ÖVERSIKTLIG LANDSKAPSANALYS VÄG 1053, FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN. Yta för bild eller mönster. Malung- Sälens kommun, Dalarnas län

ÖVERSIKTLIG LANDSKAPSANALYS VÄG 1053, FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN Malung- Sälens kommun, Dalarnas län Samrådsunderlag Vägplan, 2016-01-18 Yta för bild eller mönster

Trafikverket Postadress: Trafikverket, 78189 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0175 PLANBESKRIVNING A3 liggande v. 1.0 Dokumenttitel: Översiktlig Landskapsanalys, Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen. Lokaliseringsutredning - samrådsunderlag Författare: Lorena Diaz, WSP Dokumentdatum: 2016-01-18 Ärendenummer: 2015/99333 Version: 1 Kontaktperson Trafikverket: Lars Bleckur, lars.bleckur@trafikverket.se Kontaktperson Konsult: Kenny Dolleris, kenny.dolleris@wspgroup.se Flygfoton:... Lantmäteriet med Trafikverkets godkännande Allmänt kartmaterial:... Lantmäteriet med Trafikverkets godkännande Foto:...WSP, om inte annat anges. Karin Frejd, Lorena Diaz, Sigrid Tuvall

Innehåll 10 Källor...14 1 Inledning...4 2 Landskapskonventionen...4 3 Samrådsunderlag...4 4 Förutsättningar för analysen...4 5 Landskapets uppbyggnad... 6 5.1 Geologi och jordarter...6 5.2 Topografi...6 5.3 Hydrologi - ytvatten...6 5.4 Naturmiljö...6 5.5 Friluftsliv...6 6 Landskapskaraktärer...8 6.1 Regionala landskap...8 6.2 Kulturlandskapet...8 6.3 Lokala landskapskaraktärer...8 6.3.1 Fjällandskapet...8 6.3.2 Produktionsskogen...8 6.3.3 Myrlandskapet...8 6.3.4 Vattendragen...8 6.3.5 Kuperat område norr om Rörbäcksnäs...8 6.3.6 Bebyggt landskap... 10 6.4 Landskapsbild, skala, rumslighet och struktur... 10 7 Landskapets känslighet...12 7.1 Myrlandskapet...12 7.2 Produktionsskogen...12 7.3 Kuperat landskap...12 7.4 Vattendrag...12 7.5 Friluftsliv...12 7.6 Bebyggt landskap...12 8 Gestaltningsavsikter... 13 9 Fortsatt arbete... 13

Översiktskarta som visar geografiskt läget för utredningsområde i Malung- Sälens kommun och i förhållande till gränsen till Norge. Rosa inringat område visar gränserna för utredningen. 1 Inledning WSP har på uppdrag av Trafikverket gjort en översiktlig landskapsanalys tillhörande projektet Flygplatsvägen, ny väg 1053, Sälens kommun, Dalarnas Län. Utredningsområdet har i och med utvidgningen av Sälens flygplats pekats ut som korridor för ny anslutande väg till och från flygplatsen (Åtgärdsvalstudie - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? 2015-06-18). Syftet med projektet är ta fram ett samrådunderlag för att utreda lokalisering för optimerad väglinje inom ett angivet utredningsområde samt ta fram en vägplan för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Landskapsanalysen med gestaltningsavsikter kommer att bli en del av samrådsunderlaget. Den översiktliga Landskapsanalysen ska belysa de karaktärer, värden och samband som finns i landskapet idag och bilda ett kunskapsunderlag till Trafikverkets fortsatta planeringsprocess. I detta skede, samrådsunderlag, är landskapsanalysen ett tidigt PM som ska ge en översiktlig beskrivning samt visa på översiktliga gestaltningsavsikter. Under detta skede av landskapsanalysen har viktiga faktorer och funktioner som format landskapet respektive som påverkar landskapet idag lyfts fram. Arbetet har utförts genom platsbesök, samlande och analyser av kartunderlag, samt underlag från övriga teknikområden. 2 Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen lades fram av Europarådet år 2000. Landskapskonventionen trädde i kraft i Sverige 2011. Landskapet är den fysiska arenan för våra liv. Det är viktigt för oss både när det gäller arbete och fritid. Vi påverkar dagligen landskapet runt oss, samtidigt som det ständigt påverkar oss alla som lever och verkar i det. Landskapet bidrar till att ge vår tillvaro kvalitet och innehåll. Målet med den europeiska landskapskonventionen är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. 3 Samrådsunderlag Syftet med samrådet är att i ett tidigt skede lyfta fram de berördas kunskap och perspektiv på platsens landskapliga värden. Kunskap om hur området används och uppfattas samt bygdens identitet behöver beskrivas av dem som bor och vistas i landskapet. Den 8 december 2015 anordnades ett öppet hus för berörd allmänhet. Synpunkter och infallsvinklar från samrådet är ett kompletterande material till det samrådsunderlag som WSP påbörjat. 4 Förutsättningar för analysen Sälen-Trysil Airport AB planerar att förlänga befintlig landningsbana belägen på flygplatsen vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordost om nuvarande 4

bana. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov, med en sammanlagd yta på cirka 35 000 kvadratmeter. Eftersom banan kommer att korsa väg 1053 krävs planering och åtgärder för hur utbyggd flygplats ska anslutas. väg 66 Trafikverket har tagit fram en avgränsning för utredningsområde inför kommande vägplanearbete som grundas i tidigare utredningar framtagna av Malung-Sälens kommun: Åtgärdsvalstudie (Åtgärdsvalstudie- Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? 2015-06-18) och en fördjupad översiktsplan för Mobergskölen FÖP flygplats med Airport centrum (Malung-Sälens kommun, samrådshandling nov 2014). väg 1053 Malung - Sälens kommun ligger nära norska gränsen. Hela kommunen har cirka 10 000 invånare. Tätorterna Sälen och Trysil i Norge är de viktigaste upptagningsområden för Sälens flygplats. Sälen och Trysil upptar ca 3 miljoner besökare varje år. Utvecklingen av fjällturism har ökat kraftigt under en lång tid vilket återspeglas i det stadigt ökande antalet bäddar i Sälens område (Sälen-Trysil airport, MKB 2011). Utredningsområdet är beläget sydväst om Hundfjället och Transtrandsfjället. Området är ca 6 km från öst till väst och består av obebyggd skog- och myrmark.. Rörbäcksnäs är idag närmaste samhälle, där det finns skola, butik och service. Den planerade vägsträckan utgår ifrån väg 1047 i väster och ansluter till befintlig väg 1053 strax väster om korsningen med väg 66. Den nya vägen planeras som en 8-9 meter bred väg med ett körfält i vardera riktningen, med högst tillåtna hastighet 80 kilometer i timmen. väg 1047 Utredningsområdet ingår i ett landskap som har utnyttjats av människan under en lång tid på en småskalig nivå. Det har varit ett resursområde därifrån man hämtat material från skogen och myrarna, samt använt de talrika vattendragen som transportled. Utredningsområdet ligger inom ett riksintresse för rörligt friluftsliv (Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset). Områdets värden består i ett rikt utbud av olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske. Inom utredningsområdet finns inga områden under formellt naturskydd. Norra Transtrandsfjällens naturreservat och Hundfjället är de närmaste naturreservaten. Båda dessa är även skyddade som Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet. Norra Transtrandsfjällens naturreservat ingår också i Riksintresset för naturvård. Översiktkarta som visar utredningsområdets gränser och flygplatsens framtida förlängda rullbana. 5

5 Landskapets uppbyggnad Vy från skidanläggningen Sälenfjällen, nordsluttning. Stora Tandån samlar avrinning från omgivande fjäll och myrmarker. 5.1 Geologi och jordarter Landskapet ligger ovanför högsta kustlinjen och morän är därför den dominerande jordarten. Torvmarker finns på områdets flackare partier. Myrarnas djup varierar, större andelen har ett djup på ca 1 m, men i vissa områden ca 4 m. Inom dessa står vattenytan i eller strax under markytan. Inom utredningsområdet finns också mindre områden med glacifluviala avsättningar, speciellt i anslutning till Stora Tandån där terrängen stundom är kuperad. Berget ligger djupt. Enligt SGU:s berggrundskarta består utredningsområdet främst av sedimentära bergarter, samt ett stråk av basiska, vulkaniska bergarter i mitten av utredningsområdet. Dalasandstenenen dominerar berggrunden. 5.2 Topografi Landskapets topografi varierar mellan höga fjäll i öst och mer låglänt, svagt kuperat landskap i väst, som genomkorsas av svackor och vattendrag. Hela området har en tydlig riktning från nordväst till sydöst som förstärks av de högre fjällen. De högsta närliggande fjällen ligger öster om utredningsområdet. Tandstrands fjällen reser sig i norr med 930 m ö h, närmast området Hundfjället med 925 m ö h. och längst ut mot sydost Storfjället med 924 m ö h. De mer låglänta delarna av utredningsområdet ligger på ca 500 m ö h. 5.3 Hydrologi - ytvatten Hydrologi och dagvattenhantering utreds separat och omfattar då hela avrinningsområdet. Här beskrivs hydrologi enbart översiktligt. Inom myrmarken förekommer ett flertal vattenförande stråk i form av grävda diken, men även naturliga mindre stråk med rinnande vatten. Myrmarkerna tillförs ständigt vatten från fjällen i nordost. Inom utredningsområdets östra del ligger Videskogskölen, en vidsträckt, myrrik svacka som sträcker sig mellan flygplatsen och Hundfjället och som genomkorsas av Stora Tandån samt flera mindre tillflöden. Området har ett variationsrikt skogs- och myrlandskap med olika typer av mossar och kärr. Två större vattendrag finns inom utredningsområdet, Stora Tandån och Sittån. St. Tandån genomkorsar området i öst-västlig riktning och har med sin meandring starkt format landskapet däromkring. Vattendraget har varit en viktig transportled för flottning av timmer. Mindre vattendrag som mynnar ut i myrmarker och mindre sjöar är tallrika. Blästbäcken och Gräsbäcken är vattendrag som ansluter till St. Tandån. Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken och korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner uppifrån Lilla Moberget och ner mot St. Tandån. Öster om Sittån rinner Skärtjärnskällan från Skärtjärnen norrut mot St. Tandån. I utredningsområdets västra del finns tre tjärnar där två är namngivna, Mobergstjärnen och Lövloktjärnen. Mobergstjärnen är ett populärt sportfiskevatten för regnbåglax. 5.4 Naturmiljö Inom utredningsområdet finns inga områden under formell naturskydd. Närmsta naturreservat är Norra Transtrandsfjällens naturreservat cirka 2,5 kilometer nordost om utredningsområdet och Hundfjällets naturreservat cirka 5 kilometer öster om utredningsområdet. Båda dessa är även skyddade som Natura 2000-områden enligt artoch habitatdirektivet. Norra Transtrandsfjällens naturreservat ingår också i Riksintresset för naturvård. Inom utredingsområdet finns det ett flertal sumpskogar i form av mosseskogar, fuktskogar och strandskogar samt även skogliga naturvärden längs utredningsområdets västligaste kant. Östra halvan av utredningsområdet är våtmark. Delar av utredningsområdet ingår i Björkmyran som i VMI har bedömts till klass 2 - högt naturvärde. I en översiktlig naturvärdesinventering av en del av utredningsområdet (Enetjärn Natur, oktober 2014) fann man totalt 22 objekt med högre naturvärde där den största delen utgörs av mindre våtmarker, men även vattendrag, en skogstjärn och ett fåtal äldre skogsbestånd. 5.5 Friluftsliv Utredningsområdet ligger i ett riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken, Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Riksintresset utgörs av ett omfattande område som innehåller Transtrandsfjällen och det fjällnära området i Rörbäcksnäs som den sydligaste gränsen. Riksintresset sträcker sig vidare genom dalafjällen följer fjällkedjan upp till Treriksröset i Norrbottens län. Områdets värden består i det rika utbudet till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske. Utredningsområdet angränsar till ett område av riksintresse för 6

friluftlivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Området består av Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv och ett av landets intensivaste besökta vintersportort. väg 66 En skoter och skidled genomkorsar utredningsområdet. Både skoterleden och skidspåret sträcker sig i nord- sydlig riktning från Hundfjället ner till Rörbäcksnäs. I utredningsområdets norra delar finns några stigar som används för vandring. Vandringsleden startar intill riksväg 66 och går vidare till Rönningsdammen. I Rörbäcksnäs finns ett flertal cykelleder för mountainbike. Inga cykelleder finns markerade inom utredningsområdet. Det går dock inte att utesluta att befintliga stigar och mindre grusvägar inom området används av cyklister. Utredningsområdet ligger inom Lima fiskevårdsområde. Det är främst St.Tandån med biflödet Siktån och sjön Mobergstjärnen som fiske bedrivs. I Stora Tandån har fiskevårsföreningen bedrivit restaurering av flertalet forsar för att återställa vattenmiljön efter timmerflottningen. Vid sjön Mobergstjärn är slogbodar och tillgänglighetsanpassade bryggor utlagda. Lövloktjärnen Inom utredningsområdet bedrivs jakt, främst älgjakt. Jaktmarkerna inom utrednigsområdet tillhör Malung Västra älgförvaltningsområde. Avsättningar från senaste istiden, landformationer av blockig morän, dalasandsten. Utredningsområdets större vattedrag, tjärnar och våtmarker. 7

Vy från flygplatsen mot Moberget. Landskap med produktionsskog, hygge och gallrad skog, med glaciala formationer Myrlandskap med gles tallskog 6 Landskapskaraktärer 6.1 Regionala landskap Utredningsområdet ingår i den naturgeografiska regionen Förfjällsregion med i huvudsak nordlig boreal vegetation. Rörbäcksnäsområdet tillhör en underklass till ovannämnda region, region 33 Sandstensterräng runt Sälen och Fulufjället. Berggrunden är mycket näringsfattig och består huvudsakligen av sandsten, porfyr och kvartsit. Landskapet är kuperad men uppblandad med flacka platåer, med en hög andel myrar. De vida fjällen och vidsträckta myrområderna genomkorsas av rogenmorän, blockrika områden och blocksänkor. Barrskogarna är normalt näringsfattiga och glest beväxta med tall och låg glasbjörkfjällskog. Lavtallskogar är vanliga. 6.2 Kulturlandskapet Utredningsområdet ingår i ett landskap som länge har använts av människan på en småskalig nivå. Människorna har använt landskapet som ett resursområde ifrån vilket de hämtat material nödvändigt för överlevnad. Skogen försåg med mat, vilt och material för bostäder och värme. Från myrmarkerna hämtades hö för boskapen och även myrmalm för järnframställning. Vattendragen och myrmarker har varit viktiga sommar-vinter transportleder långt in på 1900-talet. 6.3 Lokala landskapskaraktärer Landskapets naturliga uppbyggnad i topografi, geologi och hydrologi m.m. har skapat förutsättningarna för dess markanvändning och format dagens landskap. I och i anslutning till utredningsområdet har sex övergripande landskapskaraktärer identifierats. 6.3.1 Fjällandskapet De högsta närliggande fjällen ligger öster om utredningsområdet. De sidor av fjällen som vetter mot utredningsområdet har flera vandringsleder och längdskidåkningsspår. De flesta skidbackarna ligger på fjällens norrsluttningar mot Tandådalen, med en koncentration av bebyggelsen, samt anläggningar för skidsport och turism. Från de kala fjälltopparna får man en vid utsikt över det storslagna landskapet. 6.3.2 Produktionsskogen Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och välgallrade skiften som skapar mer eller mindre skarpa gränser i landskapet. Skogens ålder varierar men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarkerna och i de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna, marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. I anslutning till blötare marker blir skogen glesare. Den magra marken gör att skogen växer långsamt. Delar av dessa områden upplevs på grund av markberedning efter hyggen som otillgängligt. 6.3.3 Myrlandskapet Myrlandskapet upptar en stor del av utredningsområdets yta och utgör en grundkaraktär för det fjällnära låglandet. Det kännetecknas av ett varierat, mosaikartat landskap, som t.ex. Videskogskölen med olika typer av mossar och kärr. Våtmarkerna bildar mindre landskapsrum som ramas in eller genomkorsas av mindre öar av gles, näringsfattig tallskog som växer på backmorän. Siktlinjerna växlar från relativt långa där myren är öppen till kortare där den avbryts av skogspartierna. Delar av myren som har låg och gles tallskog har en viss genomsikt. 6.3.4 Vattendragen Stora Tandån och Sittån är de två största vattendragen inom utredningområdet. De har genom årens lopp skurit sig i vindlande rörelser igenom landskapet och bildat dalgångar med avlagringar som på vissa ställen bildar en mer kuperad terräng. Vattendragens sidoområden utgör viktiga ekologiska korridorer i landskapet. Längs med bäckar och i gränsen mot fast mark växter fuktskog och sumpskog med brynzoner av lövträd. Utmed St. Tandån finns sumpkärr på före detta myrslåttermarker, idag igenväxta med vide. Historisk har människan använt de stora vattendragen som transportled och för flottning. Lämningar och spår av flottning finns i St.Tandån i form av rännor och utrensning av större stenar. 6.3.5 Kuperat område norr om Rörbäcksnäs Utredningsområdets västliga delar är mer låglänta men norr om Rörbäcksnäs finns intressanta åsformationer som bildar ett mosaikartat, stark kuperat landskap. Tillsammans med myrarna i dalsänkorna mellan åsarna, utgör det här området ett karaktärsstarkt landskap och bildar en tydlig gräns mot myrvidderna i öster. De bättre lämpade markerna för bosättning ger samhället en kulturhistorisk förankring till detta område. 8

väg 66 väg 1053 myrmarkslandskap produktionsskog befintlig flygplats Stora Tandån, det största vattendraget i området, har många mindre tillflöden. produktionsskog kuperat område väg 1047 Starkt kuperat område norr om Rörbäcksnäs Bebyggelse, Rörbäcksnäs samhälle Illustrationskarta som visar en indelning av landskapet i olika lokala karaktärer. 9

Vy från Lilla Moberget över utredningsområdet. 6.3.6 Bebyggt landskap Den befintliga flygplatsen vid Mobergskölen har idag en bana utbyggd till en längd av 1199 meter och en bredd på 30 meter som sträcker sig i nordvästlig-sydöstlig riktning. Förutom landningsbanan ligger där ett fåtal byggnader. Flygplatsen ligger i gränsen mellan produktionskogen i nordväst och den något öppnare våtmarken Mobergskölen i sydöst, med relativt gles och lågväxt tallskog och myrmark. Själva flygplatsen med flygbana utgör ett stort, öppet rum, från vilket man har utblickar mot bergen i såväl norr som söder. Flygplatsen har funnits på platsen sedan början av 1970-talet. Befintliga vägar är väg 1047 i väster, 1053 i norr och väg 66 från Sälen i väster. Befintlig väg 1053 är 6,5 meter bred och är skyltad med bashastighet utanför tättbebyggt område, högst tillåtna hastighet 70 kilometer i timmen. 6.4 Landskapsbild, skala, rumslighet och struktur Området ligger inom ett lågfjällsområde som utgör den sydligaste delen av fjällkedjan. Topografin varierar mellan höga fjäll i öst och mer låglänt, svagt kuperat landskap i väst. De flackare områden genomkorsas av svackor där våtmarker breder ut sig. Ett fåtal vattendrag skapar avvattning och är viktiga stråk i landskapet. Hela området ingår i en tydlig riktning från nordväst till sydöst och som förstärks av de högre fjällen. Utredningsområdet är till stor del skogbeväxt och ganska flackt, vilket gör att utblickarna i landskapet i allmänhet inte är särskilt långa. Öppna landskapsrum bildas av våtmarker, längs vägar samt kring bebyggelse och flygplats. Med undantag för flygplatsen är landskapsrummen relativt små och avgränsade av skog. Det är först högst upp på kalfjällen där man får längre siktlinjer över landskapet. Landskapet som helhet är storskaligt med fjällryggar, öppna myrar och vidsträckta skogsområden. Produktionskogarnas variation mellan hyggen, gallringsskogar och tätare skog liksom myrmarkernas skapar en mer småskalig mosaik i skogs- och myrlandskapet. För många upplevs området som en vildmark trots att kulturpåverkan genom skogsbruk och småskaligt användande av marken har förekommit under lång tid. Vy från väg 66. Kyrkan i Rörbäcksnäs är ett viktigt landsmärke längs med väg 1047. Vy från flygplatsen mot Hundfjälelt 10

Övergripande riktningar i landskapet och vyer från omgivningen mot området. Grå pilar indikerar riktningar i landskapet vad gäller höjd och topografi. Blå pilar visar utsikter mot området från högre belägna platser. 11

7 Landskapets känslighet Den stora skalan i landskapet har förutsättning att klara av en ny väg så tillvida att den ges en god inpassning i landskapets mindre element och strukturer, såsom moränholmar och vegetationsgränser samt genom att skapa hållbara lösningar vid dragning av vägen över myrar och i anslutning till vattendrag. Om vägen dras i alltför stora radier blir effekten av den skarpa linjen förödande för det känsliga landskapet och dess värden. Ljus från billyktor till och från flygplats och planerade köpcentrum kommer att synas från omgivande fjäll samt genom den glesa tallskogen på myrarna. Vägen kommer att behöva belysning vid avfarten/cirkulationen till flygplatsen. Omgivande skog intill detta är av lägre karaktär och ljuset kommer att kunna spridas över de flackare områdena, vilket också gör att de lättare syns på avstånd från fjällen. Ljudbilden i landskapet kommer att förändras. Nere på myrarna i den fuktigare miljön sprids ljudet lättare än i högre terräng. Vägbuller kommer att ändra upplevelsen av landskapet lokalt och minska känslan av orördhet. Flygplatsen blir dock den främsta källan till buller och förändringar i ljusbild inom området. 7.1 Myrlandskapet Sträckor genom myrmark bör minimeras för att minska påverkan på myrlandskapet. Det mosaikartade landskapet med sin variation av öppna våtmarker mellan halvslutna holmar och åsar är mycket känslig för en ny vägkorridor. En väg genom myrmarkerna kan komma att påverka vattenståndet. Om vattenståndet sjunker skapas nya förutsättningar för vegetationen, mer buskvegetation bildas och successivt tätnar skogen. Detta påverkar genomsikt och tillgängligheten för det rörliga friluftslivet i området. 7.2 Produktionsskogen Effekterna på produktionsskogen är mindre visuella än i myrlandskapet, den fastare marken kräver inte lika stora ingrepp för att etablera ny väg. Däremot de delarna med mer varierad topografi som formats av isälvsformationer, mindre våtmarker, svackor, och vattendrag inom området, är mer känsliga för en ny vägdragning. 7.3 Kuperat landskap Effekterna av en ny väg genom det kuperade landskapet norr om Rörbäcknäs kommer att upplevas mer lokalt än för det flackare myrlandskapet. Även ljus och buller kommer att synas kortare sträckor. Områdets karaktärsstarka topografi riskerar att ta skada om inte en noggrann anpassning sker vad gäller läge och dragning genom området. 7.4 Vattendrag Nya brokonstruktioner och brofästen blir nya element vid vattendragen och dess närmiljö. I dagsläget finns flera historiska passager utmed färdvägar som används till friluftslivet. Detta bör beaktas i framtida planering av vägen. 7.5 Friluftsliv Landskapet har ett starkt symbolvärde för friluftslivet. Påverkan genom en ny väg och ökad upplevelse av närhet till civilisation innebär en försvagning av landskapets friluftsvärden. Upplevelsen av lugnet bland myrmarkerna, avskildheten från samhällets påträngande brus, och storslagenheten i landskapet som helhet kommer att minskas både för de som vistas på fjället och för de som vistas i området. En noggrann landskapsanpassning och följsamhet mot höjder och vegetation är avgörande om påverkan på det rörliga friluftslivet. Leder för friluftslivet både för sommar- och vintertid bör i möjligaste mån hållas intakta. 7.6 Bebyggt landskap Vägen tillsammans med utvidgningen av flygplatsen och etablering av köpcentrum innebär fler och fler urbana storskaliga element som påverkar landskapsbilden och kulturmiljön. Sidoeffekter av en ny vägsträckning är att den kommer att leda till ökat tryck för exploateringen. Landskapet får fler och fler element som hör hemma i ett urbant och modernt landskap, som köpcenter och ökade trafiklöden. Vattendrag Myrlandskapet Skogen 12

8 Gestaltningsavsikter Med gestaltningsavsikterna formuleras den målbild som ska styra gestaltningsarbetet genom projektet. Här börjar de frågor som är viktiga att arbeta vidare med samt vad som ska uppnås i projektet ur gestaltningssynpunkt definieras. Den målbild för gestaltningsarbetet som börjar definieras här, arbetas fram i samverkan mellan teknikområdena för att skapa en samsyn kring gestaltningsfrågorna. De uppsatta projektmålen är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg 1053. Sälen-turismen ökar, destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Vägbankarna behöver hållas låga för att minska intrånget och det visuella och fysiska hindret i landskapet. Vägbanken bör anpassas till aktuell landskapskaraktär, t ex hålla så låg bank som möjligt genom myrmarkerna. Skärningar i kuperad terräng bör undvikas och eller minime ras. Anpassning av vägdragning i förhållande till leder för friluftslivet. Undvik så långt som möjligt att den nya vägen korsar leder. Kompensationsåtgärder till rekreation och friluftsliv genom nydragningar av leder och anordnande av trygga passager bör utredas. En ny brokonstruktion över vattendrag bör få en genomtänkt gestaltning så att dess form, material, färg och anslutningar till mark samspelar och underordnar sig landskapet. 9 Fortsatt arbete De analyser och projektmål som tas fram i samrådsunderlaget är en viktig utgångspunkt för vidare arbete med gestaltningsavsikterna. I nästa skede definieras gestaltningsavsikterna mer ingående i ett gestaltningsprogram. Landskapsanalysen fortsätter i nästa skede med tematiska studier där man inventerar längs med föreslagna vägkorridorer och lyfter fram mer ingående viktiga aspekter som naturvärden, kulturvärden samt rekreation och friluftsliv. I kommande analys och gestaltningsprogram kommer både landskapsperspektivet (den hittils redovisade, den tilltänkta vägkorridoren sedd från omgivande landskap) såväl som resenärs perspektivet genom vägkorridoren att studeras närmare. Övriga projektspecifika mål omfattar bl.a.: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. En ny väg i landskapet kommer att ta obebyggd mark i anspråk och göra intrång i känsliga naturområden som ex. myrmarkerna. Effekternas omfattning är beroende av vägens dragning. I lokaliseringsutredningen finns en korridor utpekad för vägsträckningen. Bredden på korridoren begränsar möjligheten till att välja alternativ för landskapsanpassning och möjligheten att reducera de negativa effekterna på landskapet. Det ställer än högre krav på detaljbearbetningen av vägutformningen. I fortsatt gestaltningsarbete och utformning av vägen ska följande aspekter utredas och bearbetas: Inpassning av vägen i väglinje och profil till landskapet för att minska det visuella intrånget. Vägen bör dras i kanten av holmar eller åsar med fast mark. Därigenom skapas en bättre upplevelse av landskapet för trafikanten samtidigt som vägen visuellt förankras mot vegetationen på holmen/åsen och minskar påverkan på landskapet och friluftslivet. Friluftslivsleder för vandring och cykling leder ut norr om Rörbäcknäs mot Hundfjället 13

10 Källor Åtgärdsvalsstudie, rapport Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? (Trafikverket, 2015) Malung-Sälens kommun 2014, Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen flygplatsmed Airport centrum (Malung-Sälen kommun, samrådshandling nov 2014) Detaljplan (DP) för Mobergskölen terminal- och handelsområde (Malung-Sälens kommun, samrådshandling nov 2014) Översiktsplan (ÖP) analys av vägtrafiken till följd av föreslagen utbyggnad i Sälen-fjällen (Malung-Sälens kommun 2008) Sälen-Trysil airport, MKB 2011 Enetjärn Natur 2011: Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar - Sälen -Trysil Airport. Enetjärn Natur 2014: Kompletterande naturvärdesinventering Sälen - Trysil Airport. Planerad flygplats i Sälen, Dalarnas län. 14

15

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. beställningsnummer:xxxx. isbn: (vid fler än 16 sid). UTGÅVA:x. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. foto: xxx. Illustration:xxx.