Undersökning av den lokala miljön med GIS - handledning för ArcView 8.3

Transkript

1 Undersökning av den lokala miljön med GIS - handledning för ArcView 8.3 Johansson, T., Larsson, T. & Blixt, M.: Sammanfattning av övningar utförda i det av Europeiska Unionen finansierade MINERVA-projektet GISAS (Geographical Information Systems Applications for Schools) under år 2005.

2 Det engelska originalmanuskriptet har sammanställts av Tino Johansson vid Geografiska Institutionen vid Helsingfors Universitet, Finland. Den svenska versionen har översatts av Torbjörn Larsson och Martin Blixt vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs, Sverige. Bilderna är skärmdumpar från programmen ArcCatalog och ArcView. Copyrighten till dessa program tillhör ESRI, Inc. Databaser och kartor som visas i illustrationerna används med godkännande från GISASprojektet som finansieras av EU:s Minervaprogram under

3 INNEHÅLL KAPITEL 1 ÖPPNA EN GEOREFERERAD BILD....5 Start av ArcView programmet... 5 Lägga till data på den nya tomma kartvyn 6 De grundläggande verktygen i ArcMap...7 KAPITEL 2 SKAPA EN NY TABELL FÖR RESULTATEN....9 Skapa en dbase tabell för analysresultaten i BISEL...9 Lägga till rader till dbase tabellen..13 KAPITEL 3 SKAPA ETT HÄNDELSTEMA FÖR DBASE TABELLEN...16 Lägg till din dbase tabell, BISEL1, som ett punkttema i den lokala kartan 16 KAPITEL 4 SKAPA NYA SHAPEFILER MED ARCMAP 23 Inledning Förslag till arbetsordning...23 Geometrityp polyline: Hur skapar man en ny shape-fil för vattendraget?...24 STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras...24 STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha..25 STEG 3. Bestäm referenssystem för din shape-fil...25 STEG 4. Öppna den nya shape-filen i ArcMap...28 STEG 5. Redigera den nya shape-filen och rita ut linjer med rasterkartan som stöd 29 STEG 6. Ändra linjeobjektet och rätta till eventuella misstag..30 STEG 7. Bestäm hur skiktet skall symboliseras...32 Geometrityp polygon: Hur skapar man en ny shape-fil för fritidsområden?...34 STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras...34 STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha...35 STEG 3. Öppna den nya shape-filen i ArcMap...37 STEG 4. Redigera den nya shape-filen och rita ut polygonerna med stöd av rasterkartan...38 STEG 5. Bearbeta attritbuttabellen för ditt skikt...41 STEG 6. Bestäm attribut för varje yta i skiktet..42 STEG 7. Bestäm hur lagret skall presenteras...44 STEG 8. Spara aktuellt kartdokument...46 Geometrityp punkt: Hur skapar man en ny shape-fil för djurens habitat?...46 STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras.46 STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha 47 STEG 3. Öppna den nya shape-filen i ArcMap...49 STEG 4. Redigera den nya shape-filen och digitalisera in observationer och djurhabitat 50 STEG 5. Bearbeta attritbuttabellen för ditt skikt 52 STEG 6. Lär dig att använda Identifiera-knappen i ArcMap.55 STEG 7. Bestäm hur lagret skall presenteras STEG 8. Spara kartdokumentet...58 Hur skapar man en ny shapefil för föroreningar?.59 STEG 1. Välj katalog, typ av objekt, och koordinatsystem för en ny shape-fil...59 STEG 2. Öppna kartdokumentet och temat med föroreningar i ArcMap 60 STEG 3. Redigera den nya shape-filen och digitalisera in punkter för platserna med föroreningar...60 STEG 4. Bearbeta attributtabellen för ditt skikt...63 STEG 5. Lär dig att använda Identifiera-knappen i ArcMap.65 STEG 6. Bestäm hur lagret skall presenteras...66 STEG 7. Spara kartdokumentet...67 Geometrityp polygon: Hur skapar man en ny shape-fil för olika markanvändningstyper?..68 Inledning

4 STEG 1. Välj katalog, typ av shape-fil och koordinatsystem för den nya shape-filen..69 STEG 2. Redigera den nya shape-filen och rita ut polygoner med markanvändningstyper...72 STEG 3. Bearbeta attributtabellen för ditt skikt...75 STEG 4. Bestäm hur lagret skall presenteras.78 STEG 5. Spara aktuellt kartdokument...79 STEG 6. Flytta shape-filer från en dator till en annan...79 KAPITEL 5 SKAPA FLER SHAPEFILER MED ARCVIEW...80 Hur skapar man en ny shape-fil för avrinningssystem? 80 STEG 1. Rita ut linjer för avrinningen som finns vid det studerande området.80 STEG 2. Öppna skiktet med avrinningen i ArcMap.80 STEG 3. Rita ut linjerna för avrinningen...83 STEG 4. Förändra det utritade skiktet...84 STEG 5. Bestäm form, färg och linjetyp för den nya shape-filen..88 STEG 6. Bearbeta attributtabellen för ditt skikt...91 Geometrityp polygon: Hur skapar man en ny shape-fil för jordtyperna kring vattendraget?.94 STEG 1. Repetition av uppgiften att skapa polygoner..94 STEG 2. Välj rätt verktyg och uppgift för skiktet.95 STEG 3. Bearbeta attributtabellen för ditt skikt...98 KAPITEL 6 SKAPA NYA SHAPEFILER SOM BASERAS PÅ BEFINTLIGA Inledning STEG 1. Att välja kartobjekt genom deras attribut..102 STEG 2. Välja objekt och skapa et nytt skikt 103 STEG 3. Exportera datat som en ny shape-fil 105 STEG 4. Spara kartdokumentet KAPITEL 7 GÖRA UNDERSÖKNINGAR MED ARCVIEW..108 Buffertverktyget Inledning STEG 1. Att öppna verktygslådan och välja buffertverktyget för ArcMap..108 STEG 2. Välj ut shape-fil som skall buffras 110 STEG 3. Välja objekt med den skapade bufferten Att använda ArcView som ett verktyg för undersökningar Inledning..117 STEG 1. Kontrollering av de synliga shape-filen STEG 2. Bestäm lagrets egenskaper och visualisera resultaten.118 STEG 3. Studera objekten genom att välja attribut 124 STEG 4. Ändra urvalsfärg.126 4

5 KAPITEL 1 ÖPPNA EN GEOREFERERAD BILD 1. Start av ArcView programmet När du ifrån din CD-ROM har installerat programmet ArcView på din dator, kan du enkelt öppna det med Start knappen som finns vid nedre vänstra hörnet på skärmen. Välj sökvägen Start Program ArcGIS ArcMap. Klicka en gång med den vänstra musknappen. ArcMap fönstret visas på din skärm enligt bild nedan. Välj detta alternativ för att skapa en ny karta. Figur 1. ArcView GIS 8.3 är öppnat och startbilden med projektfönstret visas. Arc Map fönstret När du öppnar programmet för första gången skall du välja Start using ArcMap with A new empty map. Detta val öppnar en ny (tom) kartvy i ditt projekt. Din lokala karta kommer vi att öppna i en ny vy lite längre fram. När du gjort ditt val klicka på OK-knappen med den vänstra musknappen. Om du vill öppna en existerande ArcView karta skall du välja An existing map och leta dig fram till katalogen den finns i. Det är också möjligt att ifrån applikationen ArcCatalog dra och släppa dina befintliga lager och bilder till innehållsförteckningen i ArcMap applikationen. Vi kommer senare att lära oss detta. 5

6 2. Lägga till data på den nya tomma kartvyn En vy enligt nedan öppnas efter att du har klickat på OK knappen. Du kan nu lägga till din georefererade bild till kartfönstret genom att använda verktyget enligt bild nedan Använd denna Add data knapp för att hämta geografiska data till ditt kartfönster. Ett tomt kartfönster visas under dialogfönstret för att hämta data. Figur 2. Ett nytt tomt kartfönster är öppnat och data lagts till genom att använda knappen Add data. Det är nödvändigt att bestämma plats (enhet, mapp) och typ av data som skall läggas till i den tomma kartvyn. Detta görs i dialogen Add data (se ovan). Den lokala rasterkartan som är transformerad till WGS 84 koordinatsystem är av filtypen:.jpg,.gif eller tif. När rätt datalager har hittas markeras det, välj sedan knappen Add. Namn och innehåll för de öppnade lagren visas i innehållsförteckningen. Den lokala kartan öppnad i kartfönstret. Muspekarens läge visas när den förflyttas över kartan. Här går det att se koordinatläget för muspekaren. Figur 3. En georefererad bild visas i kartfönstret. 6

7 3. De grundläggande verktygen i ArcMap Nu närmast kommer vi att lära oss några av de grundläggande verktygen i ArcMap. Verktygen behövs för att ändra skala, förflyttning, söka information om lager och också för att mäta avstånd mellan olika kartobjekt. Det mest använda verktyget hittas på det gråa fältet mellan Innehållsförteckningen (Table of Contents, TOC) och Kartfönstret. Verktyg eller menyalternativ som inte kan användas när det saknas attribut visas nedtonade och grå. Verktyg som går att använda visas i klarare färger och väljs med vänster musknapp Verktygsfältet visas på nästa sida med en kort beskrivning av varje verktyg. ArcMap applikationen har också en interaktiv funktion som visar namn och funktionalitet för verktyget när muspekaren placeras över knappen. Texten som beskriver funktionalitet visas i det nedre vänstra fönstret. Menyrad Verktygsfält. Zooma in kartan genom att klicka på en punkt eller dra en fyrkant med musen. Vice versa för utzoomningsverktyget Inzoomningsläge med fast skalförändring Utzoomningsläge med fast skalförändring Panoreringsverktygen flyttar kartan om du drar den med vänstra musknappen nedtryck. Verktyg för att visa full omfattning av dina lager. Vänsterpilen backar till den föregående visade kartutbredningen Högerpilen går till efterföljande kartutbredning Välj geoobjekt genom att klicka eller dra en ruta. Väljverktyget används för att editera, flytta, omforma objekt Identiferaknappen ger information om geoobjekt i kartan Sökverktyget används när du vill leta efter ett speciellt objekt på kartan Mätverktyget används för att mäta avstånd på kartan. Används för att öppna object som är hyperlänkade (Internet, bild etc.) Figur 4. Introduktion till de grundläggande verktygen i ArcMap. 7

8 Tilläggsinformation Ett annat sätt att öppna befintliga kartor eller lager till det tomma fönstret i ArcMap, är att välja dem ifrån applikationen ArcCatalaog. Öppna först ArcCatalog genom att välja Start > Program > ArcGIS > ArcCatalog. Bläddra dig sedan fram till rätt enhet och katalog där du har sparat dina GISAS lager. Innehållet i varje vald mapp öppnas i ArcCatalog under tiden du bläddrar i katalogträdet. När du har hittat datalagret som du vill öppna och presentera som en karta väljer du lagret genom klicka på den och hålla ned vänster musknapp och sedan dra filen till Innehållsförteckningen (TOC) i ArcMap. Lagret flyttas till ArcMap och presenteras i ett nytt kartfönster när du släppt musknappen. Figur 5. På nästa sida visas förfarandet i detalj. Markera filen och dra den till Innehållsförteckningen i ArcMap. Figur 5. Öppna ett befintligt lager från ArcCatalog. KAPITEL 2 SKAPA EN NY TABELL FÖR RESULTATEN 4. Skapa en dbase tabell för analysresultaten i BISEL Ibland finns det behov att skapa en ny attributtabell för de insamlade resultaten. Att skapa en egen tabell i ArcCatalog hjälper till att förstå hur strukturen och klassifikationen av datat. Datatabellen blir sparad som en dbase tabell. Tabellens data kan också visualiseras på kartan om den innehåller kolumner med koordinater. Vi kommer nu att lära oss hur man skapar en attributtabell och sedan lära oss hur vi visualiserar den på kartan. Starta genom att högerklicka en gång på mappen eller databasen i Innehållsförteckningen i ArcCatalog. Välj sedan New > dbase Table. 8

9 Figur 6. De första stegen för att skapa en ny attributtabell med ArcCatalog. En ny fil har tillkommit i visningsområdet och du skall nu namnsätta den nya tabellen. Namnge det BISEL1. Figur 7. Ge din nya databastabell, belägen till höger i fönstret, ett namn. Högerklicka på namnet till din BISEL1 databastabell. Välj sedan Properties. 9

10 Figur 8. Öppna upp egenskaperna för databas filen. dbase tabellens egenskapsfönster är nu öppnat och används för att definiera kolumnerna och för att tilldela datatyper för varje kolumn. Starta genom att klicka på nästa tomma rad under fältnamns kolumn och skriv in namnet på din första kolumn. Du skall använda korta och beskrivande kolumnnamn. Kolumnerna OID(Object ID) och Field1 som är förinställda och identifierar varje unikt objekt i databasen, kan inte tas bort. När du har namngivit din första kolumn skall du sedan tilldela datatyp ifrån listan som finns till höger, klicka i den tomma raden så öppnas en listruta med olika datatyper. Välj rätt datatyp ifrån listan, se nedan. Observera att värdena i fälten OID och Field1 är förinställda och kan inte ändras. Figur 9. Du måste bestämma namn och typ av data som skall lagras i din databas. 10

11 Beskrivning av datatyperna Short integers, datatyper med negativt eller positivt värde som kan lagra 5 giltiga tecken, t.ex eller Long integers datatyper som kan innehålla negativa eller positiva tal och lagra 10 giltiga tecken, t.ex eller Du behöver inte använda + tecken för de positiva värdena eftersom applikationens datastruktur lagrar de automatisk som positiva om du utelämnar tecken framför talet. Float, datatyp som används för decimaltal med sju giltiga siffror t.ex eller Double datatyp som används för decimaltal med 15 giltiga siffror t.ex Text, data typ som lagra alfanumeriska tecken t.ex. text (Bollnas) eller numeriska värden (1) Date, datatyp som lagrar datum och tid I standardformat (mm/dd/yyyy and hh:mm:ss). Blob (Binary Large Object), datatyp för binära tal. Guid (Global Identifier Field), datatyp för strängar, registry style strings. Det viktigaste datatypen för ändamålet, din vattenkvalitetsdatabas och markanvändningsdatabas, är av typen Short integers, Floats and Text types. Du skall skapa lika många kolumner som du har fångat variabler för. Om du bara har samlat in BISEL index och x och y koordinater för varje punkt skall du bara skapa 4 kolumner i din databas. Dessa kolumner är number, BISEL, x_coord och y_coord. Ifall du har samlat in flera variabler och indikatorer skall du skapa en kolumn för var och en av dessa det innebär att antalet kolumner beror på hur många variabler du har för varje mätpunkt. Beskrivning av dbase tabellens egenskaper skall se ut så här: Field name Data type Precision Scale OID (default) Object ID Field1(default) Long Integer 9 Number Long Integer 5 Alkalinity Float 5 2 Ammonium Float 5 2 Hardness Float 5 2 Nitrate Short Integer 3 Nitrite Float 5 2 Oxygen Short Integer 2 Phosphate Float 5 2 ph Float 5 2 BISEL Short Integer 2 Speed Float 5 2 x_coord Double 12 8 y_coord Double

12 Figur 10. Du måste också bestämma noggrannhet, skala och längd för de olika datatyperna. Precision. Antal tecken som kan lagras för typen Float. Scale. Antal siffror efter decimaltecknet som används för typerna Float och Double. Du bör tilldela dessa väldigt noggrant eftersom fälten endast kan ta emot data med den noggrannhet och längd som du har definierat. Viss data kommer inte att bli lagrad om inte datatyperna stämmer. När du väl har fyllt i varje ny kolumn med beaktande av insamlade data om vatten kan du avsluta skapandet av tabellen genom att klicka på knappen Verkställ (Apply) och sedan knappen OK. Du kan kontrollera att alla kolumner blev sparade i databasen genom att i katalogträdet högerklicka på namnet på din skapade databas och välja Properties. Under fliken Field syns de skapade kolumnerna och dess datatyper. Figur 11. Den skapade databasen och dess kolumner kan se ut så här om du har samlat in samtliga ovan angivna variabler. 12

13 5. Lägga till rader till dbase tabellen Vårt nästa steg är att skapa rader i tabellen. Vi måste skapa rader för var och en av mätpunkterna för att kunna fylla på resultaten för varje vattenanalys. Dra först din BISEL1 tabell till Innehållsförteckningen i ArcMapapplikationen. Därefter klickar du på knappen för Redigeringsverktyget (Editor Toolbar) för att kunna börja att redigera din tabell. Knappen för att öppna Editeringsverktygsfältet. Figur 12. Knappen för att öppna Editeringsverktygsfältet gör det möjligt att börja redigera och spara ändrad data. Måste även användas för att avsluta redigeringen när du har fyllt i all data till tabellen. Editeringsverktygsfältet framträder på skärmen som flytande eller dockad till fönstret som visas nedan. I båda fallen kan det användas enligt följande. När du klickat på knappen för att öppna Redigeringsverktyget väljer du Start Editing ifrån rullgardinsmenyn Editor. Figur 13. Redigeringsverktygsfältet innehåller många kommandon för att redigera. 13

14 När du har aktiverat kommandot Start Editing kan du öppna attributtabellen genom att i Innehållsförteckningen högerklicka en gång på namnfältet för BISEL1 tabellen och välja Open. Högerklicka på namnet BISEL1 för att öppna denna lista Välj sedan Open för att öppna tabellen som du skapade tidigare. Figur 14. ArcMap tillåter dig att öppna attributtabellen som kan kompletteras eller reduceras. Ett fönster med attributdata öppnas och du kan börja fylla i dina resultat i kolumnerna för varje mätpunkt. Klicka på första posten och skriv in värden. Flytta sedan till nästa post och fortsätt att fylla i med data tills du är klar med all data. Det är möjligt att spara data samtidigt som du arbetar med införandet genom att välja Save Edits ifrån editeringsverktygsfältet. Figur 15. Du bör spara dina ändringar då och då. När du slutfört dina inmatningar skall du välja Save Edits en sista gång och avsluta redigeringen genom att välja menykommandot ifrån lista i verktygsfältet Editor. 14

15 Figur 16. Kom ihåg att avsluta redigeringen när du fyllt i alla värden. När du väl har valt menykommandot Stop Editing kommer den sista tomma raden att försvinna. Ny har du skapat en ny databastabell med dina egna attribut. Din nästa uppgift blir att visualisera platserna för mätpunkterna för vattenanalysen. KAPITEL 3 SKAPA ETT HÄNDELSTEMA FÖR DBASE TABELLEN 6. Lägg till din dbase tabell, BISEL1, som ett punkttema i den lokala kartan Öppna upp ArcMapfönstret för att titta på den lokala kartan. Välj sedan under menyn Tools alternativet Add XY data. Figur 17. Lägg till koordinatdata från en databas till kartan. Navigera sedan till den tidigare skapade BISEL1tabellen genom att klicka på knappen för att öppna fil. Välj filen genom att klicka på den en gång och sedan klicka på Add knappen. 15

16 Klicka på Öppna katalog knappen. Välj sedan den tidigare sparade databasen genom att markera den och klicka på Add knappen. Figur 18. Lägg till den tidigare skapade databasen med Add XY dialogfönster. Ditt nästa steg i dialogrutan är att bestämma vilka kolumner som skall användas för x- och y- koordinater. Välj först kolumnen med x-koordinater för rullistan för X field, välj sedan Y- koordinater för rullistan för Y field. Med Edit knappen kan du bestämma koordinat - system, kommer att vara lika som kartans. Figur 19. Bestäm kolumner som skall användas för x och y koordinater. Den sista uppgiften blir att bestämma det geografiska koordinatsystem som skall matcha den lokala kartan. Kom ihåg att kartan är georefererad till WGS84 koordinatsystem. Klicka på Edit knappen som belägen i nederkant till höger i Add XY Data fönstret (se figur 23). 16

17 Välj sedan ett fördefinierat koordinatsystem från fönstret Spatial Reference Properties (se nedan). I dialogrutan Öppna väljer du mappen Geographic Coordinate System. Figur 20. Nästa uppgift är att välja ett fördefinierat koordinatsystem för din databastabell. Följ sökvägen enligt nästa figur för att hitta WGS84 koordinatsystem avsluta genom att klicka på Add knappen. Figur 21. Koordinatsystemet WGS84 finns i World mappen. Nu visas detaljerna för valt koordinatsystem i Spatial Reference Properties fönstret. Klicka på Apply knappen för att använda detta koordinatsystem för dina data och välj sedan OK. 17

18 Figur 22. Detaljer för koordinatsystemet WGS 84. Slutligen skall fönstret Add XY data se ut så här (se nedan). Koordinatsystemet bestäms med Edit knappen. Figur 23. De definierade fälten i fönstret Add XY. Avsluta genom att klicka OK och punkterna för vattenanalysen visas på kartan. 18

19 Figur 24. Punkobjekten är nu placerade enligt koordinaterna i databaskolumnerna. Prova nu informationsverktyget för att utforska dina punkter som visas på kartan. Prova att förstora och förminska kartan med zoomverktygen, testa också att flytta kartan med panoreringsverktyget (vit hand). Spara den visualiserade BISEL1 tabellen som en presentationsfil (.lyr). Det är viktigt att göra det för att senare kunna visualisera punkterna för vattenanalysen på ett likartat sätt, då man lägger till med Add data knappen. Följ instruktionerna nedan för att skapa ett lager av de utplacerade punkterna. Figur 25. De utritade punkterna måste sparas som en presentationsfil (.lyr). 19

20 Figur 26. Ge det skapade lagret ett nytt namn. Klicka på Save för att slutföra arbetet. Nästa gång du använder ArcMap och vill lägga till punkterna i BISEL1 till kartan skall du välja.lyr filen som du precis har skapat (se nedan). Figur 27. Nästa gång du använder ArcMap kan du öppna.lyr filen när du vill visualisera BISEL punkterna på kartan. 20

21 Spara nu den georefererade kartan och resultatfilen som ett nytt kartdokument genom att välja File Save As.. och ge dokumentet ett namn t.ex. Bollnas_karta_06. Figur 28. Genom att spara det nya kartdokumentet kommer alla lagren att ligga kvar i fönstret. Slutligen kommer namnet på det sparade kartdokumentet att visas i namnfältet för ArcMap fönstret. Figur 29. Exempel på ett sparat kartdokument i ArcMap som visar resultatet av nästa övning. 21

22 När du har sparat kartdokumentet så här kan du lätt öppna det i ArcMap nästa gång Figur 30. Att öppna ett befintligt kartdokument är lätt. KAPITEL 4 SKAPA NYA SHAPEFILER MED ARCMAP Inledning Programvara som används i geografiska informationssystem som t.ex. ArcView 8.3 har funktioner för att visualisera olika spatiala (geografiska) distribuerande objekt (punkter, linjer och ytor) som representerar varierande geografiska egenskaper, i ett kartfönster. Vanligtvis är dessa punkter, linjer och polygoner lagrade i individuella kartlager. Genom att göra så kan användaren bestämma vilken typ av objekt som skall vara tillgängliga i kartvyn. Tex. så kan användaren stänga sådana objekt som är förekommer lokalt men som inte påverkar vattenkvalitén på något sätt. Överlagringen av olika dataskikt är endast möjligt om alla skikt är anpassade till samma koordinatsystem. GIS-programvaran positionerar varje objekt med utgångspunkt ifrån varje skikts bestämda koordinatsystem. Det är därför viktigt att bestämma koordinatsystem för varje ny databas och shape-fil innan du börjat att skapa dessa. Rasterkartan som nu är georefererad (positionerad) till det globala referenssystemet WGS 84 (World Geodetic System 1984) är baskartan som du nu kommer att använda för att skapa nya objekt. Denna månad skall vi börja skapa shapefiler för vattendragen, markanvändningstyp, fritidsområden och djurhabitaten som vi har studerat. Dessutom skall vi rita ut läget för huvudsakliga föroreningskällor i området. Du kommer fortsättningsvis att få utförliga instruktioner för varje skikt. Kom ihåg att du måste skapa varje tema i separata lager. Förslag till arbetsordning Det rekommenderbart att de fyra nya shape-filerna skapas i mindre arbetsgrupper. Varje grupp blir ansvarig för skapandet av varsin shape-fil. Därför kommer eleverna att delas upp i fem grupper. Svårighetsgraden på uppgiften markeras med stjärnor (*=lätt, **=medel, ***=svårt). 22

23 Grupp 1: Uppgiften blir att skapa linjeelement som visar utbredningen av de studerande vattendragen och dess tillflöden i kartan. (*) Grupp 2: Uppgiften är att skapa polygoner som visar utbredningen av fritidsområden på kartan, såsom badplatser, kanotsträckor, fiske, löpning, leder etc. (**) Grupp 3: Uppgiften är att skapa punkter som visar läget av habitatet för vissa djurarter, tex. fåglar (sjöfåglar, fälthöns, falkar etc), däggdjur (vattensork, bisamråtta, utter, räv, igelkott etc.), fiskar, ormar, amfibier och andra intressanta djurarter som finns lokalt. Du positionerar punkterna där du har såg arten.(*) Gupp 4: Uppgiften är att skapa punkter som skall visa läget för de huvudsakliga utsläppskällorna, såsom fabriker, konstgödningsläckage etc på kartan. (*) Grupp 5: Uppgiften är att skapa polygoner som skall visa markanvändningsklasser på kartan. Det kommer att vara sex huvudkategorier och elva underkategorier. Detta är den mest omfattande uppgiften och ansvarig grupp måste kanske delas upp i undergrupper som är ansvarig för ett eller två markanvändningsklasser. (***) GEOMETRITYP POLYLINE Hur skapar man en ny shape-fil för vattendraget? STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras Skapa en ny mapp i katalogen och namnge den GISdata. Öppna sedan ArcCatalog och navigera dig fram till katalogen som du nyss skapat, markera och öppna den med musen. Gå sedan till menyn File och välj New Shapefile. 2. Skapa en ny Shapefil genom att följa denna menyväg. 1. Leta reda på en mapp där du vill spara den nya Shapefilen, klicka för att öppna den. Figur 31. De första momenten för att skapa en ny Shapefil till din filkatalog. 23

24 STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha I nästa fönster skall du bestämma ett namn samt bestämma geoobjektstyp ifrån dropdownmenyn. Notera att för vattendrag, vägar, och järnvägar används objektstypen polyline. Men för ytobjekt, t.ex åkrar, skog, hagar och idrottsplaner, används typen polygon för geometrin. Punktobjekt används för representera enskilda objekt i kartan, t.e.x hus, träd, mätpunkter (BISEL1). Börja med att döpa ditt skikt till River Ändra sedan geoobjektstypen ifrån point till polyline m.h.a rullgardinsmenyn. steg tre bestämmer du koordinatsystem för din skikt som skall vara lika som din rasterkarta, nämligen WGS84 referenssystem. Du börjar med att klicka på Edit-knappen (fig. 32) för bestämma rätt referenssystem. 1. Ge Shapefilen namnet River. 2. Välj rätt objektstyp. 3. Bestäm koordinatssystem för din Shapefil genom att klicka på Edit...-knappen. Figur 32. Så här bestämmer du namn, typ av geoobjekt och koordinatsystem för den nya Shape-filen. STEG 3. Bestäm referenssystem för din shape-fil I fönstret Spatial Reference Properties kan du bestämma koordinatsystem på många olika sätt. Det enklaste sättet är att använda förbestämda system. Klicka på Select- knappen och välj rätt koordinatsystem, som skall vara samma som rasterkartans referenssystem (se fig 33). I fönstret Browse for Coordinate öppnar du först mappen Geographic Coordinate Systems och sedan mappen World och slutligen markerar och klickar du på filen WGS84.prj, avsluta dit val av fördefinierat koordinatsystem med Add-knappen (se fig. 34). 24

25 Klicka på Selectknappen för att leta fram det fördefinerade koordinatsystemet. Välj katalogen Geographic Coordinate Systems (dubbelklicka). Figur 33. Det rumsliga referenssystemet kan enkelt fastläggas med förbestämda system. Avsluta momentet med Addknappen. Figur 34. Följ dessa instruktioner för att välja rätt koordinatssystem. Nu kommer du tillbaka till fönstret Spatial Reference Properties där detaljer för ditt koordinatsystem visas. I fönstret skall du först klicka på Apply-knappen en gång och sedan OKknappen en gång. Du har nu bestämt referenssystem för din shape-fil. 25

26 När du är klar klickar du på knappen OK för att återvända till fönstret Create New Shapefile. Klicka på Applyknappen för att bekräfta val av förbestämt koordinatssystem. Figur 35. Detaljer för koordinatsystemet WGS 84. Slutligen har du möjlighet att enkelt slutföra dina inställningar genom att bocka i rutan Coordinates will contain M values. Används för att lagra information om rutter (se fig. 36 nedan). Kom ihåg att bocka i rutan innan du klickar på OK-knappen, som bekräftar dina definitioner. Figur 36. Ditt fönster skall se ut så här (endast namnet kommer att skilja). Titta nu i ArcCatalog fönstret och listan med mappar till vänster. Där kommer du att se din nya shape-fil när du öppnar mappen GIS-data. Den visas också i fönstret till höger. 26

27 Figur 37. Den nya Shape-filen är nu skapad i ArcCatalog. STEG 4. Öppna den nya shape-filen i ArcMap Om du har stängt ned din ArcMap applikation efter kapitel 3 måste du för att fortsätta, öppna den igen och välja A new existing map (Kartdokumentet som du sparade tidigare) samt bekräfta med OK (se fig. 30 ovan). Placera det nya skiktet i Innehållsförteckningen genom att dra filen med musen ifrån ArcCatalog fönstret till ArcMap fönstret. Flytta filen till toppen av Innehållsförteckningen och släpp den ovanför namnet på Rasterkartan. Dra, med musen, den nya shapefilen ifrån ArcCatalog till Arcmap. Figur 38. Placera den nya Shapefilen överst i ArcMap:s innehållsförteckning. 27

28 STEG 5. Redigera den nya shape-filen och rita ut linjer med rasterkartan som stöd Markera namnet på ditt skikt i ArcMap s Innehållsförteckning. Välj sedan verktygsfältet Editor Toolbar. Shapefilerna och lagren redigeras via Editor toolbar. Figur 39. Aktivera shapefilen genom att markera den, välj sedan knappen Editor toolbar. För att börja redigera shapefilen väljer du Start Editing. Figur 40. Kommandot Start editing aktiverar redigeringsverktygen i ArcMap. Nu har du aktiverat redigeringverktyget i ArcMap och har nu möjlighet att börja rita ut linjer med några av verktygen. Zooma först in i rasterkartan för att se en tydlig och detaljerad av vattendraget där BISEL mätvärden var insamlade. Zooma in till ena änden av bäcken. 28

29 3. Välj Arc Tool ifrån nedrullningslistan. 2. välj uppgiften Create New Feature ifrån rullistan. 1.Använd zoom-verktygen för att få tydlig bild över vattendraget. Figur 41. Bestäm uppgift och rätt verktyg innan du börja redigera in shapefil. Flytta sedan markören till ena änden av bäcken och klicka en gång. Nu har du placerat ut den första brytpunkten för vattendraget. 1. klicka för att placera den första brytpunkten. Figur 42. Starta digitaliseringen av bäcken ifrån ena änden. Förflytta markören längs bäcken, notera att linjen fäster på markören. Din uppgift är att rita ut bäcken genom att följa utbredningen i kartan och enkelklicka för att skapa en brytpunkt där linjen skall byta riktning. Från den brytpunkten förflyttar du dig framåt och klickar på en annan 29

30 plats efter bäcken för att skapa en kurva. När du klickar en tredje gång skapas den andra brytpunkten. 1. klicka för att placera den första brytpunkten. 2.Klicka för att göra linjen följsam. 3. Klicka för att placera den andra brytpunkten. Dubbelklicka för att slutföra linjen där bäcken slutar Figur 43. Gör din kurva mjuk genom att klicka en gång i början och slutet på varje krök, välj sedan en optimal isättningspunkt för att anpassa bågen till bäcken genom att förflytta musen till ett bra läge och klicka för att infoga slutliga brytpunkterna. Använd zoom-verktygen eller scrollisten för zooma och panorera I kartan under pågående digitalisering. Fortsätt att skapa brytpunkter för hela bäcken och dubbelklicka med musknappen vid bäckens ände. Färgen på linjen kommer då att ändras och brytpunkterna blir osynliga. STEG 6. Ändra linjeobjektet och rätta till eventuella misstag Du har nu möjlighet att ändra den skapade linjen och ändra brytpunkterna på bäcken, om du inte skulle vara nöjd med resultatet. För att kunna redigera och ändra läget på brytpunkterna måste du välja alternativet Modify Feature-task. Figur 44. Shape-filen kan redigeras med kommandot Modify Feature. 30

31 Härnäst skall du aktivera redigeringsverktyget och placera markören ovanför den utritade linjen, dubbelklicka sedan med musen. Brytpunkterna blir nu synliga och du kan börja redigera eller flytta dem, du kan även skapa nya brytpunkter till din linje. Välj Editverktyget för att redigera brytpunkterna. Dubbelklicka på linjen för göra brytpunkterna synliga. Figur 45. Knappen Redigera används för att flytta, radera, eller skapa brytpunkter på linjen. Placera sedan markören ovanför en brytpunkt så att markören blir en ruta med pilar i 4 olika riktningar. Tryck ned vänstra musknappen och dra brytpunkten till önskat läge. När du släppt upp musknappen kommer brytpunkten att ändra läge. Du kan också infoga nya brytpunkter på linjen genom att placera markören på linjen och sedan högerklicka och välja kommandot Insert Vertex. Högerklicka en gång på linjen och välj alternativet Insert Vertex för att lägga till nya brytpunkter. Figur 46. Du kan i efterhand lägga till nya brytpunkter. 31

32 Innan du avslutar detta moment kan du zooma ut för att se hela bäckens utbredning, och använda verktyget Select features för att aktivera linjetemat. Zooma ut för se hela skiktets utbredning. Med verktyget välj geoobjekt kan du selektera ut olika geoobjekt i kartan. Figur 47. Shape-filens hela utbredning visas. STEG 7. Bestäm hur skiktet skall symboliseras Nu har du digitaliserat bäcken som ett linjeobjekt och positionerat den med stöd av rasterkartan. Notera att den nya shape-filen får samma koordinatsystem som kartan nedanför. Slutligen skall vi bestämma hur geometrin för vattendraget skall symboliseras (färg, linjetyp och bredd) och spara hela projektet, med de två skikten, med ett nytt namn. Börja med att byta färg och bredd på linjen. Högerklicka på shapefilens namn för att öppna menyn med alternativ för att arbeta med Shape-filen. Välj sedan Properties. Figur 48. Öppna lagrets egenskapsruta för att ändra hur shape-filen skall presenteras. 32

33 Klicka på knappen för öppna en lista med fler symboler. Figur 49. Välj fliken Symbology i egenskapsfönstret. Bestäm den rätta linjetypen för bäcken genom att välja alternativet River ifrån listan med möjliga symboler. Bredden skall vara 2 pixlar. Ändra inte den förvalda färgen för vattendragssymbolen. Figur 50. Välj linjesymbolen för River och bestäm dess färg och bredd. 33

34 2. 1. Figur 51. Godkänn den nya symbolen genom att klicka på Apply och sedan OK. Resultatet blir att linjens utseende ändras. Nu måste du spara projektet med rasterkartan och bäcken som ett kartdokument. Välj File Save. Figur 52. Det slutgiltiga resultatet för det digitaliserade vattendraget borde se ut så här. GEOMETRITYP - POLYGON Hur skapar man en ny shape-fil för fritidsområden? STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras. Skapa en ny mapp i katalogen och döp den till GISdata. Öppna sedan ArcCatalog och navigera dig fram till katalogen som du nyss skapat, markera och öppna den med musen. Gå sedan till menyn File och välj New Shapefile. 34

35 2. Skapa en ny Shapefil genom att följa denna menyväg. 1. Leta reda på en mapp där du vill spara den nya Shapefilen, klicka för att öppna den. Figur 53. De första momenten för att skapa en ny Shapefil till kartan. STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha I nästa fönster skall du bestämma ett namn samt bestämma geoobjektstyp ifrån dropdownmenyn. Notera att för vattendrag, vägar, och järnvägar används objektstypen polyline. Men för ytobjekt, t.ex åkrar, skog, hagar och idrottsplaner, används typen polygon för geometrin. Punktobjekt används för representera enskilda objekt i kartan, t.e.x hus, träd, mätpunkter (BISEL1). Börja med att döpa ditt skikt till River Ändra sedan geoobjektstypen ifrån point till polyline m.h.a rullgardinsmenyn. I steg tre bestämmer du koordinatsystem för din skikt som skall vara lika som din rasterkarta, nämligen WGS84 referenssystem. Du börjar med att klicka på Edit knappen (fig.32) för bestämma rätt referenssystem. 1. Döp Shapefilen. 2. Välj rätt objektstyp. 3. Bestäm koordinatssystem för din Shapefil genom att klicka på Edit-knappen. Figur 54. Så här bestämmer du namn, typ av geoobjekt och koordinatsystem för den nya Shape-filen. 35

36 Avslutningsvis, har du möjlighet att enkelt bestämma de slutgiltiga egenskaperna för den nya shapefilen. Klicka på OK knappen för att bekräfta dina definitioner. Figur 55. Shape-filens egenskaper skall se ut så här. Titta nu i ArcCatalog fönstret och listan med mappar till vänster. Där kommer du att se din nya shape-fil när du öppnar mappen GISdata. Den visas också i fönstret till höger. Figur 56. Den nya Shape-filen är nu skapad i ArcCatalog. 36

37 STEP 3. Öppna den nya shape-filen i ArcMap Öppna ArcMap och under alternativet An existing map väljer du kartdokumentet som du sparade i förra övningen, bekräfta med OK. Genom att öppna en befintlig karta öppnar du samtidigt alla lager som finns lagrade i det kartdokumentet. Öppna kartan som innehåller rasterkartan och bäcken inom ditt område. Välj alternativet An existing map och markera rätt kartdokument avsluta med OK. Figur57. Öppna en befintlig karta i ArcMap. Placera det nya skiktet i Innehållsförteckningen genom att dra filen, med musen, ifrån ArcCatalog fönstret till ArcMap fönstret. Flytta filen till toppen av Innehållsförteckningen och släpp den ovanför namnet på Rasterkartan. Dra, med musen, den nya shapefilen ifrån ArcCatalog till Arcmap. Figur 58. I ArcMap placerar du det nya lagret överst i innehållsförteckningen. 37

38 STEG 4. Redigera den nya shape-filen och rita ut polygonerna med stöd av rasterkartan. I ArcMap s innehållsförteckning klickar du på shapefilens namn. Gå sedan till redigeringsverktygsfältet. Shapefilerna och lagren redigeras via Editor toolbar. Figur 59. Aktivera shapefilen genom att klicka på namnet, välj sedan Editor Toolbar. För att börja redigera shapefilen väljer du Start Editing. Figur 60. Kommandot Start editing aktiverar redigeringsverktygen i ArcMap. Nu har du aktiverat redigeringverktyget i ArcMap och har nu möjlighet att börja rita ut polygonerna med några av verktygen. Zooma först in i rasterkartan för att se en tydlig och detaljerad vy över området där fritidsområdena skall digitaliseras in. Zooma in till vattendraget. 38

39 2. välj uppgiften Create New Feature ifrån rullistan. 3. Välj skissverktyget ifrån redigeringsverktygsfältet. Försäkra dig om att du redigerar rätt Shape-fil. 1.Zooma in i kartan för att få en bra överblick över bäcken. Figur 61. Bestäm uppgift och rätt verktyg innan du börja redigera din shapefil. Nu kan du med skissverktyget börja att digitalisera in fritidsområden längs med bäcken. Börja med att klicka med musen vid första hörnet på polygonen. Klicka sedan vid andra hörnet och fortsätt sedan med tredje hörnet. Nu kan du se formen av en polygonen fäst vid markören. Uppgiften är bestämma gränserna för polygonen genom att klicka vid varje vinkel. Vid sista hörnet dubbelklicka och slutför polygonen.(se figur 62 på sidan 39) Den sista vinkeln dubbelklicka för att slutföra digitaliseringen. 1:a vinkeln klicka en gang. 2:a vinkeln klicka en gång. 3:e vinkeln - klicka en gång och se hur ytobjektet är fäst vid markören. Figur 62. Digitalisering av en polygon sker med skiss-verktyget. 39

40 Figur 63. Polygonen framträder efter dubbeklick på den sista vinkeln. Fortsätt nu att rita ut alla fritidsområden som polygoner på din karta genom att aktivera skissverktyget och upprepa förfarandet med musklickningar i varje polygon Figur 64. Fler polygoner blir enkla att digitalisera in med samma verktyg. Spara polygonerna då och då m.h.a knappen Editor. När du vill avsluta väljer du Stop editing. 40

41 Vid avslut, avbryt redigeringen här. Spara polygonerna här. Figur 65. Spara de digitaliserade polygonerna från dropplistan under Editor. STEG 5. Bearbeta attritbuttabellen för ditt skikt Nästa uppgift är att lägga till en ny kolumn i attributtabellen för skiktet Fritidsområden. Det görs med ArcCatalog. Öppna ArcCatalog och sök efter shape-filen för fritidsområdena. Markera filen med musen och högerklicka en gång. Figur 66. Öppna egenskapsfönstret för shapefilen. 41

42 Skriv in texten Acitivity på den första lediga raden och klicka sedan en gång på motsvarande rad i kolumnen Data Type för att ändra värdet till Text. Egenskaperna för fälten kan ändras i raden under Field properties. Klicka sedan på Apply och avsluta med OK. STEG 6. Bestäm attribut för varje yta i skiktet Figur 67. Lägg till ett nytt fält med namnet Activity ändra datatypen till Text. Vi har nu skapat en ny kolumn i databasen för fritidsområden och kan nu börja att bestämma aktivitet för varje enskilt område som vi har skapat. Öppna ArcMap igen och börja redigera fritidsområdena. Börja med att markera recreational areas ifrån Innehållsförteckningen och välj sedan Start editing ifrån droppdownmenyn Editor. Öppna sedan attributtabellen för fritidsområden, genom att högerklicka på filnamnet. Figur 68. Öppna attributtabellen för att skriva in nya attribut där. 42

43 Attributtabellen öppnas och har nu fyra kolumner samt en rad för varje polygon som du har ritat ut. Nu skall bestämma vilka aktiviteter som bedrivs i varje område genom att välja ett område i kartan med eiteringsverktyget (pilen) och titta sedan i attributtabellen där valt område är upplyst med blå bakgrundsfärg (se figur 69 på nästa sida). Skriv in fälten som är blåa, den typ av aktivitet som bedrivs i området. Det kan vara olika aktiviteter t.ex. badplats, fiske, kanoting, fågelskådning, camping eller annan aktivetet relaterad till vattendraget. Ge varje område ett id-nummer och skriv in ordningsnummer i Id kolumnen. När du är klar går du till dropdown menyn Editor och sparar ändringar. Välj sedan Stop editing för att avsluta din redigeringssession. Klicka på en polygon med redigeringsverktyget för att markera dess motsvarande rad i attributtabellen. Raden, som tillhör den markerade polygonen, visualiseras med blå bakgrundsfärg. Figur 69. Varje ytobjekt på kartan motsvaras av en rad i attributtabellen. Figur 70. Type an activity for each polygon. 43

44 Du har nu tillfört attribut till dina kartobjekt och lärt dig att det finns ett samband mellan varje objekt i kartan och attributtabellen. Grafiken på kartan visar läge och geometri för ett objekt. Attributtabellen lagrar attribut till objektet. Stäng attributtabellen. Det slutgiltiga uppgiften för denna övning är att ändra fyllnadsfärg för polygonerna. Fastän vi har skrivit in aktivitetstyp i attributtabellen måste vi tilldela en färg för ytobjekten som tillhör samma skikt nämligen fritidsområden, detta för att kunna visuellt särskilja dem ifrån andra objekt i andra skikt. STEG 7. Bestäm hur lagret skall presenteras Öppna först färgpaletten för polygoner genom att klicka en gång på rektangeln nedanför namnet på lagret. Klicka en gång på rektangeln för att ändra färg på objekten. Figur 71. Färg, form och mönster på grafiken kan ändras från innehållsförteckningen. Ett fönster för att välja symbol öppnas. Fönstrets innehåll beror på vilken typ av objekt som shapefilen representerar. Om shapefilen är av typen polygon visar fönstret upp olika färger för polygonerna. Om shapefilen innehåller linjeobjekt visas olika typer av mönster, storlek, färg osv. I GISAS projektet medföljer ett dokument där varje symbol, färg och mönster är är bestämda. Du kan hämta det från Bessie. Men det är några delar som används i denna övning också. Välj färgen Beige som den gemensamma utmärkande färgen för fritidsområdena. Använd musen för att välja den beiga kvadraten ifrån listan (se figur 72 på nästa sida). 44

45 Välj Beige från listan. Bekräfta med OK. I fall du behöver fler altenativ att välja på klickar du knappen More Symbols för att lägga till en ny kategori. Figur 72. Alternativen som visas beror på vilken typ av geoobjekt som är vald. Färgen på polygonerna är nu ändrad och du kommer också att se det i kartfönstret. Figur 73. Färgen på objekten har nu ändrats. 45

46 STEG 8. Spara aktuellt kartdokument Spara aktuellt kartdokument innan du avslutar övningen. File Save. Figur 74. Det är viktigt att du sparar din ändringar för det aktuella kartdokumentet. Nu, har du möjlighet att öppna ditt ytskikt och rasterkarta samt vattendragen samtidigt när du öppnar ArcMap och väljer Open an existing map. GEOMETRITYP PUNKT Hur skapar man en ny shape-fil för djurens habitat? STEG 1. Välj en katalog där shape-filen skall lagras Uppgiften är att skapa punkter som visar läget av habitatet för vissa djurarter, tex. fåglar ( sjöfåglar, fälthöns, falkar etc),däggdjur ( vattensork, bisamråtta, utter, räv, igelkott etc.), fiskar, ormar, amfibier och andra intressanta djurarter som finns lokalt. Öppna ArcCatalog och leta dig fram till katalogen GISdata, som skapades i din nätverksenhet under förra övningen. Markera och öppna den med musen. 46

47 2. Skapa en ny Shapefil genom att följa denna menyväg. 1. Leta reda på en mapp där du vill spara den nya Shapefilen, klicka för att öppna den. Figur 75. Första momenten för att skapa en ny Shapefil till din filkatalog. STEG 2. Bestäm vilken geometrityp din shape-fil skall ha I nästa fönster skall du bestämma ett namn samt bestämma geoobjektstyp ifrån dropdownmenyn. Notera att för vattendrag, vägar, och järnvägar används objektstypen polyline. Men för ytobjekt, t.ex åkrar, skog, hagar och idrottsplaner, används typen polygon för geometrin. Punktobjekt används för representera enskilda objekt i kartan, t.e.x hus, träd, mätpunkter eller djurobservationer. Börja med att döpa ditt skikt till Animal habitats. Ändra sedan geoobjektstypen till punktobjekt m.h.a rullgardinsmenyn. I steg tre bestämmer du koordinatsystem för ditt skikt som skall vara lika som din rasterkarta, nämligen WGS84 referenssystem, precis som du gjorde i steg 3, kapitel 4 (se sidan 23). Du börjar med att klicka på Edit-knappen (fig. 32) för bestämma rätt referenssystem. 1. Döp Shapefilen. 2. Välj rätt objektstyp. 3. Bestäm koordinatssystem för din Shapefil genom att klicka på Edit...-knappen. Figur 76. Så här bestämmer du namn, typ av geoobjekt och koordinatsystem för den nya Shape-filen. 47

48 Slutligen, har du möjlighet att enkelt bestämma de slutgiltiga egenskaperna för den nya shape-filen. Klicka på OK knappen för att bekräfta dina definitioner. Figur 77. Ditt fönster skall se ut så här. Titta nu i ArcCatalog fönstret och listan med mappar till vänster. Där kommer du att se din nya shape-fil när du öppnar mappen GISdata. Den visas också i fönstret till höger. Figur 78. Den nya Shape-filen är nu skapad i ArcCatalog. 48

49 STEG 3. Öppna den nya shape-filen i ArcMap Öppna ArcMap och under alternativet An existing map väljer du kartdokumentet som du sparade i förra övningen (se sidan 19), bekräfta med OK. Genom att öppna en befintlig karta öppnar du samtidigt alla lager som finns lagrade i det kartdokumentet. Öppna kartan som innehåller rasterkartan och fritidsområden. Välj alternativet An existing map och markera rätt kartdokument avsluta med OK. Figur 79. Öppna en befintlig karta i ArcMap. Placera det nya skiktet i Innehållsförteckningen genom att dra filen, med musen, ifrån ArcCatalog fönstret till ArcMap fönstret. Flytta filen till toppen av Innehållsförteckningen och släpp den ovanför namnet på Rasterkartan. Drag the new shapefile from ArcCatalog to ArcMap with your mouse. Figur 80. I ArcMap placerar du det nya lagret överst i innehållsförteckningen. 49

50 STEP 4. Redigera den nya shape-filen och digitalisera in observationer och djurhabitat I ArcMap s innehållsförteckning klickar du på shapefilens namn. Gå sedan till redigeringsverktygsfältet. Shapefilerna och lagren redigeras via Editor toolbar. Figur 81. Aktivera shapefilen genom att klicka på namnet, välj sedan Editor Toolbar. To begin the editing of your shapefile, click Start Editing. Figur 82. Kommandot Start editing aktiverar redigeringsverktygen i ArcMap. 50

51 Nu har du aktiverat redigeringverktyget i ArcMap och har nu möjlighet att börja rita ut punkobjekten med skissverktyget. Zooma först in i rasterkartan för att se en tydlig och detaljerad vy över området där fritidsområdena skall digitaliseras in. Zooma in till vattendraget. 3. välj uppgiften Create New Feature ifrån rullistan. 4. Välj skissverktyget ifrån redigeringsverktygsfältet. 1. Zooma in i kartan för att få en bra vy över bäcken. 2. Välj mål för redigeringarna ifrån listan. Figur 83. Bestäm uppgift och rätt verktyg innan du börja redigera in shapefil. Nu kan du med skissverktyget digitalisera in dina observationspunkter som ligger till grund för djurhabitaten. Klicka en gång med musen på första punkten. Fortsätt sedan att klicka in nästa osv. Forsätt att lägga in punkter för djurobservationerna som symboliserar djurhabitaten längs bäcken. 2:a punkten klicka en gång. 1:a punkten - klicka en gång med musen. 3:e punkten klicka en gång. Figur 84. Utritning av punkter sker med Skissverktyget. 51

52 Spara de skapade punkterna med Edit-knappen och kommandot Save Edits. Avsluta din redigeringssession med Editor-knappen och kommandot Stop Editing. Vid avslut, avbryt redigeringen här. Spara punkterna här. Figur 85. Spara de digitaliserade punkterna från dropplistan under Editor. STEG 5. Bearbeta attritbuttabellen för ditt skikt Nästa uppgift är att lägga till en ny kolumn i attributtabellen för skiktet Animal habitats. Det görs med ArcMap denna gång Öppna attributtabellen för habitaten genom att högerklicka på Shapefilens namn och välj Open attribute table. Figur 86. Egenskapsfönstret för shapefilen. 52

53 1. Attributtabellen har nu tre fält och lika många rader som antal inritade punkter på kartan. 2. Fältet Shape visar vilken typ av objekt som finns i kartlagret. I detta fall är det punktobjekt. 4. Välj alternativet Add Field för att fortsätta. 3. Klicka på knappen Options för att öppna ett fönster där du kan lägga till fält i tabellen. Figur 87. Attributtabellen innehåller attributen för punktobjekten i kartan. Börja med att ge fältet ett namn. Välj sedan korrekt datatyp för datat i detta fält. Här skall det vara typen Text eftersom vi ska skriva i artens namn i fältet. Figur 88. Varje fält definieras i fönstret Add Field. Färdigställ definitionerna genom att klicka på OK-knappen. Nu kan du börja att ange vilka arter som har iakttagits vid varje punkt. Börja en redigeringssession med Editor-tool och välj Start Editing. 53

54 Starta redigeringen av lagret med knappen Editor och alternativet Start Editing. Välj sedan knappen Edit-tool (pilen) för att markera en punkt i kartan och visa tillhörande rad i attributtabellen. Det markerade objektets rad är markerad med blått i attributtabellen. Skriv in djurarten för varje rad, som motsvaras av observationspunkten. Figur 89. Bestäm vilka arter som finns vid varje observationspunkt, genom att använda verktyget Edit. När du har du har skrivit in alla arter i attributtabellen skall du, ifrån nedrullningslistan under Editknappen, välja Stop Editing. Stäng attributtabellen. Figur 90. Kom ihåg att spara dina ändringar innan du fortsätter med nästa steg. 54

55 STEG 6. Lär dig att använda Identifiera-knappen i ArcMap Nu har vi skapat en ny kolumn i shapefilen attributtabell och skrivit data om djurarterna vid varje punkt. Vi kan nu börja att använda Info-verktyget för att öppna attributdata för varje enskild punkt på kartan. Klicka på ett objekt med Infoverktyget och attributdatat visar vilken art som är skådad vid platsen. Info-verktyget gör det möjligt att kontrollera attributdata för varje geoobjekt på kartan. Figur 91. Identifiera-knappen öppnar en dialogruta som visar valt objekts attribut. Ägna en stund till att använda info-verktyget och utforska platserna med djurobservationer, fortsätt sedan till nästa moment. Du har nu tillfört attribut till dina objekt på kartan och lärt dit att det finns ett samband mellan de grafiska objekten och raderna i attributtabellen. Grafiken på kartan visar läge och geometri för ett objekt. Attributtabellen lagrar attribut till objektet. Location and geometric shape of an object. The attribute table stores the attributes of that object. Et slutgiltiga uppgiften för denna övning är att ändra symbol och färg på punktobjekten. Fast vi har skrivit in data i attributtabellen måste vi tilldela en färg för punktobjeketen som tillhör samma skikt nämligen djurhabitat, detta för att kunna visuellt särskilja dem ifrån andra objekt i andra skikt STEG 7. Bestäm hur lagret skall presenteras Öppna först symbolväljaren genom att klicka en gång på punktsymbolen nedanför namnet Animal habitats. 55