Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-09-27 Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck Förvaltningens förslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande. Deltagande i nedanstående projekt godkänns. Margareta Östrand Stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Sammanfattning Flertalet romer lever fortfarande i ett socialt utanförskap i dagens samhälle, med 70-90 procents arbetslöshet trots minoritetsstatus sedan år 2000. Utanförskapet har gjort att den romska gruppen inte kunnat integreras i samhällsstrukturen på ett bra sätt. Det visar sig i en hög arbetslöshet och ohälsa. Stockholms stad har genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, tagit initiativ till att fr.o.m. augusti 2012 ingå i projektet Romane Buca som har målsättningen att öka förutsättningar för romer att nå arbetsmarknaden, utveckla modeller och strategier som bryter deras utanförskap samt att etablera samverkan mellan olika aktörer. Delprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning heter Vägen till arbete för romer i Skarpnäck. Övriga deltagare i detta nationella projekt är Eskilstuna kommun, Uppsala kommun samt Sundbybergs folkhögskola. Projektägare är studieförbundet Sensus som av europeiska socialfonden (ESF) tilldelats ekonomiska medel till projektet. Delfinansieringen från stadsdelens sida är bl.a. kostnader för två heltidsarbetande Box 5117, 121 17 Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon 08-508 15 000. Fax 08-508 15 202 skarpnack@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (8) medarbetare samt att 15 representanter av minoriteten med försörjningsstöd får insatser som ska leda till arbete under projektperioden. Stadsdelförvaltningen kommer inom projektet att arbeta för att förbättra romers inkludering i majoritetssamhället utifrån utvecklingsområdet Kompetensutveckling och förbättrad arbetslivserfarenhet. I projektet kommer stadsdelsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen initialt att samarbeta med Skarpnäcks folkhögskola, arbetsförmedlingen, socialförvaltningens utvecklingsenhet samt representanter från den romska minoriteten. Utanför projektet Romane Buca kommer förvaltningen som ett komplement till ESF-projektet att inom befintlig organisation och inom ordinarie budget att arbeta för romsk inkludering i majoritetssamhället enligt följande utvecklingsområden; Stödjande insatser för barn och ungdomar Kulturskapande arbete samt Brottsförebyggande arbete. Bakgrund År 2000 fick den romska gruppen sin minoritetsstatus i Sverige. Gruppen fick särskilda rättigheter för att kunna upprätthålla sitt språk, sin kultur och identitet. Flertalet romer lever dock fortfarande socialt utanför dagens samhälle med 70-90 procents arbetslöshet. Några identifierade orsaker till detta anses vara diskriminering, bristande kontakter mellan romska arbetssökande och arbetsgivare, bristfällig utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta har lett till att majoritetssamhället misstrott den romska gruppen och romer har misstrott majoritetssamhället. Utanförskapet har gjort att den romska minoriteten inte kunnat integreras i samhällsstrukturen på ett bra sätt, vilket visar sig i en hög arbetslöshet och ohälsa. I statens offentliga utredningar 2010:55, Romers rätt, slår delegationen för romska frågor fast att romernas situation är ovärdig ett demokratiskt välfärdssamhälle och att det inte finns några genvägar till jämlika villkor för romer. Situationen kräver en långsiktig, uthållig och målmedveten politik - en nationell strategi för romer. Delegationen för romska frågor presenterar en modell för en strategi som ska säkerställa romernas mänskliga rättigheter i Sverige. Strategin har tre övergripande mål; att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper, att häva romers maktunderläge,

SID 3 (8) att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan. Delegationen delade den romska minoritetsgruppen i fem undergrupper; svenska romer (kalderash), svensk-finska gruppen (kaale), resande romer (resandefolket), utomnordiska romer (lovari och kalderash) samt nyanlända romer (arli). Delegationen slog fast att då dessa grupper har varit olika lång tid i Sverige, har de olika förutsättningar för att komma in och integreras i det svenska samhället. Samråd är en viktig grundbult i Europarådets syn på minoritetsfrågorna och delaktighet är en grundprincip i minoritetskonventionerna. Det innebär att minoritetspolitik bedrivs tillsammans med minoriteterna, inte för eller åt dem. Grundskyddet i minoritetslagen innebär att förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 ). Lagen Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158) har bl.a. fokus på de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande. Regeringens mening var att de nationella minoriteternas möjlighet till inflytande är en nyckel till förbättrad anpassning till Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen. En fungerande dialog och reellt inflytande på lokal nivå kan synliggöra de nationella minoriteternas förutsättningar och behov i majoritetssamhället. Genom att hitta bra samrådsformer kan man även överbrygga motsättningar och motverka fördomar mot de nationella minoriteterna. Integrationsminister Erik Ullenhag skrev i sitt pressmeddelande från 2 juli 2012; Romer, och inte minst romska kvinnor, har ofta mycket sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt. Exempelvis riskerar kvinnorna dubbel diskriminering, dels för att de tillhör en nationell minoritet, dels för att de är kvinnor. Romska kvinnors utbildningsnivå är generellt mycket låg. De flesta har bristfällig eller obefintlig skolgång och en arbetslöshet som är högre jämfört med romska män. Projektet Romane Buca Stockholms stad har genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, tagit initiativ till att fr.o.m. augusti 2012 ingå i projektet Romane Buca som har målsättningen att öka förutsättningar för romer att nå arbetsmarknaden, utveckla modeller och strategier som bryter deras utanförskap samt att etablera samverkan mellan olika aktörer. Övriga deltagare i detta

SID 4 (8) nationella projekt är Eskilstuna kommun, Uppsala kommun samt Sundbybergs folkhögskola. Projektägare är studieförbundet Sensus som av europeiska socialfonden (ESF) tilldelats ekonomiska medel med maximalt 29,6 mkr till projektet Romane Buca. Förutsättningarna för att använda medlen från ESF är att offentlig verksamhet delfinansierar projektet med 43 procent. Projektets medfinansiärer är Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Sundbybergs folkhögskola samt Stockholms stad genom Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och arbetsmarknadsförvaltningen. Delfinansieringen från stadsdelens sida är bl.a. kostnader för två heltidsarbetande medarbetare samt att 15 representanter av minoriteten får försörjningsstöd under projektperioden. Projektperiod Projektet planeras pågå fr.o.m. augusti 2012 t.o.m. juni 2014 och kan förlängas till sista december 2014. Strategi nationellt Romane Buca är ett arbetsmarknadsprojekt vars syfte är att - förbättra romers möjligheter att komma in på arbetsmarknaden på lika villkor - verka för att romer är efterfrågade samt att påverka att utbildningssystemet, både skola och vuxenutbildning anpassas även efter romers behov - verka för att romer ska kunna välja och söka arbeten på en öppen en tillgänglig arbetsmarknad utifrån sina samlade, konkurrensmässiga studie- och arbetslivsmeriter - verka för att romer ska ha samma möjligheter som andra att starta företag, enskilt eller tillsammans. Projektet har som mål, jämställdhet, utvecklat samråd och delaktighet från den romska minoriteten samt ett fungerande transnationellt samarbete. Projektet planerar att ha erfarenhetsutbyte med liknande verksamheter i Finland, Polen, Tjeckien, Ungern och Spanien. När projektet är slut ska projektet på nationell nivå ha utvecklat modeller och strategier för romers inkludering i samhället och på arbetsmarknaden etablerat samverkan mellan olika aktörer på lokal, nationell och transnationell nivå för att förbättra förutsättningar för romers möjligheter till studier och arbete

SID 5 (8) minskat förtroendeklyftan mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället spridit kunskap om den romska frågan och ha påverkat berörda aktörer skapat erfarenhetsutbyte bland strategiska länder i EU kring metoder för romsk inkludering och att användbara metoder sprids. Projektets målsättning på nationell nivå minst 60 % av deltagarna skall uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen och olika möjligheter till egen försörjning jämfört med innan de deltog i projektet minst 60 % av deltagarna skall ha ett ökat humankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet minst 80 % av deltagarna skall uppleva att de har bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden minst 80 % av deltagarna skall ha en personlig handlingsplan för att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden 100 % av deltagarna skall uppleva ökad egenmakt 50 % av deltagare skall befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut. Projektet Romane Buca på lokal nivå Vägen till arbete för romer i Skarpnäck Sensus höll 2012-06-28 tillsammans med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, Svenska kyrkan, arbetsförmedlingen och Skarpnäcks folkhögskola en LFAkonferens som start för projektet Romane Buca lokalt i Stockholm. 1 I konferensen deltog förutom representanterna ovan även 12 representanter från den romska gruppen boende i Skarpnäck, minoriteten företräddes av grupperna kaali, lovari, kalderesh, utomnordiska romer och resandefolket. Av konferensen framkom att utbildningsnivån bland de vuxna romerna generellt är mycket låg. De flesta har bristfällig eller obefintlig skolgång. De rapporterade att 1 The Logical Framework Approach (LFA) LFA-metoden är en målstyrd projektplaneringsmetod, som sedan 1992 är standard för EU-kommissionens internationella utvecklingssamarbete. LFA används i alla faser av projektet; projektplanering, uppföljning och rapportering, resultatredovisningar och utvärderingar. LFA ger förutom struktur över projektets planering och uppföljning även möjligheter till att skapa en struktur i dialogen mellan olika intressenter i projektet samt att skapa engagemang och ansvar för projektet i nätverket av intressenter.

SID 6 (8) det finns läs- och skrivsvårigheter samt analfabeter inom alla grupperna. Många vittnade om stora svårigheter med studier i skolan. Få av deltagande romer hade arbete, några av dem hade insatser från stadsdelsförvaltningen. Det framkom att den låga utbildningsnivån och bristfälliga arbetslivserfarenheten bland deltagande romer är ett hinder för dem att komma ut i arbetslivet. Det framkom även att romers identitet och tillhörighet har starka kopplingar till familj och släkt, och att familjen fungerar som ett skyddsnät för sina medlemmar. De äldre är auktoriteter inom den egna gruppen och respekten för äldre är den romska kulturens fundament. Yngre representanter för minoriteten beskrev att sammanhållningen i den romska familjen ger både positiva som negativa effekter. Sammanhållningen kan bidra till bristfällig motivation för att fullfölja skolgången. Andra hinder som de flesta romer beskrev är de fördomar de upplevt när de sökt arbete samt den stora ohälsan inom målgruppen. Deltagande romer bekräftade att de saknade den utbildning som i dag krävs för att få fäste i arbetsmarknaden. Även bland de yngre var det ovanligt med fullständig grundskola, ingen hade gymnasie- eller yrkesutbildning. LFA-konferensen bekräftade att unga människor behöver förebilder i form av personer i sin familj eller grupp som har arbete och/eller eftergymnasial utbildning. Dessa förebilder blir naturliga motivatörer och identifikationsobjekt för romska ungdomar till att själva arbeta målinriktad mot utbildning och/eller arbete. Samverkan i projektet på lokal nivå Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, enheten för arbetsverksamheter Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, enheten för ekonomiskt bistånd Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, resursenheten för barn och ungdom Arbetsmarknadsförvaltningen Socialförvaltningens utvecklingsenhet Representanter från den romska gruppen i Skarpnäck Skarpnäcks folkhögskola Arbetsförmedlingen Skarpnäcks församling och Allianskyrkan i Skarpnäck Romsk organisation Konstaterade hinder för målgruppen på lokal nivå Gemensamt för målgruppen är en hög grad av marginalisering och utanförskap. Bristfällig grundskoleutbildning Avsaknad av gymnasieutbildning

SID 7 (8) Avsaknad av tidigare arbetslivserfarenhet eller förankring på arbetsmarknaden Många har långvarigt försörjningsstöd och dålig förankring i samhället Många har ohälsa och är sjukskrivna Kompletterande insatser utanför projektet Romane Buca på lokal nivå Stadsdelförvaltningen kommer att arbeta parallellt med kompletterande insatser utanför ESF-projektet i syfte att förbättra romers inkludering i majoritetssamhället utifrån fyra olika utvecklingsområden. Dessa insatser bekostas inte av ESF utan ingår i stadsdelsförvaltningens ordinarie budget och verksamhetsutveckling. 1. Stödjande insatser för barn och ungdomar. 2. Kulturskapande arbete tillsammans med bl. a kulturförvaltningen och föreningar. 3. Brottsförebyggande arbete. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjeomsorg och behandlats i förvaltningsgrupp 2012-09-18. Förvaltningens synpunkter och förslag Deltagande parter har kommit överens om följande organisation av delprojektet; Nationell styrgrupp En nationell styrgrupp leds av Sensus och består av företrädare på chefsnivå från Uppsala och Eskilstuna kommuner, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Sundbybergs folkhögskola, arbetsförmedlingen, Romane Glinda, samt adjungerade deltagare i form av bl.a. forskare och ekonom. Lokal styrgrupp Lokalt ska projektet styras av en styrgrupp med avdelningschefen för individ- och familjeomsorg som sammankallande. Den lokala styrgruppen består av företrädare med beslutsmandat från stadsdelsförvaltningen, Skarpnäcks folkhögskola, arbetsmarknadsförvaltningen, Jobbtorg, arbetsförmedlingen samt deltagande från socialförvaltningens utvecklingsenhet. Två representanter för den romska minoriteten ingår i styrgruppen och består av en man och en kvinna från olika romska grupper med olika bakgrund. Den lokala styrgruppen träffas några gånger per termin.

SID 8 (8) Lokal arbetsgrupp (referensgrupp) Delprojektledaren som tillika är metodutvecklare inom Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är sammankallande och ordförande för arbetsgruppen. Arbetsgruppen består av företrädare för Sensus, sju representanter för minoriteten, representanter från stadsdelsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och Jobbtorg, arbetsförmedlingen och Skarpnäcks folkhögskola. I december 2012 kommer en uppföljning att genomföras av hur arbetet har varit i styrgrupp/arbetsgrupp och eventuellt välja en ny sammansättning av representanter för 2013. Den lokala arbetsgruppen som är den operativa samarbetsgruppen behöver träffas regelbundet. Projektledningen ansvarar för information och implementering av projektplanen i syfte att underlätta projektgenomförandet. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att godkänna deltagande i detta projekt enligt projektbeskrivning. Bilagor 1., ESF-projekt 2. Kompletterande utveckling för romers inkludering 3. Svenska ESF-rådets projektbeskrivning Romane Buca