Utbildningsinspektion i Midgårdsskolan, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5



Relevanta dokument
Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i område Gullvivan, förskola och grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Geijerskolan grundskola 1-9 och särskola 1-10 Junipers och Norrbackaskolan särskolor 1-10

Utbildningsinspektion i Schillerska gymnasiet

Utbildningsinspektion i grund- och gymnasieskolan

Utbildningsinspektion i Glanshammars skola förskoleklass, grundskola årskurs 1 8

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Södermalmsskolan och Knaftens skola grundskolor F 6

Utbildningsinspektion i Modeshögsskolan, grundskola F-6 och Dalajärs förskola

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Utbildningsinspektion i Ellagårdsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5

Utbildningsinspektion i Nordlyckeskolan, grundskola 7 9

Utbildningsinspektion i Bergsgårdsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Täby kommuns gymnasiesärskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Beslut. Melleruds kommunn Dnr : Mellerud. Komm

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Utbildningsinspektion i Lidens skola grundskola F 9

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Individuella utvecklingsplaner IUP

Lokal arbetsplan för skolan

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Kvalitetsredovisning 2010

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Beslut för fristående grundskola

KVALITETSPLAN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

Annan pedagogisk verksamhet

Utbildningsinspektion i Skurups kommun

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Beslut för grundskola

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Beslut för gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Rektorsområde 5

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Munkfors kommun Skolplan

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Skolbeslut för grundskola

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Beslut för vuxenutbildning

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Utbildningsinspektion i G2 - Gustavsbergs gymnasium

Beslut för grundsärskola

Beslut för vuxenutbildningen

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Den individuella utvecklingsplanen

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Beslut för grundskola

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Verksamhetsplan för förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

KVALITETSREDOVISNING

Den individuella utvecklingsplanen

Utbildningsinspektion i Bergsjö skola, grundskola årskurs 6 9

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Bakgrund och förutsättningar

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Bakgrund och förutsättningar

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Utbildningsinspektion i International High School of the Gothenburg Region

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Beslut för gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Beslut för fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Tillsyn över utbildningen vid Muslimska El-Zahra Skolan i Jönköpings kommun

Beslut för grundskola och fritidshem

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Beslut. Pysslingen Förskola och Skolor AB Sveavägen STOCKHOLM (3) Dnr :1460

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript:

Dnr 53-2004.1413 Utbildningsinspektion i, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg, Fritidshem 119 Förskoleklass 21 integrerade i årskurs 1 Grundskola 165 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och grundskola (F-5) och i skolan finns fritidshem för F-3-elever. Klasserna är åldersintegrerade och indelade i årskurserna F-1, 2-3 och 4-5. Skolans elever är indelade i tre vertikala arbetsenheter F-1A, 2-3A, 4-5A och F- 1B, 2-3B, 4-5B samt F-1C, 2-3C, 4-5C. Den pedagogiska personalen arbetar i tre arbetslag A, B och C bestående av 8 vuxna med ansvar för 60 till 65 elever. Skolan har ca 30 anställda personer. tillhör Skolhagenskolans rektorsområde och är en av tre F-5- skolor i Täby kyrkby. Huvudparten av eleverna går vidare till Skolhagenskolan, som är rektorsområdets årskurs 6-9-skola. Huvudbyggnaden är byggd 1974 och ombyggd för nuvarande verksamhet 1992. Viss del av verksamheten finns i en paviljong på skolgården. Undervisningen i slöjd, hem- och konsumentkunskap och elevens val är förlagd till Skolhagenskolan och eleverna måste då vid förflyttningen passera en järnvägsövergång. Flertalet elever bor i närområdet. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 5 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i /Skolhagens rektorsområde har bestått av experten Harry Arvidsson och undervisningsrådet Gudrun Rendling. Besök i påbörjades den 12 och avslutades den 13 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun I genomfördes formella intervjuer med skolledningen, elever, elevrådet, förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, elevvårdspersonal samt föräldrar. Lektioner och fritidshemsverksamhet besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med personal, elever och föräldrar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I arbetar man på ett mycket aktivt sätt med läroplanens kapitel om normer och värden tillsammans med fritidshemsverksamheten. Arbetet präglas av lust, glädje och engagemang hos både barn och vuxna för att ge barnen trygghet och social kompetens. Inspektörerna upplevde i sina möten med eleverna och vid klassrumsbesök att man respekterade varandra genom att man lyssnade, räckte upp handen och väntade till man fått frågan. Enligt utsagor från elever vi talade med kände de sig mycket trygga i skolan. Vid våra lektionsbesök upplevde vi lärandets glädje, en meningsfull undervisning och att eleverna var vänliga mot varandra. Skolan har trivselregler som finns uppsatta i skollokalerna och som redovisas i skolkatalogen. Inget klotter eller skadegörelse syntes i skolans lokaler. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att är trygg, trivsam och har en inspirerande skolmiljö. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna arbetar både självständigt och tillsammans med andra i enlighet med läroplanen och kursplanerna. Skolan redovisar i sin kvalitetsredovisning hur man metodiskt följer upp elevernas kunskaper genom diagnostiska prov och nationella prov i att läsa och förstå, skriva och tala, mäta och räkna samt tala 3

SKOLVERKET och förstå engelska. Man jämför sig med motsvarande skolor i kommunen och har under de senaste åren legat i topp. För uppföljning av elevernas studieresultat används även läsutvecklingsschemat (LUS), språkutvecklingsschemat (SUS), Mattestegen och Skolverkets diagnostiska prov för år 2. Endast en elev nådde inte de nationella målen i svenska för årskurs 5 vårterminen 2004. Inspektörerna kunde inte observera någon skillnad mellan pojkars och flickors prestationer, vilket också överensstämmer med lärarnas utsagor. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att skolan har mycket goda kunskapsresultat. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I arbetar man med elevmedverkan genom att man har klassråd som utser två klassrepresentanter till elevrådet. Elevrådet har möte varannan vecka med elever som ordförande och sekreterare, men med en fritidspedagog som stöd. Vid inspektörernas möte med elevrådet visade eleverna prov på mycket god sammanträdesteknik. Elevrådets styrelse för fram sina önskemål till biträdande rektor och anser att man ofta får gehör. Inspektörerna bedömer att elevrådsverksamheten fungerar mycket bra. Skolan har även ett matråd med sex föräldrarepresentanter och elevrepresentanter. Man har s.k. mombusverksamhet där eleverna som är utsedda att vara Mombusar skall vara observanta på att inga elever kränks eller utesluts ur gemenskapen. Om något sådant händer skall de meddela någon vuxen på skolan vad som hänt. Den vuxne skall ingripa akut för att reda ut situationen i enlighet med skolans handlingsplan mot våld och mobbning. Den omfattar inte olika former av kränkningar och bör utvecklas till att gälla även sådana former. I det tematiska arbetet ges eleverna möjlighet att få ett reellt inflytande över undervisningen genom att man behandlar frågor som eleverna själva fått formulera. Skolans samverkan med föräldrarna sker i skolrådet som består av tre föräldrarepresentanter, tre skolrepresentanter och biträdande rektor. Biträdande rektor beslutar efter samråd med skolrådet. Vid de tre arbetsenheternas föräldramöten väljs vardera fyra klassombud. Dessa deltar i klassombudsmöte där man utser tre föräldrarepresentanter som ingår i skolrådet tillsammans med tre personalrepresentanter. Eleverna saknar representation i skolrådet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Som redan nämnts har skolan gemensamma trivselregler och dessa finns uppsatta i klassrummen. De har en positiv skrivning och eleverna känner till dem. Mombusverksamheten fungerar bra och eleverna uppger att om problem uppstår reder personalen snabbt ut dessa. Om konflikten inte verkar utredd tas kontakt med barnens föräldrar. Skolsköterskan finns på skolan en dag i veckan under sex timmar. Skolan arbetar på ett föredömligt sätt med de övergripande hälsomålen. Man går ofta ut med eleverna i en närbelägen skog för naturstudier och motion Flera klasser har lagt en hinderbana på skolgården. F-1:or och 2-3:or har en fruktstund på förmiddagen. Man använder även Röris, ett rörelseprogram utarbetat av Friskis och Svettis, liksom Jag vägrar sitta still från Svenska gymnastikförbundet. Bägge programmen kan genomföras även inomhus. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att skolan har ett väl fungerande föräldrainflytande och ett fungerande elevråd, men handlingsplanen mot mobbning saknar skrivningar om andra former av kränkande behandling. Inspektörerna vill särskilt framhålla skolans hälsofrämjande arbete. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolan har lokala bearbetningar av kursplanerna i de flesta ämnen. Bearbetningarna är gemensamma för flera skolor i Täby kyrkby och de revideras successivt på. Elevernas arbete i ämnena följer planeringen i de bearbetningar av de nationella kursplanerna som gjorts gemensamt av skolorna i Täby kyrkby. De yngsta eleverna får kännedom om arbetsuppgifterna dag för dag men har också en veckoplanering. De äldsta har en veckoplanering. Alla elever har en planeringsbok. Redovisningarna från projekt- och temaarbeten gav ett positivt intryck i skolmiljön. Innevarande läsår har skolan fem utvecklingsprojekt: 1. Systematiskt arbeta med att öka den matematiska medvetenheten hos eleverna. 2. Arbeta med värdegrunden i form av projekt Charlie. 3. Satsning på olika hälsoprojekt. 4. Möjliggöra för eleverna att påverka innehållet i undervisningen. 5

SKOLVERKET 5. Vidareutveckla portfolio och individuella utvecklingsplaner. Som tidigare nämnts, så arbetar den pedagogiska personalen i tre arbetslag A, B och C, vilka består av vardera 8 pedagoger med ansvar för 60 till 65 elever. Ibland arbetar man i åldersblandade grupper men också i åldershomogena. Pedagogerna anser att organisationen är flexibel och funktionell och de väljer själva vilken typ av gruppering som är bäst för den aktuella verksamheten. Man samarbetar i åldershomogena grupper i t.ex. engelska. Skolans två speciallärare använder ett omfattande diagnos- och testmaterial för att upptäcka elevernas behov av stöd. En arbetar i årskurserna F-3 och den andre i årskurserna 4-5. Man har dessutom en talpedagog på 4 timmar i veckan och en pensionerad talpedagog som ger stöd i förskoleklassen efter behov. Samverkan sker med föräldrarna när eleverna behöver särskilt stöd. Skolan har för närvarande inga särskilda undervisningsgrupper eller elever med anpassad studiegång. I skolan arbetar även tre elevassistenter, två som resursassistenter i F 3- klasserna och en i 4 5-klasserna. Skolan kan ta emot elever med funktionshinder men har för närvarande inga. Modersmålsundervisning och studiehandledning ges genom kommunens enhet för elevstöd. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med föräldrarna och har målsättning för åtgärder och handlingsplan för genomförandet där både skolans, elevens och föräldrarnas insatser beskrivs. Programmen följs upp och utvärderas. Föräldrarna som intervjuades var nöjda med utvecklingssamtalen. Inför utvecklingssamtalet ger föräldrarna en redogörelse för hur de ser på sitt barns skolsituation. Vid skolan tillämpas grundtankar från Bifrostmetodik och även Portfoliometodik. Man illustrerar sin undervisningsfilosofi med ett träd där stammen är förståelse och förmåga att använda sin kunskap i nya sammanhang. Trädets grenar symboliserar social kompetens, självförtroende, ansvar, nyfikenhet och harmoni. Man utvecklar för närvarande en digital version av portfolio där eleverna dokumenterar lämpliga delar av sitt arbete i text och digitala bilder. Eleverna har möjlighet till stor variation av arbetssätten när man arbetar tematisk. Man utvecklar också problemlösande och undersökande arbetssätt när man arbetar tematiskt. Mängder av elevarbeten redovisas på väggarna i skolan i form av texter och bilder. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att stödundervisningen och åtgärdsprogrammen fungerar bra. Man tillgodoser genom tematiskt arbete läroplanens krav på ämnesövergripande helhetssyn och undersökande arbetssätt. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. ingår i Skolhagens rektorsområde, och det är en biträdande rektor som leder verksamheten på. Rektor deltar inte i den dagliga verksamheten på, eftersom han i huvudsak leder verksamheten på Skolhagenskolan. Han är känd endast av några få elever på. Rektor betraktas inte som pedagogisk ledare av personalen på skolan. Den dagliga skolledningsfunktionen utförs i allt väsentligt av biträdande rektor. Rektorn ingår inte som ledamot i elevvårdskonferensen. Biträdande rektor uppfattas som rektor av elever som inspektörerna talade med. Skolan har en ledningsgrupp bestående av biträdande rektor och fyra lärare med olika kompetenser och med förankring i de tre arbetslagen/enheterna. En är förskollärare och företräder fritidsverksamheten, en annan är lärare och ITpedagog och företräder årskurserna F-3 och arbetslag B, en tredje är facklig företrädare och representerar arbetslag A och en fjärde lärare och företräder årskurserna 4-5 och arbetslag C. Biträdande rektor leder den pedagogiska verksamheten. Beslut i elevstödsärenden tas i elevvårdskonferensen, men inte på ett formellt riktigt sätt, eftersom rektor som tidigare nämnts inte ingår i som ledamot. Personalen är väl förtrogen med skolans vision och verksamhetsidé. Kvalitetsredovisningen visar på skolans kvalitetssäkring genom att redovisa resultat, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Skolan deltar i ett kvalitetssamarbete i Nordostkommunerna, som består i att ett observatörslag bestående av en skolledare och två lärare från en närliggande kommun under en vecka gör observationer av verksamheten. Observationerna redovisades i april 2004 i en rapport med förbättringsförslag. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att rektor inte fullgör sin funktion på enligt författningarna med avseende på att fungera som pedagogisk ledare på skolan och att vara ledamot i elevvårdskonferensen. 7

SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. s fritidshem är uppdelat på fyra avdelningar: Solen, Månen, Regnbågen och Stjärnorna. Man öppnar fritidverksamheten i Månen klockan 07.15, där man har verksamhet för eleverna till dess de börjar undervisningen i klassen. Personalen på fritidshemmet ingår i respektive arbetslag och deltar i undervisningen. Efter skoldagens slut fortsätter verksamheten i de olika fritidshemmen. De elever som hämtas sent får gå till Månen som stänger klockan 17.45. Föräldrar som intervjuats efterfrågat ytterligare öppethållande. Varje avdelning erbjuder dagligen sina barn en fysisk aktivitet ute eller i gymnastiksalen. Man prioriterar den fria leken eftersom den är avgörande för barns utveckling. Verksamheten strävar efter att utveckla social kompetens hos barnen och man arbetar dagligen med barnens empati, kommunikation och tolerans. Som tidigare nämnts arbetar man inom s fritidshemsverksamhet på ett mycket aktivt sätt med läroplanens kapitel om normer och värden i samverkan med skolans verksamhet. I skolans fritidshemsverksamhet samverkar man enligt inspektörerna på ett bra sätt genom att i lekens form komplettera skolans kunskapsinlärning. Vi såg vid vårt besök, hur barnen fick demontera och undersöka elektriska apparater för att ta reda på vad som finns inuti apparaten och få en förklaring till funktionen. Delarna sattes sedan upp som ett collage på en väggtavla. Personalen på fritidshemmen upplever att det är svårt att få stödresurser för utagerande barn med samma villkor som i skolans verksamhet. Som även nämnts tidigare har fritidshemmen en fruktstund på förmiddagen. Man går ofta ut med eleverna i en närbelägen skog för naturstudier. I har eleverna i årskurs 5 elevens val tillsammans med årskurs 6 i Skolhagenskolan. Lösningen är organisatoriskt möjlig p.g.a. att skolorna ligger i närheten av varandra och utbudet av kurser blir därmed större. Funktionshindrade elever kan få tillgång till likvärdig utbildning genom att skolan är en enplansskola med god tillgänglighet. För tillfället finns inte någon funktionshindrad elev i skolan. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Skolan ordnar informationsmöte i januari inför inskrivning av nya elever. Man har föräldramöte och öppet hus när klassindelningen är gjord. Samtal med nya elevers föräldrar och ett utskick med information om inskolning av 6- åringarna ingår i rutinerna. Föräldramöte hålls kvällen före skolstart. Klasserna har föräldramöten under terminerna efter kallelse av lärarna. Skolan har en mycket informativ skolkatalog och föräldrarna är mycket nöjda med informationen från skolan. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att ger bra information till föräldrarna. Fritidshemmen arbetar enligt inspektörerna på ett föredömligt sätt med normer och kunskapsinlärning i samarbete med skolan. Öppethållandet på fritidshemmet styrs av att kommunen bestämt öppettid och inte av föräldrarnas behov, vilket föreskrivs i författningarna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I finns 13 lärare, två speciallärare, två talpedagoger, nio personer inom fritidshemmet, tre förskollärare, sex lärare för praktiska och estetiska ämnen med deltid samt tre elevassistenter. Samtliga är utbildade för sin verksamhet. Personalomsättningen är låg och de föräldrar vi talat med är nöjda med lärarna. Inspektörerna bedömer att skolledning och lärare är utvecklingsintresserade, vilket framgår bl.a. genom att de utvecklar en digital portfoliometod. De deltar i kommunens kompetensutvecklingsverksamhet och i skolans egen. Läromedlen är i godtagbart skick. Datorutrustning finns i tillräcklig mängd. Skolmåltider serveras i skolans lokaler. Skolan använder sig av Täby kyrkbys bibliotek som är inrymt i Skolhagenskolan och som har ett rikt utbud av barnoch ungdomsböcker. Skolans lokaler är ändamålsenliga och i mycket gott skick, men tillräckligt med grupprum saknas för de äldre eleverna. Grupparbeten måste i vissa fall förläggas till korridorerna. Undervisningen i slöjd och hem- och konsumentkunskap är på grund av avsaknad av lokaler i skolan förlagd till Skolhagenskolan och lärarna har skyldighet att följa eleverna över en järnvägsövergång som finns utefter deras gångväg till Skolhagenskolan. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att det finns personal med utbildning i tillräcklig omfattning samt att läromedlen är i godtagbart skick. 9

SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av mycket god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - Handlingsplanen mot mobbning bör utvecklas att gälla även andra former av kränkande behandling. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Rektor är inte ledamot av elevvårdskonferensen (3 kap. 4 grundskoleförordningen). - Rektor fungerar inte som pedagogisk ledare och chef på skolan (2.8 läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Datum Ort 2005-09-02 Stockholm Harry Arvidsson Gudrun Rendling 10