Kort om resvanor i Luleå kommun

KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun

Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 METOD OCH DEFINITIONER... 4 OMRÅDESINDELNING... 5 OM SVARSGRUPPEN... 6 TILLGÅNG TILL FÄRDMEDEL... 7 ARBETS- OCH SKOLRESOR... 9 FÄRDMEDELSFÖRDELNING... 10 ANTAL RESOR OCH RESLÄNGD... 12 ÄRENDEN... 14 RESERELATIONER... 15 ATTITYDER... 16

Bakgrund SYFTE OCH BAKGRUND Koucky & Partners och Enkätfabriken har för Luleå kommuns räkning genomfört en resvaneundersökning. Luleå har tidigare genomfört resvaneundersökningar vart femte år sedan 2000 med syftet att kartlägga kommuninvånarnas resmönster, tillgång till olika färdmedel samt attityder till prioriteringar och satsningar i trafikmiljön. Undersökningen genomfördes under oktober-november 2015 och utskick gjordes till totalt 4700 slumpmässigt utvalda invånare mellan 16-84 år. Projektledare Koucky & Partners Hanna Ljungblad 031 80 80 53 hanna.ljungblad@koucky.se Projektledare Enkätfabriken Erik Granberg 070 236 93 83 erik.granberg@enkatfabriken.se

Metod och definitioner GENOMFÖRANDE Undersökningen genomfördes med hjälp av postala enkäter. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, en del om attityder samt en resedagbok där de svarande fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Tre utskick gjordes och enkäten gick även att besvara på internet. SVARSFREKVENS OCH VIKTNING Den slutliga svarsfrekvensen för 2015 års undersökning blev 45 procent, vilket är lägre än 2010 och 2005 då den uppgick till 51 respektive 65 procent. Minskande svarsfrekvens är en allmän trend bland enkätundersökningar och 45 procent är någon enstaka procent högre än vad svarsfrekvensen vanligen uppgår till vid liknande undersökningar. DEFINITIONER Resa En resa definieras som en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Huvudsakligt färdmedel Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning, oavsett nyttjandegrad: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat Bland de som har svarat på enkäten har yngre svarat i mindre utsträckning än äldre. Därför har svaren viktats så att fördelningen av svarsgruppen motsvarar den verkliga befolkningens, se oviktade och viktade värden i nedanstående tabell. Oviktade värden Viktade värden Ålder Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt 16-30 år 16% 16% 16% 26% 26% 26% 31-44 år 18% 17% 17% 20% 20% 20% 45-64 år 35% 37% 36% 32% 33% 32% 65-84 år 32% 31% 31% 22% 22% 22% Total 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Områdesindelning Resvaneundersökningen omfattar invånare bosatta i delar av Luleå kommun. De delar som är med i urvalet är Luleå tätort, Sörbyarna och Råneå. Respondenterna delades in i tio geografiska områden: Centrum, Östermalm Bergnäset Mjölkudden, Notviken Porsön, Bergviken Lulsundet, Björkskatan Skurholmen, Kronan, Malmudden, Örnäset, Lövskatan, Svartöstaden Hertsön, Lerbäcken Gammelstad, Sunderbyn Sörbyarna Råneå

Om svarsgruppen HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING Det vanligaste hushållet bland de svarande är två vuxna utan barn, vilket utgör 38 procent av hushållen. Två eller fler vuxna med barn är näst vanligast och utgör nästan en tredjedel av alla hushåll. Drygt vart femte av hushållen i Luleå är ensamhushåll HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING Bland de svarande är övervägande delen förvärvsarbetande, 56 procent. Näst största gruppen är pensionärer, 23 procent följt av studenter 16 procent. Sjukskriven Föräldraledig/tjänstledig 1% 1% Annat 1% Arbetssökande 2% 30% 7% 38% 22% 3% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Fler än två vuxna utan barn Två eller fler vuxna med barn Studerar 16% Pensionär 23% Arbetar hel- eller deltid 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Tillgång till färdmedel KÖRKORT Motorcykel 6% 1% 93% Av den totala svarsgruppen har 86 procent körkort, om personer under 18 exkluderas blir innehavet högre, 90 procent. Det är en liten övervikt på män bland de som har körkort, 88 procent av männen respektive 84 procent av kvinnorna har svarat Ja på frågan. Moped Cykel Busskort 8% 2% 61% 90% 90% 10% 2% 8% 29% Ja Ja, ibland Nej 14% Ja Nej Bil 80% 10% 10% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är bara 2 procent av de svarande som har tillgång till färdtjänst. 86% TILLGÅNG TILL FÄRDMEDEL Nio av tio av de svarande har uppgett att de alltid har tillgång till cykel och åtta av tio har alltid tillgång till bil. 61 procent har alltid tillgång till busskort. För moped och motorcykel är tillgången betydligt lägre, 8 procent respektive 6 procent.

KÄNNEDOM OM BUSSLINJER En stor majoritet, 77 procent, vet vilken busslinje som går från deras hem till Luleå centrum och endast 12 procent har svarat att de inte har kännedom om det. Återstående 11 procent har uppgett att de bor i centrum. 11% ja 12% nej 77% jag bor i Luleå centrum Detta innebär att 86 procent av de som inte bor i centrum känner till vilken busslinje som går från deras hem och in till centrala staden. Det är en ökning från senaste undersökningen 2010 då 75 procent av de boende utanför centrum hade kännedom om aktuell busslinje.

Arbets- och skolresor VANLIGA FÄRDMEDEL Det är 63 procent som uppger att de reser till arbete eller skola 5-7 dagar per vecka och var femte anger att de aldrig gör arbets- eller skolresor. PARKERING VID ARBETE OCH SKOLA De som förvärvsarbetar eller studerar har även fått svara på om deras arbetsgivare eller skola tillhandahåller parkerings för bil i anslutning till skolan. Den största gruppen, 41 procent, har avgiftsfri tillgång till bilparkering vid arbete eller skola och nästan lika många, 37 procent, erbjuds parkering mot avgift. För att få en indikation om hur resvanorna skiljer sig åt mellan kallare och varmare årstider, har respondenterna fått svara på hur de vanligen tar sig till skola och arbete under sommar- respektive vintersäsongen. En mycket hög andel, 36 procent, har svarat att cykel är det vanligaste färdsättet till arbete och skola under sommarsäsongen, medan endast 9 procent brukar göra resan med cykel under vintersäsongen. Däremot är buss- och bilresor samt promenader vanligare under vintersäsongen än sommarsäsongen. 22% 37% Ja, mot avgift Ja, gratis Nej 60% 50% 40% 30% 36% 42% 50% 24% Under sommarsäsongen Under vintersäsongen 41% 20% 10% 0% 15% 8% 9% 11% 3% 1% till fots cykel bil buss annat

Färdmedelsfördelning FÄRDMEDELSFÖRDELNING KORTA RESOR För de korta resorna, under fyra kilometer, sker var femte till fots, var fjärde med cykel och knappt hälften med bil. FÄRDMEDELSFÖRDELNING Färdmedelsfördelningen bygger på de svar som svarsgruppen uppgett i resedagboken. Sex av tio resor görs med bil, varav de allra flesta som förare. 11 procent av resorna görs till fots, 14 procent med cykel och 13 procent med buss. 9% 1% 19% Till fots Cykel Buss 10% 1% 11% 14% Till fots Cykel Buss 37% 8% 26% Bil som förare Bil som passagerare Övrigt 51% 13% Bil som förare Bil som passagerare Övrigt

FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Övrigt 1% 1% 3% 1% Män gör fler resor med bil än kvinnor, i synnerhet som förare och för männen utgör det 61 procent av alla resor men endast 41 procent av kvinnornas. Kvinnorna reser mer med buss och utför även större andel resor till fots och per cykel än männen. Åldersgruppen 16-30 år är de som i minst utsträckning reser med bil, endast 33 procent av deras resor sker som förare i bil och 44 procent av resorna när samåkning inkluderas. Den yngsta åldersgruppen har dock den största andelen buss- och cykelresor på 24 respektive 18 procent. Åldersgruppen 45-64 år har lägst andel resor till fots, 8 procent, vilket till viss del förklaras av att den gruppen har en hög andel cykelresor, 15 procent. Bil som passagerare Bil som förare Buss 11% 12% 12% 10% 9% 9% 11% 13% 52% 53% 49% 51% FÄRDMEDELSFÖRDELNING JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅRS UNDERSÖKNINGAR Färdmedelsfördelningens förändring under de genomförda undersökningarna 2000 2015 jämförs nedan. Andelen resor som sker till fots hade en uppgång 2010, men är vid den senaste mätningen tillbaka på motsvarande nivå som tidigare. Cykelandelen var däremot minskande vid tidigare mätningar, men har vid årets mätning vänt uppåt igen. Det har inte skett några tydliga förändringar i andelen bilresor, men andelen bussresor har ökat något vid de senaste mätningarna. 18% 13% Cykel 10% 14% 9% 12% Till fots 15% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% År 2000 År 2005 År 2010 År 2015

Antal resor och reslängd 65-84 år 1.8 ANTAL RESOR OCH RESLÄNGD I Luleå görs i genomsnitt 2,4 resor per person och dag. På vardagarna görs det 2,6 resor per person och på helgdagar görs det 1,9 resor per person. Medianresan på vardagar är något kortare, 5 kilometer, jämfört med medianresan på helgen som är 6 kilometer. 45-64 år 31-44 år 16-30 år 2.4 2.6 3.1 Antal resor ANTAL RESOR OCH RESLÄNGD UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER 0 1 2 3 4 Män gör 2,5 resor per dag, vilket är något mer än kvinnorna som gör 2,3 resor per dag. Männens medianresa är också något längre, 6 kilometer, mot kvinnornas som är 5 kilometer. 65-84 år 6 I figuren nedan antal resor och medianen för reslängden för de olika åldersgrupperna. Den yngre gruppen har kortast medianresa på fem kilometer. Högst antal resor gör gruppen 31-44 år med 3,1 resor per person och dag. 45-64 år 31-44 år 6 6 Reslängd, km (median) 16-30 år 5 5 5 6 6 7

FÄRDMEDELSFÖRDELNING EFTER RESLÄNGD Resans längd har stor betydelse för vilket färdsätt invånarna väljer. Av de riktigt korta resorna, under en kilometer, görs majoriteten till fots, medan en tredjedel görs med bil. Andelen resor som görs med cykel är störst vid avstånd mellan en och fyra kilometer. Ju längre resan blir, desto större andel resor görs med bil, medan andelen resor som utförs till fots stadigt minskar med resans längd. Kollektivtrafikandelen är som störst för resor mellan fem och tio kilometer. 100% 90% 80% Övrigt 70% 60% Bil som passagerare 50% 40% 30% Bil som förare Buss 20% 10% Cykel 0% Till fots 0,00-0,99 km 1,00-3,99 km 4,00-9.99 km 10,00-24,99 km 25 km eller längre

FÄRDMEDELSFÖRDELNING EFTER ÄRENDE Ärenden ÄRENDEFÖRDELNING Cykel används som färdmedel vid 28 procent av resorna till skola/utbildning, men endast vid en procent av resorna som sker i tjänsten/inom studierna. Vid resor till service har gång en hög andel på 22 procent av resorna. Resor till bostaden är det vanligaste ärendet, vilket utgör 39 procent av alla resor. Därefter kommer resor till arbetsplatsen och fritidsresor. Till bostaden 11% 14% 15% 48% 10% Till bostaden Till arbetsplatsen 9% 18% 13% 56% 4% Till arbetsplatsen Till skola/utbildning 10% 28% 41% 14% 6% 2% 12% 3% 3% 13% 5% 5% 18% 39% Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/ vuxen Inköp av dagligvaror/ övrigt Service (sjukvård, bank etc.) Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/ vuxen Inköp av dagligvaror/ övrigt Service (sjukvård, bank etc.) Fritid, nöje, motion/ besöka släkt och Annat ärende 6% 6% 11% 10% 3% 15% 22% 11% 7% 7% 14% 11% 9% 9% 13% 9% 23% 74% 70% 50% 48% 52% 39% 8% 4% 5% 15% 5% 4% 17% 15% 3% Fritid, nöje, motion/ besöka släkt och vänner Annat ärende Till fots Buss Bil som passagerare Cykel Bil som förare Övrigt

Reserelationer DE VANLIGASTE RESERELATIONERNA Den vanligaste reserelationen har både start- och målpunkt inom Centrum/Östermalm och utgör 8 procent av samtliga resor och sker i 48 procent av fallen till fots. MÅLPUNKTER I tabellen nedan listas färdmedel vid resor till fem utvalda målpunkter inom Luleå kommun. Luleå tekniska universitet utmärker sig med en låg andel av resor med bil till målpunkten, endast 32 procent totalt. Även Kallax flygplats har en lägre andel bilresor än de övriga målpunkterna, men det beror på att det är en så hög andel övrigt, vilket sannolikt är inkommande flyg. För Sunderby sjukhus, SSAB och Storheden sker en stor majoritet av resorna dit med bil. Reserelation Centrum/Östermalm - Centrum/Östermalm Bergviken/Porsön - Bergviken/Porsön Gammelstad/Sunderbyn - Gammelstad/Sunderbyn Örnäset/Skurholmen/mfl - Örnäset/Skurholmen/mfl Örnäset/Skurholmen/mfl - Centrum/Östermalm Andel av samtliga resor Till fots Färdsätt Cykel Bil Buss 8% 48% 18% 26% 7% 6% 31% 28% 35% 6% 6% 10% 10% 71% 9% 5% 18% 16% 51% 15% 5% 4% 20% 60% 16% Målpunkt Till fots Färdsätt Cykel Bil Buss Övrigt Sunderby sjukhus 1% 3% 73% 17% 6% Luleå tekniska universitetet 22% 25% 32% 21% 0% SSAB 2% 7% 88% 0% 2% Storheden 3% 5% 91% 1% 0% Kallax flygplats 0% 0% 66% 9% 26%

Attityder 17% prioritera gång/cykeltrafik, även om det innebär nackdel för biltrafiken PRIORITERA BUSS 61 procent av svarsgruppen vill prioritera busstrafik även om det innebär nackdel för biltrafiken och 16 procent vill hellre prioritera biltrafiken på bekostnad av busstrafiken. 17% 66% prioritera biltrafiken, även om det innebär nackdel för gång/cykeltrafiken vet ej/ingen åsikt 16% 23% 61% prioritera busstrafik, även om det innebär nackdel för biltrafiken prioritera biltrafik, även om det innebär nackdel för busstrafiken vet ej/ingen åsikt PRIORITERA GÅNG OCH CYKEL Ännu fler, 66 procent, vill prioritera gång- och cykeltrafik även om det innebär nackdel för biltrafiken och 17 procent prioriterar biltrafiksatsningar framför gång- och cykelsatsningar.

ATTITYDER OM TRAFIKSATSNINGAR Respondenterna fick svara på frågan hur viktigt de tycker att det är att kommunen satsar på olika trafikslag, samt hur nöjda de är med kommunens satsningar på gång-, cykel-, buss- och biltrafik. Över 7 av 10 har uppgett att de instämmer (svarat 6 eller 5) i att det är viktigt att satsa på gång-, cykel- och busstrafik, men endast drygt 4 av 10 procent instämmer i att det är viktigt att satsa på biltrafiken. Nöjdheten med Luleå kommuns satsningar på de olika trafikslagen ser något annorlunda ut. Minst andel svarande är nöjda (uppgett 6 eller 5 på skalan) med satsningarna på cykel- och biltrafik och det är även dessa trafikslag som har störst andel missnöjda (uppgett 1 eller 2 på skalan). Nöjdheten är störst med de satsningar som gjorts på busstrafiken, där 37 procent instämmer (uppgett 6 eller 5 på skalan) med påståendet att de är nöjda med satsningarna som gjorts. Instämmer helt 5 4 3 2 Instämmer inte alls Det är viktigt att kommunen satsar på gångtrafik Jag är nöjd med kommunens satsningar på gångtrafik Det är viktigt att kommunen satsar på cykeltrafik Jag är nöjd med kommunens satsningar på cykeltrafik 13% 10% 15% 51% 20% 55% 19% 23% 20% 19% 19% 18% 13% 7% 10% 6% 13% 7% 7% Det är viktigt att kommunen satsar på busstrafiken 53% 21% 13% 6% Jag är nöjd med kommunens satsningar på busstrafiken 17% 20% 20% 15% 8% Det är viktigt att kommunen satsar på biltrafiken 24% 18% 19% 19% 7% Jag är nöjd med kommunens satsningar på biltrafiken 9% 15% 20% 22% 8% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS ATTITYDER Sedan förra undersökningen 2010, har en liten minskning skett i andelen som prioriterar buss- och gång/cykeltrafik jämfört med biltrafik. Andelen som prioriterar buss före biltrafik Andelen som prioriterar gång/cykel före biltrafik År 2015 År 2010 År 2005 År 2000 61% 64% 52% 57% 66% 68% 62% 61%