Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan



Relevanta dokument
Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Reviderad Tegnérskolan

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Verksamhetsplan elevhälsan

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Läsåret Linda Wågström Rektor Gustavslundskolan

Eiraskolans elevhälsoplan

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Handlingsplan för frånvaro

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

Skolans plan för särskilt stöd

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Elevhälsoplan. Mölndals Stad

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

A-Ö läsåret Rålambshovsskolan Elever

Barn- och Elevhälsoplan

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Handlingsplan vid elevs frånvaro

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Rödebyområdets elevhälsa

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan

A-Ö läsåret Rålambshovsskolan Elever

Bilaga till likabehandlingsplanen LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013

Elevhälsa Errarps skola

Läsåret Joachim Åberg Rektor Söraby skola

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Elevhälsa /CA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Elevhälsan bidrar till att skolans vardag blir stödjande, trygg och främjande genom exempelvis:

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Donnergymnasiets ANTD-plan

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan. ogiltig frånvaro i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Eklandaskolans Likabehandlingsplan

Transkript:

TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra, elever och vårdnadshavare är viktiga i det arbetet. Ibland behövs trots detta särskilda insatser och då gäller följande arbetsgång och ansvarsfördelning (se organisationsplan för läsåret 13/14) Klassföreståndaren 1. Klassföreståndaren har ansvaret för elevhälsan i sin klass. 2. Klassföreståndaren har regelbunden kontakt med hemmet vid elevfrånvaro/oro för elev. Se skolans frånvaropolicy. Dokumentera kontakter. 3. Klassföreståndaren ansvarar för att relevant information rörande elev/elever förs ut till berörd personal. 4. Klassföreståndaren ansvarar för att fördjupande samtal genomförs och dokumenteras. Detta samtal görs då klassföreståndaren/arbetslag känner oro för en elev. (dokumentation fördjupande samtal). 5. Klassföreståndare/arbetslaget upprättar förslag till anpassningar, med hjälp av berörda ämneslärare, tillsammans med elev som riskerar att inte nå målen. 6. Om eleven riskerar att inte nå målen, utreder kf om åtgärdsprogram bör upprättas (blankett). Om utredning visar att åp bör upprättas, lämnas utredningen till eht. 7. När rektor beslutar att åtgärdsprogram ska upprättas, gör kf detta tillsammans med elev och vårdnadshavare. Specialpedagog kan vara behjälplig. Åtgärdsprogram lämnas till rektor för underskrift. 8. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas av klassföreståndare. Lämnas till rektor för underskrift.

Arbetslaget 1. Vid arbetslagsmöten tas elevhälsofrågor upp som en särskild punkt på dagordningen. 2. Pedagogiska diskussioner förs regelbundet inom arbetslaget. Hur strukturerar jag lektioner? Hur kan jag tillrättalägga i materialet för de elever som behöver det? etc. 3. Arbetslaget/kf gör anpassningar av skolarbetet, med hjälp av berörda ämneslärare, tillsammans med elev som riskerar att inte nå målen. Anpassningarna skrivs in i IUP. Arbetslagsledaren 1. Arbetslagsledaren har ansvar för inventering och samordning av elevhälsoarbetet i arbetslaget och stöttar vid behov personalen i fördjupande samtal och vid anpassningar av undervisningen. 2. Arbetslagsledaren ansvarar för att original av åtgärdsprogram sätts i elevens mapp i valvet. 3. Arbetslagsledaren ansvarar för att en kopia av åtgärdsprogram finns i arbetslagets elevhälsopärm, som förvaras på expeditionen. Ämnesläraren 1. Ämneslärare gör en pedagogisk planering för sina ämnen/klasser för att underlätta elevernas planering av skolarbetet. Läggs ut digitalt på Hjärntorget i klassaktivitet. 2. Ämneslärare som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen meddelar detta till klassföreståndare.

Elevhälsoteamet (EHT) 1. Elevhälsoteamet har ett övergripande ansvar för att inventera och planera elevhälsoarbetet samt att vara stöd under hela processen. Elevhälsoteamet träffas på torsdagar 13.00-14.45. Elevhälsoteamet består av rektor, kurator, specialpedagog, skolsköterska och psykolog. (dokumentation i PMO) 2. EHT-personal besöker arbetslagen under arbetslagstid för att fungera som stöd i pedagogiska frågor och elevhälsofrågor. 3. Ungdomspedagog, skolvärdinna, lärarassistent och resurspedagoger är kopplade till EHT och arbetar på uppdrag av EHT och rektor. Ärende till EHT 1. När arbetslagen behöver ytterligare stöd kan ärendet gå vidare till EHT. Klassföreståndaren gör anmälan till kurator på blankett ärende till EHT. Bifoga dokumentation på fördjupande samtal, anpassningar samt ev utredning om åtgärdsprogram vid anmälan då ärendet gäller enskild elev. 2. Kurator meddelar tid. Åtgärdsprogram(se rektor) Arbetsbeskrivning för yrkesgrupperna I elevhälsan arbetar alla yrkesgrupper förebyggande och hälsofrämjande. Kurator Har enskilda samtal av motiverande/stödjande karaktär med elev, vårdnadshavare och deras nätverk. Stöder pedagogerna i elevhälsomodellen fördjupande samtal och åtgärdsprogram Handleder pedagoger i psykosociala frågor. Gör sociala kartläggningar och bedömningar. Kan ha gruppverksamhet vid behov. Arbetar för ett gott samarbete mellan skola, socialtjänstoch andra samverkanspartners. Administrerar tider till EHT

Psykolog Utför psykologutredningar för att besvara frågeställningar om elever. Kan ha stödjande samtal med enskilda elever och nätverk. Stöder pedagogerna i elevhälsomodellen - breddande/psykologiskt samtal. Kan ge konsultation till arbetslag och enskild personal. Kan ha gruppverksamhet vid behov. Specialpedagog Utför pedagogisk kartläggning och analys rörande elever/grupper. Stöder pedagogerna i elevhälsomodellen fördjupande samtal och vid anpassningar av skoldagen. Är samtalspartner och stöd till pedagoger i pedagogiska frågor. Kan stödja enskild elev eller grupper av elever under perioder. Skolsköterska Arbetar med förebyggande hälsovård hälsokontroller och hälsosamtal. Stöder pedagogerna i elevhälsomodellen fördjupande samtal. Är samtalspartner och stöd till pedagoger, elever och vårdnadshavare i hälsorelaterade och medicinska frågor. Kan ha gruppverksamhet vid behov. Förmedlar kontakt till skolläkare och andra vårdinstanser. Rektor Är ytterst ansvarig för skolans elevhälsoarbete. Ansvarar för prioritering av elevvårdsärenden. Fattar beslut om särskilt stöd och om åtgärdsprogram skaupprättas. Ansvarar för att klasskonferenser hålls 1 gång/termin

Ungdomspedagog Motiverar elever att gå på lektioner. Är samtalspartner och stöd till pedagoger, elever och föräldrar i olika sociala frågor. Kan stötta enskild elev med samtal av motiverande karaktär. Kan stötta grupper av elever med t.ex. ART, läxhjälp m m Närvarouppföljning

Fördjupande samtal Syfte Att genom samtalet lära känna eleven och få ökad förståelse för elevens situation i skolan och livet. Detta utgör ett första steg i kartläggning kring eleven. När? Då du som pedagog känner oro för en elev. Hur? Klassföreståndaren/aktuell lärare samtalar med/intervjuar eleven. Hur mår du? Hur är det när det är bra? Vilka intressen har du? Hur har du det på rasterna? Har du någon kompis? Vilka ämnen tycker du om? Vilka ämnen tycker du inte om? Efter vilka lektioner känner du dig nöjd med din arbetsinsats? Behöver du hjälp i skolan? Får du den hjälp du behöver? När fungerar det bra i skolan för dig? Vad är det som gör att det fungerar bra då, tror du? Vilka ämnen är svåra? Hur skulle jag/skolan kunna hjälpa dig? Du verkar trött/orolig/ledsen/arg är det så? Hur kommer det sig? Vilka framtidsdrömmar, ev. yrkesplaner har du? Vi skall strax avsluta samtalet. Är det något annat du funderar på nu?

Att tänka på vid samtalet I samtalet är det väsentligt att vara öppen för det eleven berättar. Undvik att ha egna färdiga svar på frågeställningar som kommer upp. Lyssna utan att värdera och bedöma det som eleven berättar. Kom ihåg att prata om det som fungerar och att lyfta elevens starka sidor. Uppföljning Det kan vara betydelsefullt med en uppföljning av samtalet för att få ökad förståelse och kunskap kring eleven. Förvaring av dokument Klassföreståndaren ansvarar för dokumentet. (dokumentation fördjupande samtal)

Anpassningar En anpassning kan ligga på fyra olika nivåer. Exempel på anpassningar: Skola X träffar aktuell lärare/personal 1 gång/vecka. X har slöjd en gång extra per vecka. X får extra stöd 2 gånger/vecka. X har styrd SA-matte på tisdagar. Arbetslag Pedagogerna i arbetslaget tillrättalägger i materialet för X. Pedagogerna ger tavelanteckningar till X dator/telefon. Pedagogerna genomför vid behov muntliga förhör/prov med X. Pedagogerna har gemensam lektionsstruktur; lektionsmomenten skrivs på tavlan då lektionen börjar etc. Pedagogerna stöder X i att strukturera sitt skolarbete genom att använda en del av lektionstiden till att låta hela klassen skriva i sina läxböcker/dator. Alla pedagoger är insatta i X:s mål. Pedagogerna i matematik och fysik visar den lokala pedagogiska planeringen för X och markerar vad eleven behöver arbeta mer med. Pedagogerna i arbetslaget hjälper X att få en helhetsbild över sin arbetsvecka genom att kort berätta för varandra vad man arbetar med i respektive ämne. Pedagogerna tillrättalägger och ger konkreta och tydliga instruktioner till X inför ett prov. Pedagogen i engelska ger CD/band på textboken i engelska till X. Pedagogerna är informerade om att X skriver på datorn vid behov.

Elev X går till styrd SA-matte på tisdagar. X skriver upp läxor, inlämningar osv. i sin läxbok/kalender. X tar med aktuellt material till lektionerna. X går inte hem under skoldagen utan att först ha pratat med någon av personalen i arbetslaget. Vårdnadshavare (frivilligt) Frågar X hur det går i skolan. Kontaktar klassföreståndare/aktuell personal vid behov. Påminner X om att ha med gymnastikkläder/aktuellt material till skolan.