Antagen av socialnämnden 2010-02-22 Dnr 2009/119 VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR ÄLDREOMSORGEN 2010-2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Antagen av socialnämnden 2010-02-22 Dnr 2009/119 VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR ÄLDREOMSORGEN 2010-2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsinriktning för äldreomsorgen 2010 2014 1 Inledning 3 2 Vår vision av äldreomsorgen i Hammarö kommun år 2014 4 3 Omvärlden utvecklingslinjer 6 3.1 Demografi och levnadsförhållanden 6 3.2 Befolkningsutveckling 6 3.3 Beräknad behovsökning avseende hemtjänstinsatser fram till 2017 7 3.4 Beräknad behovsökning avseende särskilt boende fram till 2017 7 3.5 Tidigt och förebyggande från bostadsanpassning till trygghetslarm 8 3.6 Valfrihet och inflytande 8 3.7 Hälso- och sjukvård 8 4 Nulägesbeskrivning 9 4.1 Tidiga och förebyggande insatser 9 4.2 Anhörigstöd 9 4.3 Äldreomsorgsområden 9 4.4 Dagverksamheter 9 4.5 Korttidsvård/rehabilitering 10 4.6 Boende 10 4.7 Medarbetare och ledarskap 10 4.8 Kompetensutveckling 10 4.9 Kvalitet 11 4.10 Äldres säkerhet 11 5 Fortsatt utveckling av äldreomsorgen i Hammarö kommun 12 5.1 Effekter av förväntad befolkningsutveckling 12 5.2 Trygghet i bostaden och närmiljön 12 5.3 Trygghetsboende 12 5.4 Social gemenskap och måltidens betydelse 12 5.5 Lättillgänglig information 13 5.6 Inflytande och trygghet 13 5.7 Anhörigstöd 13 5.8 Hemtjänst 14 5.9 Rehabilitering 14 5.10 Dagverksamhet 14 5.11 Äldreboende 14 5.12 Demensvård 15 5.13 Vård i livets slutskede 15 5.14 Samverkan med andra vårdgivare hälso- och sjukvård 15 5.15 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring 16 5.16 Medarbetare och ledarskap 16 5.17 Kompetensutveckling 16 5.18 Goda förutsättningar för kommunikation 17 5.19 Ny teknik 17

3 Verksamhetsinriktning för äldreomsorgen i Hammarö kommun 2010 2014 1 Inledning Socialnämnden har gett förvaltningsledningen i uppdrag att ta fram en verksamhetsinriktning för äldreomsorgen. Utgångspunkten för uppdraget är gällande lagstiftning, riksdagens antagna mål för äldrepolitiken, (prop 1997/98:113) samt nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop 2005/06:115). Riksdagens mål för äldreomsorgen är att: äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag äldre skall bemötas med respekt äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg De omfattande demografiska förändringarna som samhället nu står inför ställer stora krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter efter förändrade behov och resurser. Med utgångspunkt i gällande lagstiftning, kommunens strategiska program samt kommunfullmäktiges mål för socialnämnden utgör detta dokument en gemensam plattform och inriktning för äldreomsorgens verksamheter. Syftet med dokumentet är alltså att utforma visioner och strategier för kommunens äldreomsorg. Verksamhetsinriktning för äldreomsorgen i Hammarö är socialnämndens övergripande dokument för äldreomsorgen fram till år 2014. Tyngdpunkten i dokumentet ligger på hur insatser och stöd till äldre människor med behov av hjälp och stöd från samhället bör utformas så att de har möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet.

4 2 Vår vision av äldreomsorgen i Hammarö kommun år 2014 Det är gôtt att leva och bo på Hammarö, även om man blivit gammal och inte klarar sig så bra själv längre. Arbetet med att tillskapa andra former av bostäder anpassade efter äldres behov har genomförts. På Björkebo finns nu ett antal platser för trygghetsboende. De kännetecknas av god tillgänglighet och erbjuder möjligheter till social gemenskap och trygghet. I huset finns matsal och lokaler för gemensamma aktiviteter. Väntjänsten är mycket involverad i verksamheten som sker i huset. I kommunen finns en väl fungerande hemtjänst som arbetar aktivt för att tillgodose den enskildes behov, bland annat har man som kontaktpersonal ett tydligt uppdrag. Underlaget för hemtjänstens verksamhet är ett väl fungerande system för resursfördelning där helheten kring varje brukare kan fångas in. Flexibiliteten är hög eftersom man arbetar med enkla tekniska lösningar och system för enkel informationsöverföring. De särskilda äldreboendena har resurser och kompetens för att tillgodose omfattande vård och omsorgsbehov för äldre som inte kan bo kvar i hemmet. Boendena har möjligheter att tillgodose olika gruppers behov och önskemål till exempel beträffande kultur, språk, religion samt olika funktionshinder. De boende har stort inflytande över verksamhetens innehåll och utformning. Det finns forum där de boende kan påverka och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. För dem som har särskilt stora behov till exempel vid svår demens eller när man har en psykisk diagnos i botten, kommer det att finnas en särskild liten avdelning i det nya psykiatriboendet som är under uppbyggnad. Personalen som ska jobba där har själva sökt sig dit, har en hög kompetens inom området och får fortlöpande handledning och utbildning. Även för personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning med demens finns ett särskilt boende. Det är många anhöriga som utför vård och omvårdnadsinsatser för någon närstående. För att underlätta för dem i sin vårdarroll finns olika stöd och avlösningsformer. Stödet är individuellt utformat och kan erbjudas både vid bestämda tillfällen och vid akuta situationer. Vi har ett väl fungerande nätverk kring de anhöriga som vårdar, med både demenssjuksköterska, anhörigkonsulent och frivilligorganisationer. Dessutom finns det flera populära trygghetsplatser på korttidsboendet som en viktig del i kommunens anhörigstöd. En av de viktigaste uppgifterna är samspelet mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Målet är att den enskilde inte ska märka om det är olika organisationer som tillgodoser behovet. Det innebär att insatserna länkas ihop till en sammanhängande och samordnad helhet, som inte enbart ger god vård i varje enhet utan också ett bra slutresultat. För att stärka denna möjlighet har all personal ett funktionsbevarande arbetssätt och jobbar i team där social och medicinsk kompetens är integrerad och det sker också ett nära samarbete med primärvården och då särskilt med dess äldrevårdsdoktor. Sedan ett antal år finns möjlighet till individuellt utformad rehabilitering i form av hemrehabilitering eller på kommunens rehabiliteringsenhet. Ett antal lyckade satsningar på förebyggande hälsosamtal och trygghetsteam har också genomförts och permanentats i verksamheten.

5 Äldreomsorgens kvalitet och innehåll är avhängig av att det finns kunnig och engagerad personal och en synlig och stödjande ledning som skapar god atmosfär. För att säkra verksamhetens kvalitet bedrivs ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete. I senaste brukarundersökningen kan vi konstatera att vi har Sveriges nöjdaste brukare. Förvaltningens ledningsdeklaration är vid det här laget väl känd och inarbetad och utbudet av fortbildning och kompetenshöjande åtgärder är väl försett via den interna fortbildningsorganisationen. Konceptet med en låg grundbemanning i hemtjänst och korttidsboende och en kompetent och specialiserad personalpool är mycket lyckad och har sänkt verksamhetens kostnader och höjt kvalitén. För de allra flesta är maten och måltiderna av stor betydelse. Att äta gott och näringsriktigt är viktigt för att få kraft och må bra. Men måltiden kan också betyda en trevlig stund att se fram emot av andra skäl. Det finns möjlighet att äta tillsammans med andra för den som vill. Den mat som serveras är näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Äldre som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk löper ökad risk för att drabbas av sjukdomar jämfört med äldre som inte är socialt isolerade. Därför finns det olika former av insatser och sociala verksamheter för dem som behöver stimulans och sysselsättning för att bryta ensamhet och isolering. Möjligheten att kunna behålla sina intressen är viktigt. Genom ett stärkt samarbete med det lokala föreningslivet och intresseorganisationer samt utvecklad volontärverksamhet har fler möjligheter till gemenskap och aktiviteter i närmiljön skapats.

6 3 Omvärlden utvecklingslinjer 3.1 Demografi och levnadsförhållanden Ur demografisk synvinkel råder just nu en andhämtningspaus i Sverige och den stora åldringsboomen kommer först mot början av 2020-talet, då antalet personer över 80 år börjar öka. En sammanställning av hälsoutvecklingen för äldre ger ingen entydig bild. De flesta studierna visar en positiv hälsoutveckling men bland de äldsta finns också resultat som visar på försämringar. Den medicinska utvecklingen leder till att en större andel personer överlever både akuta och kroniska sjukdomar även i hög ålder. Samtidigt förbättras hälsan bland yngre personer och bland dem som tar till sig information om hälsorisker. En utveckling tycks gå mot att äldre får ökad förmåga att klara vardagliga sysslor som att städa, tvätta, handla och laga mat. Samtidigt konstateras att allt fler äldre rapporterar hälsoproblem av olika slag. Långvarig sjukdom ökar med åldern för såväl män som kvinnor. Mer än hälften av äldre 65-84 år rapporterade långvarig sjukdom. Bland de allra äldsta, över 80 år, var 55 % av kvinnorna och 40 % av männen svårt rörelsehindrade. Vid 65 års ålder är förekomsten av demenssjukdom ca en procent och vid 90 års ålder ca 50 %. Mindre än 20 % av befolkningen över 65 år uppgav 2005 att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. 30 000 personer insjuknar varje år i stroke varav tre av fyra är äldre än 70 år. I utredningen Senior 2005 poängteras att det är slående hur lite morgondagens och dagens äldre planerar för sitt framtida boende. Det behövs en mer offensiv samhälls- och bostadsplanering för att klara en åldrande befolkning, fler tillgängliga bostäder med möjlighet till gemenskap och framförallt behöver var och en planera för sitt eget framtida boende. 3.2 Befolkningsutveckling De prognoser som gjorts visar att andelen 65 år och äldre i Hammarö kommun kommer att öka åren framåt. Befolkningsprognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 65-79 år 1 804 1 838 1 909 1 993 2 052 2 114 2 164 2 207 2 233 80 år och äldre 598 622 634 629 649 659 663 678 695 SUMMA 2 402 2 460 2 543 2 622 2 701 2 773 2 827 2 885 2 928

7 3.3 Beräknad behovsökning avseende hemtjänstinsatser fram till 2017 3.4 Beräknad behovsökning avseende särskilt boende fram till 2017

8 3.5 Tidigt och förebyggande från bostadsanpassning till trygghetslarm Många kommuner bedriver hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. Det kan handla om mat för äldre, motion och fysisk aktivitet, hälsosamtal, uppsökande verksamhet, skadeförebyggande verksamhet inklusive fixartjänster, läkemedelsgenomgångar mm. Intresset växer i takt med allt fler studier som visar på positiva resultat. Betydelsen av väl utbyggd och samordnad rehabiliteringsverksamhet för äldre personer ökar i takt med allt kortare vårdtider inom somatisk och geriatrisk sjukvård. En tydlig utvecklingstendens är att man också erbjuder möjlighet till rehabilitering i hemmiljö som ett komplement till övrig verksamhet. Många kommuner har nu inrättat så kallade fixartjänster. Effekten har utvärderats och verksamheten visar en hög kostnadseffektivitet. 3.6 Valfrihet och inflytande Sedan början av 1990-talet har alltfler kommuner valt att konkurrensutsätta delar av äldreomsorgen. Kommunen har fortfarande ansvar för finansiering, tilldelning av insatser efter biståndsbedömning och beslut enligt socialtjänstlagen medan verksamheten utförs av någon form av enskild vård- och omsorgsgivare. Under senare år har olika former av kundvalsmodeller införts som ett alternativ eller komplement till upphandling av entreprenader. Kundval innebär att brukaren efter att ha fått ett beslut om bistånd själv kan välja vem som ska utföra den beslutade insatsen. Utförarna konkurrerar med varandra och en tydlig beskrivning av kvaliteten är en viktig faktor vid val av utförare. Kommunen bestämmer ersättningsnivån som är lika för alla. Utföraren kan erbjuda olika former av tilläggstjänster som brukaren kan köpa till marknadsanpassat pris utan kommunal subvention. Kundval förekommer i alla nordiska länder utom Island, i Danmark från 2003 och i Finland från 2004. 3.7 Hälso- och sjukvård Den medicinska utvecklingen innebär att möjligheterna att behandla olika sjukdomar och skador även i hög ålder har blivit allt bättre. Detta medför i sin tur att kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger. För att klara detta har landstingen ökat genomströmningen i den slutna vården och en allt större del av vården sker utanför sjukhusen. Antalet vårdplatser har under den senaste tioårsperioden minskat med 37 procent och antalet vårddagar med 21 procent. Den genomsnittliga vårdtiden har minskat även för de allra äldsta (85 år och äldre) från 9,8 dagar 1995 till 7,6 dagar år 2006. Sammantaget får denna utveckling stora konsekvenser för såväl kommunen som primärvården. Bland äldre utgör psykisk ohälsa ett stort problem. Det kommer att ställa krav på både landsting och kommuner. Därför kan det finnas skäl att överväga en särskild långsiktig satsning på området.

9 4 Nulägesbeskrivning 4.1 Tidiga och förebyggande insatser Under de senaste åren har en satsning gjorts på tidiga och förebyggande insatser. En del har finansierats med statliga medel till exempel en utveckling av samarbetet med frivilligorganisationer. Fixartjänst kan alla som är över 65 år nyttja. Då kan man få hjälp med till exempel byte av glödlampor, uppsättning av brandvarnare, skruva upp gardinstänger, hänga upp gardiner och tavlor, hämta saker från vind eller källare, fästa lösa sladdar, halksäkra mattor och bära ut skräp till källsortering. Fixartjänsten är avgiftsfri. 4.2 Anhörigstöd I Hammarö kommun finns en anhörigkonsulent. Syftet är att erbjuda stöd till närstående som i hemmet vårdar, stödjer och hjälpen någon som är fysiskt eller psykiskt funktionshindrad eller långvarigt sjuk. Anhörigstöd är en förebyggande insats. Stödet kan vara enskilda samtal, gruppsamtal, information om kommunens möjligheter att hjälpa till exempel avlösning i hemmet, korttidsvård, trygghetslarm och hemsjukvård. 4.3 Äldreomsorgsområden Äldreomsorgen i Hammarö är organiserad i två områden där både hemtjänst och särskilt boende ingår. I områdena finns enhetschefer, distriktssköterskor, omvårdnadspersonal, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. För att samla rätt kompetenser till rätt plats och vid rätt tid jobbar man i team inom respektive område. Hemtjänsten ger stöd, service och vård dygnet runt till den som vill bo kvar hemma. Målet är att man ska kunna bo i sitt hem så länge man själv önskar. Här ingår hemtjänstinsatser som beviljas enligt socialtjänstlagen och hemsjukvårdsinsatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hemtjänsten tar fasta på det man klarar själv och kompletterar med olika insatser som behövs. Insatserna kan variera från enklare hushållssysslor till omfattande omvårdnadsinsatser. 4.4 Dagverksamheter Är ett viktigt komplement till hemtjänsten. Genom stimulans och aktivering kan personer bibehålla förmågor längre tid. Dagverksamhet bedrivs för dementa i Ängvillan. För anhöriga som vårdar närstående är dagverksamhet en form av avlastning och är med det en viktig stödinsats. På Gunnarskärsgården finns en dagverksamhet måndag till fredag som är fylld med aktiviteter såsom gymnastik, bakning och högläsning. Tanken är även att boende i närområdet ska kunna delta i aktiviteterna som erbjuds.

10 4.5 Korttidsvård/rehabilitering I syfte att utveckla rehabiliteringen har all personal inom hemtjänsten utbildats i funktionsbevarande arbetssätt under 2008. Avsikten är att den enskilde ska kunna utveckla/behålla sina funktioner/förmågor alternativt fördröja en försämring. I dag finns också möjligheten till hemrehabilitering inom alla hemtjänstområden. Korttids- och rehabiliteringsenheten har en viktig funktion som ett led mellan sjukhusvård och övriga kommunala insatser Rehabiliteringsplats beviljas den som behöver fortsatt omvårdnad/vård efter en sjukhusvistelse, korttidsplats beviljas den vars hälsotillstånd har försämrats men inte är i behov av akutsjukvård/sjukhusvård, den som behöver omvårdnad i livets slutskede och den som inte klarar sig själv hemma i avvaktan på en plats i särskilt boende. Korttidsplats kan även erbjudas den som har behov av avlastning eller växelvård. 4.6 Boende Gunnarskärsgården Är ett särskilt boende för äldre med stort omvårdnadsbehov dygnet runt. På Gunnarskärsgården finns det 74 lägenheter. Boendet är indelat i 8 avdelningar varav 4 är rena demensboenden. Det finns undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterska i tjänst dygnet runt. Läkare besöker Gunnarskärsgården två gånger per vecka och enligt avtal har vi en timmes läkartid per 10 boende. Björkhagsgården Är ett särskilt boende för äldre med stort omvårdnadsbehov dygnet runt. På Björkhagsgården finns 40 lägenheter fördelat på 4 avdelningar varav 2 är demensavdelningar. På boendet finns också en plats som är avsedd för personer med behov av vård i livets slutskede. Det finns undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterska i tjänst dygnet runt. Läkare besöker Björkhagsgården en gång per vecka. 4.7 Medarbetare och ledarskap Sedan 2002 har socialnämnden arbetat aktivt för att kunna erbjuda medarbetarna heltid. Vi har byggt upp en flexibel arbetstid med hjälp av ett schemaläggningsprogram. Medarbetarna har möjlighet att påverka sitt schema och vi kan snabbare möta behov av schemaförändringar. Varje chef har ett stort antal anställda. Det ställer särskilda krav på chefen för att varje medarbetare ska känna sig sedd och delaktig. Individuell lönesättning och årliga medarbetarsamtal genomförs. Sjukfrånvaron har utvecklats positivt de senaste åren från 11 % första halvåret 2005 till 4,5 % första halvåret 2009. En faktor som bidragit till det är kommunens omfattande friskvårdsarbete. 4.8 Kompetensutveckling Kompetensutveckling är viktigt för organisationens resultat och brukarens upplevelse av nöjdhet. Inom förvaltningen finns en uppbyggd intern utbildningsorganisation som erbjuder olika kurser inom skilda områden så som: Hjälpmedel, kommunikation, sårvård eller specifik omvårdnad.

11 4.9 Kvalitet I samband med budget lyfter socialnämnden årligen fram resultatmål utifrån kommunens strategiska program till kommunfullmäktige. Socialnämnden sätter även upp egna mål för verksamheten. Arbetet med målen och aktiviteter för att uppnå dessa planeras gemensamt i chefsgruppen och varje enhetschef har sen ett ansvar att tillsammans med sina enheter aktivt arbeta med de mål som berör verksamheten. 4.10 Äldres säkerhet Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland äldre människor. Äldre från 65 år och uppåt svarar för större delen av skadefallen i dödsorsaks- och patientstatistiken. Detta trots att åldersgruppen endast utgör drygt 17 % av befolkningen. Olyckor och skador bland äldre orsakar ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga. Det kostar också stora summor pengar för samhället. Enbart de äldres olycksfall kostar kommunerna och landstingen fem miljarder kronor årligen. Utveckling av det fallförebyggande arbetet pågår ständigt. Det finns utarbetade rutiner och fallombud i verksamheten. Fixar tjänst finns inom Hammarö hemservice och kan anlitas gratis för till exempel byte av glödlampor, byte av gardiner eller att flytta ett skåp. Systematiskt brandskyddsarbete genomförs på alla särskilda boenden. Varje enhet inom äldreomsorgen har utarbetade rutiner för brandskydd och all vårdpersonal genomgår regelbundet utbildning.

12 5 Fortsatt utveckling av äldreomsorgen i Hammarö kommun 5.1 Effekter av förväntad befolkningsutveckling I framtiden kommer antalet äldre över 80 år att öka. Det blir en utmaning att klara finansiering av olika former av äldreboenden samt tillgång till personal inom vård och omsorg. Det krävs omställning och föreberedelse i samhället för att möta denna demografiska förändring. Kommunen behöver inte själv bygga alla nya bostäder men bör stimulera och underlätta byggandet av bra bostäder för äldre, med god tillgänglighet och närservice, inom ramen för kommunernas ansvar för bostadsförsörjning. Det krävs en framsynt och aktiv mark- och bostadsplanering i kommunen som möter äldres behov av nya bostadsformer. Kommande behov och förutsättningar för olika boendeformer för äldre behöver tydliggöras för att ett ställningstagande och vägval ska kunna göras. Framtidens hemtjänstmottagare kommer med största sannolikhet ha andra krav och behov av kommunens insatser. Det kommer kräva ökat fokus på självbestämmande och ett mer flexibelt stöd. 5.2 Trygghet i bostaden och närmiljön Hur närmiljön är utformad samt graden av tillgänglighet är ofta avgörande för om individen kan klara sig själv eller är i behov av stöd från samhället. Det är därför angeläget att tillgänglighetsaspekten får en framträdande roll i planeringen av nybyggnation och vid förändring av befintliga bostadsområden. Detta gäller även möjligheterna att på ett säkert och tryggt sätt kunna förflytta sig i samhället. Alla äldre måste kunna känna att de har ett tryggt boende. Ingen som är gammal ska tvingas att bo kvar hemma om man känner sig otrygg. Därför måste det finnas fler bostäder som är anpassade efter äldres behov av social gemenskap och trygghet. 5.3 Trygghetsboende Trygghetsboende definieras som ett boende, som ska uppfylla höga krav på tillgänglighet och som har tillgång till gemensamhetslokaler, servicevärdinna/-värd eller motsvarande och trygghetslarm. I gemensamhetslokalerna ska det vara möjligt att äta tillsammans. Som resurs till alla hyresgäster bör personal finnas tillgänglig vissa tider och dagar i veckan för gemensamhetsfrämjande och aktiverande insatser. Individen själv avgör behovet av att flytta in i trygghetsboende. Behovet av samt förutsättningarna för att organisera trygghetsboende med gemensamhetslokaler i befintlig bebyggelse ska klargöras under 2010. 5.4 Social gemenskap och måltidens betydelse Äldre som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk löper ökad risk att drabbas av sjukdomar jämfört med äldre som inte är socialt isolerade. Det är viktigt att öka kunskapen om livsstilen och matens betydelse för välbefinnandet och hälsan. Forskning har exempelvis visat att ett svagt socialt nätverk ökar risken att drabbas av demens. Att få möjlighet att odla sina sociala kontakter samt att äta en fullvärdig kost har positiv inverkan för att fördröja att en demenssjukdom utvecklas. Äldre som känner sig isolerade och ensamma ska få stöd för att bryta sin ensamhet.

13 Möjligheten att kunna behålla sina intressen är viktigt. Genom att stärka samarbetet med det lokala föreningslivet och intresseorganisationer ska fler möjligheter till gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. Sång, musik och dans, teater, litteratur och konst och allt som förknippas med kultur ger livslust till människor i alla åldrar. Det kan handla om konsumtion men lika mycket om eget skapande. På äldreboendena ska kulturverksamheter och andra aktiviteter utvecklas. Frivilliga insatser av och för äldre är ovärderliga för att stärka de sociala banden i närsamhället och motverka ensamhet. De ekonomiska möjligheterna för att öka utbudet av väntjänster och för att utveckla pensionärs- och anhörigorganisationers sociala och stödjande verksamheter behöver stärkas. Äldreomsorgens företrädare ska ha god kunskap om det lokala föreningslivets verksamheter och ha etablerade samverkansformer och informationskanaler. För de allra flesta är maten och måltiderna av stor betydelse. Att äta gott och näringsriktigt är förstås viktigt för att få kraft och må bra. Men måltiden kan också betyda en trevlig stund att se fram emot av andra skäl. Många tycker att det är trevligt att äta tillsammans med andra och det är härligt att få en efterlängtad måltid med sin älsklingsrätt. Matens betydelse inom äldreomsorgen måste värderas högt. Maten ska lukta och smaka gott, det ska vara möjligt att välja mat och att äta tillsammans med andra om man vill. 5.5 Lättillgänglig information All information ska göras tydlig och enkel att ta till sig. Den ska vara lättförstålig och anpassad för sin målgrupp. Personer med annat modersmål än svenska ska kunna bli informerade. Uppsökande verksamhet för att informera om äldreomsorgens verksamheter ska bedrivas på ett aktivt och systematiskt sätt. Mer strukturerad information ska kunna ges, till exempel via uppsökande verksamhet eller vid träffar anordnade av väntjänsten med olika teman. 5.6 Inflytande och trygghet Det krävs att den enskildes stödbehov bedöms och beslutas och att det leder till en genomförandeplan där den enskilde har inflytande. Planen ska revideras regelbundet. I planen finns även målen med stödet beskrivna. Alla som behöver hemtjänst ska ha rätt att få hjälp av utbildad och kunnig personal som, så långt det är möjligt, är känd för den enskilde. Det är viktigt att personalen har tid att sitta ner en stund och samtala. Tryggheten för äldre ökas genom att all personal som besöker äldre i deras bostad kan visa upp en särskilt utfärdad identitetskort. Vi ska följa utvecklingen av olika valfrihetssystem i andra kommuner. 5.7 Anhörigstöd Allt fler människor väljer att bo kvar i sitt hem. Det är därför viktigt att tidigt erbjuda olika former av hjälp till den närstående som vårdar och hjälper någon i hemmet som är funktionshindrad eller långvarigt sjuk. Anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till ett individuellt utformat stöd. Samarbetet mellan anhörigvårdarna och kommunens personal skall utvecklas. Stödet ska vara utformat så kvarboende är möjligt så länge man själv önskar.

14 5.8 Hemtjänst Hemtjänsten ska ses som basen i verksamheten och den som är kontaktpersonal har även ett ansvar för andra åtgärder såsom kontakt med anhöriga och samarbete med frivilligorganisationer. Behovet av hemtjänst kommer med stor sannolikhet att öka liksom kraven på att tillgodose alltmer specialiserad och tekniskt avancerad sjukvård i hemmet. Olika former av individuellt stöd kommer att efterfrågas. Det kommer att ställas krav på personalens kompetens och flexibilitet för att kunna tillgodose olika individers behov. Det ska finnas en väl fungerande koppling mellan hemtjänsten våra äldreboenden och vår korttids- och rehabiliteringsenhet. En god tillgång på korttidsplatser möjliggör kvarboende i hemmet. 5.9 Rehabilitering Huvudinriktningen med rehabiliteringen är att det sker som en naturlig del i allt vård- och omsorgsarbete. Äldreomsorgens funktionsbevarande arbetssätt ska fortsätta utvecklas med fokus på vardagsrehabilitering. Möjligheten till individuellt utformad rehabilitering behöver bevaras genom att hemrehabiliteringsverksamheten och rehabiliteringsenheten utvecklas parallellt. Samverkan med andra enheter i kommunen är en förutsättning för att få en god kvalitet i verksamheten. 5.10 Dagverksamhet Dagverksamheten för dementa är ett komplement till hemtjänst samt ett stöd till anhörig- och närståendevårdare. Den gör det också lättare att bo kvar i det egna hemmet. Verksamheten bör anpassas till de enskildas behov. Det är angeläget att uppmärksamma behovet av sociala verksamheter för dem som behöver stimulans och sysselsättning för att bryta ensamhet och isolering. Möjligheten till gemensamma måltider bör tillvaratas. På de särskilda boendena ska det sociala innehållet på avdelningarna utvecklas. 5.11 Äldreboende Information till boende och anhöriga tidig information om stort och smått är en avgörande förutsättning för att de boende ska kunna ha ett verkligt inflytande. På alla äldreboenden ska det finnas forum där boende, anhöriga och personal tillsammans diskuterar och beslutar om verksamhetens innehåll och utformning. Det ska finnas en plan för sociala aktiviteter på alla boenden. Innehållet i verksamheten ska utgå från vardagliga händelser med fokus på livskvalitet och välbefinnande. Den mat som serveras ska vara näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Den enskilde ska ha det avgörande inflytandet över sin vardag. Det innebär exempelvis att själv kunna bestämma när man vill stiga upp/lägga sig, äta, delta i aktiviteter etcetera. Vars och ens behov av rehabiliteringsinsatser tas fram efter en individuell bedömning. Insatserna dokumenteras i en genomförandeplan. Ett brett utbud av aktiviteter ska finnas, bland annat inom kulturområdet. För att öka denna möjlighet är frivilliginsatser värdefulla.

15 5.12 Demensvård Behoven av stöd hos demenssjuka och deras närstående ser olika ut under olika skeden av sjukdomen. Det blir därför viktigt med tillgång till ett team som innehåller olika kompetenser. Ett multiprofessionellt arbetssätt förväntas minska förekomst av beteendeproblem och kan också minska anhörigas stress. Professionellt stöd till anhöriga som är individuellt utformat och föränderligt över tid är en förutsättning för att den demenssjuke ska kunna vistas längre i hemmet. Dagverksamhet är värdefullt samtidigt som anhöriga kan få viss avlastning. Personalen ska känna till personens livshistoria. Personkontinuitet är särskilt viktig för gruppen demenssjuka. För att höja kvalitén på arbetet behövs teoretiska kunskaper som innebär fortlöpande utbildning och handledning. En viktig uppgift för kommunen blir att implementera Handlingsplan för Nationella Riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom 5.13 Vård i livets slutskede Vård i livets slut innefattar fysiska, psykiska, emotionella, sociala och andliga aspekter. Det är viktigt att säkerställa och utveckla den vården. Ibland krävs kvalificerade medicinska insatser och alltid en lyhördhet inför den enskildes och anhörigas behov. Avgörande är att den enskilde känner sig trygg och säker med den vård som ges. Den enskildes möjlighet att själv kunna påverka vården har också stor betydelse för tryggheten. Vård i livets slut ges inom äldreomsorgens olika verksamheter. Ett nära samarbete med olika kyrkor är en viktig del av verksamheten. 5.14 Samverkan med andra vårdgivare hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården är en integrerad del av övrig vård och omsorg. Kommunen ska bedriva vården så att den uppfyller krav på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen/medicinskt ansvariga sjuksköterskan är ansvarig för att den bedrivs på ett säkert sätt. Ledningen skall vara organiserad så att den tillgodoser hög säkerhet och kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Den kvalificerade och medicintekniskt avancerade sjukvård som förväntas bli vanligare kommer att kräva kompetensutveckling av personalen. Samverkan med primärvård och länssjukvård är en prioriterad fråga, där uppgiften är att skapa bra förutsättningar för personer med behov av vård, stöd och service. En viktig fråga gäller läkarmedverkan i äldreboende och hemvård. Läkare ska kunna komma hem till sjuka äldre. Distriktssjuksköterskan är den som står för stora och viktiga delar av hemsjukvården. Öppen mottagning eller hembesök och förebyggande hälsosamtal ska kunna erbjudas. Samverkan mellan kommunen och primärvård och länssjukvård ska utvecklas för att förbättra stödet till personer med psykiskt ohälsa.

16 5.15 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Regelbundna kvalitetsgranskningar och brukarundersökningar ska användas för kontinuerliga förbättringar inom verksamheterna. Det ska vara enkelt att framföra om det är något som man inte är nöjd med så att man känner att någon lyssnar och bryr sig om den kritik som framförs. Därför ska alla verksamheter arbeta med den rutin som finns för att hantera synpunkter och klagomål. Kvaliteten i verksamheten hänger också starkt samman med personalens kunskap, trivsel och arbetsförutsättningar. Arbete inom vård och omsorg är kvalificerade arbeten som fordrar stor yrkesskicklighet, empati och social förmåga. Det krävs ett synligt ledarskap som främjar en lärande organisation avseende arbetssätt och förhållningssätt. Äldreomsorgens kvalitetsutveckling ska bygga på de äldres behov, att varje individ är unik och behöver ett anpassat stöd. Inom alla verksamhetsområden ska servicedeklarationer finnas som väl beskriver vad Hammarö kommun erbjuder och står för inom äldreomsorgen. Deklarationen kan ses som en guide line för mottagare av tjänster och utförare av densamma. Innehållet i deklarationen innebär i stort att man ska känna sig trygg med den hjälp man får, att man har ett inflytande över den hjälp som planeras och att man får en god vård och omsorg och ett gott bemötande. Man ska även veta vart man vänder sig om man inte är nöjd med det stöd och den hjälp som man erbjuds eller har. 5.16 Medarbetare och ledarskap Arbetskraftförsörjning är en viktig fråga. Många arbetsgivare kommer i framtiden att konkurrera om våra ungdomar. Socialnämnden måste vara en attraktiv arbetsgivare för att få de kompetenta medarbetare som verksamheten behöver, bland annat genom samarbete med utbildningsanordnare. Ett gott exempel på ett sådant samarbete är vård- och omsorgscollege. För att kunna möta varierande bemanningsbehov behöver vi utveckla personalpoolen och bemanningsenheten. Vi får därigenom en flexibel organisation och en hög effektivitet. Fler får trygga anställningar och organisationen får kompetenta vikarier. Ledaren skall vara en förebild för medarbetarna, en inspiratör som sporrar till goda resultat. För detta krävs tid och ett nära ledarskap. Genom god samverkan och medarbetarnas delaktighet ska vi gemensamt sträva mot en bra äldreomsorg med nöjda brukare. 5.17 Kompetensutveckling Kompetensstegen för äldreomsorgens personal i form av den interna fortbildningsorganisationen har inneburit en satsning på utbildning inom en rad ämnen så som demens, kost och nutrition specifik omvårdnad mm. Det är viktigt att denna kompetenssatsning får fortsätta för att höja kunskapsnivån och skapa goda förutsättningar för en omsorg av hög kvalitet samtidigt som anställda ges utvecklingsmöjligheter. Ett stort antal medarbetare behöver också ha specialiserad kompetens för att kunna utveckla omsorgen på bästa sätt till exempel inom demens, psykiatri och rehabilitering.

17 5.18 Goda förutsättningar för kommunikation Andelen äldre och anställda med annat modersmål än svenska ökar vilket ställer nya krav på äldreomsorgen. Den som är i behov av vård och omsorg behöver kunna kommunicera med personalen oberoende av om man har kunskaper i svenska eller inte. Det språk man lärde sig sist i livet är ofta det språk man glömmer först när man blir äldre. Den som har begränsade kunskaper i svenska blir ofta i alltför hög grad beroende av barn och släktingar. När man är gammal och sjuk har den trygghet som följer av bekanta platser, språk och traditioner extra stor betydelse. Att till exempel kunna bemöta en människa i livets slutskede på ett bra sätt kräver mycket av vård- och omsorgspersonalen. Språkkunnighet och kulturell kompetens bör ses som en merit vid anställning inom äldreomsorgen och verksamheterna bör stimuleras att anställa fler med annan språklig och kulturell bakgrund än svensk. En inventering bör göras för att få kunskap om språkgrupper i kommunen, ålder på utrikes födda personer samt anställda med språkkunskaper. Inventeringen kan leda till ställningstagande om hur omsorgen, även för äldre med utländsk bakgrund behöver utvecklas. 5.19 Ny teknik Äldreomsorgen ska använda sig av informationsteknologins möjligheter. Ny teknik kan effektivisera omvårdnaden genom förbättrat administrativt stöd, ökad tryggheten och förbättrad dokumentation. Dessutom kan ny teknik vara ett stöd för ökat samarbete mellan kommunens verksamheter. Informationsöverföring mellan kommunens äldreomsorg och landstingets hälsooch sjukvård kan också underlättas.