GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22
Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Sjöbo Norrtälje Skövde Karlskrona Nyköping Östersund Falun 2 Östersund Piteå Kalmar Kalmar Hässleholm Nyköping Trollhättan 3 Kalmar Sandviken Östersund Östersund Uddevalla Mölndal Nyköping 4 Karlshamn Hässleholm Norrtälje Lidingö Östersund Uddevalla Norrtälje 5 Varberg Hudiksvall Luleå Luleå Skellefteå Kalmar Lidingö 6 Ystad Motala Västervik Nyköping Örnsköldsvik Sollentuna Örnsköldsvik 7 Skövde Ängelholm Karlshamn Skövde Falkenberg Hässleholm Landskrona Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se
Kostnaderna ökar med 12,4 % under 2014 och 2015 Intäkter ökar med 7,6 % under 2014 och 2015
Sammanfattning ekonomin 1. Historiskt sett har ni skött ekonomin ungefär som en genomsnitts kommun/landsting. 2. Relativt hög skatt ger mer resurser, ca 135 mkr. 3. De senaste två åren har kostnaderna ökat betydligt med än vad intäkterna gjort. Ej nått era finansiella resultatmål! 4. 2015 pekar mot ett underskott som måste återställas inom tre år, lagstiftningens balanskrav. 5. Kommunsektorn och Gotland har haft engångsintäkter (AFA, försäljningsintäkter) under ett flertal år. 6. Relativt låg investeringsnivå som ni självfinansierat, minskat skuldsättningen. 2016-01-22 7
Hur ska ekonomin skötas i en kommun? (Självstyrelsen och beskattningsrätten lägger ansvaret hos kommunen) Med allmänt sunt ekonomiskt förnuft! - kommunen finansierar den service och verksamhet man utför, man skickar inte räkningen till framtida generationer. - man har ekonomiska marginaler för oförutsedda händelser. - man har ett visst driftöverskott bl a för finansiering av investeringar, amorteringar och pensionsutbetalningar. - man bedriver en kostnadseffektiv verksamhet - verksamheten anpassas till demografiska förändringar.
Varför behöver Gotland ha ett överskott? - Finansiera planerade investeringar. - Likvidmässigt kommer pensionsutbetalningarna att vara större än kostnaderna. - För att ta lite höjd för osäkerhetsfaktorer både på kostnads- och intäktssidan. Era finansiella mål förefaller vara rimliga. 2016-01-22 9
Avvikelse nettokostnad och standardkostnad (strukturårsjusterad) Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Totalt H&S Koll.tr Nettokostnad, kr per inv 7 486 10 774 4 238 11 377 4 049 3 906 41 830 25 327 829 Standardkostnad, kr/inv 5 851 8 800 3 432 11 446 3 210 4 294 37 033 24 489 714 Skillnad, kr/inv 1 635 1 974 806-69 839-387 4 797 838 115 Skillnad, mnkr 93,6 113,0 46,1-3,9 48,0-22,2 274,7 48,0 6,6 Avvikelse procent 27,9 22,4 23,5-0,6 26,1-9,0 13,0 3,4 16,1
Sammanfattning verksamheten - Den faktiska kostnaden har överstigit standardkostnaden under nästan alla de senaste åren i alla delmodeller utom äldreomsorg och LSS. Inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och IFO är det mycket stor skillnad, både i procentuell avvikelse och totalt belopp. Hälso- och sjukvård har en stor total avvikelse medan den procentuella avvikelsen inte är utmärkande. - Även jämfört med liknande kommuner är regionens kostnadsläge högre inom de pedagogiska verksamheterna (cirka 200 mnkr) och inom IFO. Även affärsverksamheten, politisk verksamhet och kulturverksamhet har högre kostnader men är svåra att jämföra p.g.a. att Gotlands regionsansvar. Äldreomsorg och funktionshinder har lägre kostnader än liknande kommuner (cirka 100 mnkr lägre).
ANALYSUPPDRAG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD REGION GOTLAND
Kvalitetsaspekter - Mycket god tillgänglighet - Stort förtroende bland befolkningen - God patientsäkerhet - Hög chans för överlevnad - Källa: www.vardenisiffror.se
Tillgänglighet och Väntetider
Besök inom 90 dagar
Operation åtgärd inom 90 dagar
Befolkningens förtroende för hälsooch sjukvården
Gotlands kostnader är höga 30 000 Nettokostnad hälso- och sjukvård Kr/inv Gotland Riket 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
10 procent högre kostnader men samma utveckling som genomsnittet
Höga kostnader inom somatisk vård och övrig hälso- och sjukvård. Primärvård? Hälso- och sjukvård, nettokostnad avvikelse mot riket, kr/inv Hälso- och sjukvård totalt Läkemedelsförmån Övrig hälso- och sjukvård 2009 2014 Tandvård Psykiatrisk vård Somatisk vård Primärvård -1 000-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
Primärvård, från genomsnitt till låga kostnader 4 500 4 000 Nettokostnad primärvård Kr/inv Gotland Riket 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Mycket höga kostnader på Gotland 16 000 14 000 Gotland Nettokostnad somatik Kr/inv Riket 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Hög andel Gotlänningar inskrivna 12,0 Somatisk slutenvård, andel invånare som någon gång nyttjat vården procent Gotland Riket 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Skillnaderna ökar
En åldrande befolkning påverkar den somatiska vården mest 115 Demografiskt tryck på Gotland 2000=100 Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård totalt 110 105 100 95 90 85 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Kommentarer/reflektioner - Sjukt god tillgänglighet, sannolikt låga trösklar in i vården. - Är Gotlänningen övervårdad? - Gotland köper mycket vård av SLL, som har en billig vård - Är det en medveten strategi att minska primärvården för att istället satsa på sjukhuset? - Är det en medveten strategi att öka andelen sluten somatisk vård. Vilka blir konsekvenserna? - Dyra sjuktransporter - Inför KPP för att styra med kunskap
Kalkyl för region Gotland 2015-2020 Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån regionens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.
Förutsättningar för kalkylen 1 Vi utgår från räkenskaperna 2014, men tar hänsyn till regionens preliminära utfall 2015. Vi räknar med oförändrad servicenivå Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i regionen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från regionen
Förutsättningar för kalkylen 2 Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt regionens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. Utöver demografi finns ett extra pålägg på 1 procent årligen för LSS-kostnaderna från 2015. I genomsnitt skrivs 74 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen.
Befolkningsutveckling 2014-2020 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Förändr. Förändr. i % 1-5 2 946 2 894 2 879 2 899 2 887 2 933 2 968 22 0,8 6-15 5 694 5 778 5 860 5 940 5 991 6 020 6 113 419 7,4 16-19 2 392 2 321 2 319 2 285 2 387 2 389 2 362-30 -1,2 20-64 31 995 31 760 31 554 31 398 31 186 31 120 31 027-968 -3,0 65-79 10 268 10 588 10 779 11 014 11 263 11 382 11 563 1 295 12,6 80-3 427 3 449 3 529 3 593 3 650 3 787 3 916 489 14,3 Summa 57 255 57 336 57 471 57 683 57 925 58 198 58 519 1 264 2,2 31
32
Resultaträkning 2014 2020 vid full demografisk anpassning, miljoner kr (värdesäkrade statsbidrag) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 1 237 1 230 1 340 1 418 1 458 1 498 1 539 Verksamhetens kostnader 5 377 5 631 5 861 6 130 6 426 6 706 6 982 Avskrivningar 219 220 220 225 230 230 230 Verksamhetens nettokostnader -4 360-4 621-4 741-4 937-5 197-5 438-5 673 Skatteintäkter 3 292 3 441 3 599 3 726 3 870 3 986 4 104 Generella statsbidrag och utjämning 1 078 1 068 1 110 1 131 1 156 1 224 1 280 Finansnetto 2-7 -29-42 -59-39 -39 Resultat före extraordinära poster 12-119 -60-122 -230-267 -328 Extraordinära intäkter 45 14 Extraordinära kostnader -8 Årets resultat 12-75 -55-122 -230-267 -328
Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultat före eo-poster, % 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Resultat om 2%, mkr 90 94 97 101 104 108 Prognos/framskrivning, mkr -75-55 -122-230 -267-328 Besparingskrav, mkr 165 149 219 331 371 436
Slutsatser prognos 2015-2020 1. Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas regionens verksamheter ge ett underskott med 328 mnkr år 2020. (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 398 mnkr). 2. För att regionen ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs ett resultat på 108 mnkr år 2020, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 436 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppgår det totala besparingskravet till 505 mnkr för att balanskravet uppnås). 3. I beräkningarna ovan ingår kostnadsökningar på 477 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Det är äldreomsorg och hälso och sjukvård som står för de största demografiska behoven.
Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?
Enkäten, vad påverkar ekonomi på Gotland mest 1. Ambition och resurser hänger inte ihop 2. Rimlig investeringsnivå de senaste åren 3. Politisk handlingskraft saknas 4. Beslut förhalas eller genomförs inte 5. Frysta statsbidrag 6. Inte överens om behov av anpassning
Enkätsvaren indikerar - Ni har god självinsikt om ekonomin - Relativt nöjda med organisation och process i stort, dock inte med realistisk budget. - Styrningskulturen är godkänd, men kan förbättras. - Viss rädsla för verksamhetsförändringar.
Ekonomistyrning våra iakttagelser - Budget har inte varit styrande för vissa verksamheter. - Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna - Generella besparingsbeting på 1% (exkl H o S) - Ni är medvetna om situationen och har börjat agera - Krisgrupp - Attitydförändring ang budgetföljsamhet - Ökad fokus på helhetssyn - Ni har tagit fram egna analyser liknade våra. 39
Er utmaning - Att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna och till förändringar i befolkningssammansättningen. Om vår prognos stämmer måste det antagligen till strukturförändringar i verksamheterna. - Göra verkstad av Krisgruppens förslag, återställa ev balanskravsunderskott (2015) och leva upp till era finansiella mål. - Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan RF, RS, nämnder samt mellan politik och tjänstemän. - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. Våga förändra verksamhet. - Att ändra gamla ovanor där budget inte hålls. 40
För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT!
Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över partioch förvaltningsgränser. 2. Gör de finansiella målen heliga. - om investeringsnivåerna höjs bör ni tänka igenom såväl resultatmål samt mål för finansiering av investeringar. 3. Håll i ert arbete med besparingar/effektiviseringar, glöm inte bort företagen. 4. Ta ett helhetsgrepp om ekonomin, gör budgeten skarp och anpassa den efter befolkningsförändringar. 5. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitetsmätning och gör dom viktiga i uppföljningen. 42
Avstamp för en långsiktigt hållbar ekonomi - Ska de finansiella målen ska vara skarpa och styrande? - Vilka verksamhetsområden som kan effektiviseras eller strukturförändras? - Ska driftbudgeten ska vara styrande? - vad innebär det för den decentraliserade handlingsfriheten och för ansvarsutkrävningen?
Strategiska tips för att genomföra förändringar - Ge en positiv bild av Gotland med en ekonomi i balans. - råd med offensiva satsningar - klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet - mindre vardagsgnissel i kommunen - ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag - Inte bara besparingar, informera även satsningar med positiv klang. - Informera invånarna om förutsättningarna.
Några råd från oss - Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). - Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringsarbete. - Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! - Ett tydligt budskap till invånare och personal! - Fortsätt utveckla RF/RS styrdokument med målstyrning, gör dom viktiga i uppföljningen och sprid resultaten. - Ni äger problemen och lösningarna själva. Jämför er med, och spana på, andra kommuner!