Fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppbostad SN-2014/305

Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-12 SN-2014/305 Socialnämnden Fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppbostad SN-2014/305 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ledningen vid Lyckåsens gruppbostad/frösunda omsorg AB vid nämndens sammanträde i april 2015, skriftligen och muntligen, redovisar hur man avser arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena Göran Nilsson ordförande

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Malin Eriksson Datum SN-2014/305 Verksamhetscontroller 2015-01-29 Socialnämnden Fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppbostad SN-2014/305 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ledningen vid Lyckåsens gruppbostad/frösunda omsorg AB vid nämndens sammanträde i april 2015, skriftligen och muntligen, redovisar hur man avser arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena Sammanfattning Under oktober månad 2014 har en fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppbostad genomförts av verksamhetscontroller, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och utvecklingsledare vid vård- och omsorgskontoret. Vid uppföljningen har ett antal intervjuer med verksamheten genomförts samt att dokumentationsgranskning och kundundersökning har genomförts. Vid den genomförda fördjupade uppföljningen har ett antal utvecklingsområden identifierats. Dessa rör i huvudsak avtalets efterlevnad vad gäller inflytande och delaktighet hos brukarna, personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet, utförarens avtalsföljsamhet avseende kommunfullmäktiges mål samt framtagande av kvalitetsberättelse. Utöver detta finns även ett antal utvecklingsområden framtagna av MAS avseende hälso- och sjukvård. Bakgrund Inom socialnämndens ansvarsområden utförs delar av verksamheten av andra än kommunens egen organisation. Socialnämnden har ett ansvar att se till att de externa utförarna bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och utifrån ingångna avtal. Socialnämnden har beslutat om en modell för uppföljning och kontroll av kvalitet inom upphandlad och kundvalsstyrd verksamhet. Samma modell gäller för kommunens egna verksamheter (egen regi). Uppföljningen sker enligt en av socialnämnden fastlagd uppföljningsplan. Ekonomisk konsekvensanalys Föreslaget beslut bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser utöver befintlig budgetram

Sida 2 av 3 Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mary Nilsson socialchef Beslutet ska expedieras till: Akten Frösunda omsorg AB Lyckåsens gruppbostad

Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet bedöms inte påverka barn då ärendet varken primärt eller sekundärt berör en verksamhet med barn under 18 år. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

Fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppbostad Foto: Frösunda omsorg AB Malin Eriksson Strategiskt ledningsstöd Knivsta Kommun DNR SN-2014/305

FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV LYCKÅSENS GRUPPBOSTAD I KNIVSTA Uppföljning av utförare inom vård och omsorg i Knivsta kommun Bakgrund Inom socialnämndens ansvarsområden utförs delar av verksamheten av andra än kommunens egen organisation. Socialnämnden har ett ansvar att se till att de externa utförarna bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och utifrån ingångna avtal. Socialnämnden har beslutat om en modell för uppföljning och kontroll av kvalitet inom upphandlad och kundvalsstyrd verksamhet. Samma modell gäller för kommunens egna verksamheter (egen regi). Uppföljningen sker enligt en av socialnämnden fastlagd uppföljningsplan. Syfte Uppföljningen syftar till att bedöma hur väl Lyckåsens gruppbostad arbetar utifrån det ingångna avtalet med Knivsta kommun, gällande lagstiftning och författningar 1 samt de kvalitetskriterier som socialnämnden slagit fast i System för uppföljning av utförare. De fastslagna kvalitetskriterierna är följande: o o o o o o o Självständighet/valfrihet Delaktighet Aktivt liv Tillgänglighet Integritet och bemötande Trygghet Kontinuitet Genomförande och metod Den fördjupade uppföljning av utförare inom vård och omsorg i Knivsta kommun genomförs av kommunens verksamhetscontroller tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och utvecklingsledare inom vård och omsorg. Verksamhetscontroller är ytterst ansvarig för att planera, genomföra, återkoppla och skriva rapporten. MAS ansvarar för hälso- och sjukvårdsdelen i rapporten. 1 Samlingsbenämning för lag, förordning och föreskrift. 1

Vid fördjupade uppföljningar bistår en av kommunens ekonomer med information om utförarens ekonomi samt att kommunens biståndshandläggare besvarar en enkät kring deras erfarenheter av utföraren. Dessutom genomförs en brukarundersökning. Inför uppföljningen tas e-post- och telefonkontakt med verksamhetschefen för att informera och planera besöket. Inför uppföljningen granskas bland annat verksamhetens olika styrdokument och rutinbeskrivningar. Vid uppföljningstillfället genomförs intervjuer med verksamhetsledning och medarbetare. Två olika intervjuer genomförs med varje grupp, en med frågor utifrån hälso- och sjukvårdslagen och en intervju med frågor gällande verksamhet/kvalitet. Vid intervjutillfället med personalen deltar inte ledningen, detta för att personalen ska känna att de kan uttrycka sig fritt. Dokument som granskats vid uppföljningen av Lyckåsens gruppbostad är: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Checklista egenkontroll Verksamhetsberättelse år 2013 och verksamhetsplan år 2014 Rutiner för synpunkter och klagomål Genomförandeplaner för brukarna (avidentifierade) Individuella kompetensutvecklingsplaner för personalen, två stycken (avidentifierade) Brandsäkerhetsrutiner Lokal instruktion för läkemedelshantering Förtroendeberättelse 2014 Frösunda omsorg AB Kvalitetsplan för Lyckåsens gruppbostad I rapporten redovisas en sammanfattning av den inskickade dokumentationen och intervjusvaren. Under varje stycke finns kommentarer från verksamhetscontroller baserat på ingånget avtal, lagar, rutiner och författningar. Rapporten avslutas med åtgärdspunkter för verksamheten. Verksamheten ska i socialnämnden två månader efter att rapporten först redovisats i socialnämnden återrapportera, muntligen och skriftligen, hur de tänker arbeta med åtgärdspunkterna. När rapporten från uppföljningen är klar redovisas den för utföraren, kommunens vårdoch omsorgschef och för socialnämnden. Utförarens verksamhetschef har fått möjlighet att sakgranska rapporten innan den slutförs och skickas vidare till kommunens vård- och omsorgschef och socialnämnden. Uppföljningsgruppen genomförde en fördjupad uppföljning av Lyckåsens gruppboende den 22 oktober 2014. Uppföljningsgruppen bestod av Malin Eriksson, verksamhetscontroller och ansvarig för uppföljningen, Eva Lejman, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt Barbro Donnerheim, utvecklingsledare vård och omsorg. 2

LYCKÅSENS GRUPPBOENDE Lyckåsens gruppboende har funnits som verksamhet sedan 1996. Mellan 2007 och 2012 har Carema, vårdföretaget Orkidén, utfört driften av boendet. Dessförinnan drev kommunen boendet i egen regi. Sedan 1 februari 2013 utför Frösunda Omsorg AB driften. Boendet ligger i ett bostadsområde omgivet av villor och flerfamiljshus i Knivsta tätort. Byggnaden är en trävilla med trädgård. Boendet har sex lägenheter samt gemensamhetsutrymmen och personalutrymmen. Organisation Lyckåsens gruppboende drivs på entreprenad av företaget Frösunda omsorg AB 2. Avtalet med Knivsta kommun löper mellan 2013-02-01 till och med 2016-02-29 med möjlighet till förlängning till och med 2018-12-31. Frösunda innehar även driften av Dadelvägens gruppboende i Knivsta. Av den anledningen har Dadelvägen och Lyckåsens gruppboenden samma verksamhetschef 3. Verksamhetschefen arbetar totalt 75 % och fördelar sin arbetstid jämnt mellan de båda boendena. Nuvarande verksamhetschef har valt att avsluta sin tjänst per 2014-11-30. Ny verksamhetschef är rekryterad internt inom Frösunda och startar sitt uppdrag i början av december. Den nya verksamhetschefen kommer enbart att ansvara för Lyckåsen, Dadelvägen får en annan chef. Antal årsarbetare vid Lyckåsens gruppboende är 6,2 (exklusive chef 0,375 åa), varav 3 % är timanställd personal. Arbetsplatsträffar (APT) hålls regelbundet var fjärde vecka och leds av verksamhetschefen. Målgrupp och bemanning I gruppbostaden bor fem personer i åldrarna 24-85 år, tre kvinnor och två män. Samtliga brukare har måttlig till grav utvecklingsstörning, personkrets 1. Tre av brukarna saknar tal. Alla brukare har bott en längre tid på Lyckåsen. Fyra av fem brukare har sysselsättning dagtid under vardagarna via daglig verksamhet (en brukare har DV fyra av fem dagar). En brukare är pensionerad. Verksamheten har vaken nattpersonal. Bemanningen på boendet ser ut enligt följande: Vardag: Kl. 7,15 15,15: en personal Kl. 15,00 21,00, 15,30 22,00: två personal 2 Frösunda omsorg AB benämns som Frösunda i resterande del av rapporten. 3 Från och med december 2014 har gruppbostäderna olika verksamhetschefer. 3

Kl. 21,45 08,00: en personal (vaken) Helg: Kl. 7,45 20,45, 9,15 22,00: två personal Kl. 21,45 8,00: en personal (vaken) Verksamhetschefen arbetar måndag till och med fredag, 75 % under kontorstid. REDOVISNING AV DOKUMENTATION OCH INTERVJUER AVSEENDE KVALITET Här nedan redovisas en sammanfattning av den inskickade dokumentationen och de svar som uppgetts vid intervjuerna. Inom varje område kommentas informationen av verksamhetscontroller. Arbetssätt, mål och metoder Lyckåsens gruppboende arbetar bland annat med tillämpad beteende analys, TBA. Inom TBA analyserar man oönskade beteenden hos individer för att förstå varför beteendet förekommer och försöker sedan hjälpa individen att utveckla ett annat, önskvärt beteende. Personalen har fått handledning i TBA av en handledare som har en högre TBA-utbildning. Verksamheter använder sig av pictobilder. Vid intervjuerna uppger såväl medarbetarna som ledning att man arbetar aktivt med att sätta brukaren i fokus och arbetar för att tillgodose brukarens behov och vilja i den utsträckning det är möjligt. Man arbetar med att bibehålla och utveckla brukarnas förmågor. Genomförandeplanerna ligger till grund för arbetet med brukarna. Under det senaste året har verksamheten arbetat med att ta bort begränsningsåtgärder i form av lås i brukarnas lägenheter på köksskåp, garderober och kylskåp, en grind in till det gemensamma köket samt avinstallerat ett rörelselarm som en av brukarna haft. Anledningen till detta var att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) ställt krav på det för att Frösunda skulle kunna erhålla ett tillstånd för att driva verksamheten. Vid intervjuerna uppger såväl ledning som personal att verksamheten har egna uppsatta mål samt att Frösunda har verksamhetsövergripande mål. Av verksamhetsplanen framgår att det finns uppsatta mål för enheten. Målen handlar om tillsyner, kunskaper om kritiska rutiner, dokumentationskvalitet inom Siebel, nöjd kund index, beläggning och antal platser, nöjd medarbetarindex samt sjukfrånvaro. Till målen finns specifika mätmetoder samt vad målvärdet ska vara. För att uppnå målen ska verksamhetschefen och medarbetarna arbeta med tre olika beteenden. Vilka beteenden enheten ska arbeta med väljer verksamhetschefen ut från ett antal av Frösunda förutbestämda beteenden, till exempel Möter kundens behov på ett kreativt, flexibelt och ett unikt sätt. 4

I verksamhetsplanen har man också gjort en så kallad SWOT-analys där man tittar på verksamhetens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hur man ska arbeta vidare med dessa framgår inte. I verksamhetsberättelsen beskriver man verksamheten samt att man kort beskriver vad som hänt det senaste året utifrån brukare, anhöriga/god man, samarbetspartners och medarbetare samt vad man förväntar sig av dessa områden det aktuella året. Det finns en bestämd mall från Frösunda för såväl verksamhetsplan som verksamhetsberättelse. Varken ledningen eller personalen känner till Knivsta kommunfullmäktiges uppsatta mål. Kommentar Att det finns framtagna mallar från Frösunda Omsorg AB för hur verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska skrivas i verksamheterna är bra. Däremot finns det ingen tydlig koppling mellan verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen följer inte upp målen och ger inte någon beskrivning av hur man arbetat med uppsatta mål. Mallarna för verksamhetsplan och verksamhetsberättelse är mycket olika och ger ingen bild av att dessa två produkter ska följa varandra. Målen som verksamheten har satt upp upplevs vara styrda från Frösunda då ett antal av målen inte är kompatibla med verksamheten. Exempelvis mål om antal platser i verksamheten, och hur många platser verksamheten ska öka med kommande år. SWOT-analysen i verksamhetsplanen är bra, men det framgår inte hur man ska arbeta med identifierade svagheter och hot. De identifierade svagheterna och hoten återspeglas inte i de framtagna målen för verksamheten. Verksamheten (ledning och personal) bör känna till kommunfullmäktiges mål då det framgår av avtalet mellan Frösunda Omsorg AB och Knivsta kommun att utföraren skall ställa sig bakom kommunfullmäktiges mål för kommunal verksamhet. Samtidigt har kommunen ett ansvar att kommunicera målen till utföraren, vilket inte skett enligt utföraren. Trots detta åligger det utföraren att hålla sig uppdaterade på kommunfullmäktiges mål, bland annat finns de tillgängliga på kommunens hemsida. Samtliga begränsningsåtgärder är borttagna och verksamheten har fått beslut i december 2014 från IVO om tillstånd att bedriva verksamhet. Personal och ledning Verksamhetschefen har studerat det sociala omsorgsprogrammet med inriktning äldre och funktionshindrade om 240 högskolepoäng. Hon har även erfarenhet som biståndshandläggare, ledsagare inom LSS samt att hon arbetat som elevassistent till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Av medarbetarna har fyra av sex en grundläggande omsorgsutbildning på gymnasienivå eller motsvarande. Av de som saknar utbildning har en av medarbetarna påbörjat omsorgsutbildning och en av medarbetarna går i pension vid årsskiftet 2014/2015 varpå 5

utbildning inte är aktuellt. Den person man anställt från årsskiftet har omsorgsutbildning på gymnasial nivå. Samtliga medarbetare har titeln boendestödjare. Introduktion av nyanställd personal genomförs av både verksamhetschef och medarbetare. Verksamhetschefen går igenom en checklista med information om rutiner, sjuksköterskerutiner, tystnadsplikt, praktiska göromål och information om samtliga brukare. Efter genomgång av checklistan få den nyanställde gå minst två arbetspass dubbelt med befintliga medarbetare. Om den nyanställde vill får den gå fler pass dubbelt. Medarbetarna uppger vid intervjun att de är nöjda med introduktionsförfarandet. Introduktion av ny verksamhetschef görs centralt av Frösunda. Ny verksamhetschef går dubbelt med föregående verksamhetschef i två veckor. Medicinsk introduktion bokas in med ansvarig sjuksköterska. Vikarier får känna efter själva om de vill dela medicin eller inte. Sjuksköterskan går igenom hur man ger medicin och visar medicinskåpet. På vilket sätt medicinen ska ges till respektive brukare framgår av genomförandeplanerna. Vad gäller brandsäkerheten finns en brandskyddsansvarig utsedd i personalgruppen. Verksamhetschef är dock ytterst ansvarig. Brandskyddsansvarig utför egenkontroll avseende brandsäkerhet. Kommunfastigheter sköter larm och brandutrustning. Utrymningsplan och brandsäkerhetsrutiner finns. Verksamhetschefen upplever att personalen är väl insatta i brandsäkerhetsrutinerna. Inga brandövningar har genomförts sedan Frösunda tog över driften. Brandvarnare finns i varje lägenhet. Frösunda har en brandskyddspolicy som gäller samtliga verksamheter och enheter. Ambitionen är att man ska arbeta aktivt med brandskyddet enligt gällande lagar och föreskrifter och att medarbetarna ska ha grundläggande kunskap och nödvändig information för att kunna agera snabbt och säkert vid eventuella tillbud. Medarbetarna uppger att det förekommer väldigt lite hot och våld. Det finns en pärm med skriftliga rutiner kring hot och våld; hur man ska agera och vart man kan vända sig vid hot och våld-situationer. I pärmen finns även rutiner för kriser, akut sjukdom, personalbrist med mera. Avseende arbetsmiljön uppger medarbetarna att ventilationen är mycket dålig i gemensamhetsutrymmena. I basen är det väldigt kallt på vintern och värmen hänger inte med då det blir kalla dagar. Detta är främst jobbigt vid nattarbete. Om somrarna är det mycket varmt. Detta har felanmälts till Kommunfastigheter, men man upplever inte att något har hänt efter anmälan. Den psykosociala arbetsmiljön är bra anser medarbetarna. Ibland kan det vara stressigt vid ensamarbete, framförallt i och med att begränsningsåtgärderna är borttagna (grindar, lås). Att det är mer stressigt nu menar medarbetarna beror på att man måste passa några av brukarna som har en benägenhet att bland annat tömma ut skafferivaror eller kasta saker i toaletten samt att det finns en brukare med blodsmitta och en med clostridium difficile 4. Detta har medarbetarna lyft till verksamhetschefen som 4 Bakterie som växer i antal och ger problem med bl.a. diarré, feber etc. när tarmfloran rubbas vid användning av antibiotika. Smittsamt. Källa: www.1177.se 6

har satt in extra personal vid behov. Dock har ingen fast lösning träffats. Medarbetarna tycker att det har funkat bra då en extra personal har kallats in, och man varit tre som jobbat. Inga arbetsskador har skett det senaste året. Det förekommer dock en del tunga lyft. Arbetsmiljön är en stående punkt på APT. Frösunda har blanketter som ska fyllas i vid tillbud på arbetsplatsen. Det finns ett fackligt arbetsmiljöombud som personalen kan vända sig till. Samarbetet mellan medarbetarna är mycket gott tycker de själva vid intervjun, man menar att arbetskamraterna är som en familj. Man kan tycka olika, men det är okej. Verksamhetschefen uppger att medarbetarna är mycket mån om brukarna och även verksamhetschefen uppger att samarbetet mellan medarbetarna är gott. Informationsflödet från verksamhetschef till medarbetarna sker främst genom mail och telefon om verksamhetchefen inte är på plats på boendet. Verksamhetschefen är mycket omtyckt av medarbetarna. Kommentarer Två medarbetare saknar grundläggande omsorgsutbildning på gymnasial nivå eller liknande. Av avtalet mellan Frösunda Omsorg AB och Knivsta kommun gällande Lyckåsens gruppboende framgår det att fast anställd personal skall ha adekvat utbildning och att boendestödjare ska ha minst grundläggande (gymnasienivå) omvårdnadsutbildning eller motsvarande. Frösunda bedöms uppfylla kravet då en av medarbetarna som saknar utbildning går i pension vid årsskiftet 2014/2015 och den som anställs efter denna medarbetare har adekvat utbildning samt att den andra medarbetaren som saknar utbildning har påbörjat utbildning. Avseende arbetsmiljön bör man ytterligare utreda möjligheterna att åtgärda kylan/värmen i gemensamhetsutrymmena. Skriftliga rutiner för brandskydd finns och är kända av medarbetarna. Kompetensutveckling, handledning och bemötande Samtliga medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan. Dessa uppdateras vid medarbetarsamtal och även löpande efter att en utbildning genomförts. Verkssamhetschefen har en individuell kompetensutvecklingsplan upprättad av regionchef. Det finns även kompetensutvecklingsprogram för enheten med utbildningar som är obligatoriska. Utbildningarna genomförs via Frösundaakademin. Ett antal av dessa är obligatoriska, t.ex. basala hygienrutiner, trycksår, undernäring hos äldre, tugg och sväljsvårigheter, värdegrund, TBA, beteendemässiga och psykiska problem vid demens. Utbildningarna är interaktiva. Verksamheten har även fått inbjudningar att delta i föreläsningar från habiliteringen, S:ta Maria gruppbostad och Knivsta kommun. Ingen medarbetare vid Lyckåsen har dock haft möjlighet att delta. 7

Medarbetarna har haft handledning en gång i månaden under det senaste året från handledare anställd av Frösunda. Handledningen har varit så kallad metodhandledning med anledning av nya arbetssätt på grund av de borttagna begränsningsåtgärderna. Medarbetarna har haft behov av att få handledning i hur man hanterar nya problembeteenden. Verksamhetschefen ger ingen direkt handledning, utan bistår med tips och råd om någon situation uppstår på boendet. Risk- och säkerhetsanalyser genomförs i samband med att genomförandeplanen uppdateras. Det finns även en generell risk- och säkerhetsanalys för boendet. Inga allvarliga händelser har skett det senaste året. Bemötandefrågor diskuteras på APT och vid medarbetarsamtal. Medarbetarna har pratat om vad man speciellt ska tänka på i kontakt med vissa brukare. Medarbetarna upplever inte att de brustit i sitt bemötande, utan endast något missförstånd kan ha skett. De har pratat om hur man ska bemöta brukarna så att de inte ska känna sig kränkta. Kommentarer Handledning erbjuds vid behov. Handledning bör ges regelbundet för att uppfylla kravet i avtalet mellan parterna. I avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda omsorg AB framgår att utföraren skall se till att medarbetarna har handledning för att medarbetarna ska underhålla den utbildning, erfarenhet och kompetens som krävs för att utföra arbetet på ett professionellt sätt. Samma gäller för fortbildning och vidareutbildning. Kompetensutveckling och fortbildning sker inom Frösundakoncernen genom interaktiva utbildningar som Frösunda utformat. Huruvida dessa utbildningar är evidensbaserade är oklart. Medarbetarna bör ges möjlighet att delta i extern kompetensutveckling, till exempel från Habiliteringen, Knivsta kommun, Landstinget, andra gruppboenden med flera. Boendemiljö Boendet består av sex lägenheter om cirka 35 kvm vardera. Fem av lägenheterna används av brukare, den sjätte används som personalutrymme. Lägenheterna består av kombinerat kök/vardagsrum, sovalkov och badrum. Alla lägenheter har uteplats. Utöver lägenheterna finns gemensamhetsutrymmen i form av kombinerat kök/vardagsrum, tvättstuga och hall. Gemensamhetsutrymmena är för litet menar personalen, i och med att brukarna och personalen vistas där så mycket. I övrigt finns personalutrymmen. Boendet är handikappanpassat. Medarbetarna anser inte att lokalerna är optimala för verksamheten. Tidigare fanns lås på brukarnas egna kylskåp, och på någon brukares badrumsskåp, på kylsåpet i gemensamhetsutrymmet samt att det fanns en grind in till köket. Dessa är nu borttagna då IVO har meddelat att detta är ett krav för att Frösunda ska kunna få tillstånd att driva verksamheten. Nattpersonalen ansvarar för städning av gemensamhetsutrymmen, och dagpersonalen ansvarar för städning av brukarnas lägenheter. Om brukaren kan hjälper den till vid 8

städning av sin egen lägenhet. Det finns skriftliga rutiner för städning. Tagytor spritas varje natt, rutiner finns för detta. Fönsterputsning genomförs av personalen. Tvätta gör man i den gemensamma tvättstugan. Alla brukare har sin egen tvättdag. Medarbetarna hjälper till och tvättar kläderna. Alla brukare har en egen tvättkorg. Om tvätten är mycket smutsig (avföring, kräk el. liknande) läggs den i en platspåse inne i brukarens lägenhet och bärs sedan till tvättstugan. När medarbetarna tvättar kläder tillhörande brukare med blodsmitta använder de skyddskläder. Brukarnas värdehandlingar är inlåsta i ett kassaskåp. Värdehandlingarna ligger i personliga skrin inne i kassaskåpet. Nyckel till kassaskåpet ligger i en låda på kontoret. Det är kontaktmannen som har ansvar för sin brukares nyckel till skrinen. Varje brukare har även en privat plånbok löst liggandes i kassaskåpet så att medarbetaren/brukaren kan komma åt pengar även om kontaktmannen är sjuk. Det finns en nyckelansvarig inom personalgruppen. Skriftliga rutiner för nyckelhantering saknas. Anhöriga är välkomna dygnet runt till boendet. Boendet är bemannat dygnet runt, endast undantagsvis är boendet obemannat dagtid (ifall någon brukare behöver ledsagning av medarbetare dagtid). Boendet går alltid att nås via telefon. Verksamheten håller på att skriva en tillgänglighetplan. Kommentarer Boendets utformning är ändamålsenlig och följer de lagar och allmänna råd som finns om utformning av gruppbostad. Boendet upplevs anpassat efter brukarnas behov och förutsättningar. Däremot upplevs gemensamhetsutrymmet, basen, vara väldigt kal och spartanskt inredd. Basen känns inte hemtrevlig och liknar inte en hemmiljö. De borttagna begränsningsåtgärderna har inneburit en del förändringar i medarbetarnas arbetssätt. Förändringen i boendemiljön har delvis lett till att medarbetarna måste hålla koll på några brukare extra mycket samt att man måste arbeta med att hantera vissa brukares beteenden i och med att lås är borttagna. Medarbetarna har, som tidigare skrivits, fått handledning i hur man ska bemöta brukarnas beteenden i den nya boendemiljön. Vid intervjuerna av medarbetarna framställs förändringen i boendemiljön som något som har varit och fortfarande är jobbigt och betungande för medarbetarna. Det upplevs som att medarbetarna främst ser till sina egna behov i detta, att det är betungande och krångligt att behöva ändra arbetssätt för att det ska fungera för brukarna. Den nya boendemiljön innebär självklart en omställning även för brukarna. Några brukare har blivit oroliga av den stora förändringen. Trots detta är det något positivt att brukarna medmänniskor inte längre begränsas av lås och grindar i sin egen bostad. Verksamheten bör arbeta med kundfokus i denna fråga och verksamhetschefen bör ta ledningen i arbetet. Av avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda framgår att personalens grundsyn skall vara att brukarnas behov alltid kommer i första rummet. Skriftliga rutiner för nyckelhantering bör tas fram. 9

Information, delaktighet och integritet, samt individuell planering och dokumentation Verksamheten använder Siebel som dokumentationsprogram, i enlighet med avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda. All månadsanställd personal har tillgång till Siebel, samt de vikarier som arbetar mycket. I övrigt har man en almanacka i personalrummet med information om läkarbesök, frisörbesök etc., samt att man skriver personalmeddelanden/daganteckningar i en Word-fil i datorn. Verksamheten upplever att det tar mycket lång tid att få behörighet till Siebel. Informationsöverföring mellan medarbetarna mellan arbetspassen sker muntligen, samt att alla ska läsa i Siebel dagligen. Samtliga nyanställda undertecknar ett avtal om tystnadsplikt. Verksamheten har även fått handledning inom tystnadsplikt under senaste året, man har då bland annat diskuterat hur medarbetare sinsemellan får prata om brukarna och med gode män. Rutiner finns i rutinpärmen angående detta. Medarbetarna upplever att arbetet runt sekretess fungerar bra. Information från verksamheten till god man/anhörig sker främst genom telefon, vid besök, mail samt informationsbrev från verksamhetschefen. Kontakten sker enligt önskemål från god man/anhörig och detta skrivs in i genomförandeplanen, uppger medarbetarna. Verksamheten bjuder även in till anhörigmöten. I arbetet med delaktighet för brukarna har man bland annat boendemöten en gång i veckan. På mötena tas önskemål om mat och aktiviteter upp. Då många saknar tal är det svårt att få alla delaktiga på boendemötet. Medarbetarna arbetar med bildscheman för dem som inte kan förmedla sina önskemål via tal. Skriftliga rutiner för synpunkter och klagomål finns och de är kända av medarbetarna. Klagomål är en stående punkt på arbetsplatsträffar. För att upprätthålla brukarnas integritet knackar medarbetarna alltid innan de går in i brukarens bostad. I genomförandeplanen framgår det hur brukaren vill att den intima hygienen ska utföras. Alla brukare har en genomförandeplan, en brukare har en samordnad individuell plan. Vid upprättande av planen deltar kontaktman, brukaren (om brukaren har tal), och god man. Om brukaren inte kan prata, gör medarbetarna en plan utifrån att de känner brukaren och känner till hur denne vill ha saker utförda. Uppföljning av genomförandeplan sker var sjätte månad. Samma personer är med vid uppföljningen som vid upprättande av planen, dock är inte alltid brukaren med. Verksamhetschefen anser att verksamheten behöver bli bättre på att formulera och konkretisera genomförandeplanerna, med tydligare, mätbara mål. Hur vardagligt stöd ska ges till brukaren utifrån brukarens förmåga att bibehålla självständighet skrivs in i genomförandeplanen. Verksamheten uppger att bemötande är något man arbetar med i genomförandeplanerna, man dokumenterar hur brukaren vill bli bemött i olika situationer. Man bemöter varje individ på deras nivå. Bemötande har också diskuterats vid handledning. Verksamhetschefen har inte upplevt några brister i bemötandet. 10

Verksamheten har regelbundna uppföljningar med kommunens biståndshandläggare. Verksamheten upplever att uppföljningarna fungerar bra, men önskar att biståndshandläggarna hade bättre framförhållning vad gäller att planera in uppföljningarna. Brukare, personal, god man och kontaktman brukar delta vid dessa möten. Verksamheten måste säkerställa att sekretessen inte bryts i daganteckningarna och den almanacka man använder sig av. Samverkan med samverkansparter såsom daglig verksamhet, sjuksköterska, biståndshandläggare m.fl. fungerar bra. Kommentarer Bemötandefrågor bör vara ett återkommande tema då bemötande inte är en engångsfråga som man arbetar med och sedan bockar av som klart. Att bemötande är ett levande ämne är särskilt viktigt i en verksamhet som Lyckåsen där bemötande har stor påverkan på brukarnas beteende. Genomförandeplanerna är utformade på olika sätt, gemensamma rubriker finns i samtliga genomförandeplaner men hur man uttrycker sig och detaljrikedomen skiljer sig åt. Av de inskickade genomförandeplanerna (avidentifierade) framgår det inte hur kontakt ska ske med anhörig eller god man, eller hur medicin ska ges till brukarna, vilket man uppgett vid intervjuerna att det ska göra. Verksamhetschefen lyfter ett behov att konkretisera genomförandeplanerna och ha mätbara mål och delmål. Utan mätbara mål är det svårt, om inte omöjligt, att vid en uppföljning värdera om målen är uppfyllda eller inte. Genomförandeplanerna bör i största möjliga mån ha mätbara mål. Verksamheten bör även arbeta för att få brukarna mer delaktiga vid framtagande och uppföljning av genomförandeplanen, i enlighet med avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda. Kommunens biståndshandläggare bör kunna ha god framförhållning vid sina uppföljningar. Kontaktmannaskap Samtliga brukare har en kontaktman. Medarbetarna utser kontaktmän på arbetsplatsträffarna (APT). Om en brukare vill byta kontaktman diskuteras detta på APT. Ett kontaktmannaskapskontrakt upprättas alltid där det framgår kontaktmannens arbetsuppgifter. Kontraktet undertecknas av kontaktmannen, god man och verksamhetschef. Medarbetarna upplever att arbetet runt kontaktmannaskapet fungerar bra. De känner sig trygga med arbetssättet. Ingen utbildning genomförs i kontaktmannaskap, utan föregående kontaktman går igenom arbetsuppgifterna vid byte/ny kontaktman. Kontinuiteten i kontaktmannaskapet är gott. 11

Kommentarer Arbetet med kontaktmannaskap är i enlighet med avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda. Aktiviteter, kost och hälsa För att bejaka ett hälsofrämjande levnadssätt arbetar verksamheten främst med kost men även med aktiviteter och regelbunden kontakt med sjuksköterska. Man lagar varierad kost uppger man, och har gått över till ekologiska matvaror i största möjliga mån. Verksamheten har kontakt med dietist från habiliteringen. Personalen vid boendet lagar maten utifrån en sjuveckorsmatsedel som är framtagen tillsammans med brukarna. Någon brukare deltar vid matlagningen, och någon brukare lagar mat med personalen i sitt egna kök någon gång i veckan. Ungefär 50 % av all mat som lagas är halvfabrikat. Maten berikas med extra smör och grädde för några brukare. Några brukare har näringsdryck för att de inte ska gå ner i vikt. En brukare bör inte gå upp i vikt, det står med i vårdplanen uppger personalen. Ingen i personalen har någon specifik utbildning inom kost/nutrition. Däremot finns livsmedels- och hygienansvarig. Biträdande verksamhetschefen uppger att fyra av sex medarbetare har genomgått en interaktiv utbildning inom basala hygienrutiner, där livsmedelshygien är ett block i utbildningen. Brukarnas kontaktmän är ansvariga för kostfrågorna för sina brukare. Daglig verksamhet ansvarar för inköp av matvaror till Lyckåsen. De individuella aktiviteter som erbjuds är bland annat promenader, gemensam fika, cafébesök, restaurangbesök, IKEA, utflykter på helger, dans, sittgymnastik, Friskis- och svettis, handling, 4h besök m.m. Medarbetarna har inte möjlighet att åka iväg enskilt med varje brukare dagligen. Kommentarer Relativt stor andel av maten som lagas är halvfabrikat. Någon form av fortbildning eller kompetensutveckling för personalen i kost- och näringslära kan vara att rekommendera, då verksamheten saknar denna kompetens. Samtlig personal bör genomgå utbildning i livsmedelshygien i enlighet med den lag som styr detta (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, bilaga II). Systematiskt kvalitetsarbete Frösunda Omsorg AB har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som verksamheten använder. Ansvarig för systemet och dess huvudprocesser är koncernledningen. Ledningssystemet består av tio delar eller manualer som alla har direkt koppling till SOSFS 2011:9. 12

Egenkontroll utförs tre gånger om året och följer en fastställd checklista utifrån det framtagna ledningssystemet. Egenkontrollen rapporteras sedan till regionchef/affärsområdeschef. Egenkontrollen/checklistan ska säkerställa att verksamheten utför sina arbetsuppgifter lagenligt, tryggt och säkert. Verksamhetschefen tar fram månadsrapporter utifrån kvalitet (medarbetare, budget, kvalitet, avvikelser m.m.) som rapporteras till regionchefen och sedan skickas vidare till koncernledningen. Man har även gränsöverskridande kvalitetsråd där verksamhetschef och personal från det egna boendet och andra boenden deltar. För verksamhetschefen finns även kollegial kontroll som sker två gånger per år. Verksamhetschefen arbetar årligen fram en kvalitetsplan för verksamheten. Kvalitetstänk är högt prioriterat inom Frösunda, uppger verksamhetschefen. Frösunda omsorg AB tar årligen fram en förtroenderedovisning där de sammanfattar årets kvalitetsarbete (för hela koncernen). Medarbetarna uppger att kvalitetsarbetet sköts av verksamhetschefen och att arbetet tas upp på personalmöten. De är medvetna om att Frösunda omsorg AB har ett kvalitetsledningssystem, vilket de tror kan vara en lista man prickar av, men man vet inte exakt. Medarbetarna uppger vidare att verksamheten behöver ses över löpande för att säkra kvaliteten. Vid planeringsdagar har verksamhetschefen tagit upp punkter som kan förbättras och diskuterat detta tillsammans. Frösunda tar årligen fram en förtroenderedovisning. Förtroenderedovisningen ska ge en öppen, transparent och samlad bild av Frösundas kvalitetsarbete. Nöjdhet hos brukaren märker medarbetarna på brukarnas kroppsspråk samt att en kundundersökning genomförs av Frösunda omsorg AB vartannat år, uppger medarbetarna vid intervjun. Vad är verksamheten extra bra på? Medarbetarna anser att verksamheten är extra bra på individanpassning, att försöka göra brukarnas vardag och liv till ett så bra liv som möjligt. Sammanhållningen inom personalgruppen, vilket sprider sig till brukarna som ringar på vattnet. Bra verksamhetschef. Verksamhetschefen anser att medarbetarna känner brukarna mycket väl, att medarbetarna är mycket engagerade i brukarna och ser brukarna och boendet som deras andra hem. Man ser till varje brukares unika situation och behov. Kommentarer Att döma av det inskickade materialet samt företagets egna utsagor är ledningssystemet i enlighet med SOSFS 2011:9. Lyckåsens gruppbostad behöver jobba med att i det systematiska kvalitetsarbetet involvera medarbetarna i kvalitetsarbetet och kvalitetstänket. Av intervjuerna framgår 13

det att medarbetarna inte har kunskap om vilket kvalitetsarbete som sker i verksamheten. För att lyckas i kvalitetsarbetet måste det genomsyra hela verksamheten, från rot till topp, och medarbetarna måste vara delaktiga. Enligt SOSFS 2011:9 ska personalen vara delaktig i arbetet. Inför uppföljningen av Lyckåsens gruppbostad efterfrågades kvalitetsberättelsen, som enligt avtalet ska skickas in till kommunen varje år. Det som skickats in vid begäran av kvalitetsberättelsen är en förtroenderedovisning från Frösundakoncernen samt en kvalitetsplan för Lyckåsens gruppbostad. Förtroendeberättelse kan inte likställas med den kvalitetsberättelse som ska skickas in. Inte heller den kvalitetsplan som skickats in kan anses motsvara en kvalitetsberättelse enlighet med vad som beskrivs i SOSFS 2011:9. Kvalitetsplanen liknar verksamhetsplanen och innehåller i princip samma information som verksamhetsplanen. REDOVISNING AV DOKUMENTATION OCH INTERVJUER AVSEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kontinuerligt genomförs fördjupade uppföljningar av hälso- och sjukvårdens kvalité i varje verksamhetsområde. Det gäller såväl hälso- och sjukvårdsverksamhet i egen regi, som hos privata utförare, och det omfattar vårdgivare inom äldreomsorgen och inom verksamhet för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den fördjupade uppföljningen sker i samverkan med verksamhetskontroller, men det är medicinskt ansvarig sjuksköterska som har huvudansvaret för kvalitetsuppföljning avseende lagstiftning och ingångna avtal inom hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvarig sjuksköterskan har granskat följande områden: Rutiner för kontakt med legitimerad personal när den enskildes tillstånd så fodrar Läkemedelshantering Samordning av vård- och omsorgsbehov Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Tandvårdsstöd och tandhälsa Fotvård Vård och omvårdnad vid inkontinens Rehabiliterande och habiliterande hjälpmedel Basala hygienrutiner Kvalitetsregister Avvikelsehantering Preventivt arbete gällande fall och trycksår 14

Här nedan redovisas resultatet i den granskning som genomförts. Rutiner för kontakt med legitimerad personal när den enskildes tillstånd så fodrar Aktuella uppgifter om namn och telefonnummer till legitimerad personal finns samlat i specifika pärmar. Rutiner för att kontakta hälso- och sjukvårdspersonal vid förändrat hälsotillstånd, kontorstid såväl som jourtid, var väl känt hos personal. Läkemedelshantering Aktuella lokala instruktioner för läkemedelshantering finns i verksamheten. De lokala läkemedelsrutinerna följs upp av den kommunala sjuksköterskan vid delegering. För att försäkra att rutiner är väl kända ombeds varje medarbetare repetera innehållet i den lokala läkemedelshanteringen vilket även följs upp av ledning. Alla personbundna läkemedel förvaras inlåsta i medicinskåp inne i brukarens lägenhet. Enligt personal förekom det för tillfället flytande läkemedel i olåst kylskåp. Vid behov av tillfällig medicinering kontaktas alltid den kommunala sjuksköterskan, dag- och jourtid. Undantag i vid behovsmedicinering skedde hos brukare med diagnosticerad epilepsi och risk för epilepsianfall. Enbart reellt kunnig personal fick denna delegering av ansvarig sjuksköterska. Särskilt skrivna instruktioner för omhändertagandet fanns utarbetat. För säker informationsöverföring mellan kommunal och landstingsdriven vård i samband med läkarbesök, bifogades anvisad blankett innehållande kontaktuppgifter till den kommunala sjuksköterskan. Rutinen är väl känd av personal. Förvaring och administrering av läkemedel fungerar i princip bra. Samordning av vård- och omsorgsbehov Personal beskrev de omvårdnads- och vårdbehov som fanns hos de boende och att information alltid vidareförmedlades till den kommunala sjuksköterskan via Siebel, till exempel sår, viktnedgång, sömnproblem, smärta, lungproblem, epilepsianfall, ovilja att inta ordinerade läkemedel och smittrisker. Trots det fanns inte samordnade individuella planer upprättat för brukare i verksamheten. Rutiner för samordnad individuell plan behöver säkerställas. Dokumentation av olika behov, planerade åtgärder och vem/vilka som ansvarar för uppgiften måste förtydligas. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Större delen av de boende får sina läkemedel via APO-doser (apotekets dispenserade läkemedel i påsar) och läkemedelsdosett. Personal på boendet får efter den kommunala sjuksköterskans delegeringsförfarande och beslut, rätt att administrera läkemedel åt de boende. De är då att räkna som hälso- och sjukvårdspersonal och har ett personligt ansvar för sina delegerade arbetsuppgifter. 15

Personal känner väl till de rutiner som gäller vid hantering och administrering av läkemedel. Tandvårdsstöd och tandhälsa Personal känner till rätten till nödvändig tandvård och beskriver det praktiska omhändertagandet gällande årlig munhälsobedömning av tandhygienist. Utbildning i det praktiska omhändertagandet vid munhälsovård har inte genomförts. Rutiner för utbildning i munhälsovård behöver säkerställas. Fotvård Var sjätte vecka kommer fotvårdspecialist till boendet. Vård och omvårdnad vid inkontinens Det finns en brukare med urininkontinens men är inte utrett av sjuksköterska och/eller läkare. Preventivt arbete för att förebygga inkontinensproblem förekommer, men genomförs ej systematiskt och ingen dokumentation finns. Ingen av de boende har kvarliggande urinkateter. Rehabiliterande och habiliterande hjälpmedel Individuellt förskrivna hjälpmedel görs av Rehabenheten Knivsta kommun, egen regi. För närvarande finns rullstol, vårdarsäng, lyftsele/vårdarbälte, mobil lyft, duschstol, rollator och rörelselarm förskrivna. Personal upplever att instruktioner och handledning är knapphändig. Basutrustning av tekniska hjälpmedel och som skall tillhöra boendet saknas. I verksamheten förekommer skydds- och begränsningsåtgärder såsom rörelselarm. Rutiner för tillhörande basutrustning gällande tekniska hjälpmedel skall säkerställas. Riktlinjen för skydds- och begränsningsåtgärd skall användas i verksamheten. Basala hygienrutiner Hygienombud saknas i verksamheten trots erbjudande om extern utbildning av Vårdhygien, landstinget i Uppsala län (lul). Företaget erbjuder interna utbildningar till sina anställda. Huruvida dessa är evidensbaserade är oklart. Verksamheten uppger att de följer gällande föreskrifter för basala hygienrutiner. Verksamheten bör inrätta hygienombud som då kan samverka lokalt med övriga hygienombud i kommunen, Vårdhygien och MAS. Kvalitetsregister Inga nationella kvalitetsregister används. 16

Avvikelsehantering Verksamheten följer kommunens avvikelsehantering och rapporterar var fjärde månad, eller vid mer akuta situationer, direkt till MAS. Verksamheten har också ett eget avvikelsehanteringssystem. Rutiner för att informera om allvarliga missförhållanden och risk för vårdskada till ledning och sedan vidare till MAS är väl känd av personal och ledning. Preventivt arbete gällande fall och trycksår Verksamheten arbetar förebyggande med fallprevention, men det utförs inte systematiskt och med hjälp av andra kommunala yrkesgrupper så som sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. De flesta brukare är fysiskt aktiva och immobilitet förhindras genom promenader. För närvarande finns inga trycksår. Det fallpreventiva arbetet måste systematiseras, teambaseras och dokumenteras. EKONOMISK GRANSKNING AV FRÖSUNDA OMSORG AB GÄLLANDE LYCKÅSENS GRUPPBOENDE 5 Ekonomisk granskning av Frösunda Omsorg AB gällande Lyckåsens gruppbostad En övergripande ekonomisk granskning av Frösunda Omsorg AB har utförts i vilken följande granskningsmoment har inkluderats: 1. Granskning av att fakturering från Frösunda Omsorg till Knivsta kommun sker korrekt enligt gällande avtal 2. Kontroll av Frösunda Omsorgs kreditvärdighet och betalningsanmärkningar 3. Granskning och analys av Frösunda Omsorgs senaste årsredovisning (2013) I de delar som har granskats har inga avvikelser noterats som föranleder misstanke om bristande ekonomiska rutiner, svag ekonomisk ställning eller ekonomiska oegentligheter. Granskning av fakturering från Frösunda Omsorg till Knivsta kommun Vid granskning av leverantörsfakturor från Frösunda Omsorg beträffande Lyckåsens gruppbostad är bedömningen att fakturering sker i enlighet med gällande avtal. Ett utdrag ur Agresso med samtliga faktureringar från leverantören under perioden januari september 2014 har tagits fram. Utifrån detta konstateras att fakturering har skett månatligen och ett stickprov om två fakturor (februari och augusti) valdes ut för vidare granskning. Faktureringstidpunkt har varit den sista i respektive månad. Enligt avtalet ska en prisreglering ske per 2014-02-01, varvid dygnsersättningen ska justeras med 90 % av fastställt OPI, vilket för 2014 uppgår till 1,9 % (OPI för 2014 är 2,1 %). Det överensstämmer med den prisreglering som har fakturerats från och med 5 Skrivet av Emma Norman, ekonom Knivsta kommun. 17

februari. Vidare kontrollerades att betalningsvillkor och uppgifter på fakturorna är korrekta och följer avtalet. En avstämning mot det fakturerade antalet kunder gjordes mot beställarens dokumentation över Lyckåsens kunder (budgetfil ansvarsnummer 9323) och inga avvikelser noterades. Kontroll av Frösunda Omsorgs kreditvärdighet En kreditupplysning har inhämtats den 24 oktober avseende Frösunda Omsorg AB, organisationsnummer 556509-2482. Företagets kreditvärdighet värderas till riskklass 3 på en femgradig skala (där 1 anger högsta och 5 lägsta risk). Det framgår att företaget är registrerad som F-skatt och avregistrerad i momsregistret. Inga betalningsanmärkningar finns per den 24 oktober. Analys av årsredovisningen Företaget nettoomsättning uppgick 2013 till 1 672 029 tkr och företaget uppvisade ett negativt rörelseresultat. Avkastning på totalt kapital medel uppgick till 0,2 %, vilket är bättre än föregående år (2012) men sämre än historiskt (2010-2011). Rörelsemarginalen (det vill säga företagets vinst från rörelsen i förhållande till omsättning) följer samma trend och uppgick 2014 till - 0,6 % jämfört med -2,4 %. Båda dessa nyckeltal ligger under branschgenomsnittet. Föregagets soliditet uppgår till 29,8 % vilket är något högre än branschgenomsnittet. KUNDENKÄT En brukarundersökning har genomförts vid Lyckåsens gruppbostad för att ta reda på vad brukarna tycker om verksamheten. Verksamhetscontroller skickar enkäterna direkt till de boende tillsammans med frankerade svarskuvert som skickas direkt tillbaka till verksamhetscontroller. Detta för att säkerställa att enkäten inte besvaras av personalen samt för att garantera anonymitet för de boende. Enkäten består av 12 frågor med svarsalternativ utifrån en värderingsskala. Skalan går från Inte alls (siffran 1) till I högsta grad (siffran 5). I enkäten finns frågor om nöjdhet med den hjälp man får, trygghet, bemötande, inflytande, information, respekt, personaltillgänglighet, planering. Samtliga brukare har fyllt i den utskickade kundenkäten. Alla brukare har fått hjälp av god man, anhörig eller annan närstående att fylla i enkäten i någon grad. Enkätsvaren är till större delen positiva. Man kan dela upp enkätsvaren i två läger en del som nästan enbart gett höga betyg (enbart 4 och 5) och därav upplevs nöjda och del som har uppgett låga betyg/medelbetyg och därav upplevs till viss grad missnöjda. Den enkätfråga som fått lägsta betyg är frågan om brukaren har inflytande över hur hjälpen/stödet ges till brukaren. Tre av fem anser att de inte har tillräckligt inflytande över den hjälp de får. Enkätfrågorna återfinns i sin helhet i bilaga 1. 18

SLUTSATSER Utifrån de dokument som granskats, de genomförda intervjuerna och kundenkäten kan det konstateras att Lyckåsens gruppbostad generellt sett fungerar väl. Inga allvarliga brister har identifierats. Det finns dock ett antal områden verksamheten behöver arbeta med, och vissa punkter måste åtgärdas utifrån att det styrs i avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda. Av kundenkäten framgår att mer än hälften av alla brukare inte tycker att de har tillräckligt mycket inflytande över den hjälp de får. I avtalet mellan Knivsta kommun och Frösunda framgår att insatserna skall utföras i samråd med brukaren och att brukaren i största möjliga mån ska ha möjlighet att påverka insatserna. För att säkerställa brukarens inflytande och delaktighet måste verksamheten se till att brukaren har inflytande över insatserna. För de brukare som inte kan kommunicera via tal, måste alternativ kommunikation tillgodoses. Lyckåsen brister i kundfokus i vissa sammanhang. Bland annat i arbetet kring de borttagna begränsningsåtgärderna. Medarbetarna måste se till brukarnas bästa och alltid sätta brukarna i fokus. Det finns förståelse för att omställningen inneburit en stor utmaning för medarbetarna i och med att de behövt ändra sitt arbetssätt, men de arbetar i brukarnas hem och deras hem ska präglas av en hemmiljö, vilket det inte gjorde medan begränsningsåtgärderna fortfarande fanns enligt IVO. Eftersom medarbetarna hanterar livsmedel, tillagar maten och serverar maten måste alla medarbetare genomgå utbildning inom livsmedelshygien. Huruvida Frösundas interaktiva utbildning inom basala hygienrutiner uppfyller kraven på utbildning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien bilaga II, är svårt att uttala sig om utan att tillsammans med en livsmedesinspektör granska utbildningen och medarbetarnas kunskaper i området. Två av medarbetarna saknar utbildning inom basala hygienrutiner, där livsmedelshygien ingår. Dessa bör mist genomgå utbildning inom basala hygienrutiner. Verksamheten saknar skriftliga rutiner för nyckelhantering, detta bör snarast upprättas. Medarbetarna är medvetna om att någon form av systematiskt kvalitetsarbete utförs, men vet inte exakt vad det innehåller eller hur det utförs. Medarbetarna säger vid intervjun att det är verksamhetschefen som sköter kvalitetsarbetet. Medarbetarna är i allra högsta grad en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ska enligt SOSFS 2011:9 vara delaktiga i arbetet. Verksamhetschefen måste arbeta med att involvera medarbetarna i det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetarna har fått handledning som en punktinsats utifrån behovet av förändrade arbetssätt i och med de borttagna begränsningsåtgärderna. Även om handledningen för detta ändamål varit upprepad, ses det ändå som en punktinsats då handledning inte ges på regelbunden basis. Det är mycket bra att verksamheten erbjuder handledning utifrån vissa specifika områden/händelser då ett påkallat behov finns. Däremot bör handledning erbjudas regelbundet, oavsett om någon händelse inträffat. Enligt avtalet skall Frösunda se till att medarbetarna får handledning för att underhålla sin utbildning. Kvalitetsplanen för Lyckåsen och förtroendeberättelsen kan inte likställas med en kvalitetsberättelse utifrån SOSFS 2011:9 7 kap. 1, Allmänna råd. Kvalitetsplanen beskriver bland annat inte hur verksamheten arbetat med att systematiskt och 19