Examensarbete Hur expneras barn för ftalater i sin inmhusmiljö på försklan? Författare: Emelie Brevestedt Handledare: Marianne Henningssn Examinatr: Marie Ekstam Ljusegren Termin: VT-15 Ämne: Bimedicinsk vetenskap Nivå: Grund Kurskd: 2BK01E
Sammanfattning Ftalater är ett ämne sm har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material ch prdukter i vår mgivning t ex i leksaker, elektrnik, textilier ch i inredningsmaterial. De prblem sm uppkmmer i samband med användandet av ftalater i prdukter är att ftalaterna inte är kvalent bundna till sitt material ch därmed kan dessa frigöras ut i luft ch damm. Flera ftalater är klassade sm hrmnstörande ämnen ch kan påverka flera viktiga funktiner i krppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras rgan ännu inte är färdigutvecklade ch är berende av ett fungerande endkrint system. Barn spenderar en str del av sin vardag på försklan ch det ställer krav på deras inmhusmiljö. Studier visar på att kncentratinerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i försklans inmhusmiljö sm i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera rgansystem under utveckling är det viktigt att fasa ut nödiga källr för expnering av ftalater. Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inmhusmiljön på försklr i Växjö kmmun ch att undersöka pedaggers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar ch en enkätundersökning sm persnal på 46 försklr i Växjö kmmun har besvarat. Studier sm undersökt inmhusmiljöer visar på att det förekmmer höga kncentratiner av ftalater sm är begränsade enligt REACH-förrdningen. Då ftalater finns i flera prdukter blir det många lika expneringskällr ch det gör det viktigt att fasa ut nödiga källr för att minska kncentratinen av ftalater i luft ch damm. De mest intressanta resultat sm kmmit fram via enkätundersökningen är att det förekmmer plastglv i de flesta lkaler, elektrnik finns i de rum där barnen spenderar mest tid ch att barn använder vuxna leksaker såsm äldre elektrnik, väskr ch skr. Ett resultat sm visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med prdukter sm är avsedda för vuxna. Sådana prdukter täcks inte in av de begränsningar sm REACHförrdningen skapat ch täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven. Försklepedaggerna uppger sig vara medvetna m ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad lika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen ch medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut nödiga källr för expnering av ftalater. Nyckelrd Ftalater, expnering, miljö, hälsa, hrmnstörande ämne, barn, förskla, kemikalier, leksaksdirektivet, REACH, CLP, miljömål, inmhusmiljö, PVC, kandidatförteckningen i
Abstract Phthalates exist in many materials and makes them sfter, especially plastic prducts. They exist in tys, electrnics, fabrics and decrating materials. Phthalates are fund in numerus prducts, they are classified as endcrine-disrupting chemicals, and can cause negative effects n crucial bdy functins. Children are especially sensitive fr these endcrine-disruptrs, as children are nt fully-grwn with many vital rgans still nt develped. Indr envirnment have prven t be a place fr many surces f expsure t phthalates, which have merged with air and dust. Studies shw that preschl places have levels f phthalates tw t fur times higher than a regular husehld. Therefre it is imprtant t increase public awareness and limit unnecessary surces f expsure t phthalates in preschls, cnsidering children s sensitive rgans. The purpse f this study is t clarify which different phthalates exist in materials and prducts assciated with the preschl indr setting. A survey was used t find ut hw many f these prducts that are used in the preschls f Växjö Kmmun and als t find ut hw much the staff wrking in preschls knew abut phthalates. Accrding t numerus surveys dne abut indr envirnment, high levels f the endcrine-disruptive phthalates are cmmn. Since these phthalates are used in s many different prducts, restrictins in the materials in which they ccur are imprtant. The mst interesting results in preschls arund Växjö Kmmun is the existence f plastic flrs in almst every rm, many electrnic prducts in settings where the children spend a great deal f time and the use f adult prducts like purses, shes and scarves as children s tys. This prves that children live in a setting intended fr adults. This means that the prducts and materials they get in cntact with n a daily basis is nt manufactured with the same restrictins that mainly applies t tys and child care prducts. The survey shwed that there was relatively high awareness regarding phthalates amng the preschl staff but that mre infrmatin is needed t reduce unnecessary surces f phthalates expsure. Keywrds Phthalates, expsure, envirnment, health, endcrine disrupter, child, preschl, chemicals, ty directive, REACH, CLP, envirnmental gals, indr, PVC, candidate list ii
Tack Ett strt tack till försklrna i Växjö kmmun sm tg sig tid till att besvara enkäten vilket har gjrt det möjligt för mig att genmföra studien. Ett strt tack även till min handledare Marianne Henningssn för stöd, vägledning ch uppmuntran i studien. Jag vill även rikta ett extra strt tack till Annika ch Liz för ert trliga stöd ch er fina uppmuntran under hela arbetets gång samt även rikta det varmaste tack till min make Rbin ch våra två barn Ebbe ch Edith för er varmaste förståelse. iii
Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.1.1 Frågeställningar 1 1.1.1.1 Avgränsning 2 1.1.1.2 Begrepp ch förkrtningar 2 2 Bakgrund 3 2.1 Ftalater 3 2.2 Ftalater Ett hrmnstörande ämne 4 2.2.1 CMR-ämnen 4 2.3 Miljömål En giftfri miljö 5 2.4 Lagstiftning 5 2.4.1 CLP-förrdningen 5 2.4.2 REACH-förrdningen 6 2.4.2.1 Kandidatförteckningen 6 2.4.3 Leksaksdirektivet 7 2.4.4 Märkning av varr 7 2.4.4.1 CE-märkning 7 2.5 Försklans inmhusmiljö 7 2.5.1 Expneringskällr 8 2.5.1.1 Glv 8 2.5.1.2 Leksaker 8 2.5.1.3 Textilier 8 2.5.1.4 Elektrnik 9 2.5.2 Kmbinatinseffekt 9 2.5.3 Sammanfattande tabell över ftalater ch användningsmråde 9 3 Metd 10 3.1 Deltagare 11 3.2 Material 11 3.3 Prcedur 11 4 Resultat 12 4.1 Ftalater i försklans inmhusmiljö 12 4.2 Ftalater på försklrna i Växjö kmmun 12 4.2.1 Resultat av enkätsvar 12 4.2.1.1 Glv 12 4.2.1.2 Leksaker 13 4.2.1.3 Textilier 14 4.2.1.4 Elektrnik 14 4.3 Medvetenhet hs persnal 16 4.3.1 Resultat av enkätsvar 16 4.3.2 Variansanalys 19 5 Diskussin 19 5.1 Enkätundersökningen 19 5.2 Ftalater på försklrna i Växjö kmmun 20 5.2.1 Expneringsrisk 20 5.3 Medvetenhet hs persnal 20 5.3.1 Medvetenhet 21 6 Slutsats 22 Referenser 23 iv
Bilagr Bilaga A Enkät till försklr i Växjö Kmmun I I v
1 Inledning Kemikalier finns överallt runt mkring ss ch det är dessa sm gör att en prdukt fyller en viss funktin. Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemikalier, ch ftalater tillsätts i framförallt plaster för sin mjukgörande effekt. Det är ftalaterna sm gör att vi kan frma plasten till det vi vill ha den till såsm krppen på en dcka eller elektrnikkabeln till datrn. Vi behöver ha mjukgörare för att kunna använda plasten på ett bra sätt. Så finns det några prblem med ftalater? Under de senaste åren har flertalet nya begränsningar tillkmmit samt nya leksaksdirektiv där användandet av flera ftalater begränsas ch när de förekmmer i en för hög halt i en prdukt så förbjuds varan. Ett av Sveriges riksdags nya miljökvalitetsmål är att erbjuda alla en giftfri miljö (1). Ftalater sm tillsätts till plast är inte kvalent bundet till materialet vilket gör att ämnet frisätts ut i den mkringliggande miljön ch kan sedan tas upp av människr via luft ch damm (2). Alla grupper av människr i samhället expneras för ftalater från prdukter såsm glv, tapeter, elektrnik, textilier ch leksaker. Flera ftalater är begränsade på grund av deras hrmnstörande effekt, vilket innebär att de kan störa krppens nrmala endkrina funktin ch därmed påverka funktinen av vissa rgansystem. Ftalater finns överallt men det är framförallt barn sm påverkas på grund av att flera av deras rgansystem inte är färdigutvecklade. Reprduktinssystemet har enligt studier framförallt visat sig påverkas av hrmnstörande ämnen (3). Jämfört med vuxna så andas, dricker ch äter barn mer i förhållande till sin krppsvikt vilket gör att barn får en sammanlagt högre expnering av ftalater. Barn har ett specifikt beteendemönster sm innebär att de rör sig närmare glvet där damm ansamlas, samt att små barn undersöker sin mgivning genm att föra händer, leksaker ch andra prdukter till munnen, vilket gör att små barn lättare expneras för ämnet (2). Trts begränsningar ch nya miljömål så påvisar flera studier kncentratiner av ftalater sm är begränsade enligt REACH-förrdningen. Därför är det viktigt att framförallt uppmärksamma den inmhusmiljö sm barn befinner sig i ch vilka möjliga källr det finns för expnering av ftalater. Vilket är viktigt för att på så sätt öka medvetenheten ch kunna fasa ut nödiga källr för expnering (1). 1.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning ftalater förekmmer i inmhusmiljön vid försklrna i Växjö kmmun. Detta görs genm en enkätundersökning sm har till syfte att kartlägga de material ch de prdukter sm kan innehålla ftalater ch vid försklrna i Växjö kmmun. Enkätundersökningen har även till syfte att undersöka hur medvetna persnalen är m ämnet ftalater ch hur persnalen förhåller sig till ämnet. 1.1.1 Frågeställningar Vilka lika ftalater i material ch prdukter expneras barn för i sin inmhusmiljö på försklrna i Växjö kmmun? Hur mycket material ch prdukter sm kan innehålla ftalater förekmmer i inmhusmiljön på försklrna i Växjö kmmun? 1
Vilken attityd till ch medvetenhet m ftalater i material ch prdukter i inmhusmiljön har pedaggerna vid försklrna i Växjö kmmun? 1.1.1.1 Avgränsning Denna studie kmmer enbart att fkusera på försklans inmhusmiljö ch studien utesluter därmed andra miljöer sm barnen på försklrna vistas i. Studien undersöker enbart ftalater ch därmed utesluts övriga kemikalier. Studien undersöker enbart försklr inm Växjö kmmun. 1.1.1.2 Begrepp ch förkrtningar Tabell 1 Lista över förkrtningar ch dess beskrivning Förkrtningar BBzP/BBP Biackumulatin CE-märkning CLP CMR-ämne DBP DEP DEHP DEHT DIBP DIDP DINA DINCH DINP DNOP DMP DNBP DPHP DUP Beskrivning Ftalat: Butylbensylftalat/Bensylbutylftalat Ansamling av miljögift i levande celler ch vävnader Cnfrmité Eurpéenne, en prdukt där tillverkaren eller imprtören följt de grundläggande kraven för en vara. Classificatin, Labelling and Packaging f Substances Ämne sm är cancergent, mutagent ch reprduktinstxiska Ftalat: Dibutylftalat Ftalat: Dietylftalat Ftalat: Dietylhexylftalat Ftalat: Di (2-ethyl-hexyl) tereftalat Ftalat: Diisbutylftalat Ftalat: Diiscecylftalat Ftalat: Diisnmyladipat Ftalat: Di-snnyl-cyclhexande-1,2 dicarbxylate Ftalat: Diisnylftalat Ftalat: Di-n-ktylftalat Ftalat: Dimetylftalat Ftalat: Di-n-butylftalat Ftalat: Diprpylheptylftalat Ftalat: Diundecylftalat Ftalater Högmlekylär Linleum Lågmlekylär Persistent PVC Diestrar av rt-ftalsyra, mjukgörare En kemisk förening med str mlekylmassa kvar Glv tillverkat av förnyelsebart material En kemisk förening med liten mlekylmassa kvar Ett ämne sm är långlivat Plyvinylklrid, vanligaste typen av material sm innehåller ftalater 2
REACH Txisk Registratin, Evaluatin, Authrisatin & restrictin f Chemicals Giftig på levande rganismer 2 Bakgrund 2.1 Ftalater Ftalater är en grupp av mjukgörande ämnen sm tillhör den mest använda srten mjukgörare. Av den ttala prduktinen av mjukgörare utgör ftalater cirka 80 % ch av dessa 80 % tillsätts cirka 95 % i PVC vilket gör att PVC är det vanligaste materialet där ftalater används (4). Användningen av ftalater i Sverige uppgår till cirka 25 000 tn varje år ch dessa är fördelade över en rad lika ämnen. Utöver detta så imprteras över dubbelt så mycket ftalater i prdukter ch material till Sverige (5). Ftalater återfinns i flera lika prdukter sm används dagligen såsm i kablar till lika strömkällr sm datrer ch tv-apparater men även i glv, textilier ch leksaker (4). Ftalater är estrar av ftalsyra ch består av en armatisk ring med två stycken sidkedjr. De lika sidkedjrna kan vara både långa ch krta ch det är utifrån dessa lika sidkedjr sm ftalaterna får sina lika namn. Dessa namn bestäms efter både struktur ch längd. Ftalaternas lika funktiner ch egenskaper mdifieras av sidkedjrna sm därför ger varje ftalat sin unika egenskap. Sidkedjrna kan vara både raka, grenade ch armatiska (6). Ftalater är inte kvalent bundna till materialen där de används, vilket gör att ftalater kan frigöras ch spridas ut i luften ch ansamlas i bland annat damm (5). Ett specifikt material kan bestå av upp emt 40 % mjukgörare ch på grund av att ftalater inte är kvalent bundna till sitt material kan de frigöras ut i miljön under hela sin livslängd (7). Figur 1. Bilden visar den allmänna strukturen av ftalater, vilken fta består av en armatisk ring ch två alifatiska sidkedjr (8). Ftalater delas in i tre grupper efter deras fysikaliska- kemiska ch txiklgiska egenskaper men även efter antal kl i huvudkedjan. De tre grupperna är högmlekylära ftalater, lågmlekylära ftalater samt övriga ftalater, se tabell 2. Det är framförallt de lågmlekylära ftalaterna sm uppvisar en högre txicitet ch klassas sm reprduktinstxiska. De högmlekylära ftalaterna är de sm till största del används sm mjukgörare i exempelvis PVC-material (9) 3
Tabell 2 Lista över tre vanliga grupper av ftalater Grupp Antal kl Exempel på ftalater Högmlekylära ftalater Lågmlekylära ftalater Övriga ftalater 7-13 klatmer i huvudkedja 3-6 klatmer i huvudkedja Mindre än 3 kl i huvudkedja DINP, DIDP, DPHP, DIUP, DTDP DEHP, DBP, DIBP, BBzP DMP, DEP Txicitet Lägre txicitet Högre txicitet, reprduktinstxicitet Lägre txicitet 2.2 Ftalater Ett hrmnstörande ämne Ftalater är ett ämne sm klassas sm hrmnstörande vilket innebär att det stör krppens endkrina system. Ett hrmnstörande ämne kan påverka flera viktiga funktiner i krppen ch vissa störningar, skadr eller sjukdmar kan uppstå. Vissa kan visa sig snabbt medan andra förändringar kan ta flera år eller till ch med generatiner. Det finns frtfarande klarheter kring hur ftalater påverkar vår krpp men fler ch fler studier visar att det finns tydliga samband mellan hög expnering av ftalater ch försämrad hälsa. Det är framförallt de rgansystem i krppen sm befinner sig under utveckling sm påverkas av hrmnstörande ämnen. Därför är barn en extra utsatt grupp, då flera av deras rgansystem är under utveckling ch därmed är berende av ett fungerande endkrint system ch specifikt är reprduktinssystemet extra känsligt för hrmnstörande ftalater (3). Studier har visat att expnering för framförallt ftalaterna BBzP, DIBP, DNBP, DEHP samt DINP har verkat hrmnstörande genm att påverka reprduktinssystemet negativt. De lika ftalaterna kan påverka dels den manliga prduktinen av teststern samt påverka ch skapa förändringar på de manliga genitalierna ch även minska prduktinen av spermier vilket leder till minskad fertilitet. Ftalater påverkar reprduktinssystemet framförallt under dess utveckling, från fster ch genm hela barndmen (2). 2.2.1 CMR-ämnen CMR står för att ett ämne kan vara cancerframkallande (C), mutagent (M) ch/eller reprduktinsstörande (R). I denna grupp av ämnen finns flera kemikalier ch flera av dem är ftalater. Ett ämne sm märks sm mutagent kan skada arvsmassan vilket på sikt kan leda till skadr i celler ch kan ge upphv till cellförändringar såsm cancer. Ett ämne sm är reprduktinsstörande påverkar det reprduktiva systemet på ett sätt sm kmmer påverka dess funktin. Ämnen sm står sm CMR-ämne är reglerade ch får endast användas i en viss halt ch överskrids detta värde i prdukten blir den förbjuden. Det finns flera ftalater sm är klassade sm CMR-ämnen såsm DEHP, DBP, BBzP, DINP, DIDP ch DNOP ch dessa ftalater är särskilt begränsade i leksaker ch barnavårdsartiklar till maximalt 0,1 % (viktprcent) enligt REACH-förrdningen, se avsnitt 2.4.4 samt tabell 3 (3). Ett ämne sm klassificeras sm ett CMR-ämne kan delas in i tre lika kategrier berende på dess effekt i krppen. I kategri 1 placeras ämnen sm visat på tydliga 4
belägg att expnering ger skadr på människr. I kategri 2 placeras ämnen sm visat på tydliga belägg för att ge skada på försöksdjur ch därmed trligtvis även människa. I kategri 3 placeras ämnen där det saknas tillräckliga belägg men ämnet anses vara så farligt att det klassas sm ett CMR-ämne. Haltgränsen för cancerframkallande (C) ch mutagena (M) ämnen är 0,1 % (viktprcent) ch reprduktinstxiska (R) har ett gränsvärde på 0,5 % (viktprcent). Flera av ftalaterna är reprduktinstxiska vilket innebär att de hamnar i CMR kategri 1 eller 2 ch är därmed begränsade enligt vanstående haltgräns ch dessa ftalater är uppförda på REACH- förrdningens kandidatlista över farliga ämnen, se tabell 4 (10, 11). 2.3 Miljömål En giftfri miljö Sveriges riksdag har antagit ett miljömålssystem ch ett av målen är en giftfri miljö, vilket innebär att miljön sm människr vistas i inte ska innehålla farliga ämnen sm kan påverka människrs hälsa. Definitinen av miljökvalitetsmålet giftfri miljö är: Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystem är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. (11) När miljökvalitetsmålet för en giftfri miljö först upprättades skulle målet vara uppnått till år 2020 men efter uppföljning ser man att det nu inte längre är möjligt. En ökad knsumtin av varr leder till att fler kemikalier används för att skapa önskvärda prdukter vilket trs vara en str faktr till att miljökvalitetsmålet inte kmmer att kunna uppnås. Vid uppföljning av miljömålsarbetet visade det sig att trts flera begränsningar i knsumentprdukter så innehåller lika varr frtfarande ämnen sm är förbjudna (12). 2.4 Lagstiftning 2.4.1 CLP- förrdningen (Classificatin, Labelling and Packaging f Substances) CLP-förrdningen innebär att varje ämne sm kmmer ut på marknaden ska ha en tydlig infrmatin kring hur prdukten ska hanteras på ett säkert sätt. Varje ämne sm kmmer ut på marknaden ska enligt CLP klassificeras, märkas ch förpackas på ett sätt sm är säkert för knsumenten. Det ställer krav på dem sm tillverkar ch/eller imprterar varr (13). 2.4.2 REACH förrdningen (Registratin, Evaluatin, Authrisatin & restrictin f Chemicals) REACH är en förrdning sm reglerar tillverkning, användning ch imprt av kemikalier inm Eurpa. REACH-förrdningen är framtagen av Eurpeiska uninen ch dess syfte är att verka för att förbättra skyddet för människr ch miljö genm att kntrllera mängden kemikalier sm används i lika material ch prdukter. REACHförrdningen trädde i kraft den 1 juni 2009 ch hela tiden klassificeras nya ämnen ch detta gör att ämnen sm kan skada människa ch miljö kan begränsas eller förbjudas berende på dess risker (14). REACH har infört flera begränsningar när det gäller ftalater i prdukter sm är avsedda 5
för barn. Ftalaterna DEHP, DBP ch BBzP är förbjudna i leksaker m haltgränsen överstiger 0,1 %. Ftalaterna DINP, DIDP ch DNOP är förbjudna i leksaker ch barnavårdsprdukter m prdukten går att stppa i munnen. Även här är haltgränsen på 0,1 %. Definitin av leksak, barnavårdsartikel ch vilka kriterier sm gäller för att stppa någt i munnen kan ses i tabell 3. Infrmatin kring lika ftalater ch deras risker kan ses i tabell 4 (15). Tabell 3 Definitin av leksaker, barnavårdsartikel samt vad sm kan stppas i munnen (16). Leksaker Barnavårdsartikel Stppa i munnen 2.4.2.1 Kandidatförteckningen Definitin Varr utfrmade eller avsedda för lek för barn under 14 år Prdukter sm är avsedda för att underlätta barns sömn, avslappning, hygien, matning eller sugning Varan eller delar av en vara kan föras in i munnen ch behållas i munnen av barn så att de kan suga eller tugga på varan Exempel Ex. dcka, bll, djur Ex. bäddmadrass, skötunderlägg, drick flaska Ex. en plastdcka där räknas händer ch fötter sm delar sm barn kan stppa i munnen medan huvud ch resten av krppen är delar sm barnet inte kan stppa i munnen. REACH-förrdningen innehåller en kandidatförteckning med syfte att begränsa användningen av CMR-ämnen i varr. De ämnen sm listas i kandidatförteckningen är begränsade till en viss haltgräns ch m en kemikalie överstiger en viss haltgräns förbjuds varan. Kandidatförteckningen fylls hela tiden på med nya kemikalier ch rsaken till att en kemikalie förs upp på kandidatförteckningen är att ämnet ska vara ett CMR-ämne enligt kategri 1 eller 2. Ämnet ska även visat sig vara biackumulerat, persistent ch txiskt. Det finns 12 ftalater uppförda på kandidatlistan vilka är klassade sm reprduktinstxiska. Dessa kan skada det födda barnet samt kan påverka ch skada fertiliteten. Just nu finns det även sju ftalater sm prövas ch trs vara CMRämnen ch dessa bör föras upp på kandidatföreteckningen (17). Från ch med år 2015 krävs det tillstånd för att använda ftalaterna DEHP, DBP, DIBP samt BBzP inm Eurpa (9). I tabell 4 ses en sammanfattande tabell över ftalater ch några av de sm ingår i kandidatförteckningen. 2.4.3 Leksaksdirektivet (2009/48/EG) Ett nytt leksaksdirektiv infördes 2011 ch trädde i kraft 20 juli 2013. Det nya leksaksdirektivet innebär att alla leksaker (se definitin i tabell 3) måste uppfylla krav på maximal andel CMR-klassade kemikalier sm leksaken får innehålla. Leksaken får inte utgöra fara för barnets hälsa ch det nya leksaksdirektivet är ett strt steg mt säkrare leksaker. Alla nya leksaker ska från ch med vanstående datum ha gått igenm en säkerhetsbedömning, innehållet måste dkumenteras, ch alla leksaker måste vara CE-märkta. De leksaker sm innefattas av direktivet är de leksaker sm tillverkas ch finns ute på marknaden efter den 20 juli 2013. Leksaker sm idag redan finns ute på marknaden påverkas inte av det nya direktivet (18). 6
2.4.4 Märkning av varr 2.4.4.1 CE-märkning (Cnfrmité Eurpéenne) En prdukt sm är CE-märkt visar att prdukten är gdkänd ch har uppfyllt de krav sm eurpeiska uninen ställt. När en prdukt har gdkänts med en CE-märkning får den säljas i alla EU-länder ch det gäller även för prdukter sm har tillverkats utanför EU sm sedan säljs inm EU. När det gäller CE-märkning är det inte alltid säkert till 100 % då en sådan märkning kan förfalskas. De sm tillverkar en prdukt är dck skyldiga att endast märka prdukten m den gdkänner de krav sm ställs på prdukten (19). 2.5 Försklans inmhusmiljö Idag spenderar barn allt mer tid på försklan vilket ställer höga krav på den inmhusmiljö sm barnen vistas i. Enligt miljökvalitetsmålet ska ämnen sm påverkar människrs hälsa eller miljö inte finnas (11). Därmed är det viktigt att finna eventuella källr för expnering för ftalater. Mängden av ftalater kan då lättare minskas ch därmed även expneringen av dessa ämnen, vilket kmmer att förbättra barnens inmhusmiljö på försklan avsevärt (20). Flera studier har undersökt vilka lika typer av ftalater sm är vanligast förekmmande i inmhusmiljön. En svensk studie undersökte tre lika miljöer vilka var en förskla, en hemmiljö ch en arbetsmiljö ch analyserade de lika kncentratinerna av ftalater i luft ch damm. Resultatet visade att de vanligast förekmmande ftalaterna vid prvtagning i luft var DEP ch DBP ch i damm uppgick DEHP till 5,8 % av dammets ttala vikt. Av alla ftalater sm undersöktes i studien (DMP, DEP, DiBP, DBP, BBzP, DEHP) så fanns DBP ch DEHP i höga kncentratiner vilka idag är begränsade enligt REACH-förrdningens kandidatförteckning. I studien framgår det inte m kncentratinen av vanstående ftalater är farligt höga. Ftalater sm är begränsade på grund av txiska egenskaper finns i höga kncentratiner i de undersökta inmhusmiljöerna (21). I en annan studie sm genmförts i Danmark ch undersökt liknande miljöer visade resultatet på en hög kncentratin av DEHP, DNBP samt BBzP. Dessa ftalater fanns i en 2-4 gånger så hög kncentratin i försklans inmhusmiljö jämfört med hemmiljön. DEHP var den vanligaste förekmmande ftalaten ch det faktum att övriga ftalater var vanligt förekmmande tyder på att det i försklans inmhusmiljö finns ett flertal prdukter sm innehåller mjukgörande ftalater. (22). Ftalaten DBP är under utvärdering av REACH ch kan kmma att föras upp på kandidatförteckningen. När ett ämne utvärderas tar det lång tid ch DBP är under utvärdering mellan åren 2014-2016 vilket gör att DBP kan prduceras i flera prdukter innan den i så fall begränsas (23). DBP är en lågmlekylär ftalat vilken tillhör de mest txiska grupperna av ftalater (9). 2.5.1 Expneringskällr Expnering av ftalater kan ske från flera lika källr såsm i kst, material i inredning, leksaker, kläder, väskr, förpackningar ch i elektrnik. Ftalater finns i flera knsumtinsvarr vilket gör att antalet expneringskällr blir många. Ftalater tar sig in i krppen på flera lika sätt både indirekt ch direkt via exempelvis förtäring, inandning ch expnering via huden (2). 7
2.5.1.1 Glv Ftalater finns i glv ch framförallt PVC-glv; vilket är vanligt förekmmande på försklr. Materialet är lätt att hålla efter när det gäller städning ch dessutm är det hållbart. När det gäller tillverkningen av plastglv idag i Sverige händer det mycket ch flera av de begränsade ftalaterna byts ut mt andra typer av mjukgörare (23). Men även m det går framåt så visar flera studier på att ftalater sm finns på kandidatlistan dminerar i kncentratinsnivåer i rum med plastglv. I lkaler med plastglv så förekmmer framförallt ftalaterna BBzP ch DEHP i högre kncentratiner i både luft ch damm jämfört med lkaler utan plastglv (24). En svensk studie visade på liknande resultat där kncentratinerna av BBzP ch DEHP har mätts i svrum med plastglv ch i svrum utan plastglv. Kncentratinerna av BBzP ch DEHP visade sig vara högre i de svrum sm hade plastglv (25). 2.5.1.2 Leksaker Leksaker sm är gjrda i mjuk plast kan innehålla mjukgörande ftalater. REACHförrdningen har kmmit fram till en rad lika begränsningar när det gäller leksaker ch barnavårdsartiklar, se definitiner i tabell 3. Det innebär att vissa ftalater är begränsade till en viss haltgräns i dessa typer av prdukter. Ett prblem är dck att flera försklr har leksaker sm är äldre, vilka inte täcks upp av det nya leksaksdirektivet ch REACHförrdningen (23). En studie har undersökt kncentratinen av ftalater i en rad lika leksaker såsm dckr, leksaksdjur, musikinstrument, leg ch bilar. Bland alla de leksaker sm testades så visade det sig att 6 av 10 leksaker innehöll ftalater ch den mest påträffade ftalaten var DEHP sm fanns i fyra lika typer av leksaker. Även ftalaten DBP kunde kartläggas i en av leksakerna (26). 2.5.1.3 Textilier Ftalater kan finnas i en rad lika textilier ch särskilt i textilier sm har tryck. En annan vanlig källa till ftalater är knstläder vilket är ett vanligt material i skr ch väskr (23). Ftalaterna DEHP, DINP ch DIDP är de sm används i högst kncentratin när det gäller textilier såsm kläder, inredning ch andra material. Ftalaterna från textilierna frigörs ut i luft ch damm men kan även kmma i direktkntakt med huden vid användande av de lika prdukterna men även genm att prdukter ch material förs till munnen av små barn (27). 2.5.1.4 Elektrnik Ftalater finns även i flera frmer av elektrnik ch framförallt i PVC-beklädda kablar såsm isleringsmaterial, förlängningssladdar samt elektriska kablar till lika elektrnikkällr såsm tv ch datr (23). När diverse kablar blir uppvärmda frigörs ännu mer av ämnet ch elektrnikkällr bör minimeras i de lkaler där barn spenderar en str del av sin tid (28). 8
2.5.2 Kmbinatinseffekt Kmbinatinseffekt eller ccktaileffekt sm det även kallas innebär att det finns en rad lika begränsningar kring enskilda kemikalier men än vet vi inte tillräckligt hur alla dessa lika kemikalier från lika källr påverkar vår krpp när de kmbineras (29). 2.5.3 Sammanfattande tabell över ftalater ch användningsmråde Tabell 4 Lista över lika ftalater ch dess användningsmråde (23) Typ av ftalat Vart finns den i? Txicitet? BBzP Förlängningssladdar, nätverkskablar till elektrnik, PVCförpackningar Lågmlekylär ftalat. CMR-ämne Finns i Eurpa ch Sverige. Finns på kandidatförteckningen. Begränsad i leksaker & barnavårdsartiklar. DBP DEHP DIBP DIHP DIDP Väskr, byggmaterial, kablar, plastförpackningar, regnkläder, gummi PVC-glv, kablar, väskr, dukar, duschdraperier, skr, bllar, förpackningar, leksaker Tillbehör till textilier, bälten kablar, förlängningssladdar, hörlurar, strömsladdar för elapparater, PVCglv, förpackningar, skr, förvaringslådr, textiltryck, kabelislering i elektrnik Används i värmetåligt material på grund av att de inte är så flyktiga Lågmlekylär ftalat. CMR-ämne. Finns i Eurpa ch Sverige. Lågmlekylär ftalat. CMR-ämne. Minskar i Eurpa med frtfarande str utanför Eurpa. CMR-ämne. Finns i Eurpa ch Sverige. Verkar varken tillverkas eller imprteras inm Eurpa men ftalaten har dykt upp i svenska prduktregistret Högmlekylär ftalat. CMR-ämne. Finns på kandidatförteckningen. Begränsad i leksaker & barnavårdsartiklar. Finns på kandidatförteckningen. Begränsad i leksaker & barnavårdsartiklar. Finns på kandidatförteckningen. Finns på kandidatförteckningen. Finns inte på kandidatförteckningen. Begränsad i leksaker & 9
DINP sm övriga ftalater PVC, kablar, ledningar, film, skivr, glv, skr, leksaker Används inm Sverige ch tillåten i Eurpa. Högmlekylär ftalat. Str användning inm Eurpa ch Sverige. DIPP PVC, sprängämnen Lågmlekylär ftalat. CMR-ämne. barnavårdsartiklar på de delar sm kan stppas i munnen. Finns inte på kandidatförteckningen. Begränsad i leksaker & barnavårdsartiklar på de delar sm kan stppas i munnen. Finns på kandidatförteckningen Trligtvis ingen användning i Eurpa DHNUP DMEP DPHP Islering i elektriska sladdar Presenningar, frdn. Har lägre flyktighet. Verkar varken tillverkas eller imprteras inm Eurpa i dagsläget Det finns ingen registrerad användning av DMEP i Eurpa. Kartläggningen är bristfällig. Högmlekylär ftalat. Används inm Eurpa ch Sverige. DPP PVC Begränsad inm Eurpa men används. Finns på kandidatförteckningen. Finns på kandidatförteckningen Finns inte på kandidatförteckningen. Finns på kandidatförteckningen 3 Metd Examensarbetet är en kvantitativ studie genm dels en litteraturstudie samt en enkätundersökning. I ett första skede gjrdes en litteraturgenmgång genm att läsa artiklar ch rapprter från Naturskyddsföreningen ch Kemikalieinspektinen. Efter genmgång av artiklar ch rapprter blev fkus kring kartläggning var lika ftalater kan finnas i försklans inmhusmiljö. För att undersöka ch besvara den första frågeställningen kring vilka källr för expnering av ftalater sm finns i försklans inmhusmiljö genmfördes en litteratursökning på vetenskapliga artiklar i sökmtrerna pubmed, web f science samt nesearch. Sökningen lade vikt vid uppmätta kncentratiner av ftalater i inmhusmiljöer specifikt miljöer tänkta för barn samt specifika expneringskällr för ftalater i inmhusmiljön. För att besvara studiens andra frågeställning genmfördes en enkätundersökning med syfte att kartlägga hur expneringen av ftalater idag ser ut på försklrna i Växjö kmmun ch str vikt lades vid glvmaterial, elektrnik, textilier ch leksaker. Enkätundersökningen användes även för att besvara studiens tredje frågeställning kring persnalens medvetenhet m ftalater med syfte att skapa en bild av hur medvetna den persnal sm arbetar i försklrna i 10
Växjö kmmun är samt hur de upplever sin miljö idag. Det var viktigt att undersöka hur persnalen arbetar för att förebygga ch minska expneringen av ftalater i försklans inmhusmiljö när det gäller städning, vädring ch vilka prdukter sm används i de lkaler barn spenderar str del av sin vardag. Sökrd: Phtalates, phtalates and indr air, PVC flring, phtalates and children, phtalates and cnsumer prducts, endcrine disrupting chemicals, phtalates in preschl, phtalates and tys, phtalates and children s health 3.1 Deltagare Enkätundersökningen skickades ut till samtliga 63 försklr i Växjö kmmun sm fick en enkät vardera. Enkäten besvarades av representanter från 46 försklr vilket gav en svarsfrekvens på 73 %. Av de sm besvarade enkäten var 54 % försklepedagger, 30 % barnskötare ch 15,2 % hade övriga yrken. Av de respndenterna sm besvarade enkäten var 37 % 50 + år ch resterande var jämnt fördelade mellan 25-50 år. Det var enbart kvinnr sm besvarade enkäten. 3.2 Material Enkäten bestd av 22 frågr sm hade till syfte att kartlägga barnens inmhusmiljö på försklrna i Växjö kmmun samt pedaggernas medvetenhet kring ftalater. I enkäten fanns frågr sm berörde de lkaler där barnen tillbringar störst del av sin tid ch vilken tillgång det finns på prdukter såsm leksaker, textilier, elektrnik samt vilken typ av glv sm finns i dessa lkaler. Varje fråga var utfrmad med svarsalternativ såsm aldrig, någn gång ibland, ganska fta ch dagligen. Enkäten sammanställdes sedan i prgrammet Excel ch redvisas i lika diagram sm sedan diskuteras utifrån vetenskapliga artiklar. Hela enkäten finns att ta del av i bilaga A. 3.3 Prcedur Enkäten skickades ut till samtliga försklechefer inm Växjö kmmun. Varje försklechef vidarebefrdrade sedan enkäten till ansvariga för varje förskla. Alla försklechefer skickade en bekräftelse på att de mttagit enkäten ch att de vidarebefrdrat den till aktuella försklr. Påminnelser skickades ut vid två tillfällen med sju dagars mellanrum ch även dessa skickades till försklechefer sm sedan vidarebefrdrade dem till respektive förskla. Enkäten låg ute ch kunde besvaras under fyra veckrs tid. Flertalet försklechefer har i efterhand hört av sig ch velat ta del av resultatet när det står färdigt. 4 Resultat 4.1 Ftalater i försklans inmhusmiljö Studier visar att det förekmmer flera material ch prdukter i försklans inmhusmiljö sm kan misstänkas innehålla ftalater, vilket gör att barn trligtvis expneras för en viss mängd ftalater under sin vistelse på försklan. Ftalater finns i bland annat leksaker av 11
mjuk plast, knstläder, elektrnik ch inredningsmaterial såsm plastglv. De resultat sm tidigare studier visat på beskrivs utförligt i avsnitt 2.5. 4.2 Ftalater på försklrna i Växjö kmmun Genm en enkätundersökning på försklr i Växjö kmmun har inmhusmiljön undersökts för att kartlägga eventuella källr för expnering av ftalater. Enkätundersökningen har lagt fkus på vissa utvalda delar i inmhusmiljön sm pedagger lätt kan återkppla till via en enkät. Material ch prdukter sm uppmärksammats är glv, leksaker, textilier ch elektrnik vilka i vetenskapliga studier tydligt visat sig vara expneringskällr för ftalater. 4.2.1 Resultat av enkätsvar 4.2.1.1 Glv Respndenterna besvarade följande påstående: De glv sm finns i försklans lkaler består idag av plastmatta. Vi har inga plastma5r Vi har plastma5r i de flesta av våra lkaler Vi har plastma5r i några lkaler Vi har plastma5r i alla lkaler 4% 7% 61% 28% Figur 2 visar i vilken mfattning det förekmmer plastmattr på försklrna. När det gällde material av glv i de lika försklrna visade det sig att 61 % svarade att alla deras lkaler hade plastmatta ch 28 % svarade att plastmatta förekm i de flesta lkalerna. Nästan 90 % av försklrna sm deltg i enkätundersökning har till största del plastmattr i sina lkaler. Respndenterna besvarade följande påstående: Plastmattrna i de lika lkalerna lades in under följande tidsintervall? 12
Vet ej Över 10 år sedan Mellan 5 ch 10 år sedan Mindre än 5 år sedan 15% 28% 20% 37% Figur 3 visar när plastmattrna lades in på de lika försklrna. På frågan svarade 37 % att plastmattrna lades in för över 10 år sedan, 20 % att plastmattrna lades in mellan 5-10 år sedan ch 15 % att plastmattrna lades in för mindre än 5 år sedan. I denna enkätfråga var det 28 % sm inte visste när plastmattrna lades in. 4.2.1.2 Leksaker Respndenterna besvarar följande påstående: De leksaker sm idag finns på försklan är till största del inköpta vid följande tider. Vet ej Före 2009 EIer 2009 33% 35% 32% Figur 4 visar under vilken tidsperid försklrnas leksaker är inköpta. På frågan svarade 35 % att de inte vet när leksakerna är inköpta, 33 % svarade att leksakerna är inköpta efter 2009 ch 32 % svarade att leksakerna är inköpta före 2009. 4.2.1.3 Textilier Respndenterna besvarade följande påstående: Barnen på försklan brukar använda sig av vuxna leksaker såsm handväskr, smycken, sjalar sv? 13
Aldrig Någn gång ibland Ganska Ia Dagligen 2% 15% 52% 31% Figur 5 visar m barnen på försklrna använder sig av vuxna leksaker. På frågan svarade 52 % att barnen på försklan dagligen använder sig av vuxna leksaker. 31 % svarade att barnen använder det ganska fta ch 15 % att det händer någn gång ibland. Endast 2 % uppgav att barnen aldrig använder sig av vuxna leksaker. 4.2.1.4 Elektrnik Respndenterna besvarar följande påstående: Barnen använder idag elektrnik i frm av surfplatta, datr, tv? Aldrig Någn gång ibland Ganska Ia Dagligen 6% 0% 33% 61% Figur 7 visar m barnen på försklrna använder sig av elektrnik. På frågan svarade 61 % att barnen använder elektrnik någn gång ibland, 33 % svarade att barnen använder elektrnik ganska fta, 6 % svarade att barnen använder elektrnik dagligen ch 0 % svarade att barnen aldrig använde sig av elektrnik. Respndenterna besvarar följande påstående: Det finns elektrnik i frm av exempelvis surfplatta, datr ch tv i de rum, där barnen spenderar minst hälften av sin vistelse en vanlig vardag på försklan? 14
Ja Nej 22% 78% Figur 8 visar m det finns elektrnik i de rum där barnen spenderar mest tid. På frågan svarade 78 % att det finns elektrnik i frm av vanstående i de lkaler där barn spenderar str del a sin vardag medan 22 % uppgav att det inte finns det. Respndenterna besvarar följande påståenden: Barnen använder idag elektrnik i frm av exempelvis äldre telefner ch annan frm av elektrnik? Aldrig Någn gång ibland Ganska Ia Dagligen 11% 15% 41% 33% Figur 9 visar m barnen använder äldre elektrnik. På frågan svarade 41 % att barnen aldrig använder äldre elektrnik, 33 % uppgav att det händer någn gång ibland ch 15 % uppgav att det händer ganska fta medan 11 % uppger att barnen använder äldre elektrnik dagligen. På en följdfråga till vanstående m barnen använder elektrnik för att exempelvis skruva isär den svarade 76 % att de aldrig använde gammal elektrnik för att skruva isär den ch 24 % svarade att det hände någn gång ibland. 4.3 Medvetenhet hs persnal För att undersöka hur medvetna persnalen på försklrna i Växjö kmmun var gällande ftalater ch dess expnering i inmhusmiljön har påståenden utfrmats i en 15
enkätundersökning. Påståendena har haft fkus kring kunskap m ämnet ftalater, dess källr för expnering, städning ch inköp av nya material ch prdukter till försklan. 4.3.1 Resultat av enkätsvar Respndenterna besvarar följande påstående: Jag är medveten m att ftalater, sm är ett kemiskt ämne, sm kan återfinnas i leksaker, elektrnik, plastglv, textilier, sv? Inte alls medveten Ganska mycket Någt lite Mycket medveten 20% 7% 30% 43% Figur 10 visar hur medvetna pedagger är m ämnet ftalater. I frågan svarade 43 % att de var någt lite medvetna kring ftalater, 30 % svarade att de hade ganska mycket medvetenhet, 20 % svarade att de var mycket medvetna ch 7 % uppgav de inte alls var medvetna kring ftalater. Respndenterna besvarar följande påstående: Vi kntrllerar att elektrnik sm barnen använder är CE-märkt? Aldrig Någn gång ibland Ganska Ia AllRd 17% 13% 11% 59% Figur 11 visar m persnalen på försklrna kntrllerar CE-märkning. På frågan svarade 59 % att de aldrig kntrllerade att elektrnik är CE-märkt, 11 % svarade att de kntrllerar någn gång ibland, 13 % gör det ganska fta ch 17 % kntrllerar alltid att elektrnik är CE-märkt. 16
Respndenterna besvarade följande påstående: Städning i försklans lkaler (i detta avseende gäller det rdentlig städning med dammtrkning, dammsugning ch våttrkning av glv) sker enligt följande tidsintervall? Vet ej Mindre än 1 gång/vecka 1 gång/vecka Mer än 2 gånger/vecka Dagligen 4% 31% 28% 20% 17% Figur 12 visar hur fta försklans lkaler städas. På frågan svarade 28 % att städning utfördes mindre än 1 gång per vecka, 31 % uppgav att städning utfördes dagligen, 20 % att städning utfördes mer än 2 ggr per vecka, 17 % uppgav att städning utfördes 1 gång per vecka ch 4 % visste inte hur fta. Respndenterna besvarade följande påstående: Vi vädrar försklans lkaler enligt följande tider? Vet ej Mindre än 1 gång/vecka 1 gång/vecka Mer än 2 gånger/vecka Dagligen 6% 33% 33% 17% 11% Figur 13 visar hur fta försklans lkaler vädras. På frågan svarade 33 % att de vädrade lkalerna mindre än 1 gång per vecka, 33 % uppgav att de vädrade lkalerna dagligen, 17 % uppgav att de vädrade lkalerna mer än 2 gånger per vecka ch 11 % uppgav att de vädrade 1 gång per vecka ch 6 % uppgav att de inte visste hur fta lkalerna vädrade Respndenterna besvarade följande påstående: Vad är viktigt för er att titta på när ni köper in varr såsm leksaker, elektrnik ch textilier till försklan? 17
EIerfrågan 14 Säkerhet 31 Kvalitet Miljömärkning 19 27 Antal Svar Pris 33 0 5 10 15 20 25 30 35 Figur 14 visar vad sm är viktigast vid inköp av nya varr till försklan. På frågan visade det sig att de flesta tyckte att följande aspekter i rdning var viktigast att se efter vid inköp av nya varr: pris, säkerhet, kvalitet, miljömärkning ch efterfrågan. Respndenterna besvarade följande påstående: Vem har hand m de lika inköp av leksaker, hbbymaterial sv sm sker till er förskla? Vet ej Den egna försklan Kmmunen Både förskla ch kmmun 2% 2% 22% 74% Figur 15 visar m det är förskla eller kmmun sm har hand m inköp. På frågan svarade 74 % att den egna försklan har hand m de lika inköpen, 22 % uppger att det är både förskla ch kmmun ch 2 % uppger att det är kmmunen. Respndenterna besvarade följande påstående: Skulle du vilja få mer kunskap m kemiska ämnen såsm ftalater sm kan finnas i barnens vardag på försklan? 18
Ja Nej 7% 93% Figur 16 visar m persnal på försklan vill veta mer kring ämnet ftalater. På frågan svarade 93 % att de vill ha mer kunskap m kemiska ämnen såsm ftalater ch 7 % svarade att de inte vill ha mer kunskap. 4.3.2 Variansanalys Det har gjrts variansanalyser i SPSS för att undersöka m det fanns skillnader i svaren på ett antal frågr. Skillnader har undersökts efter vilket yrke respndenten har det vill säga barnskötare eller förskllärare samt vilken ålder respndenten har sm här har delats in i ålder över 40 år samt ålder under 40 år samt hur länge respndenten har arbetat sm barnskötare/förskllärare ch det är indelat i under 10 år ch över 10 år. Dessa resultat har undersökts för att se skillnader i påståendet Jag är medveten m att ftalater, sm är ett kemiskt ämne, sm kan återfinnas i leksaker, elektrnik, plastglv, textilier sv?, se figur 10 samt påståendet Vi kntrllerar att elektrnik sm barnen använder är CE-märkt?, se figur 11. De lika analyserna visar att det inte fanns signifikanta skillnader i åsikt m vanstående påståenden berende på vilket yrke respndenten har, vilken ålder respndenten har samt hur länge respndenten har arbetat inm försklan. 5 Diskussin 5.1 Enkätundersökningen Svarsfrekvensen var bra även m en högre svarsfrekvens hade varit önskvärt. Vid ett första utskick svarade endast ett tital på enkäten men vid andra ch tredje utskicken ökade svarsfrekvensen rejält. Om enkäten legat ute under en längre tid ch det eventuellt hade skickats ut någn mer påminnelse hade säkert svarsfrekvensen ökat. Det var endast kvinnr sm besvarade enkäten vilket var synd då det hade varit intressant att dra likheter/likheter mellan de båda könen ch deras intresse ch kunskap kring ftalater. När de lika enkätfrågrna frmulerades skulle dessa vara enkla att svara på för respndenterna. Samtidigt förväntades dessa frågr ge så mycket infrmatin sm möjligt. 19
I efterhand så skulle frågrna ha utfrmats lite annrlunda t ex med tillägg för vissa frågr. Det hade varit intressant m studien hade gett mer kunskap kring hbbymaterial såsm kritr, lerr, pennr ch lim samt hur försklans leksaksutbud såg ut - m det fanns mest trä- eller plastleksaker. En ytterligare fördjupning för att kartlägga m plastglven bestd av PVC hade varit önskvärt. En sådan infrmatin hade varit svårt att ta reda på genm en enkät, det hade krävts ytterligare bservatiner på plats. Det kan vara svårt att se skillnader mellan exempelvis linleum ch PVC. När det gäller medvetande kring ftalater hs persnalen sm arbetar inm försklan i Växjö kmmun var enkäten utfrmad för att få infrmatin m hur medvetna de själva upplevde sig vara, ch vilka material sm fanns i lkaler, hur städning utfördes ch hur prdukter kntrllerades. Det hade varit intressant att ytterligare undersöka m persnalen gör medvetna handlingar för att fasa ut nödiga kemikalier i försklans inmhusmiljö. I övrigt har enkätundersökningen gett en gd inblick i vilka lika typer av material ch prdukter sm används inm försklrna i Växjö kmmun. Enkätundersökningen genmfördes med stöd utifrån vetenskapliga artiklar sm tidigare undersökt inmhusmiljöer ch expneringskällr för ftalater. Om Sveriges riksdag ska uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö så måste någt hända nu, kunskap måste spridas ch medvetenhet m bl. a. ftalater måste öka (12). 5.2 Ftalater på försklrna i Växjö kmmun Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga vilka möjliga källr sm kan frigöra ftalater i försklans inmhusmiljö. Genm enkätstudien har pedagger besvarat påståenden ch resultatet gav en bild av vilka lika typer av material ch prdukter sm förekm i den miljö sm barn vistas i. 5.2.1 Expneringsrisk På försklrna i Växjö kmmun hade de flesta plastglv i sina lkaler ch med tanke på tidigare vetenskapliga studier så förekmmer ftalater i en högre kncentratin i lkaler med plastglv (25). Plastglven på försklrna i Växjö en trlig källa för expnering av ftalater i luft ch damm. Men viktigt att ha i åtanke är den säkerhet sm studien har gällande vilken typ av plastglv det rör sig m. Det är ett svårt mråde att undersöka men en str andel av försklrna la in sitt plastglv för över ti år sedan vilket gör att flertalet av de ftalater sm idag är begränsade enligt REACH-förrdningen (17) kan finnas i glven. Önskvärt hade varit ytterligare påståenden kring vilken typ av glvmaterial. När det gäller leksaker avsedda för barn (tabell 3) så var en tredjedel av leksakerna inköpta före 2009 vilket trligtvis inte täcks upp av REACH (17) eller det nya leksaksdirektivet (18). Det är viktigt att öka medvetenheten hs försklepedagger m risken med ftalater i leksaker ch därmed värdet av att fasa ut äldre leksaker sm inte uppnår dagens krav. Barn lever mer ch mer i en vuxen miljö med leksaker sm egentligen är prdukter avsedda för vuxna. På försklrna i Växjö kmmun används vuxna leksaker ganska fta till dagligen vilket kan bestå av väskr ch skr i exempelvis knstläder. I dessa prdukter förekmmer fta ftalater (tabell 4). En annan vuxen leksak är äldre elektrnik vilket flera av försklrna i Växjö kmmun använder sig av i den dagliga leken ch kan 20
vara en trlig källa för expnering av ftalater både indirekt men ckså direkt då små barn utfrskar genm att smaka på lika material (2). I lkalerna i Växjö kmmun finns det elektrnik i frm av datrer, surfplattr ch tv-apparater i de rum där barnen spenderar en str del av sin vardag vilket tyder på att dessa prdukter kan vara en trlig källa för expnering för ftalater (tabell 4). Dessa fyra materialtyper är trligen källr för expnering av ftalater. Dessa ftalater ansamlas sedan i luft ch damm (5) ch det är viktigt att försklepedagger får kunskap m trliga källr för expnering ch på så sätt minska expneringen för ftalater. 5.3 Medvetenhet hs persnal Syftet med enkätundersökningen var även att undersöka hur medvetna pedaggerna var på försklrna i Växjö kmmun ch vilken attityd de har till kemiska ämnen såsm ftalater i prdukter ch material i inmhusmiljö. 5.3.1 Medvetenhet En str andel av pedaggerna på försklan uppgav att de var medvetna kring ämnet ftalater vilket känns väldigt psitivt. Samtidigt vre det intressant att se hur medvetna pedaggerna är i de val de gör i vardagen för att fasa ut nödiga källr för ftalater. Enligt resultatet kring CE-märkning så var det en str andel av persnalen sm aldrig kntrllerade CE-märkning på elektrnik. Detta resultat känns skrämmande. Att undersöka m en prdukt är CE-märkt är en relativt lätt åtgärd för att vara säker på att en prdukt uppfyller de krav sm Eurpa ställer på dem. Ftalater frigörs ut från sitt material ch ansamlas i luft ch damm vilket ställer krav på att lkaler städas rdentligt ch vädras för att på så sätt minska expneringen för ftalater (5). En del av försklrna städade rdentligt minst en gång i veckan medan andra städade mer sällan vilket kan kännas sm någt lite men det är berende av hur många barn sm går i försklan på ch hur stra lkalerna är. När det gäller vädring är det ckså en enkel sak att göra för att förbättra inmhusmiljön ch flertalet försklr vädrade minst en gång i veckan. Med tanke på tidigare vetenskapliga studier (se avsnitt 2.5) så är damm ch luft tydliga källr för expnering av ftalater. Gällande inköp på försklan var det förvånande att så str andel av försklrna själva hade hand m vad de köpte in ch här krävs det en str medvetenhet ch kunskap kring lika varr för att kunna göra medvetna val. Samtidigt är det viktigaste kriteriet vid inköp för flera försklr priset. Att priset km först kan ber på upphandlingar ch avtal sm kmmunen tecknat med grssister. Miljömärkning km näst sist av sex lika kriterier. 6 Slutsats Denna studie visar att det finns starka skäl att tr att det finns ftalater i försklans inmhusmiljö ch att det trligen finns flera källr för ftalater. Under de senaste åren har det tagits krafttag mt en giftfri miljö miljö där REACH-förrdningen har skapats ch även det nya leksaksdirektivet. Men trts förrdningar ch direktiv går det långsamt 21
framåt ch det krävs kunskap från alla håll för att fasa ut ch begränsa kncentratinerna av ftalater i inmhusmiljön. Genm enkätundersökningen framkm det att flera försklr i Växjö kmmun har material ch prdukter sm kan innehålla ftalater. För att kunna kartlägga expneringskällr ytterligare hade en mer avancerad enkät behövts med mer utförliga frågr ch en uppföljning med hjälp av bservatin. När det gäller plastglven skulle tydligare infrmatin kring material säkert kunnat fås från hyresvärd alternativt från kmmunen vilket hade varit en intressant del i denna studie. Försklepedagger i Växjö kmmun hade tidigare kunskap kring ämnet ftalater ch enkäten visar att det krävs mer kunskap för att i framtiden göra fler medvetna val. Med kunskap ch medvetenhet kring lika varrs innehåll är det enklare att fasa ut nödiga källr för expnering ch därmed skapa en bättre inmhusmiljö för alla. Vidare frskning behövs för att kartlägga lika källr till expnering för ftalater ch hur dessa ftalater påverkar människr men även för att finna fler alternativa lösningar till mjukgörande ämnen sm inte har samma skadliga effekt sm flera ftlater. För att lyckas fasa ut nödiga källr till expnering för ftalater krävs krafttag från alla från föräldrar till plitiker. 22