Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson
Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma Vad behöver dessa barn? Fika ca: 09.15 Dagens bilder läggs ut på www.utvag.se
Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att vi faktiskt inte har tid..att fråga om upplevelse av våld skadar mer än gör nytta..att jag är rädd för att göra personen ledsen eller arg.. Att jag undviker problemet för att det skulle vara jobbigt för mig själv (Todahl, 2009)
Den arge Gro Dahle, Svein Nyhus
Berör detta oss? Över en miljon svenskar bar 2012 på upplevelser och minnen av att ha utsatts för upprepat fysiskt våld under sin barndom (468 000 kvinnor och 581 000 män i åldern 18-74 år) Nästan en miljon svenskar levde 2012 med minnen av att i sin barndom upplevt våld mellan sina föräldrar (501 000 kvinnor och 444 000 män i 18-74 årsåldern) Var tionde vuxen kvinna och var tjugonde vuxen man i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för grovt sexuellt våld 200 000 barn i Sverige lever i familjer där våld förekommer Tydliga samband mellan tidigare utsatthet för våld och senare ohälsa NCK 2014, VÅLD OCH HÄLSA. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Rädda Barnen
Vad är våld? Fysiskt Psykiskt Sexualiserat Latent Materiellt www.utvag.se
Konsekvenser av våld Alla reagerar på att uppleva våld i nära relation, men hur vi reagerar varierar.
Konsekvenser av våld för barn Svårt med social kontakter Bristande kommunikation Accepterar våld Lämnar inte hemmet / vill inte vara hemma Skyddar yngre syskon Tar föräldrarollen Rädsla & otrygghet Ångest & tvång Sömnproblem Koncentrationsproblem Katastrofkänslor Ensamhetskänslor Psykosomatik Avbrott i nära relationer Får dålig omvårdnad Blir slaget Orkar inte med skolan Blir mobbad/mobbar Berättar oftast inte! Önskar att någon frågar! Normala reaktioner på onormala händelser www.utvag.se
Tecken på våldsutsatthet? Blåmärken, skador, kan vara nya men även gamla Dålig hygien och ovårdade kläder Försenad språkutveckling Hämmad utveckling / Failure to thrive - barnet som inte tar sig Diffusa smärtor Social omognad i samspel med andra barn och vuxna Okritiskt kontaktsökande med vuxna Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet Janson,S. m.fl., 2011
Riskfaktorer för våld mot barn inom familjen Faktorer som rör föräldrar: Våld i hemmet mellan vuxna Missbruk Kriminalitet Psykisk sjukdom Faktorer som rör barn: Hyperaktivitet Oppositionella barn Kronisk sjukdom Funktionsnedsättning Egen utsatthet för övergrepp som barn Positiv inställning till barnaga Social stress (till exempel separation och social isolering) Ekonomisk stress (till exempel arbetslöshet och låg inkomst)
När våldet pågår Springa därifrån, gömma sig Ingripa Indirekt avleda, fokus på sig själv Ingripa skydda gå emellan Margaretha Hydén, Carolina Överlien, 2007 www.utvag.se
Faktorer som påverkar vilken effekt våld har på barnet Barnets närhet till våldet Barnets personlighet Graden av våld Frekvens av våld Barnets ålder Kvalitet på relation med någon vuxen
Anknytning Anknytningsteori i sammanfattning Anknytningsteorin har en evolutionsbiologisk grund Anknytning handlar om att möjliggöra utforskande av världen under rimligt säkra betingelser Barn kan inte välja att inte knyta an. Anknytningen bestäms av fysisk närhet till vårdaren Att knyta an, är inte med automatik att ha en trygg anknytning Mammor som utsätts för våld i nära relationer Mammor är mer utsatta än andra kvinnor eftersom mammans omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslomässigt, socialt & juridiskt
När faran kommer inifrån anknytningssystemet Evolutionen har förberett ett barn på faror som kommer utifrån. När barnet behövt trygghet och beskydd aktiveras anknytningssystemet och barnet söker föräldern. Evolutionen har inte förberett barn på faror som kommer inifrån När våld utövas skräms barnet och barnets anknytningssystem aktiveras. Barnet söker föräldern när anknytningssystemet aktiveras, MEN JU närmare föräldern barnet kommer, desto räddare blir det Barnet hamnar i en omöjlig konflikt mellan olika beteendesystem (rädsla resp. anknytning)
Betydelsen av barnets röst Barn trovärdiga rapportörer av sitt eget mående och situation Föräldrar tenderar att underrapportera barns grad av utsatthet för våld (Clemens, 2008) Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa (9.3 barnkonventionen) Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn Barn har inte absolut plikt att umgås med sin förälder barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (lag 2006:458, prop 2005/06:99) Barnets bästa Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för barn i allmänhet och vad som är bäst för barn i synnerhet dvs. barn i riskfamiljer.
Våldets konsekvenser - spädbarn Barn upplever våld med alla sina sinnen Negligerade Understimulerade Oregelbundna sov- och matrutiner Rädsla Gråt - passivitet Självskadebeteenden Hämmad utveckling Anknytning påverkas www.utvag.se
Av: Annika Ernst
Max 8 år Tre gånger i veckan så det var jobbigt (förekom våldet) Jag ville ha en borr
Viktor 7 år Jag skulle också gjort så (boxat mamma)
Vad behöver dessa barn och ungdomar? Skydd - ATT VÅLDET UPPHÖR! Att den som utövar våldet tar ansvar Att föräldrarna får och tar emot stöd och hjälp Att barnet får eget stöd
Utväg Skaraborg erbjuder barn och ungdomar Enskilda samtal med barn där man sätter ord på tankar och känslor inför våldet. Barn från ca 4 år till ca 20 år. Samtycke från båda vårdnadshavarna. Syfte: Kontroll av minnen berättande form. Minskade psykologiska försvar. Minskat ansvar, ängslan och rädsla. Symptomlindring Stödjande för barnets jag och läkning. www.utvag.se
UTVÄGS BARNGRUPPER Barnet blir inskrivet och journalförd på BUP. Slutna grupper 5-7 Barn i varje grupp. 1-1½ timme, en gång per vecka. 10-15 gånger Parallell föräldragrupp Två parallella grupper Blandade grupper Jämn ålder Två gruppledare i varje grupp www.utvag.se
Våga se, våga fråga! För att synliggöra barn som upplevt våld måste vi ställa frågor om våld www.utvag.se
Att fråga barn om våld Många barn jag träffar Jag ser att du mår dåligt, vad har du varit med om? Jag träffar många barn som är ledsna eller arga. En del barn är det för att det är mycket bråk hemma, är det så för dig? Är du rädd för något eller någon hemma? Skriker dom vuxna på varandra eller på dig och dina syskon? Är det så att du själv har blivit slagen? Prata med barn om barnkonventionen och barns rättigheter. Bra och dåliga hemligheter.
Att uppmärksamma hos vuxna Olika versioner berättas Ändrar historien Vet inte hur det gått till Söker ofta/upprepade skador Avvikande reaktioner hos föräldrar Avvikande föräldrasamspel Källa: MIO-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Anmälningsplikt! Anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 En anmälan får aldrig underlåtas Behöver ej vara bevisat blotta misstanke gäller Anmäl även då barnet redan har kontakt med socialtjänsten Anmälningsplikten är ovillkorlig Samråd med arbetsledare eller kollega Rutiner skapar trygghet! Vem skriver under anmälan? Dokumentera
SYNLIGGÖR BARNEN Våga Bli den vuxna som ser och uppmärksammar barnens utsatthet Detta innebär att ta ställning! Att skaffa sig kunskap! att arbeta med motstånd! kräver mod! Har vi väl dragit upp rullgardinen och försöker att dra ner den igen, finns ändå det kvar som vi har sett www.utvag.se
Vi tackar för er tid! Vi inom Utväg Skaraborg tackar för er uppmärksamhet www.utvag.se
Att läsa för barnen Den arge, Gro Dahle och Svein Nyhus,Daidalos AB, 2009. Liten, Stina Wirsén, 2014 Berättelsen om Vincent, Alley Ahlquist, Premiss förlag, 2008. Det gör ont när pappa slår mamma, Åsa Landberg och Inger Ekbom, Gothia förlag, 2009. Skilda vägar när mamma och pappa flyttar isär, Inger Ekbom, Gothia förlag, 2010. Resan till landet självklarhet, Ingrid Asp, Kerstin Kristensen och Mia Ytterstad, Förlaget Ladybird, 2003.