DOM FIXADE JU DETTA JOBB TILL MIG!

DOM FIXADE JU DETTA JOBB TILL MIG! Utvärdering av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt för barnfamiljer i Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg Cornelia Björk och Gunilla Bergström Casinowsky Mars 2016

FOU I VÄST, FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031 335 50 00 e-post fou@grkom.se www.grkom.se/valfard

Sammanfattning I denna rapport presenteras utvärderingen av ett projekt som kommit att kallas för projekt 30 barnfamiljer. Projektet genomfördes huvudsakligen under 2015 i samverkan mellan stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo, Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad samt Arbetsförmedlingen. Målgruppen för projektet var personer med hemmavarande barn inom stadsdelen som hade erhållit försörjningsstöd under lång tid, minst 10 månader sammanhängande tid, och som förväntades kunna komma i arbete eller tillgodogöra sig utbildning inom 6 18 månader. Projektets idé var att i samverkan mellan myndigheterna identifiera personer ur målgruppen och erbjuda dessa tidsbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar samt utbildning och förstärkt coachstöd. På så vis skulle målgruppens anställningsbarhet och därmed deras möjlighet till egen försörjning stärkas samtidigt som samarbetsaktörerna skulle få högre kunskap om hur målgruppen kan identifieras. Utvärderingen hade två syften. Det första var att under tiden projektet genomfördes samla och dokumentera erfarenheter för att kunna ge återkoppling och påverka projektets utveckling när det fortfarande pågick. Utvärderingens andra syfte var att skapa förutsättningar för att erfarenheter från projekt blir tillgängliga för fler än de som varit involverade. Utvärderingen besvarar i huvudsak tre frågor: Vad har hänt med deltagarna under och efter projektet? Vilka erfarenheter har deltagarna av sin medverkan i projektet? Kan ett positivt resultat i termer av arbete eller studier kopplas till positiva erfarenheter av projektet? Hur har samverkan mellan parterna fungerat? Utvärderingens resultat i korthet: Alla de sätt som utvärderingen använt för att försöka mäta resultat på deltagarnivå indikerar ett positivt utfall. En genomgång av vilka som i februari 2016 uppbar försörjningsstöd visade att av de 30 projektdeltagarna betraktades 18 som Avslutade eller Aktuella med mindre bistånd. Elva personer hade fått subventionerade anställningar som sträckte sig utanför projekttiden, varav två var tillsvidareanställningar. Intervjuer med deltagare och coacher samt enkätsvar vittnar om en positiv utveckling för många av deltagarna.

Utvärderingen lyfter bland annat fram att följande faktorer sannolikt kan förklara det positiva utfallet: Projektet erbjöd möjlighet för deltagarna att erhålla anställningar med lön. Trots att anställningarna var subventionerade innebar de både ett symboliskt och reellt värde för de deltagare som tog chansen. Coachernas arbete var intensivt samt utfördes i dialog med arbetsplatserna. De lyckades väl i att möta individens behov för att komma vidare. Deltagarna gavs möjlighet att genom praktisk erfarenhet få insikter om sina rättigheter och skyldigheter (i förhållande till en arbetsplats och i förhållande till samhällets skyddsnät). Hur beständiga resultaten är kommer att belysas genom en uppföljande studie ett år efter projektets avslut. De frågor som står i fokus då är deltagarnas försörjningssituation, vilken sysselsättning de har och hur de i efterhand bedömer betydelsen av sin medverkan i projektet. 2

Figurförteckning Figur 1: Deltagarnas bedömning... 15 Figur 2: Coachernas bedömning... 16 Figur 3: Jämförelse av coachens och deltagarnas bedömningar av förändring... 17 Figur 4: Deltagarnas bedömning av hälsa och nöjdhet... 18 Figur 5: Coachens bedömning av självförtroende och självkänsla... 19 Figur 6: Deltagarnas upplevelse av sin tid i projektet... 23 Figur 7: Myndigheternas bedömning av anställningsbarhet... 29 Figur 8: Projektledningens lokala teori deltagarpåverkan... 45 3

Innehåll Inledning... 5 Projektet och utvärderingen i ett större sammanhang... 5 Syftet med utvärderingen... 7 Projektets bakgrund... 7 Projektets lokala teori... 8 Utvärderingens frågeställningar... 8 Utvärderingens metod och material... 9 Utvärderingens avgränsningar... 10 Del 1 Vad har hänt med deltagarna under och efter projektet?... 12 Urvalet av deltagare 120 blir 30... 12 Deltagarna fick förstärkt coachstöd... 13 Deltagarna fick möjlighet att lönearbeta... 13 Alla tog inte möjligheten... 14 Deltagarna fick möjlighet att utbilda sig... 14 Påverkan på deltagarna... 14 Var befinner sig deltagarna i februari 2016?... 19 Diskussion och slutsatser... 21 Del 2 Hur kan vi förklara resultatet?... 23 Viktiga aspekter av insatsen... 23 Den lokala teorin med grund i deltagarnas och coachernas erfarenhet... 24 En riktig anställning med lön... 25 En nära och mycket konkret coachning... 25 Rätt person på rätt plats... 26 Kunskap om sina rättigheter och skyldigheter... 27 Utbildning i yrkessvenska och handledning på arbetsplatserna... 28 Diskussion och slutsatser... 28 Del 3 Samverkan mellan parterna... 31 Underlättande och hindrande faktorer för samverkan... 31 Vad är viktigt för att åstadkomma välfungerande samverkan?... 32 Hur har samverkan fungerat?... 33 Diskussion och slutsatser... 38 Avslutning... 39 Källor... 40 4

Inledning I denna rapport presenteras utvärderingen av ett projekt som först gavs namnet Extra satsning på barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Matchning mot arbete och utbildning men som har kommit att kallas för projekt 30 barnfamiljer. Projektet genomfördes huvudsakligen under 2015 i samverkan mellan stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo (A-F-H), Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad samt Arbetsförmedlingen. Som projektets namn avslöjar riktades insatsen till personer med barn som mottagit försörjningsstöd under en längre tid och bestod av förstärkt coachsstöd och utbildningsinsatser. Att insatsen riktades mot barnfamiljer hänger ihop med en politisk ambition att skapa bättre förutsättningar för den generation som idag växer upp i stadsdelen. Förutom coachstöd och utbildning fick personerna erbjudande om kommunala arbetsmarknadsanställningar vilket innebar placering i kommunala verksamheter med löner som delvis subventionerades av Arbetsförmedlingen. 1 Det huvudsakliga arbetet i projektet utfördes av två heltidsanställda coacher. Utvärderingen beställdes av Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad och utfördes av FoU i Väst på Göteborgsregionens kommunalförbund, huvudsakligen av Gunilla Bergström Casinowsky och Cornelia Björk. Denna rapport sträcker sig till och med januari 2016. En uppföljning av vad som hänt projektets deltagare kommer genomföras i början på 2017. Projektet och utvärderingen i ett större sammanhang Det formella ansvaret för arbetsmarknadspolitiken i Sverige ligger huvudsakligen inte på den kommunala nivån utan är främst ett statligt ansvarsområde. 2 Dock har kommunernas incitament att själva ta ansvar inom området stärkts under de senaste decennierna. Det här är en utveckling som ska ses i ljuset av att kommunerna i samband med 1990-talets ekonomiska kris och efterföljande massarbetslöshet fick axla ansvaret för den växande grupp människor som inte lyckades ta sig in på arbetsmarknaden. I kölvattnet av 1990-talets krisår genomfördes en rad förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen som bland annat innebar att rätten till ersättning via det generella, statligt finansierade försäkringssystemen knöts till individens tidigare arbetsinkomst. 3 Personer som inte hade lönearbetat tidigare kvalificerade sig 1 Det handlade om så kallade nystartsjobb vilket är ett bidrag som skall underlätta för den långtidsarbetslöses insteg på arbetsmarknaden och som möjliggör för personen att blir berättigad till a-kassa. Den andra delen av lönen finansierades av kommunala medel. 2 SKL, 2012. 3 Omstruktureringen handlar om att för att kvalificera sig för försäkringssystemet så måste man ha arbetat. 5

inte för dessa ersättningar. Eftersom det allmänt blev svårare att ta sig in på arbetsmarknaden ökade den oförsäkrade gruppen arbetslösa, med konsekvensen att andelen arbetslösa personer med behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning ökade. 4 Kostnaderna flyttades på så sätt över från de generella, statligt finansierade försäkringssystemen till det kommunalt finansierade, behovsprövade systemet för ekonomiskt bistånd. 5 Ekonomiskt bistånd, eller försörjningsstöd 6, har därmed i allt högre grad kommit att fungera som en slags arbetslöshetsförsäkring för människor som inte kvalificerar sig för ersättning via de generella, statliga ersättningssystemen. 7 En viktig aspekt i sammanhanget är också att försörjningsstödet i de flesta fall är villkorat av att individen bidrar till att göra vad hen kan för att försörja sig själv, vilket ofta innebär att delta i en arbetsmarknadsinsats. Att ersättningen villkoras av deltagande i insats är en del i vad som brukar kallas aktiveringspolitiken vilket är benämningen på den övergripande strategi mot arbetslöshet och social exkludering som lanserades av EU i samband med 1990-talets massarbetslöshet. Kärnan i strategin är att istället för passiva åtgärder i form av kontantersättningar tillämpa så kallat aktiva insatser där individen som motprestation förväntas delta i en aktivitet. 8 Insatserna syftar till att främja de arbetslösas etablering på arbetsmarknaden och därmed förflytta individerna från bidragsberoende till egen försörjning. 9 Det är i ljuset av detta sammanhang som vi kan förstå det projekt som här studeras. Tidigare forskning lyfter fram att kunskapen om den kommunala arbetsmarknadspolitiken generellt sett är bristfällig 10 och att detta bland annat kan förklaras av att verksamheterna är heterogena. På grund av det kommunala självbestämmandet ges kommunerna makt att utforma sina insatser vilket leder till stora variationer i insatsernas innehåll och organisering. 11 Detta tillsammans med brister i dokumentation och uppföljning gör att kommunal arbetsmarknadspolitik blir svårare att studera. Vidare pekar den forskning som faktiskt har 4 Salonen 2014. 5 Salonen 1997. 6 Ekonomiskt bistånd är samlingsbegreppet för det stöd en person kan få från sin kommun om hen har ekonomiska problem. Det bistånd som avser försörjning kallas försörjningsstöd, men man kan också få bistånd som avser andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning (se www.socialstyrelsen.se). 7 Enligt Socialstyrelsen (2014) är idag arbetslöshet det vanligaste försörjningshindret för de som mottar ekonomiskt bistånd. Under 2014 anges att 49 procent av försörjningsstödsmottagarna har arbetslöshet som främsta försörjningshinder. 8 Lødemedel &Trickey 2000. 9 van Berkel & de Graf 2012. 10 Salonen & Ulmestig 2004; Thorén 2012. 11 Thorén 2012. 6

bedrivits många gånger mot att de kommunala arbetsmarknadsinsatsernas effektivitet kan ifrågasättas. 12 Mer kunskap om kommunala arbetsmarknadsinsatser är således att önska. Ett behov hos svenska kommuner att stötta invånare vars huvudsakliga försörjningshinder är arbetslöshet tillsammans med behov av ökad kunskap om denna form av åtgärder och hur de ska utvärderas och följas upp gör föreliggande utvärderingsrapport angelägen. Syftet med utvärderingen Utvärderingen har två syften. Det första är att under tiden projektet genomförs samla och dokumentera erfarenheter för att kunna ge återkoppling och påverka projektets utveckling när det fortfarande pågår. De huvudsakliga intressenterna i en sådan utvärdering är projektledningen som kan använda utvärderingens resultat för att styra projektet i önskvärd riktning. Utvärderingens andra syfte är att skapa förutsättningar för att erfarenheter från detta projekt blir tillgängliga för fler än de som varit involverade. När utvärderingsarbetet är slutfört och sammanställt i denna rapport utgör de främsta intressenterna istället beslutsfattare på politisk nivå såväl som tjänstemannanivå med ansvar för verksamheter som syftar till att i förhållande till arbetsmarknaden stärka personer som under längre tid mottagit ekonomiskt bistånd. På så vis kan lärdomar från detta projekt komma andra verksamheter till del. Projektets bakgrund Grunden för det projekt som studeras lades i och med att stadsdelen A-F-H tilldelades processägarskap för att leda Göteborgs Stads arbete med budgetmålet att minska antalet med långvarigt försörjningsstöd. 13 I samband med det beviljades stadsdelen två miljoner kronor från en utvecklingsfond 14 i Göteborgs stad för att utveckla arbetet med insatser riktade mot målgruppen barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Stadsdelen bjöd in den då nybildade förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning att delta i ett projekt för att testa lämpliga samarbetsformer när det gäller personer med långvarigt försörjningsstöd. Erfarenheter från projektet bedömdes kunna bli relevanta i den nya förvaltningens arbete med att utveckla Kompetenscentra i Göteborgs Stad, en verksamhet vars syfte är att testa och utveckla 12 Lundin, 2008; Thorén, 2012. 13 Se rapporten Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete för vidare information. 14 Kallades också för social investeringsfond och syftade till att skapa ett jämlikare Göteborg. 7

samarbetsformer mellan stadsdelarnas socialtjänster, den nya förvaltningen och Arbetsförmedlingen, med målet att minska arbetslösheten. En projektorganisation skapades med en projektledning bestående av de ingående samarbetsparterna och hösten 2014 anställdes de två coacherna. Projektets lokala teori Utvärderingsarbetet har utgått från projektets lokala teori såsom den kommer till uttryck hos projektledningen. 15 Det innebär att utvärderarna försökt att fånga de underliggande antaganden som finns om projektet och använt dessa som en grund för utvärderingsarbetet. Genom att studera projektdokument, delta i möten och intervjua de i projektet involverade personerna har en bild över projektledningens antaganden om projektet skapats. I bilaga 1 presenteras en visualisering av dessa antaganden i sin helhet. Kortfattat kan projektledningens antaganden sägas handla om följande: Genom att i samverkan mellan myndigheterna identifiera personer ur målgruppen och erbjuda dessa tidsbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar, utbildning och förstärkt coachstöd skulle målgruppens anställningsbarhet och därmed deras möjlighet till egen försörjning stärkas samtidigt som samarbetsaktörerna skulle få högre kunskap om hur målgruppen kan identifieras. Enligt projektplanen är målgruppen personer med hemmavarande barn inom stadsdelen A-F-H, som har långvarigt försörjningsstöd, minst 10 månader sammanhängande tid, och som förväntas kunna komma i arbete eller tillgodogöra sig utbildning inom 6 18 månader. Utvärderingens frågeställningar Utvärderingen har tre huvudsakliga frågeställningar vilka besvaras var och en för sig i rapportens första, andra och tredje del. Den första delen handlar om vad som konkret hänt med deltagarna under och efter projektet. Vad har insatsen bestått i och vad har den resulterat i när det kommer till aktivitet och försörjningsform? 15 Lokal teori eller programteori är ett verktyg för stöd vid utvärdering av offentliga insatser. Genom att synliggöra underliggande antaganden om hur verksamheten genomförs och är tänkt att uppnå förändring blir dessa antaganden utvärderingsbara. Se exempelvis Funnels & Rogers 2011. 8

Den andra delen handlar om deltagarnas upplevelser av projektet. Vilka erfarenheter har deltagarna av sin medverkan i projektet? Kan ett positivt resultat i termer av arbete eller studier kopplas till positiva erfarenheter av projektet? Vilka inslag i projektet kan i så fall knytas till dessa erfarenheter? Den tredje delen fokuserar på samverkan mellan de tre parterna. Hur har den fungerat? Vilka möjligheter respektive hinder kan identifieras i samverkansstrukturen? Hur kan samverkan mellan parterna utvecklas för att åstadkomma fungerande samarbetsformer? Utvärderingens metod och material Utvärderingens frågeställningar besvaras med hjälp av flera datainsamlingsmetoder. Dessa ser olika ut beroende på vilken av de tre delarna av utvärderingen det handlar om. Nedan beskrivs översiktligt varje del för sig. Alla samhällsvetenskapliga metoder för med sig problem och utmaningar. Reflektioner kring de valda metodernas tillförlitlighet och de etiska avvägningar som gjorts presenteras i bilaga 2. För att kunna välja ut vilka aspekter som var relevanta att fokusera på i utvärderingsarbetet användes en detaljerad beskrivning av projektets lokala teori. Projektledningen ombads att dels formulera vad de menar är viktigt i själva genomförandet av insatsen, dels att ange hur de tänker att insatsen ska påverka deltagarna. Utvärderarna har sedan tolkat och tematiserat dessa antaganden (se bilaga 3). Därefter har antagandena använts som utgångspunkt för att formulera frågor att ställa till deltagarna. Utvärderingens första del besvaras genom studier av den projektstatistik som sammanställts inom ramen för projektet. Statistiken innehåller information om deltagarnas namn, ålder, kön, utbildningsbakgrund, praktik-/arbetsplats inom projektets ram samt vad personen gått vidare till efter avslut. Vidare har utvärderarna bett deltagarna att fylla i frågeenkäter där deltagarnadels fått värdera insatsens kvalitet, dels värdera om de förändrats på avsett vis (exempelvis fått ökad kunskap eller motivation). De 13 projektdeltagare som fått en anställning inom projektet kallades till en intervju och 10 individer kom på avtalad tid. Vilka frågor som ställdes presenteras i bilaga 4. Slutligen har även en av coacherna fått bedöma deltagarnas utveckling inom de aktuella områdena i syfte att försöka stärka resultatens tillförlitlighet. Denna enkät presenteras i bilaga 5. Utvärderingens andra del handlar om att synliggöra deltagarnas perspektiv och ge en större möjlighet att beskriva hur de uppfattat sitt deltagande i projektet. Dessa frågor besvaras främst 9

genom intervjuer med deltagarna som genomförts när de just påbörjat sina anställningar och genom deltagande observation på arbetsplatserna cirka två månader senare samt vid de intervjuer som avslutningsvis genomfördes någon vecka innan projektet avslutades. Vid de inledande intervjuerna ställdes frågor om förväntningar på projektet och erfarenheter så långt (se intervjuguide i bilaga 6). De deltagande observationerna genomfördes för att skapa en förståelse för deltagarnas arbetssituation och hur de verkade fungera på sina arbetsplatser. Vid den avslutande intervjun var fokus huvudsakligen att deltagarna skulle besvara enkäterna men möjligheten att ställa följdfrågor togs tillvara och utgör också det en bra källa till att besvara frågorna i utvärderingens andra del. Utvärderingens tredje del handlar om samverkan. Denna del av utvärderingen har belysts genom att utvärderarna deltagit i projektets interna möten vid sammanlagt sju tillfällen. Syftet med dessa möten har dels varit att få en förståelse för projektets utveckling, dels att skapa möjlighet för projektledningen att få återkoppling från utvärderarna under tiden projektet genomfördes. Vidare har utvärderarna genomfört intervjuer med representanter för de samverkande parterna. Totalt sex intervjuer genomfördes. Utvärderingens avgränsningar Inom ramen för projektet användes ett bedömningsinstrument vilket utvecklats inom ett annat arbetsmarknadsprojekt (NoHalc). Detta instrument är på projektledningens begäran inte i fokus i denna utvärdering. En särskild studie av detta instrument har genomförts av en annan aktör. Vidare avgränsas också utvärderingen till att inte beröra projektets antaganden att insatsens fokus på föräldrar bidrar till att minska risken för utanförskap för nästa generation. Projektdeltagarnas barn är helt enkelt inte en del av denna studie. Dock har genom utvärderarnas försorg en kunskapsöversikt tagits fram som heter Generationsöverföring av mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd en kunskapsöversikt 16 vilken just belyser vad forskningen säger om sambandet mellan olika generationers mottagande av ekonomiskt bistånd. För slutsatser om rimligheten i dessa antaganden hänvisas till denna kunskapsöversikt. Inte heller är kostnadsekonomiska beräkningar en del av studiens fokus. De coacher som arbetat i projektet har vid upprepade tillfällen lyft fram de samhällsekonomiska nyttor de menar att projektet bidrar till. Det är fullt möjligt att göra den typen av analyser med grund i resultatet från föreliggande utvärdering. Men det har inte varit uppdraget i denna studie. 16 Studien handleddes av en av utvärderarna men genomfördes av Cecilia Kaan (student vid Göteborgs universitet) under hennes praktikperiod på FoU i Väst. 10

Slutligen kan också lyftas fram att de aktörer som utbildat deltagarna samt personer på arbetsplatserna, chefer, handledare och kollegor, av resursskäl inte har kunnat höras inom ramen för utvärderingsarbetet. 11

Del 1 Vad har hänt med deltagarna under och efter projektet? I denna första del av utvärderingen beskrivsöversiktligt projektets genomförande och dess konkreta resultat i siffror redovisas. Hur valdes deltagare ut och vilka har deltagit? Vad har hänt med deltagarna under projekttiden och hur har de påverkats? Urvalet av deltagare 120 blir 30 I korthet kan projektets urvalsprocess beskrivas på följande sätt: Alla socialsekreterare i Göteborgs Stad gör en gång per år en genomgång av sina ärenden. I samband med den årliga genomlysningen plockade socialsekreterarna i Askim- Frölunda-Högsbo ut de personer som hade hemmavarande barn under 18 år och som hade haft ekonomiskt bistånd längre än 10 månader. Totalt hittades 120 personer. I nästa steg gjordes ett urval baserat på projektets målgruppsdefinition, det vill säga bedömningen att personen skulle kunna komma i arbete eller tillgodogöra sig utbildning inom 6 18 månader. På så vis valdes 45 personer ut och kallades till intervju. Vid intervjutillfället fick personerna fylla i ett bedömningsinstrument (se särskild utvärdering av detta instrument) som syftade till att göra en mer detaljerad bedömning kopplad till målgruppsdefinitionen. Med grund i en sammanvägd analys av informationen hos socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och det som framkom från bedömningsinstrumentet valdes slutligen 30 personer ut som blev projektets slutliga deltagare. 17 Av projektets 30 deltagare var könsfördelningen jämn (16 kvinnor och 14 män) och en stor majoritet (26 av 30) var utrikes födda. Personernas utbildningsbakgrund varierar. För de personer som utbildningsbakgrunden är känd för projektet har fem en utbildning på universitetsnivå, fyra har en gymnasieutbildning och tio har en grundskoleutbildning. Tre personer har en utbildningsnivå som är lägre än grundskola och en saknar helt utbildning. För övriga sju personer framgår inte utbildningsbakgrunden i projektstatistiken. Personerna hade i genomsnitt haft en sammanhängande period av ekonomiskt bistånd innan projektstart på 63 månader. Den med kortast tid hade haft försörjningsstöd i 9 månader och den med längst tid hade haft det under 187 månader. 17 Det bör noteras att deltagandet i insatsen inte var frivillig. I linje med aktiveringspolitikens grundtanke var insatsen den motprestation som deltagaren förväntades bidra med för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd. 12

Deltagarna fick förstärkt coachstöd Under projektperioden arbetade två coacher heltid, först med att välja ut projektdeltagare och sedan med att stötta dessa i förhållande till arbetsmarknaden. Coachernas arbete har bestått i att på individuell nivå kartlägga deltagarnas kompetens och deras rättigheter och möjligheter samt stötta dem utifrån individuella behov. Förutom ett individuellt stöd till projektdeltagarna innebar coachernas arbete att etablera och under projektperioden vidmakthålla kontakt med arbetsgivare samt underlätta för deltagarna i deras många kontakter med myndigheter och samhällsinstitutioner såsom socialtjänsten, arbetsförmedlingen, sjukvården och försäkringskassan. Deltagarna fick möjlighet att lönearbeta För 13 av de 30 projektdeltagarna ledde coachernas arbete till tidsbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar under en sexmånadersperiod. Dessa tjänster har varit finansierade med så kallade nystartsjobb 18 och varit placerade inom bland annat särskilt boende, hemtjänsten, skolbespisning och vaktmästeri i huvudsakligen Göteborgs Stad. Tjänsterna har kallats för pluskantsjobb vilket syftar på att deras innehåll bestått av arbetsuppgifter som annars inte skulle ha blivit utförda och den del av lönen som inte subventionerades via Arbetsförmedlingen bekostades av medel inom projektet. För att försäkra sig om att personen skulle passa på en arbetsplats inleddes varje anställning av en praktikperiod. Vidare gjorde coacherna under projektperioden flera förflyttningar av deltagare från en arbetsplats till en annan i syfte att ge projektdeltagarna en bredare arbetslivserfarenhet och öka deras anställningsbarhet. Genom att erbjuda projektdeltagarna löneanställningar skapades en möjlighet för personerna att kunna uppfylla arbetsvillkoret i a-kassan. 19 Coacherna har återkommande informerat projektdeltagarna om vilka rättigheter de har som löneanställda och tryckt på behovet av tillvarata dessa rättigheter. Vid slutet av projektperioden uppger samtliga intervjuade att de idag är medlemmar i en a-kassa. 18 Innebär en möjlighet för arbetsgivare att få ekonomisk ersättning för personer som varit utan arbete en längre tid eller är ny i Sverige. 19 Kravet som ställs är att du måste ha förvärvsarbetat i minst sex kalendermånader och alla sex månader måste innehålla minst 80 arbetade timmar. Alternativt kan du ha förvärvsarbetat i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader. Alla månader måste innehålla minst 50 arbetade timmar. 13

Alla tog inte möjligheten Projektstatistiken visar att av hela den grupp om 30 personer som betraktats som deltagare i projektet, och som erbjudits coachning och stöttning i olika former, har 17 personer inte anställts inom projektets ram. Orsakerna till detta varierar. Tre av dessa 17 individer valde själva att hoppa av projektet och slutade också därmed att ansöka om ekonomiskt bistånd. Ytterligare tre personer fortsatte att erhålla ekonomiskt bistånd och bedömdes av coacherna vara i behov av vård, rehabilitering eller ytterligare utredning och därmed inte redo för en anställning. En person visade sig ha rätt till sjukersättning och avslutades av detta skäl ur projektet. De återstående tio personerna hade också kunnat erbjudas möjlighet till praktikplats inom projektets ram men fann istället andra vägar till egen försörjning, enligt projektstatistiken antingen via arbete eller via studier. Deltagarna fick möjlighet att utbilda sig Under projektperioden har den grupp som fått anställning träffats två gånger i veckan i grupp. En dag i veckan har träffen arrangerats av coacherna i socialtjänstens lokaler och en dag i veckan har deltagarna besökt verksamheten Cuben 20 för att få undervisning i huvudsakligen yrkesinriktad svenska. Vidare har också sju personer under projekttiden fått gå en en dag lång städutbildning. Påverkan på deltagarna Hur har då deltagare påverkats under sin tid i projektet? 21 En av de viktigaste källorna för att besvara denna fråga är den enkät deltagarna och en av coacherna besvarade i januari 2016. I figur 1 nedan visas hur deltagarna i genomsnitt värderade de aspekter som projektet syftar till att påverka. Det handlar om kunskap i svenska språket, kunskap om svenska myndigheter, kunskap om hur man söker jobb i Sverige, grad av motivation när de gäller jobbsökande samt syn på sannolikheten att få ett jobb inom de närmsta tolv månaderna. Värderingen har avsett två olika tidpunkter, dels innan anställningen påbörjades (DÅ) och dels två veckor innan projektperioden avslutades (NU). Som visas i figur ett finns på alla de uppmätta 20 Cuben är ett utbildningsföretag med inriktning mot vuxenutbildning som är upphandlad av Arbetsmarknad och vuxenutbildning. 21 Frågan besvaras i första hand för den grupp som erhållit anställning och utbildning inom projektets ram. Denna prioritering sker bland annat eftersom dessa individer tagit del av det som är kärnan i projektets verksamhet (anställning, förstärkt coachning och utbildning). Vidare är den andra gruppen av metodologiska skäl svårare att nå (se resonemang i Bilaga 2 Reflektion kring de valda metoderna). 14

variablerna en tydlig förbättring mellan deltagarnas bedömning av läget innan de påbörjade anställningen och hur de bedömer läget vid projektets avslut. Figur 1: Deltagarnas bedömning Jag pratar bra svenska 5,2 7,9 Nu Jag har kunskap om svenska myndigheter 4,7 7,6 Då Jag vet hur man söker jobb 6,1 8,4 Jag är motiverad att söka jobb 4,6 7,9 Jag tror jag kommer att få jobb inom ett år 5,3 6,7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=10 Det är viktigt att notera att genomsnittliga värden kan dölja stor individuell spridning. En granskning av samtliga individuella svar visar dock att ingen svarande anger en negativ utveckling på någon variabel med undantag för en individ som bedömde sannolikhet att få ett jobb inom det närmsta året som lägre nu än tidigare. Som skäl för detta anger personen att hen tänker utbilda sig och därför inte kommer att jobba de närmsta tolv månaderna. Det är således svårt att trots en negativ förändring betrakta det resultatet som icke önskvärt. Den genomsnittliga utvecklingen är alltså positiv för alla variabler. Störst förändring verkar det finnas när det gäller motivation till att söka jobb och kunskap om svenska myndigheter. Ett metodproblem vid denna form självskattning är att minnet ibland sviker de svarande. Därför blir det intressant att jämföra deltagarnas svar med hur coachen har besvarat samma frågor. 15

I figur 2 nedan visas genomsnittliga värden av de individuella bedömningar som coachen gjort av deltagarnas utveckling. Vi ser då att bedömningarna inte skiljer sig särskilt mycket mellan deltagarna och coachen, i alla fall inte när det gäller genomsnitten för gruppen. Vi kan se att coachens bedömning av deltagarnas språknivå innan anställning är lägre än deltagarnas egna bedömningar medan bedömningarna av språknivå i januari 2016 ligger väldigt nära varandra. Coachen uppskattar deltagarnas kunskap om svenska myndigheter som högre än deltagarnas egna bedömningar både innan anställning och efter, men förändringen i antalet skalsteg är samma för deltagarna som för coachen. Figur 2: Coachernas bedömning Jag pratar bra svenska 3,6 7,2 Nu Då Jag har kunskap om svenska myndigheter 5,1 8,0 Jag vet hur man söker jobb 3,2 6,5 Jag är motiverad att söka jobb 4,3 8,6 Jag tror jag kommer att få jobb inom ett år 3,6 7,7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=10 När det gäller kunskap om hur man söker jobb på den svenska arbetsmarknaden är coachens bedömning väsentligt lägre än deltagarnas både innan anställningen och vid projektets avslut. Här finns antagligen anledning att fundera på om inte coachens bedömning, med sin erfarenhet och kunskap om den svenska arbetsmarknaden, skulle kunna vara mer relevant än projektdeltagarnas egna. Dock finns denna skillnad främst när det gäller faktiska tal, inte när det gäller uppskattning av förändringen. Den uppskattade förändringen för denna variabel skiljer sig endast ett skalsteg mellan deltagarna och coachen och coachen uppskattar förändringen som 16

större än deltagarna, se figur 3. Eftersom det finns osäkerhet när det gäller tolkningen av frågan och vad olika skalsteg innebär (dvs. hur mycket kunskap motsvarar en viss siffra) är den faktiska bedömningen mindre intressant än uppskattningen av förändring. Alltså bedöms det inte heller för denna variabel finnas särskild stor skillnad i svaren mellan deltagarna och coachen. När det gäller övriga förändringar ser vi i figur 3 att det råder full överensstämmelse när det gäller kunskap om svenska myndigheter och coachen uppskattar den språkliga utvecklingen som bättre än deltagarna själva. Även när det gäller språket kan det finnas anledning att fundera på om coachens bedömning kanske är mer tillförlitlig eftersom hen har svenska som modersmål. Däremot när det gäller motivationsgrad och syn på sannolikhet att få ett jobb är, som visas i figur 3, deltagarnas bedömning lägre än coachens. I detta fall kan det finnas anledning att betrakta deltagarnas egna svar som mer tillförlitliga. Det är svårt att som utomstående avgöra hur motiverad en person är eller hur hen ser på framtiden. Figur 3: Jämförelse av coachens och deltagarnas bedömningar av förändring Jag (X) pratar bra svenska 2,7 3,6 Deltagare Jag (X) har kunskap om svenska myndigheter 2,9 2,9 Coach Jag (x) vet hur man söker jobb 2,3 3,3 Jag (x) är motiverad att söka jobb 2,8 4,3 Jag tror jag (x) får jobb inom ett år 2,1 4,1-10 -9-8 -7-6 -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal förändringssteg i genomsnitt Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=10 Vidare har deltagarna också fått skatta sin fysiska hälsa och nöjdhet med livet i allmänhet. Som visas i figur 4 nedan ser vi också här positiva resultat. Deltagarna uppskattar sin fysiska hälsa 17

som god och svarar att de är nöjda med livet och svaren tyder på en positiv förändring mellan de två tillfällena. Figur 4: Deltagarnas bedömning av hälsa och nöjdhet Min fysiska hälsa är god 5,8 7,8 Nu Då Jag är nöjd med livet 7,2 9,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=10 Även självförtroende och självkänsla i förhållande till arbetsmarknaden angavs av projektledningen som viktiga delar av en persons anställningsbarhet. Coachen har på individnivå värderat projektdeltagarnas självkänsla och självförtroende i förhållande till arbetsmarknaden vid två tillfällen. Som visas i figur 5 uppskattar coachen förändringen för deltagarna som mycket positiv, både när det gäller självförtroende och självkänsla. 18

Figur 5: Coachens bedömning av självförtroende och självkänsla X har bra självförtroende (när det gäller sin ställning på arbetsmarknaden) 3,4 7,5 Nu Då X har bra självkänsla (när det gäller sin ställning på arbetsmarknaden) 3,2 7,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=13 Dessa siffror ska tolkas med försiktighet eftersom de endast utgår från en persons bedömning av andra personers känslor, vilket innebär stor osäkerhet. Resultatet kan dock ställas i relation till att deltagarna fått värdera påståendet Arbetet gav mig stärkt självförtroende och då i genomsnitt angett 8,3 på en tiogradig skala där 10 motsvarar Stämmer helt och hållet och 0 motsvarar Stämmer inte alls. Deltagarnas svar är inte direkt jämförbart med coachens men stödjer resultatet att projektet lett till att deltagarna fått stärkt självförtroende i förhållande till arbetsmarknaden. Var befinner sig deltagarna i februari 2016? Enligt projektstatistiken har alla utom två av de 13 projektdeltagarna som fått kommunal arbetsmarknadsanställning under projektperioden (10 av 13), lyckats få anställningar även efter det att projektperioden är slut. I tabell 1 nedan redovisas verksamhetsområde, anställningsform, anställningsgrad och anställningens varaktighet för dessa 10 individer, rangordnade utifrån hur lång anställningstid de erhållit. Dessa anställningar är huvudsakligen anställningar subventionerade med hjälp av Arbetsförmedlingen (så kallade nystartsjobb). Skillnaden mellan den anställning personen hade under projekttiden och den som nu erhållits är att den 19

kommunala subventionen försvunnit och den kostnad som tidigare finansierades av projektet nu finansieras av de enskilda arbetsgivarna. Tabell 1: Deltagarnas anställningar efter projektavslut Anställning inom Anställningsform Antal månader Anställningsgrad område Restaurang Tillsvidare - 100 % Café Tillsvidare - 80 % Städ Tidsbegränsat 11 100 % Kök Tidsbegränsad 6 100 % Städ Tidsbegränsad 6 50 % Elevassistent Tidsbegränsad 5 50 % Städ Tidsbegränsad 4 100 % Fastighetsskötare Tidsbegränsad 4 100 % Städ Tidsbegränsad 4 100 % Verkstad Tidsbegränsad 1 50 % Administrativ assistent Tidsbegränsad 1 100 % I syfte att tillhandhålla en så aktuell siffra som möjligt och samtidigt också fånga in hela gruppen projektdeltagare har en sökning på de 30 projektdeltagarnas personnummer gjorts i socialtjänstens register över mottagare av ekonomiskt bistånd per 2016-02-18. Denna sökning visar att inom gruppen som anställts under projektperioden betraktas fyra individer som avslutade ärenden. Fyra är fortfarande aktuella men får avsevärt mindre ekonomiskt bistånd. Tre personer har inkommit med ansökan men fått avslag på grund av överskott och två personer betraktas fortfarande som aktuella på samma nivå som tidigare, se tabell 2. 20

Tabell 2: Fördelning i hela gruppen med avseende på ärendets status hos socialtjänsten per 2016-02-18 Per Avslutade Aktuella Aktuella Aktuella Oklart Summa 2016-02-18 listade hos socialtjänsten som med avsevärt mindre bistånd men avslag pga. överskott med ekonomiskt bistånd Gruppen som 4 4 3 2 0 13 anställts inom projektets ram Grupp som inte 10 0 1 5 1 17 anställts inom projektets ram Summa 14 4 4 7 1 30 I gruppen som inte fått anställning betraktas tio vara avslutade, en är fortfarande aktuell men får avslag på grund av överskott och fem personer är fortfarande aktuella med ekonomiskt bistånd på samma nivå som tidigare. För en person i denna grupp gick det inte att få fram information. Diskussion och slutsatser Vilka slutsatser kan då dras av denna genomgång av resultatet? Till att börja med kan konstateras att på alla de sätt som utvärderingen försökt att mäta resultatet av projektets insatser på deltagarna indikerar mätningarna ett positivt utfall. I begreppet ökad anställningsbarhet la projektledningen in förbättringar när det gäller kunskaper i svenska språket, kunskaper om svensk arbetsmarknad och svenska myndigheter, kunskap om hur man söker jobb samt motivation, självförtroende och självkänsla i förhållande till arbetsmarknadens villkor. På alla dessa variabler visar resultatet av enkätundersökningen att deltagarna påverkats positivt. Om vi sedan tittar på vad som hänt med deltagarna efter projektets avslut så uppvisar även dessa siffror positiva resultat. Av de 13 som fått anställning under projekttiden har elva en anställning som sträcker sig bortom projektets avslut, varav två har fått tillsvidareanställning. Av hela projektgruppen om 30 personer så visar en sökning i socialtjänstens register att nästan hälften av ärendena avslutats efter lång tid som mottagare av ekonomiskt bistånd. 21

Skillnaden mellan de anställningar som deltagarna fått efter projektavslut och de som skapades under projekttiden är att den kostnad som inte täcks av Arbetsförmedlingens subventioner efter projektavslut finansieras av de verksamheter som anställt. Arbetsgivarna bidrar alltså, till skillnad från under projekttiden, till dessa anställningar med egna medel. Om vi väljer att betrakta kategorin Avslutade och Aktuella med avsevärt mindre bistånd som framgångsrika fall vid mättillfället så är det 18 av 30 projektdeltagare. Det finns ingen vägledning i projektdokumenten hur detta resultat ska värderas. Projektet har inte formulerat några måltal för sitt arbete och ingen jämförelse görs här med förväntat utfall baserat på tidigare erfarenheter. Men om resultatet ställs i relation till att målgruppen i genomsnitt hade 63 månader med ekonomiskt bistånd innan projektstart är det svårt att säga annat än att projektet uppvisar mycket goda resultat. Dock ska resultatet än så länge hanteras med försiktighet. De siffror som redovisas ovan utgör ett nedslag vid en viss tidpunkt och det finns än så länge stor osäkerhet när det kommer till hur beständigt detta resultat kommer att vara över tid. Vidare ska här också noteras att avslutade ärenden betyder att individerna inte längre uppbär ekonomiskt bistånd i stadsdelen, men vi kan inte (förutom för gruppen som anställts inom projektets ram) säga något om vad som hänt personerna efter projektets avslut. Vi vet alltså inte om de arbetar, har flyttat och blivit mottagare av ekonomiskt bistånd i annan kommun eller om deras ekonomiska utsatthet påverkar något annat hushåll. Det enda det säger är att de inte längre utgör en kostnad för stadsdelens budget för ekonomiskt bistånd. 22

Del 2 Hur kan vi förklara resultatet? Vi har i ovanstående redogörelse kunnat se att projektets uppvisar positiva resultat. Men frågor återstår fortfarande när det gäller hur vi ska förstå resultatet. Vad i projektets insatser är det som kan tänkas förklara detta utfall? Denna redogörelse börjar i de antaganden som projektledningen gjort om vad som är viktigt för att insatsen ska fungera. Därefter försöker utvärderingen att vidareutveckla och komplettera dessa antaganden i syfte att bidra till diskussionen om hur insatser med liknande målsättningar bör utformas. Viktiga aspekter av insatsen Med utgångspunkt i projektledningens antaganden om vad som är viktigt under projektets genomförande har åtta frågor ställts till deltagarna i enkätundersökningen. Det handlar om huruvida de haft en fungerande handledning på arbetsplatsen, om de upplevde att det jobb de utförde var meningsfullt, om coacherna stöttat deltagarna på det sätt som de varit i behov av, om man har lärt sig nya saker på arbetet samt huruvida man varit en integrerad del av arbetsplatsens sociala gemenskap och upplevt sig som delaktig. Ytterligare två faktorer som utgjorde underlag för frågor till deltagarna var att utbildningen skulle ge ny kunskap samt att deltagarna skulle uppleva sin ekonomi som förbättrad. I figur 6 nedan visas de genomsnittliga värdena av deltagarnas svar på de åtta frågorna. Figur 6: Deltagarnas upplevelse av sin tid i projektet Jag fick en bra handledning Jag kände att jag gjorde ett viktigt jobb Coachernas stöd hjälpte mig Jag lärde mig nya saker på min arbetsplats Jag lärde känna människor på min Jag kände mig delaktig i gemenskapen på Min ekonomi blev bättre Jag lärde mig nya saker på Cuben 7,0 6,9 9,5 9,4 9,2 9,1 8,8 8,6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Frågan som ställts är: I hur hög utsträckning instämmer du med följande påstående? Skalvärde 0 motsvarar Stämmer inte alls och skalvärde 10 motsvarar Stämmer helt och hållet. Då avser innan anställning och praktik inom projektperioden, Nu avser januari 2016, ett par veckor innan projektavslut. N=10 23

Som visas i figur 6 är de genomsnittliga värdena för alla åtta faktorer långt över fem och på så vis att betrakta som positiva omdömen. Högst medelvärde har vi för handledningen på arbetsplatserna med 9,5 av 10 möjliga. Av detta kan vi dra slutsatsen att projektdeltagarna verkar ha en positiv upplevelse av att vara på arbetsplatsen och av att få handledarnas och coachernas stöd. När det gäller de två faktorer som får det lägsta medelvärdet finns anledning att titta på de individuella svaren som deltagarna ger. Om vi börjar medfrågan om deltagarna upplever sin ekonomi som förbättrad så visar resultatet att sju av tio projektdeltagare anger svar på den positiva sidan av axeln (dvs. 6-10) på påståendet att deras ekonomi blev bättre. Tre personer ger svar på den negativa sidan av axeln (dvs. 0-5) på samma påstående. En klar majoritet, men alltså inte alla projektdeltagare, upplever sig ha fått en förbättrad ekonomi under projektperioden. När det gäller påståendet att utbildningen på Cuben bidragit till nya kunskaper är medelvärdet 6,9 av 10 möjliga. En kontroll av de individuella svaren visar att två av de tio deltagarna svarar på den negativa sidan (dvs. 0-5) medan övriga åtta ger ett positivt svar på det aktuella påståendet. Utvärderarnas tolkning av detta resultat är att spridningen av deltagarnas förkunskaper är så pass stor, både när det gäller utbildningsnivå och kunskap i svenska språket, att det kan bli svårt att utforma en utbildning som motsvarar allaindividers behov. Detta skulle kunna förklara det något sämre resultatet när det gäller denna fråga. Den lokala teorin med grund i deltagarnas och coachernas erfarenhet I ovanstående kapitel har vi visat att projektet lyckats skapa en insats som i alla fall delvis motsvarar de förväntningar som projektledningen hade. Deltagarna är nöjda med de åtta aspekter som vi ställt frågor om i enkätundersökningen. Men att vara nöjd med något är inte samma sak som att det är viktigt. Vi har ännu inte sagt något om hur relevanta dessa aspekter är för att uppnå ett bra resultat och om någon aspekt varit viktigare än någon annan. I det som följer finns en ambition att bidra till att kvalificera förståelsen av vad som kan tänkas förklara projektets positiva resultat samt fånga upp de lärdomar som kan vara viktiga att ta med inför kommande verksamheter med liknande mål och liknande målgrupper. Redovisningen utgår från den analys som gjorts av intervjuerna med projektdeltagarna och de två coacherna som varit anställda i projektet, samt de deltagande observationer som gjort på arbetsplatserna. 24

En riktig anställning med lön Det finns i intervjuerna med projektdeltagarna ett återkommande tema. Alla intervjupersoner som ställts frågan varför de tycker projektet är bra svarar, föga förvånande, För att jag här fick ett jobb! eller någon formulering som liknar denna. När frågor ställts om hur de uppfattar coacherna och varför de är bra svarar de flesta att Dom fixade ju detta jobb till mig!. När utvärderingen ska besvara frågan om vad som kan förklara det positiva resultatet framstår det faktum att deltagarna inte bara erbjudits praktik och/eller utbildning, utan faktiskt också under projektperioden fått en sex månader lång anställning som det mest uppenbara svaret. Att deltagarna fått möjlighet att lönearbeta verkar ur projektdeltagarnas perspektiv vara den entydigt viktigaste insatsen i projektet. Anställningen, även fast den subventioneras med offentliga medel, betraktas av projektdeltagarna som en riktig anställning. Nedan visas ett citat från en projektdeltagare som kan få illustrera synen på värdet av att de fått möjlighet att under projektperioden faktiskt jobba för en lön. Det här projektet är det bästa. Det är bra tänkt eftersom det ger arbete till arbetslösa. Istället för att bara gå till Arbetsförmedlingen och säga att de vill jobba och bara få höra Sök jobb! och sen att det inte blir nåt. Här får man jobb direkt. Här finns ett mål. (Intervju med en projektdeltagare) Flera intervjupersoner jämför dessa anställningar med tidigare insatser där de blivit erbjudna praktikplats utan lön och där flera beskriver att villkoren många gånger har varit mycket sämre. En nära och mycket konkret coachning En andra viktig mekanism som kan förklara det positiva resultatet är coachernas arbete. Projektet har under hela projektperioden erbjudit sina deltagare vad de kallar för förstärkt coachning. I resurser innebar det två heltidsanställda coacher som jobbat aktivt med samtliga 30 deltagare och varit i nära och regelbunden kontakt med de 13 deltagare som fått anställning. Vi såg tidigare i figur 6att deltagarna ger coacherna mycket goda omdömen i enkätundersökningen. I intervjumaterialet finns också många positiva omdömen om coacherna som stöder denna bild. De beskrivs av deltagarna som pärlor, superhjältar och mamma/pappa. Coacherna själva beskriver sitt arbete som ett nära och handfast arbete som 25

krävt stort engagemang. De jämför sitt arbetssätt med Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenters 22 arbete och arbetsmetoderna med de som finns inom Supported Employment 23. Mycket sägs handla om att hålla en nära kontakt med deltagaren och att inte släppa taget fast deltagaren kanske säger att allt fungerar bra. En av coacherna beskriver hur hen ibland följer med deltagarna åt fel håll för att skapa förtroende och en samsyn kring vad deltagaren behöver göra för att komma vidare. Coachernas arbete har dock inte bara inneburit kontakt med deltagarna utan även med vårdgivare, socialtjänsten, försäkringskassan eller andra aktörer som projektdeltagaren haft behov av att träffa. Coacherna har också arbetat aktivt med arbetsgivarna för att få tillstånd en fungerande situation på arbetsplatsen. Det har handlat om möten med arbetsgivaren både inför och under en anställning. Som verktyg i mötet med deltagarna har coacherna använt det de kallar för rondellen. Verktyget utgör en cirkel som ska illustrera att personen befinner sig i vad coacherna menar är ett innanförskap. De betraktar alltså personen som att de inte enbart befinner sig i ett utanförskap i förhållande till arbetsmarknaden utan att de också samtidigt befinner sig i en situation som i sig inger trygghet, rutiner och vanor vilka kan vara svåra att lämna. Från cirkeln skapas sedan i dialog med deltagarna möjliga vägar ut. Arbetssättet handlar om att analysera och tydliggöra för projektdeltagaren vilka möjliga sätt som personen har att ta sig ur sin situation. De båda coacherna talar om att de arbetar med att öka deltagarnas självinsikt. Men hur viktigt har coachernas arbete varit? Att ge ett säkert svar på den frågan är svårt men givet att deltagarna uppfattar som den viktigaste faktorn att de fått anställningar och att coachernas arbetsinsats måste betraktas som en förutsättning för att anställningarna skulle komma till stånd så måste nog även den förstärkta coachningen betraktas som central. Vidare lyfter också många av projektdeltagarna i intervjuerna fram coachernas arbetsinsatser som viktiga. Rätt person på rätt plats En tredje faktor som utvärderingsresultaten indikerar som central är om det går att hitta en arbetsplats som passar den enskilda individens förutsättningar, behov och intressen. Detta understryks av coacherna men bekräftas också i intervjuerna med deltagare. En projektdeltagare berättar hur hen vid ett tidigare tillfälle blivit placerad i en tjänst eller praktik 22 SIUS står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (se www.arbetsförmedlingen.se). 23 Supported Employment är en arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för personer med funktionshinder (se www.socialstyrelsen.se). 26