutfall på -12,2 mkr, vilket är en försämring om 2,6 mkr sedan föregående år och som återfinns framför allt inom Socialnämndens verksamheter. Semesterlöneskulden inklusive sociala avgifter har sedan föregående år ökat med 6,9 mkr och påverkar nämndernas resultat negativt. Ökningen av semesterlöneskulden beror bland annat på årlig löneökning samt att antalet sparade semesterdagar har ökat. Ökningen kan även förklaras av att fler medarbetare har fyllt 40 år och därmed fått fler semesterdagar per år, som lett till ökat antal sparade dagar. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15
Budgetutfall för de nämnder som har negativ avvikelse samt störst positiv avvikelse kommenteras nedan. Utförliga analyser av ekonomiskt resultat per nämnd redovisas under avsnittet Piteå kommuns nämnder och bolag. Socialnämnden -25,7 mkr Socialnämnden visar underskott om -25,7 mkr, vilket i förhållande till prognosen per augusti är en försämring om -1,8 mkr och underskottet motsvarar 1,2 % av skatter och generella statsbidrag. För 2014 var nämndens budgetunderskott -0,8 mkr. Avdelningen Stöd och omsorg visar underskott om -10,5 mkr, där det stora underskottet finns inom psykosocialt stöd trots årets budgetförstärkning med 2,7 mkr. Fler har placerats på institutionsvård och enligt LVM under året. Äldreomsorgen har ett underskott om -1,5 mkr. Det största underskottet beror på att antalet beviljade hemtjänsttimmar legat på en hög nivå under året. Antalet äldre i Piteå ökar vilket är orsaken till volymökningen inom hemtjänsten. Extra bemanning har krävts för att klara det ökade vårdbehovet hos många brukare. Sjukfrånvaron har varit hög och det har varit svårt att rekrytera vikarier, vilket har medfört ökat övertidsarbete. Semesterlöneskulden har under året ökat med,4 mkr vilket bidragit negativt till resultatet. Ett aktivt arbete kommer att krävas det kommande året för att åtgärda rådande obalans i verksamheterna. Om inte så sker bedöms en stor risk att resultatförsämringen fortsätter i samma takt som höstens negativa utveckling, vilket innebär att helårseffekten ger ett kraftigt försämrat resultat. ett ökat antal skolskjutsberättigade barn samt nya avtal för buss och taxi. I stort sett alla förskoleenheter redovisar överskott som täcker kostnaden för volymökning utöver budget. Grundskolan, förskoleklass och fritidsverksamheten har tillsammans budgetunderskott som beror på volymökning samt att kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka. De två senaste åren har volymökningen varit betydligt högre än prognosticerat inom fritids och förskola. Under 2015 har också volymökningen i grundskolan ökat kraftigt. De nuvarande flyktingströmmarna får konsekvenser kommande år, i första hand fortsatt utbyggnad av förberedelseklasser. Med nya förändrade in- och utflyttningsmönster följer mer osäkra volymprognoser, vilket ställer krav på anpassningsförmåga. Likviditet Betalningsberedskapen är ett värde baserat på bokföringstekniska likvida medel. Vid beräkningen inkluderas koncernkontots samlade ställning, inkluderat bolagens del, samt reservfondens ej placerade del. Likviditeten har minskat kraftigt under de senaste åren. För 2015 är den sammantaget något positiv och de likvida medlen har ökat med 15, mkr. Kommunens likviditet, exklusive bolagens del samt reservfondens ej placerade del, har legat på en låg nivå under året. Den låga nivån 2015 beror till stor del på en egenfinansierad och för kommunen relativt stor investeringsvolym. Under året har kommunens kassa minskat i takt med stora investeringsutbetalningar. Under augusti har kassasaldot vissa dagar varit negativt. De kommunala bolagen har tillsammans en relativt god likviditet. Förändringen av likvida medel sedan delårsbokslutet per augusti beror till stor del på nyupplåning inom vissa bolag under hösten. Likviditetssituationen varierar stort mellan de olika bolagen. Utvecklingen av kommunens likvida medel är också starkt kopplat till betalningsflödet från investeringar och utfallet för investeringarna blev lägre än budget och prognos per augusti. Betalningsberedskapen uppgår till 46 dagar, en minskning med 1 dag sedan föregående år. Likvidmålet om betalningsberedskap på 0 dagar är uppnått. Överförmyndarnämnden -0,6 mkr Nämnden visar underskott om -0,6 mkr. Underskottet beror på ökad ärendemängd med extra anställd personal samt komplicerade juridiska frågeställningar som medfört extra sammanträden. Kommunfullmäktige -0, mkr Kommunfullmäktige, valnämnden och revisionen visar underskott om -0, mkr. Driftskostnaden har varit högre på grund av ökat uttagande av förlorad arbetsförtjänst, dessutom är kommunfullmäktiges intäkter lägre än budgeterat. Miljö- och tillsynsnämnden -0,1 mkr Miljö- och tillsynsnämnden visar ett underskott om -0,1 mkr. Underskottet beror främst på en felaktig fördelning av medel mellan nämnden och Samhällsbyggnadsnämnden inför 2015. Nämnden är externt finansierad till 64 %. Barn- och utbildningsnämnden +11, mkr Barn- och utbildningsnämnden visar överskott om +11, mkr. Överskottet består av intäktsöverskott inom flera verksamhetsområden samt betydligt lägre kostnader för gymnasieutbildning hos annan huvudman. När elever väljer att gå sin gymnasieutbildning hos annan huvudman än Piteå kommun innebär det en kostnad, men denna elevgrupp minskar och det genererar nu ett överskott på ca +7 mkr mot budget. Antalet har minskat med 29 % sedan 2012. Kostnaderna för skolskjutsar har ökat de senaste åren bland annat till följd av 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE