Introduktion till GSD och ArcGIS Syftet t med övningen är att ge en introduktion till digitala it kartor (här är källdata Geografiska Sverige Data, GSD från Metria,) och ArcGIS 9. Övningen innefattar dataformat, menyer, ikoner, och verktyg. ArcGIS är ett system av GISprogram uppbyggt av moduler. Vi skall främst arbeta med 3 moduler: 1. ArcCatalog 2. ArcMap 3. ArcToolbox ArcGIS 1 ArcGIS huvudkomponenter ArcMap - använder du till att titta på och bearbeta lager. Här väljer du utseende på lagren, färgsättning, linjetjocklekar och typ av symboler. I ArcMap kan du lägga ihop lagren till olika typer av tematiska kartor, s.k. Layouter. Layouter förses med kartrubrik, teckenförklaring (legend), nordpil, skalstreck, k etc. Ev annan text t kan också läggas till, t.ex. copyright, namn och kurs. ArcCatalog - är en filhanterare ungefär som Utforskaren/Windows Explorer. ArcCatalog används till att hantera kartlager: kopiera och klistra in, ta bort lager och skapa nya lager. Man kan dra lager från ArcCatalog och släppa in till ArcMap. ArcToolbox innehåller en mängd verktyg för bearbetning och analyser. I denna övningen arbetar vi med ArcMAP och ArcCatalog. ArcToolbox funktioner behöver vi inte för denna övning. 2
Övningens innehåll Vi skall arbeta med GIS-datat av typen vektordata i formatet ESRI shapefile (en shapefile består egentligen g av minst 3 filtyper:.shp,.dbf,.shx) Shaperna (= lagren /skikten /temana) är av olika typer och med olika innehåll: vägar, tätorter, markslag, kommuner, etc. De bildar tillsamman underlag för en länskarta. Vi har tillgång till flera olika tematiska lager över Uppsala län som kommer från Lantmäteriets kartserie Översiktskartan (tidigare Röda kartan) vilken används för att publicera kartutskrifter i skala 1:250 000. Vi skall i övningen arrangera lagren i en lämplig ordningsföljd ändra på färgsättningar hos lagren göra urval i lagren baserat på innehåll i tillhörande attributtabell (Select by Attribute) göra urval i ett lager baserat på läge i förhållande till ett annat lager (Select by Location) skapa en layout med tematiska kartor Inlämningsuppgift blir kartlayouten som sparas i format jpeg och skickas in. 3 Arbetsgång: Öppna Utforskaren (snabbkommando: Flagga + E) och ta en titt på GIS-filerna genom att bläddra fram till G:\NaGe\GIS\Intro_GSD_Ua\GISdata\. Här ligger shapefilerna till övningen. Öppna ArcCatalog: Start> Program> ArcGIS> ArcCatalog Skapa en genväg till mappen /GIS/ genom att gå in i menyn File> Connect to Folder och anslut till G:\NaGe\GIS\. Anslut också enhet E:/. Bläddra fram till G:\NaGe\GIS\Intro_GSD_ArcGIS\GISdata\ G \GIS\I GSD GIS\GISd t \ och titta på innehållet. ArcCatalog visar endast en av de minst tre filer som tillsammans utgör en shapefil. Jmf med Utforskaren som visar alla filer. Filer av GIS-typ har egna symboler i ArcCatalog. Skapa en egen arbetsmapp med ddittditt namn för denna övning. Det gör du i ArcCatalog: bläddra fram till E:/ högerklicka i högra fönstret och välj: New Folder och ge den ett nytt namn. Undvik att använda mellanslag, punkter, snedstreck eller andra konstiga tecken i namnet. Ersätt alla sådana tecken med understrykningstecken. Högerklicka nu på mappen G:\NaGe\GIS\Intro_GSD_ArcGIS\GISdata\, välj Kopiera (Copy), högerklicka på din egen arbetsmapp och välj Klistra in (Paste). Använd inte Drag-and-drop vid kopiering av data då filer och kataloger kan flyttas bort från ursprungsplatsen med detta förfarande. Vad filnamnen betyder: Filerna vi jobbar med har i filnamnen förkortningar som finns beskrivna här bredvid. Hit återvänder du för att kontrollera vad filen som du jobbar med innehåller. txt = text to = tätorter sj = sjöar vd = vattendrag nv = naturskyddsområde ma = markslag ln = länsgräns kn = kommungräns ad = församling kl = kraftledning jv = järnvägspår ev = enskilda vägar av = allmänna vägar 4
I ArcCatalog, klicka på lagret med tätorterna i fliken Contents. Byt till fliken Preview. Tätorterna visas då upp som ytor i fönstret. Längst ned i fönstret, under kartan, byter du nu visningsläge från Geography till att titta på attributen (Table) för tätorterna. Vi ser då vilken information attributtabellen innehåller och hur kolumnerna (fälten) är strukturerade. 5 Öppna på samma sätt tabellen för järnvägar. Vi ser att den tabellen innehåller en kolumn som heter KKOD. KKOD står för kategorikod och betecknar vilken typ av objekt (järnväg i det här fallet) det är. I vårt fall finns även en kolumn Kategori med klartext för typen av järnväg. Skulle vi inte ha denna klartext finns det information på Lantmäteriets hemsida. I mappen med data som du kopierade finns metadatabladet Kkoder.pdf. Denna fil är nedladdad från Lantmäteriet och innehåller metadata (information om data) för de shapefiler vi har att arbeta med. Öppna Kkoder.pdf och sök på 5611, en av de järnvägstyper som finns i vår shapefil. Här hittar du mer information om du vill. Dokumentation för alla kartskikt finns på Lantmäteriet hemsida. www.lantmateriet.se. I sökrutan på www.lantmateriet.se skriver du GSD + Dokumentation och klickar enter. Bläddra vidare tills du hittar en pdf med dokumentation för den produkt du söker efter. De shapefiler vi arbetar med är från en äldre upplaga av GSD Översiktskartan, t.ex. heter vårt järnvägsskikt.._jv medan det i den nyare versionen av GSD Översiktskartan heter.._jl. 6
I vilket geografiskt referenssystem finns våra data? Återgå till ArcCatalog, se till att du valt fliken Contents och att du då ser dina lager i högra delen av fönstret, högerklicka på ett lager och välj properties. Klicka på flik XY Coordinate System. Där finns information om vilket referenssystem vi filen har knutet till sig. Våra data ligger i det svenska nationella referenssystemet RT90 2,5 gon väst, som är ett projicerat referenssystem. Stäng dialogrutan. 7 Börja bygga kartan Starta ArcMap genom att klicka på som finns i övre delen av ArcCatalog och välj new empty map. Klicka på filen för allmänna vägar ( AV )) i ArcCatalog och dra filen över till ArcMap-fönstret. Temat/lagret ritas då upp i ArcMap. Vi skall föra över fler teman till ArcMapfönstret: dra på samma sätt över: tätorter (TO ), kommuner (KN ), markslag (MA ), sjöar (SJ ), vattendrag (VD ), församlingar (AD ) Lagren innehåller oftast flera objekt, t.ex. lagret Tätort. Tätortslagret är en shapefil av typen polygon. Det består alltså av ytor och varje yta är ett objekt som motsvarar en tätort eller en del av en tätort. Vägar (som är en shapefil av typen polyline) innehåller på motsvarande sätt ett flertal objekt: linjen för varje sträcka mellan 2 korsningar, linjen som motsvarar avfarten från en motorväg, etc. Längst ned i ArcMap-fönstret t ser du koordinaterna för den punkt där markören befinner sig. Efter siffrorna står det meter, vilket ju stämmer eftersom RT90 är angivet i meter. Om det står Unknown gå då in i menyn View och välj Data Frame Properties. Vid Units väljer du meter. 8
Arrangera lagrens inbördes ordning, anpassa färgsättning och ge dem ett alias istället för filens kodnamn Fixa nu till din karta så att lagren hamnar i rätt ordning, flytta ett lager uppåt eller nedåt genom att hålla i med vänster musknapp och dra, släpp där du tycker det passar bäst. Lagren är inte genomskinliga: ett yttäckande lager behöver oftast placeras långt ned i samlingen med lager, under linje- och punktlager. Testa! Man tänder och släcker ett lager genom att bocka för eller bocka bort. Döp också om lagren till lättförståeliga namn: AV Allmänna vägar, TO Tätorter, etc. Namnändringen kommer du åt att göra genom 2 enkelklick på lagrets namn. Den klartext du på det viset skriver in ändrar inte filnamnet utan ger endast lagret ett alias. Det är också detta alias som kommer att finnas i teckenförklaringen. Färgsättningen ändrar du genom att enkelklicka på den lilla färgboxen, linjen eller punktsymbolen under lagrets namn, eller för mer avancerade ändringar, dubbelklicka på samma symbol. För att komma åt fler alternativa ändringsmöjligheter: dubbelklicka på lagrets namn och gå in i fliken Symbology. Se beskrivning längre fram i övningen. Ett första förslag till lagerarrangemang och färgsättning visas på nästa sida. OBS att exemplen i övningshäftet är från Örebro län men de data vi har är från Uppsala län. 9 10
ATTRIBUTDATA Till varje objekt i ett lager finns data om objektet lagrat i en attributtabell, en rad per objekt. Ett sätt att komma åt attributen är att öppna attributtabellen för valt lager. Det gör du i ArcMap genom att högerklicka på lagret och välja Open Attribute table. Ytterligare ett sätt att komma åt attributen är att använda sig utav infotool. Välj verktyget och klicka t.ex. på en tätort. Informationen kommer då upp i en ny dialogruta identify result. 11 Ändra till fler färger i samma lager Nu ska vi dela upp lagret kommuner efter kommunnamn. Öppna attributtabellen för kommuner. Där ser du att det finns en kolumn som heter Kommunnamn. Vi kan säga åt datorn att färglägga dessa polygoner (kommunerna) på olika sätt för att förtydliga kartan. Stäng attributtabellen. Högerklicka på temat/lagret Kommuner och välj Properties. Klicka på fliken Symbology. 12
Gör nu följande inställningar: 1. Välj Categories och Unique values till vänster i fönstret. 2. I rullgardinen för Value field väljer du KOMMUNNAMN. 3. Klicka på Add all values. 4. Ta bort bocken i all other values. Klicka verkställ. 13 Din karta kommer då att se ut som bilden nedan (fast inte riktigt, det här var ju Örebro). Observera att kommunnamnen finns med i legenden. Spara! ArcGIS har inte autospar som standard: spara manuellt med jämna mellanrum! Den.mxd-fil ( projektfil ) som då skapas innehåller information om sökvägar till källdata, färgsättning av lager etc. Döp filen och spara den i din arbetsmapp. 14
URVAL Select by Attribute Nästa uppgift blir att söka fram lämpliga (bad)sjöar som man kan nå med cykel under en dagsutflykt, säg max. 30 km t.o.r. från Alunda. Först skall du söka fram orten Alunda. Gå i in menyn Selection> Select by attribute, vilket betyder att vi gör ett urval utifrån värden inskrivna i attributtabellen till lagret Tätorter. Välj Tätorter och metod Create a new selection. I det övre fönstret visas namnen på attributtabellens kolumner, markera Namn och klicka på Get Unique Values och de värden som finns inskrivna i kolumnen visas i mellanfönstret. Dubbelklicka NAMN, enkelklicka = och dubbelklicka Alunda. I det nedre fönstret skall det nu stå: NAMN = Alunda Klicka Apply. Polygonen som representerar Alunda blir turkosfärgad vilket är standardfärgen för att markera att ett objekt är valt. Klicka OK 15 Skapa en ny shapefil av ett urval Du skapar ett nytt lager enbart innehållandes ditt urval genom att högerklicka på Tätorter och välja Data> Export Data Bläddra fram till din arbetsmapp och spara ditt nya lager som Alunda. Klicka ok. I rutan som kommer upp frågas om du vill exportera data till kartan som ett lager, klicka ja. Lagret läggs nu till överst i din karta. Högerklicka på Alunda och välj Open Attribute Table: här skall nu bara finnas en rad nämligen Alunda. Avmarkera urvalet i lagret. Det gör du genom att högerklicka på lagret välja Selection Clear Selected Features. Observera de andra funktionerna i denna undermeny tex Zoom to Selected Features. Zoom To Layer strax ovanför Selection är också en mkt användbar funktion. 16
URVAL Select by Location Med hjälp av det nya lagret Alunda kan vi nu söka fram lämpliga li (bad)sjöar som man kan nå med cykel under en dagsutflykt, säg max. 30 km t.o.r. från Alunda. Urvalet av sjöar (Sj ) gör du med Select by Location i menyn Selection. Välj ut Sjöar som befinner sig på ett avstånd från Alunda. Avståndet får du fylla i nederst i dialogrutan. Klicka Apply och Close. Dina sjöar markeras nu i kartan. Om resultatet är rimligt, skapa ett eget lager av urvalet sjöar på samma sätt som du skapade Alunda. 17 Alunda med utvalda sjöar OBS att bilden inte stämmer med hur din karta ser ut: du arbetar ju i Uppsala län men exemplet är från Örebro län. 18
Skapa en Layout, en färdig karta. Du har hittills jobbat i Data View. Skifta till Layout View under menyn View. Det är här vi gör en färdig karta med alla kartkomponenter. t Skapa nu en layout som ser ut ungefär som exemplet. För att allt som du gjort i övningen ska illustreras tydligt t så måste åt du skapa flera Dt Data Frames med olika innehåll. Under menyn Insert, välj Data Frame. Notera att det då visas en Data Frame i layouten t.h. samt att det tillkommer en i listan på lager i vänstra delen av ArcMapfönstret. Klickar du på en blir den aktiverad och kan anpassas i storlek och läge. Varje Data Frame måste fyllas med de tematiska data man vill illustrera i sin layout. Högerklicka på ett lager, välj Copy, högerklicka på den nya Data Framen, välj Paste Layer. Anpassa därefter lagerordning och utseende som du vill ha dem. Tänk på att vara tydlig då du visar din indelning av kommuner, samt badsjöar nära Alunda. 19 Lägg till kartkomponenter i layouten, via menyn Insert. En färdig layout skall innehålla kartkomponenterna:. Nordpil en räcker, alla kartorna har norr uppåt.. Skalstreck - ett per karta (Data Frame) i Layouten. Legend - välj ut en av kartorna som skall ha legend (teckenförklaring): Klicka i en Data Frame så den blir markerad, då kommer Legenden du lägger till hämtas från lagren i den markerade Data Framen. Komplettera kartlayouten t med rubrik samt med ditt namn och kurs. Inlämning Skapa en bild av kartan genom att exportera layouten till jpeg-format, File>Export Map, och maila den färdiga kartan (jpeg-filen) till Per Stolpe (p.stolpe@gmail.com) Lycka till!!! Per 20