Slutrapport Illegitima arbetsuppgifter, krävande klientrelationer och dysfunktionellt socialt stöd stressorer i skolans arbete och dess samband med styrformer AFA Försäkring dnr 100055 Projektledare Eva Bejerot, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sammanfattning Det övergripande syftet med projektet var att generera kunskap om hur olika styrformer format arbetets innehåll för lärare och skolledare. Studien baseras på analyser av dokument samt en enkät. Jämförelser gjordes mellan enkätresultat från 1992 och 2010-tal, det vill säga vid inledningen av den period då välfärdssektorn började transformeras i enlighet med NPMs ideal och två decennier senare då dessa styrformer var väl etablerade. Frågan var vilka förändringar i arbetsmiljön som skett, om liknande förändringar skett i flera sektorer och om skillnaderna mellan chefer och medarbetare hade ökat. I dessa analyser jämfördes lärares och skolledares enkätsvar (sammanlagt 1701 svar, svarsfrekvens 63 respektive 59 procent) med motsvarande enkäter som gjorts tidigare för yrkesgruppen läkare. Dimensionerna som analyserades var krav, inflytande, stöd och det goda arbetet. Gemensamt för alla undersökta grupper var att stödet från närmaste ledning minskat avsevärt över tid. I övrigt visade resultaten att utvecklingen för lärare var mer negativ än för övriga grupper. Dessutom ökade skillnaderna mellan respondenter med och utan ledningsposition över tid; exempelvis upplevde lärare en större försämring av arbetsmiljön jämfört med skolledare för vilka den ökade kravnivån motsvarades av ökat inflytande. Den fördjupade analysen av lärarnas villkor handlade om vad det innebär att arbeta med skolklasser med stor spridning mellan elevernas förmågor samt bakgrunden till denna organisering av skolans inre arbete. De lärare som 2012 hade stor spridning i klassen avseende elevernas förmågor rapporterade svårigheter i att kunna arbeta på ett professionellt sätt och hade sämre utfall i flera dimensioner av arbetsmiljön; kravnivån, inflytandet i arbetet, graden av emotionell utmattning och frekvensen av illegitima uppgifter, framför allt avseende uppgifter som uppfattades som oskäliga. Dessa lärare arbetade i stor utsträckning i skolor vars elever kom från en socioekonomiskt svagare bakgrund. 1
Uppnådda resultat Innehållsmässigt ligger projektet väl i linje med syftet att generera kunskap om hur olika styrformer formar arbetets innehåll för lärares och skolledare. Projektet är en studie som utgår från arbetspsykologi men kopplar till organisationsteori. Nedan presenteras våra huvudresultat från fyra publikationer och en fortsättningsansökan. Arbetet har dels handlat om att kartlägga och analysera styrformer som påverkar arbetsmiljön för skolans personal och dels att fånga effekterna av vissa aspekter av denna styrning i en enkätstudie riktad till lärare och skolledare. Inledningsvis gjordes intervjuer med lärare och skolledare, en workshop och en pilotenkät samt litteraturstudier och analyser av skolans styrdokument. En enkätstudie genomfördes som refereras i arbete 1 och 2 nedan. Hela datamaterialet och information om enkäterna till lärare och skolledare finns redovisad på en hemsida med en klickbar databas, där jämförelser kan göras online för enkäterna gjorda 2012 med en tidigare studie från 1992 (hemsidan Professioner i fokus, www.pifokus.se) (Antal respondenter: lärare 1992 n=470, lärare, 2012 n=1253; skolledare, 1992 n=74, skolledare, 2012 n=295. Svarsfrekvens: SACO-studien 1992, 70 till 80 procent; lärar-/skolledarstudien 2013, 63 respektive 59 procent.) 1. Två decennier av NPM: arbetsmiljön i skola och sjukvård Reformer och styrformer som ligger i linje med New Public Management har utmanat den professionella regimen i många sektorer under de senaste två decennierna. Även om området är väl beforskat saknas longitudinella studier som undersöker effekterna av detta. Genom att analysera enkäter som har besvarats av lärare och läkare samt deras chefer vid två tillfällen, 1992 och under 2010-talet, genereras kunskap om hur arbetsmiljön förändrats för dessa grupper från det att välfärdssektorn började transformeras fram till idag. Frågeställningarna har handlat om att belysa om det har skett liknande förändringar i arbetsmiljön i flera sektorer över tid och om skillnaderna ökat mellan chefers och medarbetares arbetsmiljö. Sammanfattningsvis har det skett förändringar i arbetsmiljön för de grupper vi studerat, mindre för vissa och mer för andra. Störst är försämringarna för lärarna som visar en negativ utveckling i alla undersökta dimensioner av arbetsmiljön. Jämför man inom de olika sektorerna framgår att det skett en stratifiering i dimensionerna krav och inflytande vilket innebär att skillnaderna mellan befordrade och obefordrade har ökat. Stödet från närmaste ledning har däremot minskat över tid för alla de undersökta grupperna, såväl befordrade som obefordrade. Samtidigt upplevde cheferna som ingick i studien att de inte längre var i en svårhanterlig mellanställning i samma utsträckning som tidigare. Resultaten tyder på att NPM inneburit att cheferna inte i lika hög 2
utsträckning som tidigare förväntas stödja och skydda de professionella värderingarna. Istället tycks chefens klämda position mellan organisationens byråkratiska styrning och de professionella idealen ha minskat något över tid. Bejerot, E., Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Två decennier av NPM: arbetsmiljön i skola och sjukvård, 2014 (skickad till tidskrift). 2. Det goda arbetet ideal och verklighet för lärare, skolledare och läkare: enkätsvar från 1992 och 2010/12 Ett frågebatteri med nio faktorer som identifierats som viktiga aspekter på det goda arbetet för professionella grupper har konstruerats tidigare. Här belyses aspekter som värderas som mycket viktiga för ett gott arbete och om dessa faktorer uppfylls i det nuvarande arbetet. Perspektivet kan sägas vara salutogent. Frågorna fanns med i SACO-enkäten 1992 och i den aktuella enkätstudien för lärare, skolledare och läkare år 2010 och 2012. Hypotesen var att idealen för vad som är ett gott arbete är relativt stabilt över tid, medan uppfattningar om realiteten förändras i högre grad. För lärare var idealen stabila över tid utom i områdena lön och möjlighet till karriär som blivit viktigare. För lärare hade uppfyllelsen blivit bättre avseende intellektuell stimulans, medan de flesta andra områdena hade försämrats över tid. För skolledare var bilden en annan. Skolledarna hade uppvärderat vikten av ett välavlönat arbete, att arbetet var positivt för samhället samt att arbetet stämde med egna värderingar. Flera av idealen uppfylldes också i högre grad 2012 jämfört med 1992, en utveckling motsatt den för lärare. För läkare var idealen stabila över tid, förutom i området möjlighet att göra karriär som blivit mindre viktigt och arbetsgemenskap som blivit viktigare. Idealen uppfylldes dock genomgående allt mindre under perioden 1992 till 2010. Störst försämring avseende realiteten fanns i aspekten att arbetet tillförde andra/samhället något positivt. Hypotesen bekräftades med vissa undantag. I frågorna om lön och karriärmöjligheter fanns förändringar avseende idealen som i övrigt var stabila. I frågorna om uppfyllelse av idealen i nuvarande arbete varierade svarsmönstret i högre grad med antingen genomgående förbättringar eller försämringar för de studerade yrkesgrupperna. Bejerot, E., Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Det goda arbetet ideal och verklighet för lärare, skolledare och läkare: enkätsvar från 1992 och 2010/12 (poster). Konferensen Arbetslivets föränderlighet: Individ, organisations- och metodperspektivet, FALF, Stockholm 17-19 juni 2013. 3
3. Classroom heterogeneity in Swedish schools policies and teachers opinion Under 1970-talet infördes enhetsskolan i Sverige, men ända in på 1990-talet kvarstod vissa uppdelningar i kursernas svårighetsgrad och stödundervisning i olika former för elever med särskilda behov. Idag finns inte denna typ av nivågruppering och stödinsatser. Normen är den sammanhållna klassen och utvecklingen går mot ökad inkludering. I Sverige råder skolpolitisk konsensus kring idealet att undvika nivågrupperingar eftersom de kan bidra till stigmatisering, inlåsningseffekter med mera. Den pedagogiska forskningen är inte entydig; den präglas av otydlighet vad gäller metodologi och har beskrivits som ideologiskt laddad. I föreliggande studie kartläggs de interventioner som gjorts på nationell nivå för att skapa ett enhetligt sammanhållet skolsystem utan nivågrupperingar. Här redovisas också resultaten från en enkät om lärarnas syn på hur det fungerar att undervisa i klasser med stor spridning i elevernas förmågor. Arbetet svarar på frågor i området som: Fungerar det väl eller innebär organiseringen att vissa elevers behov inte kan tillgodoses? Hur påverkar elevsammansättningen lärarnas arbetsmiljö? I analysen ingår svar från lärare i teoretiska ämnen i grundskola och gymnasium (n=973) (svarsfrekvens 63 procent). Resultaten visade att heterogeniteten i elevgrupper var störst i skolor där eleverna hade en svag socioekonomisk bakgrund, men resultaten kvarstod även om analyserna konstanthöll för denna skillnad i bakgrund. En stor andel av lärarna beskrev problem som hade att göra med svårigheter att tillgodose elevernas behov. Heterogeniteten i elevsammansättning hade också samband med lärarnas arbetsmiljö i termer av krav, inflytande, illegitima uppgifter, samt emotionell utmattning. De uppgifter som av en stor del av lärarna, särskilt de som hade stor spridning i elevernas förmågor, uppfattades som orimliga eller oskäliga var främst omfattningen av pappersarbete, datasystem som inte fungerade och brist på assistans i klassrummet. Resultaten diskuteras utifrån de ideal och interventioner som ligger bakom utvecklingen och som styr skolans inre arbete. Bejerot, E. Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Classroom heterogeneity in Swedish schools policies and teachers opinion (full paper). NORDPRO-konferensen, Oslo og Akershus, 22-23 oktober, 2014. 4. All must pass Creating a new world in Swedish education I denna studie analyseras samspelet mellan antaganden om undervisning, om elevers inneboende egenskaper och skolsystemets förmåga att åstadkomma ett önskat resultat. Dessa antaganden formar vad vi definierar som två olika men relaterade maskiner i skolans 4
styrsystem. Den ena maskinen är inriktad på betyg och mätningar och den andra på förbättringar av undervisningen. De båda maskinerna sammanlänkas från den obetydligaste perifera delen av skolsystemet till de stora nationella systemen för kontroll och förbättring. De är designade var och en för sig men är sammankopplade på sätt som inte förutsetts och som ger oförutsedda och oönskade konsekvenser. Vi har identifierat läroplanen som infördes 1994 som avgörande i förändringen av skolans styrning. Då introducerades ett nytt oprövat betygssystem, med dess hörnsten i form av uppnåendemål ; i varje ämne måste eleverna nå nivån godkänd för att kunna fortsätta sin utbildning. Denna maskin utvecklades vidare för att bevaka och utvärdera resultaten; lokalt, detaljerat genom inspektioner och i öppna datasystem. Andelen elever som godkänns eller ej i olika skolnivåer, i olika ämnen, i enskilda skolor följs således alltmer noga. Resultaten offentliggörs och graderar därmed skolan och lärarna. Eftersom hela skolsystemet kontinuerligt producerar allt sämre resultat i internationella jämförelser har intresset för att förbättra undervisningen ökat. Här har intresset för den andra maskinen, förbättringsmaskinen, intensifierats. På senare tid har hoppet ställts till den pedagogiska inriktning som fokuserar på sociala relationer mellan lärare och elev. Här är det förmågan att ge återkoppling och engagera eleverna som är central. Läraren ska också beakta varje individuell elevs förmåga och anpassa undervisningen för denne. Detta gör möjligen de mer generella pedagogiska metoderna obsoleta. Paradoxalt nog leder utvecklingen för lärarna till motsatsen till professionell utveckling. Istället för att närma sig professioner som bygger sitt arbete på formaliserad kunskap närmar sig lärarkåren yrken där de sociala relationerna är kärnan och den formella kunskapen sekundär. Hasselbladh, H. & Bejerot, E. All must pass Creating a new world in Swedish education (full paper). 30th EGOS Colloquium, Rotterdam, 3 5 juli, 2014. 5. Från specialist till generalist? Styrning och förändring av läraryrkets tekniska kärna och villkor Professionernas arbete präglas traditionellt sett av specialisering, formalisering av kunskap och standardisering av metoder. Den internationella forskning som analyserar hur professionella yrkesgruppers arbetsvillkor förändras till följd av hårdare hierarkisk styrning beskriver ofta denna utveckling som avprofessionalisering. Lärare är den största yrkesgruppen i offentlig sektor och innehar en särskild central roll i den reglerade sekundärsocialiseringen i ett modernt samhälle. Mycket tyder på att lärarprofessionen, jämfört med andra offentliganställda professioner, har haft en annan typ av utveckling under senare decennier och därmed utgör ett intressant undantag. Istället för att utvecklas i riktning mot specialisering, formalisering och 5
standardisering har lärarna kommit att bli mer av generalister samtidigt som kunskapen avseende yrkets tekniska kärna den didaktiska praktiken förvandlats från explicit kunskap till någon form av tyst kunskap. Det handlar om en markant och svårförklarad skillnad i förhållande till utvecklingen för andra professionella yrkesgrupper i offentlig sektor och är en förändring som inte låter sig klassificeras enkelt med ledning av tidigare forskning. Det är en professionell praktik som förefaller att formas i en malström av ideologi, kunskapsproduktion, täta reformintervall och intensiv samhällsdebatt, samtidigt som konkreta förhållanden i klassrummet, där nya media och nya socialisationsformer av unga med en ökad mångfald av sociala och kulturella mönster naturligtvis också spelar in. I ett kommande projekt avser vi att studera hur lärarprofessionens tekniska kärna kunskap, modeller, metoder och organisering av det praktiska arbetet med elever förändrats till följd av både medvetna reformer och oavsiktliga konsekvenser av andra förändringar. Vi är intresserade av att förstå hur den tekniska kärnan utvecklas i olika styrningslandskap och vad detta betyder för professionell status och möjligheter att uppnå yrkets professionella ideal. Bejerot, E., Hasselbladh, H., Kankkunen, T. & Stenlås, N. (2014) Från specialist till generalist? Styrning och förändring av läraryrkets tekniska kärna och villkor, projektansökan till FORTE (beviljad 3 780 000 SEK) Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Forskningsprocessen är alltid svår att exakt förutse. Arbetet med att kartlägga och analysera de styrformer som styr skolans inre arbete har blivit mer omfattande än planerat, men arbetet visade sig fruktbart för att kunna formulera relevanta enkätfrågor och att tolka svaren i enkäten ur ett bredare perspektiv. En annan avvikelse är att projektet inte har samverkat med parterna och publicerat i deras tidskrifter i den omfattning som vi hoppats och planerat för. Inte heller har parterna använt den öppna databasen där enkätens resultat redovisas på det sätt som är möjligt att göra och som vi hade hoppats på. Insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet För närvarande är flera arbeten i process; har skickats till vetenskaplig tidskrift, presenterats som konferensbidrag eller är långt framskridna manuskript. Under det kommande året 6
planerar vi att dessa arbeten ska publiceras både i svenskspråkiga och internationella tidskrifter. Projektet kommer förhoppningsvis leda till nytta eftersom resultaten tydligt visar hur arbetsmiljön för lärargruppen, särskilt, försämrats över tid och dessutom pekar på områden som är problematiska och där det krävs metodutveckling och nytänkande för att stödja skolans utveckling och arbetsmiljö. Insatserna för att resultaten ska komma till användning har hitintills framför allt bestått i att analysera data och skriva samman dessa för publicering. Samtidigt har en del utåtriktade aktiviteter skett (se nedan). För att underlätta för intresserade att ta del av data har enkätresultaten lagts i en öppen klickbar databas där data för flera yrkesgrupper kan analyseras Professioner i fokus, www.pifokus.se. Data från denna databas har bland annat använts i en statlig utredning (SOU 2014:5) för att belysa hur lärarnas arbetsvillkor förändrats sedan kommunaliseringen i skolan i början av 1990-talet. Den initiala återkopplingen av enkätresultat som baseras på närmast obearbetade frekvenser är viktig, men den djupare kunskapsutvecklingen kommer först efter mer komplexa analyser. När de vetenskapliga publikationerna finns att referera till kan vi på ett mer kraftfullt sätt förmedla resultaten i offentligheten. Vi hoppas då kunna göra betydelsefulla inlägg i debatten om skolan i våra större dagstidningar. Vetenskapliga underlag Bejerot, E., Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Det goda arbetet ideal och verklighet för lärare, skolledare och läkare: enkätsvar från 1992 och 2010/12 (poster). Konferensen Arbetslivets föränderlighet: Individ, organisations- och metodperspektivet, FALF, Stockholm 17-19 juni 2013. Hasselbladh, H. & Bejerot, E. All must pass Creating a new world in Swedish education (full paper). 30th EGOS Colloquium, Rotterdam, 3 5 juli, 2014. Bejerot, E. Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Classroom heterogeneity in Swedish schools policies and teachers opinion (full paper). NORDPRO-konferensen, Oslo og Akershus, 22-23 oktober, 2014. Bejerot, E., Kankkuen Forsberg, T & Hasselbladh, H. Två decennier av NPM: arbetsmiljön i skola och sjukvård, 2014 (skickad till tidskrift). 7
Presentationer i vetenskapliga sammanhang Allmänna seminarieserien i psykologi: Illegitimate tasks a useful perspective for studies in professionell work? Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 12 november, 2012. Konferensen Arbetslivets föränderlighet: Individ, organisations- och metodperspektivet, FALF, Stockholm 17-19 juni 2013. Stockholm Stress Center, Workshop 2, 29 augusti, 2013. Konferensen "Professioner i förändring styrning, kontroll och autonomi?", Riksbankens jubileumsfond, 28 mars, 2014, Uppsala. Konferensen 30th EGOS Colloquium (European Group for Organizational Studies), Rotterdam, 3 5 juli, 2014). Allmänna seminarieserien i psykologi: Lärares arbetsmiljö i relation till elevgruppernas sammansättning: resultat från en enkätstudie, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 25 september, 2013. Konferensen NORDPRO (Nordisk Nettverk for Profesjonsforskning), Oslo och Akershus, 22 23 oktober, 2014. Redovisning för andra relevanta grupper Föredrag: Lärares arbetsvillkor en enkätundersökning om arbetstider, uppgifter och dilemman i arbetet, Lärarförbundet, Medelstora kommuners konferens, 20 januari 2012, Östersund (presentation av pilotstudie) Föredrag: Lärarförbundet, Lärarnas hus, Stockholm, maj 2013. Föredrag: Lärarförbundet, Styrning av offentlig sektor och samband med lärarnas arbetsmiljö. Karlskrona, 10 oktober 2013. Föredrag: Presentation för skolförvaltningen, Stockholm stad, 15 april, 2014. Medverkan i media: Ny forskning: Radikal ökning av lärares arbetsbörda (journalist: Anna Hedenrud), Lärarnas tidning, 12 mars 2013. Medverkan i media: Läraryrket en profession i fritt fall? (journalist: Kina Lundqvist) Dagens samhälle, nr 21, 30 maj 2013, s 16-17. Resultat från enkäten rapporterades i SOU 2014:5 Staten får inte abdikera om kommunalisering. Öppen databas med klickbar enkätdata för lärare, skolledare och läkare: www.pifokus.se. 8