LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA



Relevanta dokument
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft



Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Areella näringar 191

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN Avser yttrande tillhörande diarienummer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

informationsmöte NATUR

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Promemoria

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under i Skåne län

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Sammanfattning samt vissa synpunkter

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Mellanbygdens vattenråd

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Datum Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning på landsbygden; Ulva Park

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Gemensamt delprogram för stormusslor

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Slutrapport för projektstöd

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Välkommen till samrådsmöte!

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd

Transkript:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer samt över förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt () LRF Dalarna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag och vi redovisar härmed vårt yttrande. LRF Dalarna ställer sig bakom yttrandet från LRF Mälardalen. Dock vill lämna några synpunkter om angelägna frågeställningar i åtgärdsprogrammet. Generella synpunkter LRF Dalarna företräder medlemmar verksamma i en region med många sjöar och vattendrag. Lantbruket har medverkat aktivt och även varit initiativtagare till informationsaktiviteter och kurser samt olika projekt i regionen vilka har syftat till att bidra till god status i länets sjöar och vattendrag. Det har skett genom samarbete med Länsstyrelsen. LRF Dalarna har ordnat flera vattendragsvandringar för jord och skogsägare med medverkan från såväl Länsstyrelsen som Skogstyrelsen. LRF Dalarna är aktiv i Dalarnas vattenråd som är upprättad i området. Sedan några år tillbaka finns Greppa Näringen, rådgivning till jordbrukare där många deltagare har deltagit kurser och aktiviteter. Vi är övertygade om att genom frivillighet samt att ta vara på den professionalism och de kunskaper som finns inom lantbruket så skapas en av nycklarna till framgång även i fortsättningen i vattenförvaltningen. Dalarna län är ett skogstätt län vilket består till övervägande delen skog. Åkerarealen i Dalarnas län omfattar endast 2,6 procent av länets totala yta. Länet bör värna om åkermark och odlingsmark för att möjliggöra livsmedelspro- GUSTAFSSON, PIRJO, pirjo.gustafsson@lrf.se Dalarna och Gävleborg Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn +46 (0)26-24 59 77 Växel Tfn växel www.lrf.se Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE556032926901

REMISSYTTRANDE 2(5) duktion för kommande generationer. Ett livskraftigt lantbruk i länet är en förutsättning för att landskapet ska kunna hållas öppet. Länets skogar är en viktig resurs för virkesproduktion och energiutvinning. Sveriges regering presenterade nyligen en konkurrenskraftsutredning för jordbruks- och trädgårdnäringen och regeringen har även inlett ett arbete med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. LRF Dalarna välkomnar detta initiativ vilket vi ser som ett stöd för oss i vårt arbete med att skapa de bästa förutsättningarna för ett aktivt, biologiskt och ekonomiskt hållbart lantbruk i regionen. Dalarnas län har förutsättningar för att öka livsmedelsproduktionen. En säker, trygg och frisk livsmedelsproduktion blir allt viktigare för många människor. LRF Dalarna menar att många av de föreslagna åtgärdena innebär ett direkt hot mot den biologiska mångfalden som är kopplat till odlingslandskapet. Marker riskerar att förloras med den följden att det blir ännu mer igenväxning och beskogning av åkermark inte minst på mindre rationella odlingsområden. Samrådsunderlaget LRF Dalarna anser att underlaget för olika åtgärdsförslag är svårt att ta till sig. Det är svårt att få grepp om effekterna av de möjliga åtgärderna. För att få bättre förståelse för förslagen har LRF tagit initiativ till informationsmöten med Länsstyrelsen i Dalarna. Medlemmar har även haft möjlighet att delta i möten som initierats av LRF Mälardalen. De miljöproblemen som enligt Vattenmyndighet är vanlig i Dalarna är vandringhinder och morfologiska förändringar och de främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder samt fysiska förändringar av vattendragsfåran t.ex. flottningsleder. En del dammar och vandringshinder har koppling till produktion av vattenkraft och energiproduktionen både i stort och smått. Vi vill påpeka att dammar även kan bidra till attraktiv boende miljö och kan ha funnits flera hundra år. Bergslagen Bygderna, sjöarna och vattendragen inom Ludvikas och Smedjebackens kommun räknas in Norra Östersjöns vattendistrikt. Byar har en bebyggelsestruktur som historiskt är uppbyggd runt de dämda vattendragen. Byar och gårdar är belägna vid dessa och stora värden skulle försvinna om dammbyggnaderna utrivs. Detta finns inte i de presenterade kalkylerna. De flesta dammar och dammsjöar har funnits länge och är mycket gamla, t.ex. i Bergslagen upp till 800 år, varvid ett nytt naturtillstånd har etablerats. Inget finns i åtgärdsprogrammet som belyser hur flora och fauna påverkas vid en

REMISSYTTRANDE 3(5) utrivning. Flera av dammbyggnaderna finns i områden som är klassade som riksintresse för kulturmiljövård och övriga dammbyggnader är till flertalet klassade som fasta fornlämningar och är belägna inom fornminnesområden. Föreslagna åtgärder är då otillåtna enligt en annan lagstiftning. LRF Barkenbygden har lämnat en särskilt yttrande till Norra Östersjöns vattenmyndighet om förhållandena i området och LRF Dalarna hänvisar till deras yttrande som tar upp flera aspekter i detta. Nytta och skada (exempel) Rivning av ett vandringshinder på ett mindre vattendrag bedöms som en åtgärd som bör göras för att nå god ekologisk status. Det blir en del kostnader. Vattenmyndigheten hänvisar till studier där kostnader för åtgärderna ställs i relation till värdet s.k. ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. En rivning av ett vandringshinder kan innebära att vattennivån i vattendraget höjs. Ett täckdikningssystem som mynnar i ett sådant vattendrag kan därmed komma att fungera sämre eller i värsta fall inte alls. Detta i sin tur leder till att grödorna ger sämre skörd. Täckdikningen kanske måste göras om eller i värsta fall få den följden att fälten inte kan brukas överhuvudtaget. Allt detta påverkar ekonomin för jordbruket. Den här typen av intrångskostnader måste tas med i beslutsunderlaget för åtgärderna. Vattenkraften är viktig Inom regionen finns många dammar som har koppling till energiproducerande vattenkraft. De små och mindre vattenkraftsanläggningarna har stor betydelse för energiförsörjningen i området och ger skatteinstäkter till staten. LRF Dalarna har tillsammans med LRF Gävleborg varit huvudman för projektet Energilots 2.0 vilket i huvudsak finansierats genom landsbygdsprogrammet. Projekt Energilots 2.0 har kommentarer angående småskalig vattenkraft och vattenverksamhetsutredningen: - Den småskaliga vattenkraften är ett av de affärsområden inom förnybar energi som ett antal landsbygdsföretagare i Dalarna/Gävleborg antingen bedriver eller har möjlighet att utveckla. - Det finns lång tradition för nyttjande av vattnets kraft i mindre vattendrag främst för kvarndrift. - Energilots 2.0 har anordnat temadagar i småskalig vattenkraft, ett i respektive län, med ett 30-tal intressenter - Det finns en potential att modernisera gamla kraftverk och bygga om gamla kvarndammar.

REMISSYTTRANDE 4(5) - Den småskaliga vattenkraften bidrar till förnyelsebar elproduktion, stabiliserar elnätet på landsbygden och erbjuder möjliga inkomster för företagande på landsbygden. Markavvattningsföretag/dikesföretag Dalarnas län har ett stort antal markavvattningsföretag som kan falla under och påverkas av detta åtgärdsförslag. LRF Dalarna är enig med Vattenmyndighetens slutsats att: ansvaret ofta oklart på grund av att man inte kontinuerligt uppdaterat företaget med avseende på ingående fastigheter. LRF Dalarna och Länsstyrelsen har genomfört flera kurser och aktiviteter som riktat sig till markägare för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. LRF har med hjälp av Jordbruksverkets vattenenhet tagit fram boken Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet som är en mycket uppskattad faktabok. Bara i Dalarna län har ca hundra markägare beställt boken eller haft den som kurslitteratur. Enligt LRF Dalarna är aktiva markavvattningsföretag mycket viktiga för länets jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Dalarna domineras av skog. Ett vattendrag som börjar i skogen passerar sedan jordbrukslandskapet. Det är ett koppel av myndigheter som ska hantera markavvattning och dikesrensning. LRF Dalarna kräver tydlighet och samordning av olika frågor som berör markavvattning och underhåll av diken. De åtgärder som främjar aktivt brukande är åkermarken bör prioriteras. Detta är ytterst angeläget t.ex. för Smedjebackens kommun som är skogrikaste i Sverige. Skog växer på 88 % av kommunen yta. Greppa Näringen LRF Dalarna vill framhålla att frivillighet i kombinationen med rådgivning, främst Greppa Näringen, kan stimulera länets jordbrukare att anlägga olika typer av skyddszoner i den mån det också är ekonomiskt intressant att räkna hem investeringen. Dalarnas län har haft möjlighet att ta del av Greppa Näringen rådgivningen endast under några år.

REMISSYTTRANDE 5(5) Lantbruksföretagen bör ha få samma chans för som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Enligt uppdrag/ Pirjo Gustafsson