Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie

Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie BILAGA 1 Inledning Byggnader i Örnsköldsvik centrum har inventerats vid tre tillfällen; 1942 av Sten Lundvall, Nordiska museet, 1978 av Anders Franzén, Örnsköldsviks museum och 1995 av Adam Katzeff, Örnsköldsviks museum. Nordiska museets inventering har inte publicerats. Materialet finns i Nordiska museets arkiv. Anders Franzéns inventering finns publicerad i Örnsköldsviks museums Småskriftsserie, Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Örnsköldsviks kommun, I Centralortens kärna. Adam Katzeffs inventering finns i, ett ännu inte helt färdigställt manuskript, på Örnsköldsviks museum. Anders Franzéns inventering var en del av bakgrundsmaterialet för Örnsköldsviks centrum i Program för kulturminnesvård i Örnsköldsviks kommun, 1986. De två senare inventeringarna har legat till grund för ett förslag till kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks centrum, 2003. Detta som en fördjupning till förslaget till revidering av programmet för kulturminnesvård Kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks kommun. Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har som syfte att lyfta fram de kulturvärden som kan knytas till den bebyggda miljön. Dessa kulturvärden ska ingå som en integrerad del i grunderna för planerings- och annan samhällsutvecklingsverksamhet. Stadens centrum har delats upp i åtta stycken områden (se kartbild) som vart och ett får en historisk beskrivning ur bebyggelsehistoriskt, arkitekturhistoriskt, samhällservice, handel-hantverk och industrihistoriskt och nöjes-underhållningshistoriskt perspektiv. Olika funktioner som boende, handel, arbete, kommunikation, nöjen och umgänge liksom personlig utveckling belyses ur ett kulturhistoriskt perspektiv knutet till varje område. Förslag till målsättningar finns i programförslaget som syftar till en så rik kulturmiljö som möjligt i Örnsköldsviks centrum. För att kunna göra beskrivningar som är mer allmänna och sammanfattande än bebyggelseinventeringarna finns följande epokindelningar: Köpingstiden 1842 1894 Den unga staden 1894 1933 Folkhems-Örnsköldsvik 1933 1980 Det postmoderna Örnsköldsvik 1980 Följande är en kort sammanfattning av ovan beskrivet material med allmänna riktlinjer för utvecklingen av kulturmiljön. 1

BILAGA 1 I Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har staden uppdelats i områden. Historisk bakgrund Startpunkten för Örnsköldsvik är beslutet om att skapa en köping i norra Ångermanland 1842. Idén hade funnits redan på 1600-talet. Det krävdes dock landshövding Mörners och Själevads-prosten Holms kraftfulla agerande för att det skulle bli verklighet. Köpingen förlades på helt obebyggd mark på Norrlungånger bys ägor. Det första förslaget till stadsplan var ett rutnät av gator längs stranden. Men när beslutet om köpingens skapande kom, hade man vridit planen ett kvarts varv och denna plan sträckte sig mellan kustlandsvägen och stranden. Kustlandsvägens närhet till goda hamnmöjligheter var ju den främsta orsaken till att köpingen kom att förläggas just här. När köpingen Örnsköldsvik skapades är det precis inför en radikal brytningstid i svensk samhällsutveckling. I Centraleuropa hade industrialismen omvandlat samhällsstrukturen. Men denna utveckling hade ännu, inte annat än marginellt, påverkat Sverige. I stort sett var det de, sedan medeltiden förhärskande idéerna om städer och landsbygd, som låg bakom beslutet om köpingens bildande. I städerna skulle borgare dvs köpmän och hantverkare bo och verka och serva den omgivande landsbygdens jordbrukande befolkning. 2

BILAGA 1 Före köpingen ingick norra Ångermanland i Härnösandsborgarnas handelsområde. Men det var långt för Härnösandsborgarna att komma till marknaderna här uppe och långt för bönderna att fara till Härnösand. Det var en av orsakerna till köpingens bildande. Nolaskogsböndernas ivriga dock av myndigheterna illa ansedda sörköreri och annan köpenskap, var också en starkt bidragande orsak. Ett par decennier efter köpingens grundande började ångsågar byggas upp i Norra Ångermanland. Med undantag av Framnäs ångsåg skedde den industriella expansionen och befolkningsökningen, främst utanför stadens gränser. I denna region var det inte någon ny industriort som tog över rollen som centralort (vilket i o f s kunde ha skett). Handelsmännen i Örnsköldsvik hade konsoliderat sina verksamheter. Andra serviceinrättningar som banker, post, läkare och tull fanns också etablerade i köpingen. Örnsköldsvik blev centralort i ett industridistrikt vid kusten, men kom att spela samma roll, även för ett stort uppland, som sträckte sig ända in i södra Lappland där skogsbruket gett inlandet ett remarkabelt ekonomiskt uppsving. Köpingstiden Köpingstiden är ett Örnsköldsvik som bebyggdes av handelsmän och hantverkare som ännu inte blivit förmögna. Undantaget var den lokale köpmannen Johan Ödberg som redan hade skapat sig en förmögenhet och byggde sitt stora vita hus vid torget som en gräddklick i ett fat hallon. Övriga handelsmän och hantverkare, som kom och etablerade sig i köpingen, var ofta nya i sina näringar och utan större resurser. Den första bebyggelsen avvek därför inte nämnvärt från den omgivande landsbygdens och är i en del fall även inflyttade byggnader. Några få byggnader vid Storgatan har detta ursprung. Dessa har stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde liksom gårdsmiljön bakom Fahlgrenska huset mot Skolgatan. Så småningom ökar välståndet och lite större hus byggs fortfarande i trä men med arkitektoniska ideal. Här är det ofta en av köpingens egna förmågor; urfabrikören Anders Nylander, som anlitas för att rita ombyggnationer av allmogehusen och nybyggnationer i hans favoritstil; sen-empiren. De få hus som finns kvar av dessa har ett stor kulturhistoriskt värde. Speciellt kulturhistoriskt värde har de byggnader som kan knytas till Anders Nylander. Den unga staden Upphöjandet av statusen från köping till stad 1894 gav upphov till ett febrilt byggande. Ett antal offentliga byggnader byggdes under en kort period Tullhuset 1894 (rivet), Elektricitetsverket 1895 (rivet), Folkskola 1896 (riven), Varmbadhuset 1904? (rivet), Samrealskola 1905 (museet), Rådhuset och de nya hamnkajerna 1909, Kyrkan 1910 och Stadshotellet blev klart 1913. Dessutom byggde Brödraförsamlingen Missionskyrkan 1896, Härnösandsbanken sin byggnad 1899, Arnäs och Själevads tingslag Tingshuset 1906 (rivet), Landstinget byggde lasarettet 1907 (rivet). Sparbanken sin byggnad 1913. Samtliga hus är byggda i sten och med utpräglade arkitektoniska uttryck. De av dessa byggnader som finns kvar får anses ha stora kulturhistoriska värden såväl ur lokalhistorisk som arkitekturhistorisk synpunkt. 3

BILAGA 1 Bostadsområden började uppträda i Örnsköldsvik kring förra sekelskiftet. Först ut var Mon (nuv. kv Iller och Uttern vid nedre delen av Vikingagatan) som bebyggdes utanför stadsplanelagt område eftersom de då gällande stadsplanerna endast hade stora tomter anpassade för mer välbeställda byggherrar. På Mon anges snickare, stensättare och arbetare som byggherrar. Kvarteren Täppan och Lugnet, på ömse sidor om museet längs Villagatan, bebyggdes under 20-talet med villor liksom det försvunna området Haga (under Paradiskullen) med egna hem dvs lite mer anspråkslösa hus. Under denna period byggs de flesta av husen i Östra kvarteren som, trots insprängningar gjorda under andra epoker, har en bebyggelsekaraktär som är bevarandevärd. 20-tals villorna och välbevarade egna hem från denna period, skapar med sina omgivande tomter gröna band som angränsar stadskärnan. Dessa är karaktärsskapande och bör bevaras. Enskilda hus kan ha speciella kulturhistoriska eller arkitekturhistoriska värden Örnsköldsvik ca 1925 (Ur Svenska Turistföreningens Resehandböcker, 1926) (som t ex de två villor som har ritats av arkitekt-celebriteterna Gunnar Asplund och Ragnar Östberg). Den unga stadens epok särskilt fram till första världskriget innebär även att större trähus i tre våningar byggdes. Sådana finns efter Nygatan och i Östra kvarteren och ovan Centralesplanaden. Runt sekelskiftet blommade snickeridekorationer och fasadindelningar med olika riktningar på panelen. Efter 1910 kommer en liten uppstramning i o m den nationalromantiska stilen. Samtliga dessa trähus har stor karaktärskapande betydelse för centrum och bör skyddas mot förvanskning. Som ett resultat av urbaniseringen i området uppträder vid denna tid konsumtionsindustrin som främst placeras i Västra Industrikvarteret. Några industribyggnader finns kvar som har stora kulturhistoriska- och miljöskapande värden. Folkhems-Örnsköldsvik På trettiotalet skulle folkhemmet byggas upp och detta påverkade även byggandet. Den första arkitekturstilen som kan knytas till folkhemstanken är funktionalismen vars främsta yttre kännetecken är släta fasader. På trettiotalet byggdes här också funkishus. 4

BILAGA 1 Ett par goda exempel är Palladiumbiografen och fd Stora hotellet vid torget. Byggnader med utpräglad funktionalistisk stil bör inte förvanskas. Under 1940- och 50-talen expanderar stadscentrums bebyggelse norrut; mot Klippan, Ångermanlandsgatan och även vid Mon. För flerbostadshus var rött tegel eller grov puts vanligt fasadmaterial under 40-talet. Under 50-talet blir det även vanligt med gult tegel och finare puts. Vid Solgårdsgatan finns fina exempel på 40-talshus och Nolaskolan och kv Renen (vid brandstationen) fina exempel på 50-talsarkitektur. De bäst bevarade och särpräglade byggnaderna från denna period bör få behålla sin arkitektoniska uttryck och ses som värdefulla för att återspegla Örnsköldsviks centrums bebyggelsehistoria. 1960- och 70-talen innebär i huvudsak uppförande av bostadsområden utanför stadens centrum som inte berörs i detta sammanhang. Ett antal äldre byggnader revs för att ge plats åt nya i centrum. Främst berördes området vid Domus, och torget fick en ny karaktär, i o m att apotekshuset och Stenmans gav plats åt nya byggnader av helt annan karaktär. I övrigt är det frågan om insprängningar i den äldre bebyggelsen. Alltså förstärktes karaktären av centrum som en mosaik av bebyggelse från olika epoker. Under 60-talet byggs det nya tingshuset som är kanske Örnsköldsvik mest kända byggnad bland arkitekturintresserade runt om i Sverige. Denna, och vissa andra byggnader, har uppmärksammats av bebyggelseinventerare från denna tidsepok men ytterligare inventerings- kulturvärderingsinsatser bör göras för att få underlag till bevarandeåtgärder. Det postmoderna Örnsköldsvik Under 1980-1990-talen är det (påbörjandet av) omvandlingen av Inre hamnen som är det anmärkningsvärda. Örnsköldsviks önskan om omvandling från utpräglad industriort till IT-ort manifesteras av Arken tjänstecentrum och Högskolebyggnaderna alla byggnader av monumental karaktär. En parallell kan här ses till förra sekelskiftets monumentalbyggande. I övrigt innebär denna epoks estetiska ideal; postmodernismen (som innebär att äldre former, som modernismen förkastade, åter används) att många nybyggda hus, bl a i Östra kvarteren, har fått en mycket god harmoniering till den äldre bebyggelsen. Vissa kulturvärden kan redan nu tillskrivas bebyggelse från denna epok. Det gäller särskilt byggnaderna i Inre hamnen genom de syften, och den funktion dessa hus har i kombination med området roll i stadens folkliv. Andra byggnader kan ha arkitektoniska värden som är värdefulla bidrag till stadens bebyggelsemiljö. Planering och byggande i Örnsköldsviks centrum har betydelse för alla människor som vistas i staden, nu liksom i framtiden. Varje byggnad är en del i den helhet, som människor relaterar sig till, och som är bilden av Örnsköldsvik. Kontinuitet och förnyelse måste gå hand i hand. Kontinuiteten behövs för känslan av identitet, tillhörighet och trygghet. Förnyelsen behövs för utveckling och framtidstro. Kulturvärdena, som är resultatet av människornas bemödanden och kreativitet under tidens gång, är det som skapar kontinuiteten och grunden för förnyelsen. Planering och byggande ska därför ske med betraktande av kulturvärdena som en tillgång. 5

BILAGA 2 Kulturhistoriska värden på Järveds strand Längs Järvedsstrand har två större industrier, med betydelse i Örnsköldsviks industrihistoria, haft anläggningar; Jerfeds Gjuteri och Mekaniska Verkstad och Järveds såg. Några spår av betydelse, i själva strandområdet, finns inte vad gäller Jerfeds Gjuteri och Mekaniska verkstad men desto fler lämningar finns efter Järveds såg. Dessa är: Herrgården med omgivande bebyggelse Lämningar efter brädgård och kajanläggningar Ruinen, dvs fundamenten efter sågen. Historiska notiser om Järved såg Sundsvallsbon G. L. Widholm började anlägga sågen 1865. Örnsköldsviksbon Erik Ahlnander köpte sågen tillsammans med tre övriga intressenter omkring 1867. Sågen hade då endast två ramar och 70 anställda. Järved Ångsågs Aktiebolag bildades 1884. N. P. Engblom efterträdde Ahlnander som disponent. 1890 beslutades om att bygga en ny såg med nio ramar och under dess nye chef, förre förvaltaren Erik Huss, kom sågen upp i en betydande produktion. 1918 köptes Järveds såg av Kramfors AB och dess dotterbolag, rederiaktiebolaget Wilhelmina. Järveds Ångsågs AB försattes i likvidation och Wilhelmina övertog bogseraren Bravo och Kramfors AB resten av tillgångarna, bl a fastigheterna. 1926 avvecklades sågen och efter ett par år såldes området till Järveds by. (Källa: Industriminnen i Västernorrland, Del 4 Örnsköldsviks kommun, Sundsvalls museum) Bevarande och utveckling Herrgården och dess omgivande bebyggelse har stort kulturhistorisk värde. Den nuvarande ägaren, av själva herrgårdsbyggnaden, är medveten om dessa värden och har genomfört renoveringar med tanke på dessa värden. Han har även låtit rusta upp en fraktvagn på räls från sågen som står uppställd vid vägen samt satt upp en skylt med texten Järveds herrgård. Bodar och arbetarbostäder finns även kvar vilket är av stor betydelse för helhetsintrycket av miljön. Inriktning: Bevarande (se Bebyggelseinventering 1988/89, Järved, Bodum, Örnsköldsviks museum). Lämningarna efter brädgården sträcker sig från herrgårdsstranden till Alneviken. Mitt i detta område bedriver NOÅS verksamhet. Tidigare hade även MoDo Domsjö fabriker sin barktrumma på detta område. Området är till stora delar utfyllt och består delvis av lämningar av sk ribbkajer. Ribbkajerna består av en blandning av avfall från sågen, huvudsakligen bakaved samt jord. Jorden består (åtminstone delvis) av ballastmaterial från segelfartygen) I strandlinjen finns även rester av träpålar mm som hörde till själva kajkonstruktionen.

BILAGA 2 I området nedom herrgården och området närmast Alneviken finns rekreationsmöjligheter (som till viss del redan nu utnyttjas). Brädgårdslämningarna behöver inte bevaras i sin helhet. Det räcker om man bevarar ett, eller några objekt, som genom förklarande skyltning får funktionen som industriminne. Inriktning: Rekreationsmöjligheterna kan vidareutvecklas och i samband med det kan platsens betydelse som industriminne tydliggöras. Ruinen är lämningarna efter den såg som byggdes 1890. Den finns i närheten av Alnevikens småbåtshamn. Lämningarna består av betongfundament för själva sågen samt några fundament till en transportbana. Trots att ruinen är beväxt med al har den ett stort upplevelse och industrihistoriskt kulturvärde. Inriktning: Bevarande, området röjs från träd och skylt uppsätts. Oktober 2003 ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM Sven Nordström, antikvarie

BILAGA 3 Översiktsplan för Örnsköldsviks kommun Antagen av kommunfullmäktige i juni 2003 --------------------------------------------------------------- Den kommunövergripande översiktsplanen innehåller avsnitt som har betydelse för planeringen i centrum. Det gäller faktamaterial, riktlinjer och åtgärder. Nedan redovisas de viktigaste. Kapitel 2. Utvecklingsfrågor för Örnsköldsviks kommun Under avsnittet om prioriteringar för att få ökad tillväxt anges bl a - Utveckling av tjänstesektorn. Kommentar: en stor del av detta måste tillgodoses i stadscentrum. - Högre utbildning. Kommentar: måste tillgodoses i stadscentrum. - Ta vara på Botniabanans möjligheter. Kommentar: torde beröra centrum i hög grad. - E4 utanför centrum. Kommentar: påverkar centrum i hög grad. - Turism. Kommentar: stadscentrum ger mycket av förutsättningarna för turismens utveckling. - Attraktiv stadskärna. - Boendemiljöer. Kommentar: attraktiva boendemiljöer kan tillskapas i centrum. Kapitel 3. Allmänna intressen 3.2 Riksintressen Följande riksintressen berör stadscentrum: - Landningshamnen för yrkesfisket i Örnsköldsviks centrum (anspråken idag torde vara begränsade) - E4 - Botniabanan 3.11 Kommunikationer/infrastruktur Här redovisas bl a riktlinjer för tillgänglighet och markanvändning vid den nya järnvägsstationen i Inre hamnen. 3.12 Kulturmiljöer och bebyggelsemiljöer Centrala Örnsköldsvik redovisas som intresseområde för kulturmiljövården. Gamla järnvägsstationen är byggnadsminne och ska bevaras. 3.13 Miljömål och miljökvalitetsnormer Flera av miljömålen berör särskilt Örnsköldsviksfjärden. Miljökvalitetsnormerna berör särskilt luften i centrala Örnsköldsvik. 3.14 Naturvård Örnsköldsviksfjärden redovisas som ekologiskt känsligt område. 3.19 Turism Paradisbadet redovisas som viktig dragare för turismen som måste utvecklas.

BILAGA 3 Kapitel 4. Miljö- och riskfaktorer Här redovisas farligt gods, buller, luftkvalitet, skyddsavstånd mm som i hög grad berör centrum. Kapitel 5. Lokalisering och utformning av bebyggelse Här redovisas generella riktlinjer för byggandet som i hög grad berör centrum. Kapitel 6. Mark- och vattenanvändning 6.17 Örnsköldsviks tätort Här anges att inriktningen för industriområdena kring Strandgatan/Viktoriaesplanaden och Sjögatan är att de ska utvecklas och förädlas. Arenans läge på Framnäsudden läggs fast. Vägreservat anges för förlängning av Vintergatan mot brandstationskorset. För planeringen kring Örnsköldsviksfjärden anges: Höga estetiska krav ska ställas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse och anläggningar kring fjärden. Området kring fjärden planeras för stadsbebyggelse med bostäder, arbetsplatser, grönytor mm så att en attraktiv helhetsmiljö skapas. Möjligheten att tillskapa attraktiva bostäder kring fjärden ska särskilt tas tillvara. Stränderna runt fjärden ska så långt möjligt göras tillgängliga för allmänheten. Livsmiljön för djur och växter ska inte väsentligen försämras. Uppsikt skall hållas över att miljösituationen i fjärden fortsätter att utvecklas i positiv riktning. ------------------------------------------------------------- Trafiknätsanalys för centralorten Antagen av kommunfullmäktige i juni 2001 Dokumentet redovisar ett huvudnät för biltrafik, se karta i översiktsplanen. Där ingår de trafikleder som är genomfarter eller som sammanbinder stadsdelar, till skillnad från lokalnätet. Några gator i huvudnätet föreslås utformas med max 30 km/tim av trafiksäkerhetsskäl. För centrum gäller det Villagatan (genomförs 2003) och Strandgatan vid Inre hamnen. Stadsdelarna föreslås indelas i 30-områden, dvs gatumiljön inom dessa områden ska utformas så att den naturliga hastigheten blir 30 km/tim. Vidare redovisas ett övergripande cykelnät, se karta i översiktsplanen. Stora delar är ännu ej genomförda. Cykelleden från centrum mot Själevad prioriteras. För Inre hamnen krävs fortsatt utredning.

BILAGA 4 Centrumfunktioner i Örnsköldsvik En bedömning och betyg på ett 30-tal centrumfunktioner samt förslag på insatser för att uppnå högsta betyg i fyra stadscentrum, i Jyväskylä, Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Utförd av Arne Nedstam, maj-augusti 2003 ---------------------------------------------------------------------------------------------- Örnsköldsviks kommun har genom arkitekt Tommy Dickens givit Nedstam Utveckling HB i uppdrag att bedöma centrumfunktioner. En liknande genomgång med betygsättning genomfördes 1993. Umeå, Vasa och Jyväskylä har anslutit sig till uppdraget. I en sammanställning på sid 11 jämförs betygen för de fyra städerna. Bedömningarna baseras på ett par besök i respektive centrum, inläsning av material och samtal med nyckelpersoner och centrumbesökare, totalt 5 arbetsdagar inklusive rapportskrivning. För varje funktion anges bedömningsgrund och kommentarer ges till betygsättningen. En 10-gradig betygsskala används så som i finska grundskolan och som användes 1993: 9-10 motsvaras av vår 5:a, 8 av vår 4:a, 7 av vår 3:a, 5-6 av vår 2:a och 4-1 av vår 1:a. I praktiken sätts betyg mellan 10 (Mycket, mycket bra) och 4 (dåligt). 10 står för vad som mest kan begäras av ett centrum med näromlandet 50.000 100.000 invånare. Det vill säga vad konsumtionsunderlaget medger av handel, restauranger, kultur- och nöjesutbud, fastighetsinvesteringar mm, vad kommunkassan medger av investering och skötsel av allmän platsmark och vilka resurser överhuvudtaget som kan uppnås. Funktionerna har samlats under fyra huvudrubriker: Verksamheter och lokaler (10 st) Tillgänglighet (7 st) Bebyggelse och yttre miljö (10 st) Skötsel/ordning och marknadsföring/information (6 st) 1

BILAGA 4 Totalbetyget för Örnsköldsvik blir 7-8, det vill säga medelbra. Utvecklingsmöjligheterna i centrum är mycket goda. Särskilt om planerna för bangårdsområdet, inre hamnen och hamnområdet genomförs. Möjligheterna ligger främst i att utveckla ett resecentrum, nya vardagsrum med vattenkontakt, ett attraktivare torg en mötesplats, fler butiker med längre öppethållande i en stärkt koncentration, fler restauranger och caféer samt ännu mer resurser till Cesam och Centrumledningen. Av de 4 städerna ligger Örnsköldsvik och Vasa i nedre delen på intervallet av invånare och Umeå och Jyväskylä i övre delen. Detta avspeglas i betygen på verksamheter där de stora får högre betyg än de små. Örnsköldsvik hävdar sig gott i betygen på tillgänglighet, bebyggelse, yttre miljö, skötsel, ordning, information och marknadsföring. Fyra funktioner i Örnsköldsvik får lägre betyg än övriga städer: butiker, restauranger, torghandel och öppettider i butiker. Två funktioner får högre betyg: centrumledning och helt/rent/snyggt. I en jämförelse av Örnsköldsviksbetygen nu och 1993 visar funktionerna inom Verksamheter och lokaler högre betyg för Lokaler och Centrum för ungdomar men lägre betyg för Torghandel och Kultur och nöjen. Inom Tillgänglighet högre betyg för Parkeringsplatser, Reglering av parkering och Gång- och cykeltrafik. Inom Bebyggelse och yttre miljö högre betyg för Centrums entréer, Gaturum och Mötesplatser men lägre betyg för Minimum av störningar. Inom Skötsel/ordning och marknadsföring/information högre betyg för Evenemang, Marknadsföring och information men lägre betyg för Trygghet. Flertalet funktioner får oförändrade betyg. 2

BILAGA 4 Sammanfattning av betyg Funktion Jyväskylä Umeå Vasa Örnsköldsvik Verksamheter, lokaler 8-9 8 8 7-8 1. Kommersiella stråk 8 8-9 7 7-8 2. Butiker och kiosker 9 8-9 8 7-8 3. Restauranger och caféer 9 7-8 8-9 7 4. Lokaler 8 8 8 8 5. Torghandel 8 6 7-8 5-6 6. Övrig service 8-9 8 9 8 7. Kultur och nöjen 8 8 8-9 7-8 8. Centrum för barn 7 7 7 7 9. Centrum för ungdomar 7 7 7 8 10. Turism, konferens, Hotel 9 7-8 9 8 Tillgänglighet 8 7-8 7-8 7-8 1. Att nå centrum och parkering 8-9 8-9 8-9 8-9 2. Parkeringsplatser 8-9 8 8 8 3. P-info och reglering 7-8 7-8 8-9 8 4. Busstrafik 7 8 6 7 5. Gång- och cykeltrafik 7 8 8 8 6. Öppettider 7 6-7 6-7 5-6 7. Resecentrum 10 7-8 6 6 Bebyggelse och yttre miljö 8 7-8 7-8 7-8 1. Centrums entréer 7 7 8 6 2. Bebyggelse 9 8 7-8 8 3. Torget 6-7 7-8 7-8 7-8 4. Parker, vegetation 8 8 7-8 7-8 5. Gaturum 8 8 7 8 6. Mötesplatser 8 8 8 8 7. Belysning 8 7-8 7-8 7-8 8. Stadsatmosfär, skönhet 8 8 7-8 8 9. Offentliga toaletter 7 7 6-7 7 10. Minimum av störningar 8-9 7 8 6-7 Skötsel/ordning, 8 8 8 8 Marknadsföring/information 1. Helt/rent/snyggt 7-8 7-8 8 8 2. Trygghet 8-9 8 8-9 8 3. Evenemang/trivsel 8 8 7 8 4. Marknadsföring 8 8 8 8 5. Information 7-8 7-8 7-8 7-8 6. Centrumledning 8 8 8 9 Totalbetyg 8 7-8 7-8 7-8 3

BILAGA 5 1 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum Bakgrund Luften i Sverige och Örnsköldsvik Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum är viktig för kommunens attrak- av centrum har konstaterats att det är angeläget att diskutera detta och tivitet. Mätningar har visat att det finns brister. I pågående planering så långt möjligt klara ut hur vi ska planera och vilka förändringar som är önskvärda för att förbättra luftkvalitén. Helt avgörande för den framtida luftkvalitén i centrum är utsläppen från biltrafiken. Diskussionen nedan inriktas därför på trafikfrågor. Under senare år har luften i Svenska tätorter i flera avseenden blivit bättre enligt Naturvårdsverket. Från mitten av 80-talet har index för föroreningshalter i tätortsluft sjunkit från 100 till 40. Kvävedioxid, NO 2, har sjunkit från index 100 till 58 och sot till index 60. Svaveldiox- idhalten har sjunkit till index 17. Kvävedioxid NO 2 Genomsnittsvärdet för NO 2 i en svensk medeltätort har sjunkit från 32 mikrogram/m 3 vinterhalvåret 1987 till 18 år 2002. Vårt urbanvärde, som mäts på Storgatan, är ca 17. I gatunivån är värdena högre på många gator. Vid badhusparkeringen i Örnsköldsvik var medelvärdet 31 vintern 2001/02. Som jämförelse kan nämnas att Hornsgatan i Stockholm har ett genomsnittsvärde på 45 för vinterhalvåret 00/01. Det miljömål som ska var uppfyllt år 2010 ligger på 20 mikrogram per m 3 (årsvärde) och den miljökvalitetsnorm som inte får överskridas år 2005 är 40 mikrogram/m 3. Ingen svensk tätort har värden som överskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde men flera överskrider normerna för korttidsexponering. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 2 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Partiklar PM 10 Enligt en rekommendation från Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet bör dygnsmedelvärdet inte överstiga 100 mikrogram/m 3 och vinterhalvårsmedelvärdet inte bör vara högre än 20. Långtidsmedelvärden i denna nivå är vanliga i svensk stadsmiljö. Värdena vid en gata i Göteborg har legat mellan 12 och 18 under mellan 1995 och 2001. Vid urbanstationen i Örnsköldsvik var värdet 10,2 vintern 2001/02. En stor andel av partikelvärdet är effekter av långdistanstransporter från kontinenten. Bensen Tack vare katalysisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensinen har det genomsnittliga värdet vid urbana mätpunkter i Sveriges städer sjunkit från ca 6,5 mikrogram/m 3 luft år 1992 till 1,9 år 2001. Detta år var motsvarande nivå i Västernorrland 2,5 och i Örnsköldsvik 2;7. I mer belastade gaturum kan halten vara betydligt högre. Den miljökvali- 3 tetsnorm som nyligen beslutats ligger på 5 mikrogram/m luft och avser årsmedelvärde som ska klaras år 2010. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalité för bl a luft. En miljökvalitetsnorm anger de föroreningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitets- program upprättas, efter anmälan från normer. Om en miljökvalitetsnorm inte kan uppfyllas skall ett åtgärds- kommunen. I Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns normer an- för partiklar ska vara uppfylld senast till 2005, normen för kvävedioxid senast till 2006 och normen för bensen senast givna för bl a kvävedioxid, partiklar och bensen. Miljökvalitetsnormen 2010. E nligt förordningen gäller för kvävedioxid att högsta timmedelvärde är 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme. Högsta dygnsmedelvärde är 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn och högsderår. ta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 3 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Timmedelvärdet får överskridas 175 gånger per år förutsatt att förore- inte överskrider 200 mikrogram per kubikmeter luft under ningsnivån en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per år. Enligt förordningen gäller för pa rtiklar (PM 10) att högsta dygnsmedelvärde är 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn. Högsta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår. Dygnsmedelvärdet få överskridas 35 gånger per kalenderår. För bensen gäller att bensen inte får förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- derår (årsmedelvärde). Varje kommun ska enligt förordningen kontrollera att miljökvalitets- och kvävedioxid skall föroreningsnivån normen uppfylls. För partiklar kontrolleras även under tiden före det att miljökvalitetsnormerna skall ha uppfyllts. Kontrollen skall, beroende på föroreningsnivå, ske ge- nom mätningar, beräkningar eller annan objektiv uppskattning. Visar kontrollen att miljökvalitetsnormen kan antas komma att överskridas ska Naturvårdsverket och länsstyrelsen underrättas, varef- undersöka behovet av att ett åtgärdsprogram ter Naturvårdsverket ska upprättas och, om så är fallet, rapportera till regeringen och ange vem som bör upprätta programmet. Regeringen beslutar. Mätningar i Örnsköldsviks centrum De kunskaper som finns om luftföroreningar i centrum baseras på mätningar som utförts vid mätstationen vid Storgatan, luftmätningar i Inre hamnen samt Vägverkets beräkningar från 2002 för E4 genom staden. För övriga delar finns inga mätningar gjorda men beräkningar har utförts för gatorna i centrum i samband med planeringen för are- nan på Framnäsudden (se mer nedan). Sedan vintern 94/95 pågår mätningar av luftkvalitén i centrum av Örnsköldsvik. Mätningarna ingår i ett riksomfattande projekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg. Mätpunkten är placerad på Storgatan (gågatan). Mätplatsen har noga utvalts som urban bakgrund, dvs platsen ligger centralt, den representerar g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 4 (11) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 exponering av många personer och är fri från närliggande störkällor av typ lokaluppvärmning och fordonstrafik. Mätpunktens placering har valts för att spegla en genomsnittlig s k bakgrundsnivå av luftkvaliteten i centrum. Syftet är således inte att mäta på det ställe där halterna är högst. Däremot är mätningarna användbara som beräkningsunderlag vid jämförelse av beräkningar eller mätningar i andra delar av centrum. Vid mätpunkten i urbanmätnätet ligger mätvärdena för kvävedioxid, partiklar, bensen och svaveldioxid under miljökvalitetsnormerna. Inför arbetet med översiktsplanen för Inre hamnen utfördes under fyra månader vintern 2001/2002, parallellt med mätningarna i urbanmätnätet, en mätning av kvävedioxid i området. Resultatet visade att halterna låg avsevärt högre än vid urbanmätpunkten, dock strax under miljökvalitetsnormen. I rapporten för mätningen bedöms att, utan förändring vad gäller utsläppssituationen (renare fordon, minskad trafik i framtiden), risken för överskridande av fastlagd miljökvalitetsnorm för kvävedioxid är stor i Inre hamnen. Utifrån en jämförelse med den partikelmätning som utförs vid urbanstationen görs bedömningen att även risken för överskridande av normen för partiklar är stor i Inre hamnen. Den s k övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids både beträffande kvävedioxid och partiklar. Detta innebär att utvecklingen ska kontrolleras genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. Vägverkets utförde sommaren 2002 beräkningar för E4 vid södra infarten som visar halter av kvävedioxid som ligger strax under miljökvalitetsnormen. När det gäller bensen visar de senaste årens mätningar att miljökvalitetsnormen inte överskrids på årsbasis i mätpunkten vid gågatan. Däremot visar schablonberäkningar att normen överskrids i s k mest belastat gaturum. Schablonberäkningen innebär att en faktor multipliceras med bensenhalten i urbana bakgrundspunkten. Erfarenhetsmässigt har det visat sig finnas ett sådant samband mellan halt i urban bakgrundspunkt och utsatta gaturum i tätort. Luftkvalitetsutredning g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 5 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Kommunen har under 2003, som en del av detaljplanearbetet för en ny evenemangsarena i centrala Örnsköldsvik, anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB för beräkningar och bedömningar om hur arenan påverkar luftkvaliteten i centrum och hur den förhåller sig till de gällande miljökvalitetsnormerna. I Spridningsberäkningar avseende luftkvalitet i centrala Örnsköldsvik daterad 2003-10-09 redovisar IVL: att MKN sannolikt kommer att överskridas år 2006. Det primära skälet till detta bedöms främst bero på den stora trafikbelastning som Örnsköldsvik har genom E4-ans dragning genom centrala stan. Den planerade byggnationen av en arena i hamnen bedöms dock inte förvärra situationen nämnvärt under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer eller oftare än det som idag är planerat eller längs andra sträckningar. (d v s att inge trafikökning sker längs Centralesplanaden). g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 6 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Av IVL beräkningar framgår att miljökvalitetsnormen för bensen sannolikt kommer att överskridas på Centralesplanaden och delar av Strandgatan och Viktoriaesplanaden medan normen för kvävedioxid sannolikt inte överskrids. Mål Kommunens övergripande mål om hög livskvalitet för medborgarna och attraktiv kommun ställer krav på en god luftkvalitet i centrum. I Översiktsplanen för centrum föreslås målet att centrum år 2010 ska ha god luftkvalitet enligt länsstyrelsens miljökvalitetsmål för 2010. Men det finns också kommunala mål som kan medföra ökade utsläpp i centrum. Ett viktigt sådant är att centrum ska vara attraktivt och att vi ska stärka centrum. Det innebär att vi ska utveckla centrum med butiker, besökslokaler, centrumbildande anläggningar mm för att få fler besökare till centrum. Det syftar både till att stärka centrum, att minska bilberoendet och till minskad bilåkning som totalt sett ger en bättre miljö. Lokalt i centrum kan det dock leda till ökade utsläpp. Ett annat mål är att centrum ska ha god tillgänglighet, både för bussar och bilar. Det innebär bl a att det ska vara lätt att ta sig till centrum med bil och att kunna parkera med korta gångavstånd till målpunkterna. Det målet kan också medföra ökad biltrafik och därmed mer utsläpp. Vi kan alltså konstatera att flera kommunala mål kan leda till ökad trafik och därmed sämre luftkvalitet i centrum. Förväntade förändringar Den framtida luftkvalitén är i hög beroende av vad som händer med biltrafiken som i sin tur är beroende av många faktorer. Bl a den allmänna ekonomiska utvecklingen, den tekniska utvecklingen, kommunens befolkningsutveckling, centrums utveckling, handelns utveckling, bilnyttjandet m m. Bilnyttjandet är i sin tur beroende av t ex bensinpriset, möjliga alternativa resesätt, tillgång till och kostnad för parkering. Med en fortsatt utveckling i huvudsak motsvarande de senaste årens, kan förväntas att bilåkandet generellt fortsätter att öka medan bilparken successivt förbättras. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 7 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 Lokalt genomförs de närmaste åren ett antal förändringar som kan få betydelse för luftsituationen i centrum. Det gäller t ex: Nytt kraftvärmeverk och fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen Botniabanan byggs och kommer att trafikeras efter 2010. Det innebär att viss långväga godstrafik och persontrafik kommer att flyttas över till tåg. Det ger generellt förbättringar för miljön men för centrum får det sannolikt begränsad betydelse. Resecentrum kommer att byggas i Inre hamnen och en regionaltågstation kommer att byggas vid Björnavägen. En stor andel av tågresenärerna från Örnsköldsvik kan förväntas ta sig till tåget med bil. Om tågresandet utvecklas positivt kommer alltså bilåkandet till/från stationerna att öka. Det kan å andra sidan vara resor som utan tillgång till tåg i sin helhet skulle ha gjorts med bil eller bil/buss eller bil/flyg. Det kommer förmodligen också att vara visst nyskapat resande. Kommunen kan med prissättning mm till viss del styra bil/tåg-resenärerna till stationen vid Björnavägen, som i någon mån kan minska bilåkandet i centrum. Örnsköldsvik C i Inre hamnen blir också busstation för regionalbussar. De tunga stadsbusslinjerna kommer att passera resecentrum. Detta ger goda möjligheter för fler att använda buss i stället för bil till tåget. Bilparkeringen vid stationen ges direkt utfart till rondellen vid Centralesplanaden vilket ger minsta möjliga bilkörning i området. Örnsköldsvik N vid Björnavägen kommer också att passeras av de tunga stadsbusslinjerna vilket ger goda möjligheter att ta bussen till tåget. I Inre hamnen genomförs gatuombyggnader som bl a syftar till att minska bilåkandet i området och minska utsläppen. Rondell anläggs på Modovägen i stället för trafikljus, och Järnvägsgatan stängs för genomgående trafik. Ny godsterminal på järnvägen anläggs i Arnäsvall och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig bangård från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande bangård. Den kommunala hamnen flyttar från centrum till Domsjö och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig hamn från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande hamn. Hamnplanen kan därmed effektivare utnyttjas för parkering vilket kan minska det totala bilåkandet i centrum. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774

BILAGA 5 8 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, 0660-884 22 En ny arena på Framnäsudden. I samband med större arrangemang i arenan kommer trafikbelastningen i centrum och därmed miljöbelastningen att öka. Studierna visar dock att möjliga alternativa platser också ger motsvarande trafikbelastning på centrum eftersom en stor andel av bilarna ändå måste passera centrum. Luftkvaliteten i centrala Örnsköldsvik har utretts av IVL Svenska Miljöinstitutet i detaljplanearbetet för arenan. Enligt utredningen förvärras situationen inte nämnvärt om en arena byggs på Framnäs under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer än som förutsatts och att antalet evenemang inte ökar mycket mer än som förutsatts (50 fullsatta arenor per år). Ett nytt bostadskvarter färdigställs hösten 2004 i hamnområdet. Tillskottet om ca 35 lägenheter bedöms påverka luftsituationen marginellt. Detsamma gäller eventuella ytterligare tillskott av lägenheter. Gång- och cykelvägnätet förbättras bl a med en ny led från centrum till Själevad. I den pågående upphandlingen av kollektivtrafiken ställs krav på miljövänliga fordon. Andra förändringar som planeras/diskuteras och som kan få betydelse för luftkvalitén: Viktigaste enskilda åtgärd bedöms vara att bygga Åsbergstunneln som flyttar den genomgående E4-trafiken samt en hel del lokal trafik från centrum. Vägverkets utredningsplan från 1992 samt kommunens översiktsplan för E4 från 1993 redovisar konsekvenserna. Beräkningarna visar att trafiken på Centralesplanaden minskar med ca 30 % (från beräknade 23.000 till 16.000 fordon per dygn). Förutom bättre luftkvalité ger Åsbergstunneln också mycket positiva effekter för trafiksäkerheten och trevnaden i centrum. Givetvis förbättras också framkomligheten på E4. Det är statens ansvar att genomföra Åsbergstunneln. Projektet finns inte med i den av Vägverket nyligen framlagda investeringsplanen för riksvägar för åren fram till 2015. Kommunen ska enligt kommunfullmäktiges beslut i översiktsplanen i alla sammanhang verka för att Åsbergstunneln prioriteras i Vägverkets planering. Ny parkeringsanläggning föreslås i kv Amerika (gamla tingshustomten). Det ger effektivare parkering som kan minska det totala bilåkandet. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr 212000 2445 kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se 0660-888 15 188 4774