Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1
Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består till stor del av villabebyggelse. Området är relativt stabilt socialt, föräldrarna har en hög utbildningsnivå och på skolan går mycket få elever med ett annat modersmål än svenska. På skolan går ca 630 elever i grundskolans årskurs 1-9 samt drygt 70 elever i förskoleklass. Fritidshemmen är integrerade i grundskolans lokaler. På skolan finns en del av Enköpings samlade grundsärskola. Grundsärskolan är en egen resultatenhet och leds av en biträdande rektor som har ansvar för verksamheten. Verksamhetsidé På Bergvretenskolan ska alla få utveckla sitt allra bästa jag. Verksamheten vilar på ansvar och delaktighet. Den har god ordning och struktur samt genomsyras av trygghet, tolerans, värme och generositet. Fokus ligger på elevens lärande och att alla elever ska känna till sin egen utveckling i förhållande till de olika kunskapskraven. Genom regelbunden utvärdering blir lärandet synligt och vi får underlag för fortsatt utveckling. Bergvretenskolan är en arbetsplats som erbjuder inspiration, engagemang, samt en utmanande och spännande lärandemiljö där elevernas och personalens kompetens, samspel och idéer tas till vara. Vision Bergvretenskolan är en arbetsplats för elever och personal som präglas av trygghet och studiero där alla elever når framgång i sitt skolarbete och rustas för ett livslångt lärande samt till goda samhällsmedborgare. Värdegrund Barn/elevperspektiv Medkänsla, respekt, självförtroende, ärlighet och glädje är ord som skall genomsyra verksamheten på Bergvretenskolan. Orden är tagna ur skolans värdegrundsdokument, Berggrunden, som har till syfte att verka som ett rättesnöre för hur vi på Bergvretenskolan skall behandla varandra i vardagen. Alla som arbetar på skolan; bibliotekarie, elevassistent, fritidspedagog, förskollärare, kurator, lärare, skolassistent, skolledare, skolmåltidspersonal, skolpsykolog, skolsköterska eller vaktmästare har till uppgift att se till att dessa ord efterlevs. Konkret innebär det att uppmuntra positiva beteenden och reagera på handlingar som strider mot Berggrunden. På Bergvretenskolan finns även ett förväntansdokument för att tydliggöra rollerna mellan skola, vårdnadshavare och elever. Dokumentet är framtaget av elever och personal och delas ut vid skolstart. Verksamhetsplan 2
Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Dessa värden förmedlas och gestaltas i vår verksamhet. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Innevånarperspektiv Vi arbetar utifrån kommunens gemensamma värdegrund där nyckelorden ansvar, trygghet, service och ambition är vägledande. Vi tar ansvar för att andra får största möjliga nytta av vårt arbete För att skapa trygghet behandlar vi människor med respekt och öppenhet Vi ger god service i vårt uppdrag Vi har en hög ambition att ständigt utveckla vårt arbete Enhetens inre organisation Enhetens organisation Skolan är organiserad i arbetslag där varje årskurs tillsammans med fritidshem bildar ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Arbetslagen samarbetar stadievis vid behov. Till varje stadie finns två speciallärare/specialpedagoger knutna samt en skolledare med det operativa ansvaret. Rektors uppdrag Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och personalen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Han har ansvaret för skolans resultat, att det följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven samt ansvarar för att besluta om sin enhets inre organisation. Rektor har personal och verksamhetsansvar för årskurs 7-9. Biträdande rektorers uppdrag Den biträdande rektorn för lågstadiet har såväl personal- som verksamhetsansvar. De frågor skollagen anger att rektor kan delegera är i flertalet fall delegerat till honom. Den andra biträdande rektorn för grundskolan har personal och verksamhetssvar för årskurs 4-9 samt ansvar för fastighetsfrågor, organisation och schema. Varje år upprättas och samverkas skolledningens inre arbetsfördelning så att den ska vara tydlig för elever, medarbetare och vårdnadshavare. Biträdande rektor i särskolan har eget ekonomiskt ansvar samt ansvar för verksamheten. Pedagogiska ledningsgruppens uppdrag Ledningsgruppen på skolan är inte ett beslutande forum. Beslut fattas alltid av rektor eller den som delegerats rätten att fatta beslut. Ledningsgruppen utgör ett forum för skolledningen att diskutera Verksamhetsplan 3
och förankra inför olika beslut som ska fattas. Ledningsgruppen träffas varannan vecka och består av skolledning och arbetslagsledare. Utvecklingsgruppen På skolan finns en utvecklingsgrupp bestående av skolledning, förstelärare och andra intresserade av skolutveckling. Utvecklingsgruppens uppdrag är att utveckla undervisningsformer, omvärldsspana, delge kunskap samt att arbeta med IKT och digital skolutveckling. Utvecklingsgruppen träffas var tredje vecka. Arbetslagsledarens uppdrag Rollen som arbetslagsledare är ett ledningsuppdrag men inget formellt chefskap med arbetsgivareller verksamhetsansvar. Arbetslagsledaren ansvarar för att, tillsammans med arbetslaget, formulera ett arbetslagskontrakt som sedan följs upp och utvärderas samordna verksamheten mellan de klasser och elevgrupper teamet ansvar för driva det elevsociala arbetet och elevvården i de klasser och elevgrupper teamet har ansvar för lösa praktiska frågor i det dagliga arbetet säkerställa att elevernas resultat följs upp och dokumenteras i Infomentor analysera resultaten i den systematiska uppföljningen av kunskapsresultaten bidra till skolans gemensamma utveckling genom deltagande i ledningsgruppen ansvara för arbetslagets läromedelsbudget Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Organisation för enhetens kvalitetsarbete Under läsåret 2014/2015 länkades fler aktiviteter in i det befintliga årshjulet för att göra det systematiska kvalitetsarbetet ännu tydligare. Rutiner för hur kvalitetsarbetet bedrivs Inom skolförvaltningen finns planer för arbetet på nedanstående nivåer, så kallad måltrappa. Huvudmannen för utbildningen sätter upp mål för organisationen som bryts ner på varje nivå. Varje enhets systematiska kvalitetsarbete är ett underlag både för det egna förbättringsarbetet och för huvudmannens nulägesbedömning. - Nämndplan för skolnämnden (huvudman) o Verksamhetsplan för enheten Teamkontrakt för arbetslaget Individuellt måldokument Verksamhetsplan 4
Enheten bedriver ett systematiskt och kontinuerligt arbete med fokus på en långsiktig utveckling. Vår enhet har en form och rutiner för kvalitetsarbetet enligt nedan. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kvalitetsarbetet bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Planera Rektor ser till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen samt huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser. Genomföra Rektor ser till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen Följa upp Analysera Rektor sammanställer enhetens resultat och ser till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt ser till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten Rektor analyserar vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Han tar ställning till om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver göras. Utifrån analysen identifieras utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter beslutas vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalyser görs utifrån behov vid personalförändringar, förändringar i den fysiska miljön, förändringar i barngruppen och övriga förändringar som påverkar barn. Rutiner för delaktighet i kvalitetsarbetet Elever Ges möjlighet att delta genom klassråd, elevråd, trivselgrupp och genom enkäter. Vårdnadshavare Ges möjlighet att delta genom föräldramöten, enkäter samt genom föräldraråd Föräldrarådet arbetar enligt modellen nedan: Syfte med föräldrarådets arbete Att skapa och möjliggöra dialog mellan föräldrar och personalen på skolan för att därigenom stödja verksamheten så att den utvecklas till barnens bästa Verksamhetsplan 5
Att ge föräldrar insyn i verksamheten och möjligheten att vara med och påverka elevernas skolsituation Mål för föräldrarådets arbete Att skapa en god arbetsmiljö där eleverna trivs, mår bra och ges möjlighet att utveckla sitt bästa jag Att skapa goda förutsättningar för eleverna att nå målen Stående dagordning för föräldrarådet 1. Elevernas arbetsmiljö 2. Trygghet och trivsel 3. Information från rektor om förändringar i verksamheten som kan påverka elevernas arbetsmiljö där föräldrarådet ges utrymme för synpunkter 4. Utvecklingsfrågor kopplat till skolans systematiska kvalitetsarbete Möte 1 (september) Läsårets arbete, diskussion om skolans kunskapsresultat och skolans utvecklingsområden Möte 2 (november/december) Inför nästa års budget. Information och ev. konsekvensanalys Möte 3 (januari) Uppföljning måluppfyllelse och skolans utvecklingsarbete Möte 4 (mars) Utvärdering av skolans trygghetsplan (plan mot diskriminering och kränkande behandling) och av skolans regler Möte 5 (Maj) Nästa läsårs organisation Synpunkter och diskussion 5. Övriga frågor Personal Personalen involveras på djupet i kvalitetsarbetet via ett årshjul. Personalen medverkar genom sina utvärderingar och uppföljningen av sina teamkontrakt i arbetet med att ta fram underlag för att kunna skriva en samlad redovisning för enheten. Personalen medverkar sedan slutligen i arbetet med att processa fram en ny verksamhetsplan utifrån det samlade resultatet och den analys som gjorts. Verksamhetsplan 6
Förbättringsområden från den senaste kvalitetsredovisningen Måluppfyllelsen behöver öka i svenska, engelska och matematik. Fler elever behöver ges möjlighet att nå de högre betygen. Kompetens och tillgång med avseende på digitala verktyg behöver förstärkas och en gemensam tanke formas för hur vi skall arbeta med detta område. Arbetet med den formativa bedömningen behöver intensifieras och tydliga pedagogiska planeringar utformas. Det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer behöver stärkas. Det kollegiala lärandet behöver utvecklas. Det entreprenöriella lärandet behöver utvecklas. Övriga förbättringsområden Kompetensutvecklingsbehov läsåret 2015/2016 Digital skolutveckling Formativ bedömning Mål inför läsåret 2015/2016 Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö ska öka. Lgr 11 2:1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, respektera andra människors egenvärde All personal, elever och vårdnadshavare ska känna till skolans trygghetsplan Antalet elever som upplever sig kränkta ska minska Berggrunden ska finnas med i det dagliga arbetet med eleverna All personal ska arbeta aktivt med skolans trygghetsplan genom förankring i ledningsgrupp och i team Skapa förutsättningar för att förankra Berggrunden i verksamhet Skapa förutsättningar för elevhälsan att arbeta förebyggande i samarbete med arbetslagen och SAMS-gruppen. Verksamhetsplan 7
Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Det pedagogiska rummet i grundskolan ska utvecklas Lgr 11 2:2 Kunskaper Skolans ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Formativ bedömning ska användas av alla lärare i alla årskurser. Eleverna ska få möjlighet att arbeta entreprenöriellt. Tillgången till digitala lärverktyg och kompetensen rörande dessa ska öka Forumen för kollegialt lärande ska öka Elevens inflytande över sin egen undervisning ska öka Skolledningens förtrogenhet med det dagliga arbetet ska öka Berörda matematiklärare deltar i matematiklyftet år 2 Berörda lärare skall delta i Läslyftet. Utvecklingsgruppen arbete fortsätter med fokus på skolutveckling och omvärldsspaning Teachmeets anordnas minst en gång per termin. Gruppen leds av rektor. Skapa rutiner och förutsättningar att arbeta med pedagogiska planeringar Skapa förutsättningar att diskutera det entreprenöriella förhållningssättet samt rikta in ev. fortbildning mot EPL och digital skolutveckling. Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Fritidshemmens uppdrag ska tydliggöras Lgr 11 2:2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Förväntansdokumentet för fritidshemmen skall vara känt och användas i den dagliga verksamheten. Arbeta med förväntansdokument och fritidshemmets uppdrag. Enhetens slutmål Koppling till styrdokument Måluppfyllelsen ska öka Skollagen 3 kap.3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt Verksamhetsplan 8
SMART-mål lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska ska inte i någon årskurs understiga 90% i den systematiska uppföljningen av kunskapsresultaten. Antal elever som når de högre betygen ska öka Fler elever ska veta vad som förväntas av dem för att nå de olika kunskapskraven En större del av det särskilda stödet ska ges i klassrummet Aktiviteter på ledningsnivå Som ett led i den systematiska kunskapsuppföljningen ska analys av måluppfyllelsen ske vid 4 tillfällen under läsåret. Analysen ska innehålla både framgångsfaktorer och utvecklingsområden Analys ska även ske av de kunskapskrav där flest elever ej når kravnivån för de högre betygen. Diskussioner ska föras i teamens kunskapsuppföljning och på ämnesnivå. Elevstödsteamet får i uppgift att analysera resultatet av det särskilda stödet och orsaker till måluppfyllelse samt diskutera och utveckla arbetet med att inkludera elever i behov av stöd i klassen Matematiklyftet år 2 organiseras på skolan Läslyftet organiseras på skolan Förutsättningar och struktur för pedagogiska planeringar ska finnas Möjlighet till sambedömning av nationella prov ska organiseras Arenor för kollegialt lärande ska skapas Verksamhetsplan 9