Projektbeskrivning Plugga klart 1

Karin Rosenberg Karin.rosenberg@regiondalarna.se 023-777079 2016-02-04 Sida 1(28) Bilaga 5 Projektbeskrivning Plugga klart 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Bakgrundsfakta och utmaningar... 3 1.2.1 Skola... 3 1.2.2 Hälsa och ohälsa... 5 1.2.3 Generationsväxling... 6 1.2.4 Förstudie 2014... 6 1.2.5 Sammantaget... 6 2 Problemanalys kopplad till de regionala utmaningarna... 7 2.1 Utmaningar... 7 2.2 Forskning och erfarenheter... 7 2.2.1 Allmänt... 7 2.2.2 Plug In... 7 2.3 Horisontella kriterier... 8 2.3.1 Jämställdhet... 8 2.3.2 Tillgänglighetsanalys... 9 2.3.3 Icke diskriminering... 9 2.3.4 Regionalt projekt... 10 3 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?... 11 4 Syfte och mål... 12 4.1 Syfte... 12 4.2 Resultatmål... 12 4.3 Projektmål... 12 5 Målgrupper i projektet och involvering av dessa... 13 6 Tillvägagångssätt genomförande av projektet... 13 6.1 Inledning... 13 Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

2(28) 6.2 Analys 6 månader... 14 6.2.1 Regiongemensamt analysarbete:... 14 6.2.2 Tillsammans med skolorna:... 15 6.2.3 Analysarbete för deltagande skolor:... 15 6.3 Genomförande... 15 6.3.1 Regiongemensamt genomförande:... 15 6.3.2 Genomförande för deltagande skolor:... 16 6.3.3 Övriga aktiviteter under genomförandet... 17 6.4 Avslutsfasen... 17 7 Samverkanspartner, intressenter och styrgrupp... 18 7.1 Samverkanspartner... 18 7.2 Intressenter... 18 7.3 Styrgrupp... 19 8 Riskanalys... 19 9 Resultat och effekter... 20 9.1 Resultat och effekter utifrån en programteori... 20 9.2 Resultat och effekter hos deltagarna... 20 9.3 Programteori för planerade insatser... 21 10 Hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. (Projektresultat, metod och tidplan)... 22 11 Uppföljning av projektets resultat och effekter.... 23 12 Hur utvärdera projektets resultat och effekter (tidplan och form för avrapportering)... 24 13 Resursplanering... 26 13.1 Resurser... 26 13.2 Tid- och aktivitetsplan... 26 13.3 Projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet:... 27 14 Sammanfattning av projektet... 28

3(28) Projektbeskrivning Plugga klart 1 1 Bakgrund 1.1 Inledning Att motverka studieavbrott är en viktig del i arbetet med att förebygga utanförskap. Tidigare genomförda projekt och utredningar visar att det krävs ett brett spektrum av insatser och åtgärder för att effektivt motverka avbrott i skolan. Forskning visar att personer som inte fullföljer gymnasiet har sämre chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. Under 2014 genomförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna i länet för att inventera tänkbara projekt inför kommande utlysningar från Socialfonden (ESF). En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar studieavbrott. Direktionen för Region Dalarna tog ett beslut i december 2014 att förbereda en ansökan till Socialfonden gällande ett regionalt projekt för att förhindra studieavbrott med SKL:s projekt Plug In som förebild. Region Dalarna har dessutom, tillsammans med alla kommuner och Landstinget, tagit fram en strategi för att Dalarna ska bli Sveriges bästa ungdomsregion och där skolans betydelse är stor. Region Dalarna har ansvarat för det framgångsrika projektet Unga till arbete under tiden 2010-2014. Målgruppen har varit unga arbetslösa 16-24 år och projektet har nått cirka 2800 ungdomar genom åren. En del av deltagarna hade avbrutit sin skolgång och flera av dessa har som ett resultat av projektet återgått till studier. I augusti 2015 lämnades två ansökningar in till ESF, Plugga klart 1 och Plugga klart 2. Båda projekten har beviljats och startar i januari 2016. Projekten kompletterar varandra och innehåller både kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal samt insatser för att fånga upp de elever som är i riskzonen att avbryta sina studier. 1.2 Bakgrundsfakta och utmaningar 1.2.1 Skola Övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är lägre än i riket och en större andel i Norra Mellansverige väljer yrkesförberedande program. I Dalarna går 49,3 procent av ungdomarna över till studieförberedande gymnasieprogram från grundskolan och ca 40 procent av ungdomarna går vidare till yrkesförberedande program i samtliga tre län och en mindre grupp går till gymnasiets introduktionsprogram (IM). (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). De elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (avser statistik från 2011/2012) är lägre än riksgenomsnittet, särskilt lågt hos dem som gått studieförberedande program. Likaså är det en mindre andel elever än riskgenomsnittet som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. (SKL, 2013)

4(28) Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent) jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent. Statistik från Siris, Skolverket 2014/15: Dalarna har rikets lägsta andel högutbildade, 17 procent. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 2020 (2015) är andelen bland kvinnor något högre 23 % och närmar sig rikets nivå på 29 %. Bland män är siffran lägre, endast 13 % av männen i Norra Mellansverige har en längre eftergymnasial utbildning jämfört med rikets nivå på 21 %. Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent) jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent. Andelen elever som avbröt studierna under det första året på gymnasiet varierar mellan kommunerna. Dalarna ligger därmed både över och under rikssnittet på 4 % (Skolverket, 2014). Andelen elever som fullföljt inom 4 år varierar också. I den kommun med lägst andel har 67 % (Orsa) fullföljt gymnasiet inom 4 år, och de kommuner som har den största andelen ligger på 82 % (Gagnef, Leksand och Malung-Sälen). Rikssnittet är 77 % liksom hela Dalarnas. Dessa siffror är inklusive IM. Avesta 70 % Leksand 82 % Rättvik 74 % Borlänge 73 % Ludvika 80% Smedjebacken 78 % Falun 80 % Malung-Sälen 82 % Säter 77 % Gagnef 82 % Mora 80 % Vansbro 77 % Hedemora 75 % Orsa 67 % Älvdalen 75 % Antalet skolpersonal, för 2014/15 (statistik från Skolverket, Siris), i Dalarnas kommunala grundskolor är cirka 700 st och i gymnasieskolan drygt 800 personal. I kommunala gymnasier är 49 % är kvinnor. I riket är 35 %, av lärarpersonalen i grundskolans högstadier, män och resten kvinnor. Vi antar att det är lika i Dalarna, i alla fall ingen större skillnad. Dalarna är ett av de av län som har högst andel obehöriga elever till gymnasiet med 15,7 % våren 2014 (Skolverket, 2014). Riksgenomsnittet var 13,1%. Se Tabell 2 i bilaga 2. Dalarna ligger i botten när det gäller utrikesfödda elever som uppfyller målen i alla ämnen vid grundskolans slut. I Dalarna klarar 42 % av den gruppen elever målen i alla ämnen, i riket är siffran 52 %. (Skolverket, 2014). Bland de som är födda utanför Sverige och kom hit efter årskurs 1 är andelen som är behöriga till gymnasieskolan särskilt låg. Ungdomar med föräldrar med låg utbildningsbakgrund oavsett bakgrund har låg måluppfyllelse i Dalarna. (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). Dalarna ligger också nästan i botten när det gäller behörighet till yrkesprogram, bland elever som är utrikesfödda. I Dalarna är 56 % behöriga medan siffran i riket är 63 % (Skolverket, 2014). Dalarna har en stor grupp elever bland de nyanlända, som inte är behöriga till nationella program, vilket innebär att dessa kommer att börja på något av IM:s

5(28) program. Där är det låg genomströmning och värsta fall ingår dessa ungdomar i gruppen som står helt utanför skolan. 1.2.2 Hälsa och ohälsa Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa. När unga tillfrågats varför de hoppat av är mobbning i topp på orsaker, tillsammans med att de upplevt ett dåligt bemötande i skolan och brist på pedagogiskt stöd (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). I Gysams Samsynsutredning (2012) lyfter elever fram brister i gymnasieskolans sociala miljö och elevhälsan som viktiga utvecklingsområden. Även Region Dalarnas förstudie (2014) pekar på vikten av relationernas betydelse på skolan. Vidare konstaterar Sweco i sin rapport (2014) att ohälsan och utanförskapet i Norra Mellansveriges län är större än i riket som helhet. Det betyder bland annat att andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är högre. Förklaringen till detta kan vara sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och att det råder en hög arbetslöshet. Enligt Försäkringskassans statistik för 2014 så har kvinnor i Dalarna 13,7 sjukdagar medan männen har 7,3 vilket är sämre än riket. De höga ohälsotalen för kvinnor är troligtvis en följd av att arbetsmarknaden för kvinnor i högre utsträckning än i riket är begränsad till offentlig sektor och att regionen utmärks av en stark industritradition, med manligt präglade värderingssystem som leder till ojämlika strukturer och gör regionen mindre attraktiv för kvinnor. I Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) konstateras att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000- talet och tycks inte avta utan fortsätta öka. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent. Skolverkets enkät från 2012 om elevers och lärares attityder till skolan, visar att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på högstadiet alltid eller oftast kände sig stressade i skolan. Motsvarande siffror för gymnasiet var 48 % och 27 %. LUPP-undersökningar som gjorts i Dalarnas kommuner visar att de flesta mår bra, men omkring hälften svarar att de har problem med stress eller sömnsvårigheter minst en gång i veckan. Goda relationer är en faktor som minskar psykisk ohälsa. I Skolverkets och Socialstyrelsens nyutgivna (2014) kunskapsstöd, Vägledning för elevhälsan, beskrivs att tillit och förtroende har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Iwarsson (2014) lyfter i sin bok, Samtal i skolan, fram att forskning visar att det blir bättre resultat för elever med psykisk ohälsa om relationerna och bemötandet fungerar bra i skolan.

6(28) 1.2.3 Generationsväxling Arbetslösheten i Dalarna ligger något lägre än riket. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 2020 (2015) är ungdomsarbetslösheten i Dalarna lägre än i riket i genomsnitt. Det kan förklaras med besöksnäringens betydelse i Dalarna, en näring som sysselsätter många unga. 9,6 procent av ungdomsbefolkningen i Dalarnas län (16-25 år) varken arbetade eller studerade år 2011 (Temagruppen unga, 2013). Samtidigt har Norra Mellansverige, liksom Dalarna, en utmaning i generationsväxlingen som är klart högre jämfört med riket. Enligt Swecos rapport (2014) är det förväntade tillträdet av ungdomar lägre än de förväntade pensionsavgångarna. Det är brist på arbetskraft inom en del högkvalificerade yrken och ett överskott på arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav. 1.2.4 Förstudie 2014 I Region Dalarnas förstudie Den stödjande skolan (2014) har studie- och yrkesvägledare, kuratorer, rektorer, en gymnasiechef och en ungdomskonsulent intervjuats för att identifiera behov och utvecklingsmöjligheter. De intervjuade ser en poäng med ett regionalt projekt för att få fler att lyckas i skolan. Inte minst som ett informations-och kunskapsutbyte av det som görs i landet och vad man kan lära av det. De som intervjuats är överens om vikten av flexibla lösningar. De vill förbättra arbetet med elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en vi-känsla på skolan. Detta anses vara särskilt viktigt för elever med annorlunda begåvningar. Flera anser att övergången mellan grundskola och gymnasium behöver bli mer trygg och att mottagandet ska vara väl förberett. Alla är överens om att utveckla bättre uppföljning av närvaro och resultat. I förstudien Den stödjande skolan (2014) har Region Dalarna sammanställt information från Dalarnas skolor (inom Gysam) kring antal avhopp och orsaker till avhopp från kalenderåret 2013. Orsakerna som angetts har varit många och formulerats olika, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser. Den är ej könsuppdelad. 1.2.5 Sammantaget Dalarna är ett av de län i riket som har lägst andel högutbildade, och övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är lägre än i riket. Även om andelen elever som tar en gymnasieexamen ligger i paritet med riket (runt 77 %) så har ändå 23 % av eleverna i Dalarna inte tagit examen inom 4 år. Vi uppskattar att det är runt 500 elever/år i Dalarna som gör avhopp. Effekterna av Plugga klart 1 förväntas förebygga avhopp, men hur mycket är svårt att uppskatta. Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa.

7(28) 2 Problemanalys kopplad till de regionala utmaningarna 2.1 Utmaningar Dalastrategin beskriver de utmaningar regionen står inför fram till 2020 som berör bland annat kompetensförsörjning, tillgänglighet och struktur samt attraktionskraft. Visionerna beskriver bland annat ett Dalarna som landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Utmaningarna för Dalarna i utbildning och livslångt lärande handlar om att Dalarnas befolkning har en utbildningsnivå som inte matchar dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Där har grundskolan en viktig roll och i strategin beskrivs Högre upp i utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande (Dalastrategin, sid 13) ESF i Norra Mellansverige har arbetat fram; Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 (2015), inför den nya programperioden. Den grupp som står långt från arbetsmarknaden har en överrepresentation av unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är födda utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att vara arbetslös i unga år kan det bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och det kan leda till ohälsa och utanförskap. Därför är utbildning och arbete är en nyckel för individens möjlighet till social och kulturell delaktighet. Detta har ett tydligt samband med hälsan och är viktigt för det gemensamma samhällsbyggandet. 2.2 Forskning och erfarenheter 2.2.1 Allmänt Studieavbrottsproblematiken är komplex och kan inte ges enkla förklaringar. Temagruppen unga i arbetslivet har i en rapport (2013) undersökt vilka orsaker som gymnasieungdomar anger till varför de hoppar av skolan. De främsta skälen till avhopp som ungdomarna anger är: socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt bemötande i skolan. De som avbryter uppger som orsak till avhoppet att de inte har haft så stort intresse för det program de antagits vid, att de trivts dåligt, att de oftare blivit mobbade samt att de inte fått tillräckligt med stöd i sina studier (Skolinspektionen, 2009). Skolinspektionens granskning (2009) visar att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. 2.2.2 Plug In Plug In ger exempel på beprövade metoder kopplat till internationell forskning som kan ge stöd till projektens ansökningar. Plug In bekräftar också framgångsfaktorerna som är avgörande för effektiva insatser:

8(28) bemötande och relationer samverkan inom och utanför skolan tidiga insatser flexibla utbildningar tydliga mål Projektet visar också att det har varit större genomslagskraft i de regioner där insatserna från början fått stöd av rektorerna i deltagande kommuner. Det är också viktigt att insatsen är kontinuerlig och att det genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Att använda sig av flera komponenter för att förebygga avhopp är mycket framgångsrikt. Det som varit gemensamt för de mest framgångsrika är att de alla framhållit bemötandet som den största framgångsfaktorn. Insatserna har också varit lokalt anpassade efter de förutsättningar som funnits på skolan. Arbetet med den psykiska och fysiska hälsan har varit en viktig och naturlig del i många av de stödjande metoderna för eleverna. Några av de metoder som Plug In använt är: - Elevcentrerat arbetssätt (Bemötande och anknytning generellt i metoder) - Elevcoach/case manager (Hjalmar Strömerskolan, Strömsund) - Överlämning grundskola och gymnasiet (Lycksele, Motala) - Språkstöd i språkintroduktionsprogrammen (Lycksele, Samspråka) - Samverkan mellan yrkesintroduktions och nationella program (Linköping) - Multikompetenta team (Första rummet Skellefteå) Det är främst tre områden som återkommande framhävs som viktiga framgångsfaktorer. Anknytning - bemötande, relationer och ett gemensamt förhållningssätt framhålls som de absolut viktigaste framgångsfaktorerna i alla projekt, d.v.s. att eleven ska känna en god anknytning till skolan. Därför är det viktigt att personal får kompetensutveckling kring dessa frågor så att de kan arbeta mer elevcentrerat. En elevcoach har visat sig vara en framgångsfaktor. Tidiga insatser - att tidigt upptäcka vilka elever som har frånvaro, hamnar efter i skolan eller uppvisar andra riskfaktorer. Det förutsätter en god överlämning från grundskolan, en god uppföljning av elever som byter eller avbryter sitt program och varför. En strategi behövs för att hantera elever i riskzonen. Flexibel utbildning - elever önskar en utbildning anpassad efter deras egen nivå. Det förutsätter en flexibel och anpassningsbar läromiljö i skolan eller alternativ läroplats, med stöd i olika former t.ex. praktik, språkstöd, studie- och yrkesvägledning, studieverkstad. Här kan multikompetenta team arbeta kring eleven och resurser kan sättas in utifrån elevens behov. 2.3 Horisontella kriterier 2.3.1 Jämställdhet Den primära målgruppen i denna ansökan är skolpersonal för vilken en analys med avseende på de horisontella kriterierna görs nedan. Den kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande som ingår i denna

9(28) ansökan för skolans personal syftar till att elever ska bli mer motiverade i sitt skolarbete. Eftersom projektets yttre ramar i hög grad styrs av utlysningarnas inriktning kommer projektet att fokusera på relationen elev-lärare/annan skolpersonal. Här kan könsfördelning bland lärarna i kombination med könsfördelningen bland eleverna vara relevant att analysera. Eftersom vi ser att elever som väljer icke-traditionellt lyckas sämre än om det valt något annat, så är det av största vikt att de könssegregerade programmen verkligen får kunskaper kring jämställdhet. Tidigare genomförda projekt visar också att relationen elev-lärare har stor inverkan på hur eleven upplever skolgången. Här kan lärarens könsrelaterade värderingar och beteendemönster spela en stor roll. En del avhopp sker för att eleven är på fel program och vi vet att genusmönster och den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till att eleven är begränsad i sina val av utbildning. En annan aspekt är att beakta hur deltagande i den planerade kompetensutvecklingen fördelas mellan kvinnliga och manliga lärare. 2.3.2 Tillgänglighetsanalys Denna analys avser i detta projekt målgruppen, d.v.s. skolpersonal. Frågeställningen är att se till att uttagningen till att delta i projektet inte innehåller några diskriminerande inslag p.g.a. personernas funktionsnedsättningar av olika slag. Eftersom skolorna är en offentlig arbetsgivare så har den regler som hanterar den fysiska tillgängligheten. Eftersom utbildningen kommer att ske i skolans lokaler så kommer projektet inte att fokusera på denna del. Fokus kommer därför att ligga på tillgängligheten avseende psykiska och kunskapsmässiga hinder. Det kan t ex handla om personal med bristande kunskaper i svenska språket (modersmålslärare), personer med traditioner/kulturer/ fördomar/rädslor som hindrar deltagandet eller kunskapsinhämtandet. En annan grund kan vara överansträngning och stress som bidrar till att man vill avstå deltagande. Då dessa hinder inte är lätta att hantera eftersom de är kopplade till en individuell problematik och befintlig struktur på varje arbetsplats, kan en djupare analys behöva göras i tillsammans med rektor inför utbildningsstarten. Ovanstående aspekter kommer att analyseras djupare under planeringsfasen tillsammans med skolorna. Det ingår i projektledningens ansvar att se till att en sådan analys görs och att detta finns med i genomförandet och i upphandling av extern aktör. 2.3.3 Icke diskriminering Diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjudet enligt svensk lag. Trots detta vet vi att sådan diskriminering förkommer mellan skolpersonal och mellan skolpersonal och elever. I analys- och planeringsfasen får varje skola göra en djupare analys.

10(28) 2.3.4 Regionalt projekt Utifrån de erfarenheter, utmaningar och utvecklingsbehov som framgår av de studier och strategier om Dalarna som presenterats ovan, den sammanställda forskningen samt från de erfarenheter som gjorts inom ramen för Plug In kan vi konstatera att följande är viktigt för ett regionalt projekt som ska förhindra avhopp: Att arbetet genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt och inkluderar hela organisationen. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. Att ledningen är engagerad och modig Att målen för arbetet är tydliga Att eleven är i centrum och delaktig i sin egen utveckling Att lösningarna är flexibla och att eleven följs upp regelbundet och får återkoppling Att en mix av arbetssätt och metoder är mest framgångsrikt Att utvecklingsarbetet följs upp systematiskt. Att skapa och ha goda relationer mellan skolpersonal och elever, med bemötande och respekt, är en avgörande faktor för lärandet och särskilt för de elever som har svårigheter och/eller ligger i riskzonen att hoppa av skolan. Detta är centralt i ett främjande och förebyggande arbete. Om fler lyckas med sin skolgång så görs både en vinst på det personliga planet och en betydande samhällsekonomisk vinst. Om 38 elever i Dalarna (10 %) av de som riskerar att hamna i utanförskap istället lyckas, så blir den samhällsekonomiska vinsten också 10 %, alltså 600 miljoner kronor per årskull. Den visar en socioekonomisk kalkyl - vi har inte råd att låta bli Nationalekonomen Ingvar Nilsson, med kollegor, har under många år arbetat fram en kalkylmodell om vad det kostar att inte motverka ett utanförskap. Det gäller att skapa en medvetenhet, hos personal och elever, om de skillnader som görs pga kön, etnicitet och funktionshinder, och vilka behov som skolorna har svårt att möta. Det finns skäl att fundera över hur man ska arbeta för att motverka de fakta som visar att män, elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem och elever som gör icke-typiska studieval presterar sämre. Rapporten Samordnande förstudie Östra Mellansverige (Öhman-Sandberg m.fl., 2014) tar sin utgångspunkt i insatser som är riktat mot tre olika målgrupper: främjande, förebyggande och åtgärdande arbete: 1. Främjande arbete riktar sig till alla ungdomar i skolan, även de som inte löper risk att hoppa av. 2. Förebyggande arbete riktar sig till ungdomar som bedöms löpa risk att hoppa av skolan. 3. Åtgärdande arbete riktar sig mot ungdomar som har hoppat av gymnasiet utan fullständiga betyg. Detta projekt fokuserar på nr 1 och 2 medan Plugga klart 2 fokuserar på nr 2. I denna utlysning/ansökan ska insatserna fokusera på kompetensutveckling för skolpersonal i syfte att motverka skolavhopp.

11(28) 3 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Region Dalarna har erfarenheter av att framgångsrikt leda, driva och genomföra regionala socialfondsprojekt sedan 2010, med Unga till arbete - W18-24, Förstudien Tillväxt för alla samt implementeringsprojektet Implementering integration. Regionförbundet kommer att rekrytera kompetens från skolområdet till projektet. Det finns hög kompetens kring jämställdhet och tillgänglighet på Region Dalarna genom olika projekt. Kommunernas skolor har kunskap och erfarenhet av att arbeta med att motverka skolavhopp. Det finns kunskaper på Region Dalarna från nationella projektet PlugIn, genom att ha följt projektet, gjort flera studiebesök och deltagit i erfarenhetsträffar. Där kommer projektledningen att följa det nya PlugIn 2 som är på gång. I förstudien Tillväxt för alla gjordes dessutom en delförstudie kring möjligheterna att göra ett PlugIn-projekt i Dalarna. Unga till arbete, som Region Dalarna drivit i över 5 år, har varit framgångsrikt, dvs 2800 deltagare har gått igenom programmet med gott resultat. Den främsta framgångsfaktorn har varit utvecklandet av ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som genomsyrat alla kursledare samt projektledningen. Vägval Framtid, VBU i Smedjebacken/ Ludvika och Arenan Academy i Falun är två insatser i Dalarna, där största målgruppen varit elever som hoppat av sina gymnasiestudier. Arenan Academy framhåller i sin slutrapport att den bästa lösningen är om alla avhopp för unga under 20 år kan förhindras. Vägval Framtid framhåller vikten av ett förebyggande arbete och att personalens empati och kompetens betyder mycket för dessa elever. De menar också att det finns många gamla strukturer som försvårar hela processen att återgå eller stanna i utbildning.

12(28) 4 Syfte och mål 4.1 Syfte Att minska studieavbrotten i gymnasieskolorna i Dalarna genom att personalen får en ökad kunskap och fler verktyg så att de kan bidra till att färre ungdomar lämnar skolan i förtid. 4.2 Resultatmål Mål 1: Minst 80 % av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling, (minst 75 av 100 poäng). Poängen bygger på cirka 10 frågor. (Tas fram genom utvärderingsenkäter) Mål 2: Minst 60 % av personalen anser att de har förändrat sitt arbetssätt gentemot eleverna, så att det främjar inkludering, jämställdhet och ickediskriminering. (Tas fram genom enkäter, ½ år efter genomförd kompetensutveckling) Mål 3: Minst 90 % av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling (minst 75 av 100 poäng). Poängen bygger på cirka 10 frågor. (Tas fram genom enkäter.) Mål 4: Minst 600 skolpersonal ska ha deltagit i kompetensutvecklingsinsatsen Mål 5: Könsfördelning bland deltagarna ska vara lika som bland skolpersonalen totalt på varje skola vid terminens början. Mål 6: Minst 10 % av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till jämställdhetsproblematik (inkl. icke-diskriminering) Mål 7: Minst 5 % av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till tillgänglighetsproblematik. All statistik och resultat ska vara könsuppdelad. 4.3 Projektmål Mål 1: Att 70 % av skolorna kommer att delta i projektet (av de som anmält intresse under ansökningsfasen). Mål 2: Att nå minst 600 skolpersonal med kompetensutvecklingsinsatser.

13(28) 5 Målgrupper i projektet och involvering av dessa Målgruppen är lärare och annan skolpersonal som arbetar med skolungdomar inom de kommunala gymnasierna (12 st) och högstadier (15 st). Insatserna är i huvudsak kompetensutveckling inom förhållningssätt inkluderat jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering samt verksamhetsutveckling. Dessa insatser ska i sin tur komma eleverna tillgodo så att färre elever hoppar av skolan. Varje gymnasieskola som är med, väljer ut den personal som ska prioriteras i detta projekt. Där ska hänsyn tas till den funktion personalen har samt vilka program som har de flesta avhoppen. Vi vet att de yrkesförberedande programmen har fler avhopp än andra och i de flesta fall även IM (Introduktionsprogrammen, f.d. IV). Elevhälsovården, SYV och specialpedagoger bör också prioriteras, eftersom de ofta är involverade i de elever som riskerar att hoppa av. Varje högstadieskola som är med i projektet, väljer ut den personal som arbetar med de elever som går i årskurs 9. Här måste vi vända oss till all personal (som har elever i åk 9) eftersom de elever som riskerar att hoppa av, finns i alla klasser. Fördelningen kvinnor och män inom grundskolans år 7-9 är i Sverige 35 % män och 65 % kvinnor (enl. Skolverket). Vi har räknat med samma fördelning i Dalarna. Fördelningen kvinnor och män i gymnasieskolan är: 49 % är kvinnor (enligt Skolverket Siris). Efter de kontakter vi haft med skolorna så beräknar vi att vi kan nå 40 % av dessa 1500 personer, vilket är 600 personer. De medverkande gymnasieskolorna beräknas ha cirka 600 personal och de medverkande högstadierna ha cirka 400 personal. Av dessa 1000 personer beräknas max 600 personer få plats i projektet. Personal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget. Det förekommer ingen målgruppskonkurrens med Plug Ins nya projekt. Vi har haft kontakt med Gunnar Andersson på SKL. Däremot kan det vara bra att kunna nyttja utbildningar, erfarenheter mm som kommer fram från det nya Plug In. Eftersom vi vänder oss enbart till skolpersonal som är anställda i skolorna så finns det ingen risk att det kommer med någon annan som inte arbetar med ungdomarna i skolan. 6 Tillvägagångssätt genomförande av projektet 6.1 Inledning Detta genomförande kompletterar genomförandet i ansökan Plugga klart 2, vilken fokuserar på att identifiera och stödja riskelever, dvs insatser till skolungdomar. Utvecklingsarbetet fokuserar på personalens och skolans förhållningssätt och bemötande, för att de ska kunna ge ett bra motiverande stöd till eleverna.

14(28) I utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget. Det är av största vikt att samordna projektets insatser med befintliga insatser så att det inte blir parallella spår. Utifrån vad som presenterats i problemanalysen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som ska ingå inom ramarna för denna ansökan: Utbilda skolpersonal, genom kollegialt lärande, kring förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering integreras. Verksamhetsutveckling, avseende förhållningssätt och bemötande Processtöd till rektorer inom utvecklingsområdet. Vår definition av verksamhetsutveckling är att en förändring sker i organisationen för att uppnå ett eller flera fastställda förändringsmål. Vår syn på kompetensutveckling är att denna är ett medel för att åstadkomma en önskad förändring i verksamheten. Att tillsammans lära sig ett gemensamt förhållningssätt och bemötande leder troligtvis till förändringar i verksamheten, som t ex att det blir färre ungdomar som riskerar att hoppa av skolan. Projektet är inte ordinarie verksamhetsutveckling. Kollegialt lärande, lärande i grupp, dvs. i arbetslag, ger en större effekt i verksamheten än individuella insatser, när det gäller effekten av ett gemensamt förhållningssätt. För att ta hand om det kollegiala lärandet behövs ett stöd för rektorerna som ska föra processen vidare. Processtödet för rektorer ingår i projektledningens arbetsuppgifter. Erfarenheterna från Plug In-projekten är att de skolor som har haft rektor/skolchef med i arbetet, har nått större effekter när det gäller att minska skolavhoppen. Därför är det en framgångsfaktor att stödja rektor i kompetensutvecklingsprojektet så att arbetet kan koordineras med övriga arbetet på skolan. Att utveckla ett gemensamt förhållningssätt är det som ger en varaktig effekt. Detta framgår bl.a av de Plug In-projekt som framhäver bemötandet som en av de största framgångsfaktorerna. Mobbing är en stor del av grundorsakerna till avhopp (enligt Tema Ungas rapport från 2013:2). I projektet kommer det att läggas stor tonvikt på förhållningssätt och bemötande, (där tydliggörande av normer och värderingar ingår). Genom att personalen får verktyg för att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, ökar möjligheterna för att måendet kommer att bli bättre, samt mindre mobbning. Vilket i sin tur leder till färre avhopp. Det ska ges möjligheter för skolorna att genomföra utbildningsinsatserna utifrån lokala förutsättningar och behov. Ett gediget förankringsarbete på skolorna är en förutsättning för att ett Dalarnas Plug In -projekt ska vara möjligt. 6.2 Analys 6 månader Analysfasen bedrivs först som regiongemensamma aktiviteter för att sedan övergå till en egen analys för varje deltagande skola. 6.2.1 Regiongemensamt analysarbete: Syfte/mål: Att beskriva och planera för det stöd som den regionala projektgruppen ska ge de deltagande skolorna. Att beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet,

15(28) tillgänglighet och icke-diskriminering integreras. Att upphandla utbildnings- och stödinsatser. Aktiviteter: (jan-mars); Konfigurera styrgrupp och ev. andra arbetsgrupper. Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet. Konkretisera utvärderingsuppdraget och beställa till ESF centralt eller göra en egen upphandling. Informera Region Dalarnas direktion på ett av vårens möten om projektet (mars-juni). Skapa informationsmaterial för hemsidan. Förfina och justera budgeten. 6.2.2 Tillsammans med skolorna: - Göra en fördjupad problemanalys. - Göra en detaljerad jämställdhetsanalys som ska ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för icke-diskriminering och tillgänglighetsområdet. - Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering integreras, som underlag för upphandling. - Göra en planering av projektet och kartlägga resp. skolas deltagande och vilka personalgrupper som ska medverka. - Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna. - Fastställa budget. - Arbeta igenom resultatmål och indikatorer. - Fördjupad riskanalys. 6.2.3 Analysarbete för deltagande skolor: Syfte/mål: Att ta fram en lokalt anpassad aktivitets- och utbildningsplan för genomförandet. Aktiviteter: Planering av genomförande (maj-juni). 6.3 Genomförande 6.3.1 Regiongemensamt genomförande: Syfte/mål: Att den regionala projektgruppen ger adekvat stöd till de deltagande skolorna. Att den regionala projektgruppen tillsammans med upphandlade stödresurser genomför kompetensutvecklingsinsatser för berörda skolor enligt deras genomförandeplaner.

16(28) Aktiviteter: Projektgruppen ska stödja de deltagande skolorna i sitt utvecklingsarbete under hela projekttiden. Inledningsvis handlar det om att se till att arbetet startar ute på skolorna och att sprida erfarenheter mellan skolorna. Projektledningen följer kontinuerligt kunskapsutvecklingen nationellt för att kunna föra kunskapen vidare ut till skolorna. Uppföljning och utvärdering. 6.3.2 Genomförande för deltagande skolor: 6.3.2.1 Syfte/mål: Att genomföra kompetensutveckling enligt den lokala planen. Här kan det vara möjligt för skolan att de program, som har stora avhopp, får ett större processtöd. 6.3.2.2 Aktiviteter: Kompetensutveckling/processtöd i större och mindre grupper. Stöd i arbetslagen. Processtöd för rektor. Kompetensutvecklingen ska även inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Projektet ska ge löpande stöd/kompetensutveckling inom jämställdhet och normkritik, för att diskutera hur personal kan gå vidare i arbetet med eleverna med fokus på jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering. Erfarenheterna från På lika villkor, som bedrivits mest i Falu kommun, kommer att ligga till grund för detta. Exempel på upplägg Exempel på hur insatsen skulle kunna genomföras för den personal som inte har deltagit i någon större satsning gällande förhållningssätt och bemötande: Insatsen ska skräddarsys efter skolans behov och tidigare satsningar. Utbildningen kan bestå av två heldagar plus två tillfällen à två timmar vardera. Utbildningen syftar till att ge insikter och kunskap i ett ledarskap baserat på ett gemensamt bemötande och förhållningssätt gentemot varandra i medarbetarskapet och i mötet med elever, föräldrar och andra samarbetspartners. Utbildningen skall ge en kunskap om och förståelse för på vilket sätt mitt sätt att vara påverkar den jag möter och hur jag genom ett medvetet bemötande och förhållningssätt kan säkerställa att jag möter varje individ där den befinner sig, med respekt och kunskap. Utbildningen ska vidare ge kunskap om och förståelse för hur man arbetar med empowerment i praktiken och hur jag tillsammans med mina kollegor medvetet kan påbörja ett arbete som syftar till ett gemensamt bemötande och förhållningssätt i ett arbetslag/organisation. Innehåll 2-dagarsutbildningen: Vad är gemensamt förhållningssätt? Koppling till andra insatser Självbilder Bekräftelse, villkorlig och ovillkorlig Tanke-känsla-handling Passiva system Lösningsfokuserat vs problemorienterat Kommunikationsnycklar Jag-tillstånd Meta-/elementnivåer i kommunikation Symmetriska och asymmetriska konflikter Två tillfällen * 2 tim:

17(28) Utifrån ett jämställdhets- och normkritiskt synsätt reflektera över och arbeta fram ett förhållningssätt som skapar empowerment hos både elever och kollegor. Detta utifrån de befintliga system och strukturer som råder samt de verktyg som förskaffats under de två första dagarnas utbildning. Under utbildningsdagarna varvas föreläsningsavsnitt med övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte. 6.3.3 Övriga aktiviteter under genomförandet Regional konferens i januari 2017, för att sprida information kring upplägg, innehåll, möjligheter och brister i projektet. Nätverksträffar en per termin för ansvarig på skolan. Utvärderingsseminarier, 1 gång per läsår med skolans ansvariga. Styrgruppsmöten 3 per år. Handledning/planering för projektledningen, där ansvarig från Region Dalarna är med 2 gånger per termin. Fördjupning i de horisontella kriterierna för projektledningen och styrgruppen, senast 30 juni 2016. 6.4 Avslutsfasen Syfte: Att projektledningen knyter ihop projektet, sammanställer resultat/statistik och dokumenterar tillsammans med utvärderaren. Analysen delges ansvarig på Region Dalarna samt Region Dalarnas direktion. Att information finns tillgänglig på hemsidan och hos de skolor och kommuner som deltagit. Mål: Projekt- och utvärderingsrapport klara senast den 20 december 2018.

18(28) 7 Samverkanspartner, intressenter och styrgrupp Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. 7.1 Samverkanspartner Samverkanspartner är de deltagande skolorna i kommunerna, uppskattningsvis 12 gymnasier och 15 högstadieskolor. Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. Förarbetet till projektet är förankrat i kommunerna genom den förstudie som gjordes under 2014, Tillväxt för alla. Under hösten 2014 involverades Gysam (gymnasiesamverkan) i förstudien och där finns ansvariga för gymnasierna. Dessutom togs under våren 2015 kontakt med gymnasieskolorna i norra resp. södra Dalarna samt tre högstadieskolor. Under augusti månad har brev skickats till ansvariga för skolan i respektive kommun, med en förfrågan om deltagande i projektet. Telefonsamtal är också genomfört med dessa personer för att ytterligare förklara intentionerna med projektet. I Dalarna finns kommunala gymnasieskolor med nationella program för alla kommuner. Skolorna kommer att erbjudas deltagande i projektet. Dessutom kommer max 15 högstadieskolor att delta i projektet. Tre av dessa skolor fanns med redan under Förstudien Den stödjande skolan (2014). Under analys- och planeringsfas kommer samtliga skolor att få besök av projektledningen för att varje skola ska kunna göra en bra kartläggning av sina behov gällande kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande, i syfte att få färre elever som hoppar av skolan. Upphandlad organisation kommer att aktivt delta i analys och planering i berörda arbetslag, med kompetens gällande förhållningssätt och bemötande, med ett genusperspektiv. 7.2 Intressenter Intressenterna är bl.a. Region Dalarnas direktion Gysam, gymnasiesamverkan för 11 kommuner Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Föräldrar Intressenterna kommer löpande att informeras om projektet och vid behov inbjudas till arbetsmöten. I Gysam ingår 11 av Dalarnas 15 kommuner. Man samarbetar så att alla som ska söka till gymnasiet i samverkansområdet kan välja fritt bland gymnasieutbildningarna som finns i de elva kommunerna. En viktig del i Gysams arbete är kvalitetsarbetet. (Fokus ligger på arbetssätt som kan användas generellt och göra skillnad i vardagen, både för lärare och elever. Arbetet skall vara ett stöd för de enskilda skolorna att nå en ökad måluppfyllelse och att genomströmningen av elever ska öka.) Arbetsförmedlingens roll är att vara med i styrgruppen. De är intresserade av att vara med och följa ett regionalt projekt som bidrar till att fler elever pluggar

19(28) klart, eftersom ungdomar utan fullföljt gymnasium utgör en större del av ungdomsarbetslösheten. 7.3 Styrgrupp Hans Pontusson, chef för enheten Tillväxt Repr. från Gysam Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef) Kommunrepresentant (kommunchef eller förvaltningschef) Projektledare från Plugga klart 1, föredragande Beredningsorgan inför direktionen kommer att beröras av aktuellt projekt. 8 Riskanalys Risk: Att rektor inte engagerar sig i projektet Åtgärd: Projektledningen motiverar rektorn att bli involverad även om hen inte är delprojektledare. Ordna träffar för rektorerna. I värsta fall får skolan avvakta deltagandet i projektet. Risk: Att det blir färre skolor som deltar än i ansökan Åtgärd: Projektledningen genomför ett motivationsarbete (till direktion, styrgrupp och skolor). Om det blir färre skolor som deltar så får de som är anmälda mer resurser eller så kan fler högstadieskolor bjudas in. Risk: Att de anmälda skolorna inte kan vara med på gemensamma aktiviteter Åtgärd: Projektledningen genomför ett motivationsarbete till skolorna. Risk: Att styrgruppen inte engagerar sig Åtgärd: En viktig punkt på första mötet är att tydliggöra styrgruppens roll. Utbilda styrgruppen mera. Risk: Svårt att rekrytera kompetent personal till projektledningen Åtgärd: Diskutera med ledning och politiker på Region Dalarna innan rekrytering. Risk: Att skolorna inte har möjlighet att lägga ner tid för kompetensutveckling Åtgärd: Att skolan är med i analys- och planeringen och att insatserna skräddarsys på varje skola så att de integreras i det övriga utvecklingsarbetet. Då får vi bjuda in fler högstadieskolor. Det finns ett intresse på högstadieskolorna för projektet. Risk: Att skolor inte har råd med avgiften för kurserna Åtgärd: Söka annan medfinansiering eller avbryta projektet. Om enskilda skolor inte kan delta så får vi aktualisera frågan om ytterligare regional medfinansiering i direktionen på Region Dalarna Risk: Bristande måluppfyllelse Åtgärd: Vidta korrigerande åtgärder med resp. ansvarig skola samt se över uppföljningsrutinerna samt analysera om vi satt för höga mål eller om insatserna ska styras upp ytterligare samt kontinuerlig uppföljning. Vi får analysera om vi satt för höga mål eller om insatserna ska styras upp ytterligare samt kontinuerlig uppföljning.

20(28) Risk: Att personalen inte engagerar sig i projektet Åtgärd: Projektledningen stödjer rektorn i hens motivationsarbete. Risk: Bristande hantering av de horisontella perspektiven Åtgärd: I uppföljningsarbetet säkra att hantering sker enligt plan och vidta adekvata åtgärder. Att utvärderaren har som uppgift att följa detta. 9 Resultat och effekter 9.1 Resultat och effekter utifrån en programteori Region Dalarna har valt att arbeta med programteori för att tydliggöra för de aktörer och personer som är involverade i projektet vad som ska åstadkommas och dels för att kunna presentera projektets förväntade resultat och effekter på individnivå såväl som på organisations- och projektnivå. Programteorin ger också ett bra underlag för att ta fram uppföljningsbara mål. En programteori kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera och vilka resultat och effekter som är intressanta att följa upp. I programteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka resultat och effekter för olika målgrupper på kort och på lång sikt enligt följande modell: 9.2 Resultat och effekter hos deltagarna I projekt är den primära målgruppen skolpersonal. Insatserna för målgruppen syftar till att ge eleverna styrka och motivation att plugga klart och fullfölja sina studier. I bifogade dokument, bilaga 7-10 presenteras programteorier som beskriver hur projekten förväntas påverka målgrupperna. Den första programteorin, som illustreras i Bild 4, bilaga 7, visar vilka resultat och effekter som uppnås hos målgruppen unga om man arbetar förebyggande och ger personal möjlighet att utveckla sina kompetenser. Programteorin anger alltså resultat och effekter för målgrupperna och vilka förändringar som behövs på organisationsnivå. Nedan finns också angivet några exempel på uppföljningsbara mål. Dessa är framtagna utifrån vad som står i programteorierna. Det finns också exempel på indikatorer.

21(28) Bild 4 - Övergripande programteori på organisations- och individnivå Bilaga 7 Olika insatser Kompetensutveckling av skolpersonal Om ungdomars situation och motivation Förhållningssätt, bemötande och relationer som har ett intersektionellt perspektiv Verksamhetsutveckling med skolpersonal och Processtöd till rektor Diskriminerande strukturer förebyggs Förbättrad undervisning Förstärkt mentorskap Ökad motivation Stärka/bygga relationer/förbättrat förhållningssätt Elever får indirekt lika förutsättningar att lyckas i skolan Ökar sin självtillit Får bättre vuxenrelationer Stärker anknytningen till skolan Skolpersonal får kunskaper, insikter och ökad kompetens Bättre studieresultat Ökad skolnärvaro Minskat antal avbrott i skolan Ungdomarnas anställningsbarhet ökar Ungdomsarbetslösheten i regionen minskar Resultat på organisationsnivå Resultat på individnivå Att skolpersonal (och elever) har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering och dessutom kompetens att använda dessa kunskaper är avgörande för att kunna skapa lika förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Det blir bättre förutsättningar att skolorna på ett medvetet sätt kan erbjuda rätt stöd utifrån en välgrundad analys som också utgår från ett intersektionellt perspektiv, d.v.s. att man tar hänsyn alla behov en individ har. Utvecklingsarbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. 9.3 Programteori för planerade insatser KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL FÖRÄNDRING PÅ ORGANISATIONSNIVÅ Bild 10, bilaga 9 Verksamheten utvecklas genom att arbetssätt som främjar inkludering, jämställhet och icke-diskriminering förbättras. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från skolorna vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING Bild 9, bilaga 8 Kompetensutveckling av personal kring frågor om jämställdhet och icke-diskriminering leder till att skolpersonalen blir mer medveten om huruvida olika stöd ges till eleverna t.ex. på grund av kön eller

22(28) etnicitet. På det sättet hamnar elevens behov i fokus och analyser och slutsatser utgår från flera kategorier (kön, etnicitet, funktionshinder etc.) och hur dessa samverkar. Detta skapar i sin tur ökade möjligheter för lika förutsättningar att lyckas i skolan vilket motverkar strukturell diskriminering. Mål och indikatorer exempel: Den skolpersonal som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och icke-diskriminering Indikator; exempel på vad en skolpersonal är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan, exempel på hur en skolpersonal har förändrat sitt beteende och sitt arbetssätt 10 Hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. (Projektresultat, metod och tidplan) När det gäller metoder i projektet, se mer under föregående rubrik och om det gäller metod för uppföljning läs även där under föregående rubrik kring de olika programteorierna. Bild 11 i bilaga 13, illustrerar hur man arbetar i projektet genom att pröva (för personalen) nya arbetssätt, hur dessa följs upp, utvärderas och dokumenteras. Ett lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan skolor/verksamheter som arbetar med samma målgrupp bidrar till förbättring och utveckling. På det sättet formas och formuleras evidensbaserade modeller och arbetssätt som kan implementeras och spridas. Verksamheten utvecklas och beprövade metoder för hur man motverkar avhopp finns och används. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. Erfarenhet från tidigare programperioder och forskning visar att det inte räcker med att lyckas väl i en verksamhet genom projekt. I de bästa av världar förändras verksamheten även på lång sikt och efter projekttiden, men ofta återgår verksamheten till gamla rutiner så snart pengarna är slut. För att resultaten från ett projekt ska vara hållbara över tid behöver många aktörer på flera nivåer vara engagerade genom ett aktivt delegerat ägarskap, utveckling i riktning mot en delvis delad vision, kunskap om innehållsfrågan samt behovsstyrd efterfrågan (Öhman-Sandberg, 2014). Exempel på viktiga aktörer i detta projekt är anställda i skolan och samarbetspartners på kommunal nivå t.ex. socialförvaltning, lokal arbetsförmedling, kulturförvaltning, fritidsverksamhet och andra ideella verksamheter. Vidare är engagemanget från kommunledning och inte minst den regionala nivån av största vikt. Även den nationella nivån är viktigt t.ex. Skolverket och SKL genom Plug In 2.0 samt Plug Innovation. Effekter måste uppstå på alla dessa nivåer för att projektets resultat ska kunna bidra till långsiktiga effekter. På Bild 12 i bilaga 14, visas ett exempel på vilka insatser som krävs på olika nivåer för att kunna uppnå effekter på olika nivåer.

23(28) Mottagare för resultatet är i första hand skolor, rektorer, Skolverket, ESF-rådet. Detta projekt syftar inte enbart till att förändra och förbättra den verksamhet som arbetar med målgruppen i skolan utan den syftar också till att skapa varaktiga strukturer som kan förmå att ge fortsatt stöd till dessa verksamheter. Syftet med satsningen är att verksamheterna ska lyckas i sin gärning inte bara med deltagarna i projektet utan också i framtiden då utvecklingsmedel från Europeiska socialfonden inte finns till hands. Att skapa sådana hållbara strukturer handlar bland annat om att Region Dalarna behöver bygga upp en struktur så att de kan utgöra ett väl fungerande stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Det handlar om att uppmärksamma nationella riktlinjer och policys som påverkar verksamheterna negativt och positivt genom en systematisk kunskapsuppbyggnad och ett väl fungerade samarbete och dialog med Sveriges kommuner och landsting (Plug In 2.0 samt Plug Innovation), Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Mål och indikatorer - exempel Vid projektets slut finns det beprövade metoder som motverkar avhopp på de skolor som deltagit i projektet. Indikatorer: Metoder är dokumenterade, rutiner finns, skolpersonal beskriver upplevd förbättring, elever beskriver upplevd förbättring Vid projektets slut har andra skolor visat intresse för att lära av de skolor som deltagit i projektet. Indikatorer: skolor som hört av sig, skolor som deltagit i spridningskonferenser eller andra sammanhang 11 Uppföljning av projektets resultat och effekter. Att följa upp projektets resultat och effekter är avgörande för att kunna utveckla metoder som bygger på evidens. Det är inte rimligt att utveckla och implementera arbetssätt som inte tydligt visat sig ge förväntade effekter. Utifrån de programteorier som presenteras ovan kommer mål att tas fram på effektnivå och indikatorer att utvecklas så att måluppfyllelsen kan mätas. För att projektets utveckling ska kunna följas och det ska finnas underlag för styrgruppen och projektgruppen att göra förbättringar under projektets gång kommer även insatsernas resultat att följas upp. Det kan handla om hur skolpersonalen bedömer att de fått ny kunskap genom kompetensutvecklingen de deltagit i, om de fått nya insikter, förändrat sitt arbetssätt etc. När indikatorerna väl är framtagna återstår en bedömning av hur dessa data ska samlas in. Vi utgår från att det mesta samlas in och analyseras av oss som arbetar i projektet, t.ex. socialfondens indikatorer som ska rapporteras till SCB men en del data kan komma att samlas in av utvärderaren. Det är därför av yttersta vikt att utvärderaren arbetar nära projektet och under hela projekttiden. Ett nära samarbete med Pluginnovation är också en självklarhet. I de fall där Pluginnovation redan tagit fram relevanta indikatorer kommer vi att använda oss av dem. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens och resurser för att göra. All statistik kommer att delas upp efter kön. Dessutom är det av största vikt att ha ett intersektionellt perspektiv i uppföljningen av metoderna. Målen för jämställdhet kommer att följas upp på liknande sätt som övriga resultat- och projektmål. Åtgärder vidtas vid bristande uppföljning eller bristande måluppfyllelse.

24(28) Uppföljningen har, som nämnts ovan, två syften. Det ena handlar om att få underlag för att bedöma insatsernas effekter och därmed om de skapar ett sådant värde att man kan implementera dem. Det andra syftet är att använda uppföljningsdata till att lära tillsammans. Detta lärande behöver ske hos alla aktörer, på alla nivåer men också mellan aktörer och mellan nivåer. Det kommer vara en utmaning att gå från en vanlig projektorganisation till en satsning som ställer helt nya krav på strukturpåverkan. Lärandet är avgörande för att detta ska lyckas. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Det gäller att skapa lärandeformer som inte enbart bidrar till individens kunskapsutveckling utan också till verksamhetens utveckling t.ex. genom kollegialt lärande. Det är inte enbart personal i skolorna som har behov av att lära. Även projektledare, styr- och ledningsgrupper behöver lära. Det kan handla om projektledarskap eller processledarskap eller om hur en styrgrupp/ledningsgrupp behöver arbeta för att kunna vara strategisk och skapa hållbara effekter. Med lärande menar vi att projektledning och styrgrupp behöver vara aktiva i projektet när det gäller att reflektera, diskutera och utifrån detta lärande styra och vid behov justera i projektet. Detta är inte en enskild utbildning utan en beskrivning av en aktiv projektledning. Verksamheter som inte deltar i projektet kommer att vilja lära. Både de som finns i regionen och utanför, nationellt såväl som internationellt. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens, erfarenheter och resurser för att göra. Dessutom kommer kvartals- och lägesrapporteringar att göras enligt mallar. 12 Hur utvärdera projektets resultat och effekter (tidplan och form för avrapportering) Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap både till intressenter som är direkt involverade i projektet och till andra intressenter som kan ha nytta av resultaten, inte minst ESF-rådet. Det innebär att utvärderingen behöver ha fokus både på resultat och på process. De övergripande frågeställningarna som utvärderingen ska besvara är alltså hur projektets arbetsprocesser fungerar, i vilken utsträckning som projektet uppnår sina mål och hur arbetet i projektet påverkar måluppfyllelsen. Inte minst är det viktigt att studera hur projektet bidrar till utlysningens mål. Utifrån programteori-modellen kommer projektledningen att utarbeta indikatorer på de resultat och effekter som angivits i de presenterade programteorierna i denna ansökan. Eftersom syftet med projektet handlar om utveckling måste man vara uppmärksam på att programteorin inte hindrar och stänger möjligheterna för projektet att arbeta kreativt och innovativt. Programteorin ska utgöra ett verktyg för att skapa struktur i projektets alla pågående processer. Precis som beskrivits ovan bidrar utvärderingens datainsamling både till att kontrollera om mål och resultat uppnåtts och till att utveckla projektet. Processerna i projektet är viktiga att följa för att skapa förutsättningar för utveckling och underlag för förbättringar under tiden som projektet pågår.

25(28) Utvärderingen ska både planeras och genomföras i samverkan med de intressenter som på olika sätt är involverade i satsningen och som har nytta av utvärderingsresultaten. Eftersom satsningen är komplex och förväntas uppnå resultat och effekter på flera nivåer individ-, organisations- och projektnivå är det en mångfald av intressenter som på olika sätt ska involveras målgruppen, utförarna, projektledare, styr- och ledningsgrupper och inte minst aktörer som representerar viktiga samhällsfunktioner såsom skola, SYV, skolhälsovård, socialtjänst, arbetsförmedling, ESF-rådet, SKL, Skolverket etc. För att utvärderingen ska kunna bidra till utveckling i projektet på alla nivåer kommer resultaten från datainsamlingen fungera som underlag för reflektion vid analys- och utvärderingsseminarier. Det är ett forum där utvärderare och representanter från projektet (t.ex. styrgrupp, projektgrupp, projektledning) gemensamt tar fram ny kunskap. På det sättet kan utvärderingen utgöra ett stöd för vidareutveckling av projektet och ett organisatoriskt lärande om hur utvecklingsarbete kan organiseras mer hållbart. Vid dessa tillfällen blir datainsamlingen utgångspunkt för ett ömsesidigt lärande mellan verksamhetens intressenter och ska bidra till att deltagarna (intressenterna) får tillfälle att stanna upp från vardagens sysslor och reflektera. Det blir som en slags störning där deltagarnas invanda tanke- och handlingsmönster bryts, och nya, alternativa lösningar skapas vilka i sin tur ska kunna bidra till nödvändiga förändringar och utveckling av projektet. Denna form av utvärdering en så kallad teoribaserad lärande utvärdering bygger alltså på att utifrån en genomtänkt programteori både störa och stödja den verksamhet som utvärderas. Se Bild 13 i bilaga 12. Det är viktigt att styrgruppen ställer krav på att utvärderingen håller hög kvalitet. En central utgångspunkt blir därför är att säkerställa validiteten (tillförlitligheten) i mätningarna. Ett sätt att öka validiteten är att använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder, t.ex. enkäter och intervjuer. Oavsett vilka data som samlas in för att studera måluppfyllelse eller hur arbetsprocesserna fungerar ska kvalitén stå i fokus. Lika viktigt är det att utvärderingen säkerställer att de intressenter som på olika sätt kan ha nytta av utvärderingsresultaten får tillfälle att ta del av dem och att diskutera slutsatser. I ansökan finns exempel på målformuleringar samt exempel på indikatorer för dessa mål. För att utvärderingen ska kunna studera måluppfyllelse är det viktigt med en systematisk uppföljning. Detta kan genomföras i samverkan mellan utvärderaren och den/de i projektet som ansvarar för uppföljningen. En del data bygger på statistik, annan på enkäter och intervjuer eller fokusgrupper. För att fördjupa kunskapen om något område t.ex. en arbetsmetod kan fallstudier genomföras på en eller flera skolor. Utvärderingen utformas efter vilket syfte den ska ha och vilka frågor som ska besvaras. Tidplan och form: Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per termin för projektledning och styrgrupp Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per år med skolornas kontaktpersoner.

26(28) 13 Resursplanering 13.1 Resurser Fysiska resurser: Lokaler mm står skolan för, och detta tas ej upp i ansökan Personella resurser: Region Dalarna: Projektledning finansieras helt av projektet och består av cirka 1,25 personal: 1 projektledare (100 %) 1 ekonom/administratör (20 %) 1 kommunikatör (5 %) Resurser för kompetensutveckling kommer att upphandlas. Kommunerna: Kontaktperson/ansvarig på skolan deltar utan esf-finansiering. Tidrapportering kommer att ske på esf-mallarna av all personal som deltar i projektet. Mångårig erfarenhet från W18-24 gör att rutinerna kommer att implementeras på ett effektivt sätt direkt och följas upp av ekonomen. 13.2 Tid- och aktivitetsplan Förankring och information på resp. skola jan-mars 2016 Styrgruppsmöte, feb 2016 (och i fortsättningen var 4:e månad) Politisk förankring i Region Dalarnas ledning inkl direktionen, feb 2016 Tillsammans med skolorna, cirka 30 besök: - Fördjupad problemanalys, jan-mars. - Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering integreras, jan-mars. - Detaljerad jämställdhetsanalys som kommer att fördjupas och ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för icke-diskriminering och tillgänglighetsområdet. Mars-maj 2016. - Planering och kartläggning av de områden som resp skola ska delta i, och vilka personalgrupper de ska arbeta med, mars-maj 2016. - Arbeta igenom resultatmål och indikatorer, mars-maj. - Fastställa budget, juni. - Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna, juni Konkretisering av utvärderingsuppdraget, feb 2016 Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet, mars 2016. Beställning av extern utvärderare på ESF alternativt egen upphandling, mars 2016. Träff med utvärderaren, för planering och justering av bl.a. programteorierna, april 2016.

27(28) Förfina, justera och fastställa totala budgeten, juni 2016. Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, aug 2016 dec 2017. Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, jan 2017 juni 2018. Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 5 skolor, aug 2017 dec 2018. Handledning/planeringsstöd för projektledningen, 2 ggr/termin, med start feb 2016. Erfarenhetsträffar med Plug In (konferens/möten mm) jan 2016-okt 2018. Träffar/möten med rektorerna/skolcheferna, en gång per termin. Analysoch utvecklingsseminarier, en gång per termin. Konferens spridning av resultat, okt 2018 Informera Region Dalarnas direktion, en gång om året. Skapa informationsmaterial för hemsidan, löpande. Stöd/handledning till skolor för utveckling av förhållningssättet inom projektet max 20 timmar per skola, sept 2016 dec 2018. Detta sker med upphandlad aktör som kan gå in på timmar där det efterfrågas. Denna aktör kan också vara en resurs på nätverksträffar och konferenser. Avslutande fas: slut- och utvärderingsrapport, resultatanalys, insamling av tidrapporter mm, under jan-feb 2019. 13.3 Projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet: Projektägaren och personalen har lång erfarenhet av esf-projekt och framför allt från Unga till arbete, W18-24, vilket betyder att ett projekt riktat till skolan underlättas av tidigare erfarenheter och kompetens. Två av tidigare personal kommer troligtvis att finnas med i detta projekt. Projektledaren har kompetens att driva och samordna och genomföra stora esf-projekt. Han har också kompetens gällande projektledning, ekonomi, administration och att genomföra utbildningsdagar för deltagare. Projektledaren från Unga till arbete, som finns kvar på Region Dalarna, har lång erfarenhet av verksamhetsutveckling och kompetensutveckling i offentlig sektor samt offentliga upphandlingar. Hon kan komma att finnas med som projektcoach. Projektledare ska ha kompetens av att leda utvecklingsarbete inom skolan och kompetens från skolans miljö, problem och möjligheter. Ekonomen har hög kompetens i ekonomi och mycket hög kompetens i ekonomi / administration av stora komplexa esf-projekt. Kompetenser avseende utbildning i förhållningssätt/bemötande samt processtöd (inkl jämställdhet och normkritik) kommer att upphandlas. Utbildningarna ska ges till skolpersonal. Kompetens avseende utvärdering kommer att upphandlas eller beställas genom ESF centralt. Projektledning ska genomgå lämplig utbildning/kunskapsfördjupning i början av projektet (minst 1 dag per område). De personer som ska ingå i projektledningen ska även ha en bra grund från början i områdena. Projektledningen kommer att inledningsvis att göra en 4R-analys på jämställdhetsintegreringen. Projektet kommer att nyttja processtödet på ESF. Resurser kommer att finnas i projektledningen för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och insamlande av statistik mm. I skolorna kommer lämplig

28(28) uppföljning och utvärdering att ske. Dessutom behövs resurser för extern utvärderare, 200 000 kronor. Region Dalarna kommer att anlita den utvärderare som har kompetens inom horisontella kriterierna, och det kommer att vara ett skall-krav. Övergripande ansvariga på Region Dalarna (Karin Rosenberg och Göran Ehn) är kunniga inom jämställdhet och normkritik. 14 Sammanfattning av projektet Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att förebygga skolavhopp för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att genomföra kompetensutveckling för skolpersonal avseende förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), vilka har identifierat personalens förhållningssätt och bemötande som viktiga framgångsfaktorer för att förebygga avhopp. Sammanfattning av projektet på engelska "Plugga klart 1" (Finish your studies 1) is a regional project with high schools and junior high schools (about 25) in Dalarna. The aim is to prevent early school drop out in order to eventually reduce unemployment and exclusion. The project will strengthen and complement the work already being done in schools by implementing professional development for school staff regarding their approach and attitude which will also include the gender perspective, availability and non - discrimination. The efforts build on the experience of "Plug In" and "Unga till arbete" (W18-24), projects which have identified the staff's approach and attitude as key success factors for preventing dropouts.

Bilagor till Plugga klart 1 Bilaga 1 Tabell 1 Bilaga 2 Tabell 2 Bilaga 3 Tabell 3 Bilaga 4 Bild 1 Bilaga 5 Bild 2 Bilaga 6 Bild 3 Bilaga 8 Bilaga 9 Bild 9 Programteori jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering Bild 10 Programteori kompetensutveckling för personal Bilaga 10 Bild 11 Programteori på projektnivå Bilaga 11 Bild 12 Flernivåstyrd strukturförändring inom ramen för en satsning på systematisk uppföljning i Region Dalarna Bilaga 12 Bild 13 Lärande utvärdering Bilaga 13 Horisontella kriterier Bilaga 14 Beskrivning av utbildningsinsats Bilaga 15 Referenser Bilaga 16 Kalkyl

Tabell 2 Bilaga 2 Andelen ej behöriga till nationellt program 2011 2012 2013 2014 Riket totalt, samtl. Elever 12,3 12,5 12,4 13,1 Dalarna totalt, samtl. elever 13,3 13,2 13,6 15,7 Dalarna kommunal, samtl. elever 12,9 12,8 13,3 15,8 Dalarna fristående, samtl. elever 22,7 20,1 19,8 13,8 Avesta, samtl. elever 9,8 13,8 15,1 23,6 Borlänge, samtl. elever 18,3 15,4 19,1 16,1 Falun, samtl. elever 9,8 11 12,1 13,5 Gagnef, samtl. elever.. 12,2.... Hedemora, samtl. elever 18,7 17,9 11,3 11,3 Leksand, samtl. elever 11,6 8,9 9,3 11,1 Ludvika, samtl. elever 17,3 14 17,1 19,1 Malung-Sälen, samtl. elever.. 15,5.... Mora, samtl. elever 17,5 14,7 14,8 21 Orsa, samtl. elever 27,7 30,5 18,8 23,2 Rättvik, samtl. elever........ Smedjebacken, samtl. elever 11 10,5 12,3 19 Säter, samtl. elever 9,2.. 15,3 17 Vansbro, samtl. elever.. 16 15,2 23,8 Älvdalen, samtl. elever 20,6.. 14,3 19,6 Dubbelprick betyder att antalet elever är färre än tio. Källa: Skolverket SIRIS

Bild 1 Bilaga 4