RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand

Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten för anhörigkonsulentfunktionen. Översynen har främst genomförts med hjälp av intervjuer och samråd med berörda tjänstemän och intresseorganisationer. Av översynen framgår att det har skett en positiv utveckling av anhörigstödet, men den pekar också på behov av fortsatt utveckling inom några områden. Bland annat framhåller intresseorganisationerna att det finns behov av större förståelse för anhörigas situation, mer vägledning och personligt stöd till anhöriga, mer individuellt anpassad avlösning och mer uppsökande verksamhet. Behov finns av en organisation som möjliggör utveckling av såväl det strategiska arbetet med anhörigstöd, som direkta stödinsatser och anhörigperspektiv i handläggningen. Slutsatsen blir att föreslå att anhörigstödet samordnas med det förebyggande arbetet. Det innebär att det strategiska arbetet med anhörigstöd samordnas av Sociala kvalitetsenheten och att Verksamheten Sociala Stödresurser föreslås få ett samlat uppdrag att arbeta med enskilda kontakter, gruppverksamhet, föreläsningar och informationsinsatser. Nacka kommun Annika Lindstrand 2 (11)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 1.1 Lagstiftning... 4 1.2 Anhörigstöd i Nacka... 4 2 Översynens syfte och metod... 4 2.1 Uppdrag... 4 2.2 Metod... 5 3 Socialstyrelsens lägesbeskrivning... 5 4 Redovisning av intervjuer och samråd... 6 4.1 Vilket anhörigstöd finns inom Socialtjänsten?... 6 4.2 Vilket anhörigstöd finns inom Verksamheten Sociala Stödresurser?... 7 4.3 Vilka synpunkter har intresseorganisationerna?... 7 5 Slutsatser... 8 5.1 Behov av utveckling... 8 5.2 Organisatorisk tillhörighet... 8 5.3 Förslag till inriktning... 9 5.4 Förslag till fortsatt strategi... 9 5.4.1 Socialtjänstens uppdrag... 9 5.4.2 VSS uppdrag... 10 5.5 Ekonomiska konsekvenser... 10 3 (11)

1 Bakgrund 1.1 Lagstiftning En ny bestämmelse infördes i socialtjänstlagen, 5 kap. 10, fr.o.m. 1 juli 2009. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsens har tagit fram en vägledning för hur stödet kan utvecklas. Enligt denna är målet att alla anhöriga som har behov av stöd ska få det och att ett anhörigperspektiv ska genomsyra verksamheten. Med anhörigperspektivet avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänsten ska: samverka med anhöriga erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar 1.2 Anhörigstöd i Nacka Redan före införandet av den nya bestämmelsen fanns det en etablerad verksamhet med anhörigstöd inom socialtjänstens äldreenhet (anhörigkonsulent och demenssjuksköterska). Ny verksamhet har därefter tillkommit för personer under 65 år (anhörigkonsulent). Anhörigkonsulenten för personer under 65 år presenterade en kartläggning och handlingsplan för sitt arbete i slutet av 2011. Ursprungligen tillhörde de tre medarbetarna olika enheter inom socialtjänsten, men fick fr.o.m. 1 september 2012 en samlad tillhörighet till enheten Äldre. Deras arbete beskrivs längre fram i rapporten. 2 Översynens syfte och metod 2.1 Uppdrag Vad ska översynen ge svar på eller resultera i? Ta fram en strategisk plan för hur anhörigarbetet i Nacka kommun ska bedrivas. Förslag till inriktningsbeslut. Tillhörighet för anhörigkonsulentfunktionen. Hur Nacka ska profilera sig i anhörigstödet. Hur anhörigarbetet i Nacka ska bedrivas, med vilka parter och på vilket sätt (t ex någon typ av anhörigcenter?). 4 (11)

Hur ska översynen genomföras? Utredning av tillhörigheten för anhörigkonsulenterna Kartläggning av nuvarande anhörigstöd inom kommunen med förslag på vad som behöver utvecklas och hur brukarperspektivet säkras 2.2 Metod Intervjuer och samråd har genomförts med Ulla Haraldson, anhörigkonsulent, under 65 år Iris Drevlid, demenssjuksköterska Ove Lindroth, anhörigkonsulent äldre och uppsökande verksamhet Kent Spångberg, Beroendemottagningen, VSS Personal från Ungdomsverksamheten, MiniMaria och Beroendemottagningen, VSS Nacka anhörigförening Kommunala Pensionärsrådet Rådet för frågor kring funktionsnedsättning Nannette Bügsen, volontärverksamheten, VSS Berörda enhetschefer inom Socialtjänsten Genomgång av rapporter från Socialtjänsten, Socialstyrelsen och andra kommuner. 3 Socialstyrelsens lägesbeskrivning Socialstyrelsen publicerade i december 2012 en lägesbeskrivning Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. I rapporten konstateras att stödet till anhöriga har fått en tydligare struktur under de år bestämmelsen om stöd till anhöriga har varit i kraft Allt fler kommuner utvecklar strategier och planer för arbetet. Kommunerna avsätter medel, inrättar tjänster, utvecklar utbudet av serviceinsatser och förbättrar informationen om sitt stöd till anhöriga. De problem som framkommer i Socialstyrelsens nationella uppföljning är att anhörigas behov av stöd inte uppmärksammas systematiskt inom hela socialtjänsten. Det kan betyda att biståndshandläggarna inte utreder anhörigas behov av stöd och att de olika verksamheterna inte har rutiner för hur de ska uppmärksamma anhörigas situation och erbjuda stöd. Socialstyrelsen beskriver brister i stödet till ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, när skolans ansvar har upphört. Behovet av anhörigstöd är stort för denna målgrupp. Det samma gäller anhöriga till personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar, som får täcka upp otillräckliga stödinsatser och agera företrädare. Ytterligare en brist gäller anhöriga till personer med demens, där anhöriga har svårt att få stöd från biståndshandläg- 5 (11)

gare i det motivationsarbete som ofta behövs för att personer med demens ska samtycka till olika stödinsatser. Socialstyrelsens slutsats är att lagstiftningen ännu inte har fått tillräckligt genomslag. Det krävs ytterligare arbete för att omsätta ett anhörigperspektiv i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Kommunerna behöver utveckla sitt bemötande av anhöriga och ta fram rutiner för att i sina utredningar synliggöra anhörigas behov av stöd samt informera om det stöd kommunen kan erbjuda. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. 4 Redovisning av intervjuer och samråd 4.1 Vilket anhörigstöd finns inom Socialtjänsten? Arbetet inom socialtjänsten bedrivs och samordnas av två anhörigkonsulenter (för äldre resp. personer under 65 år) samt en demenssjuksköterska. Anhörigkonsulenter och demenssjuksköterska arbetar med Enskilda samtal - anhöriga till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Anhöriggrupper - anhöriga till äldre och personer med demenssjukdomar. Anhörigcafé en gång/månad, äldre. Hälsofrämjande aktiviteter, äldre massage, sommarbuffé, julbord Samverkan med intresse- och frivilligorganisationer Öppna föreläsningar. Information kommunens webbplats, broschyr, genom konakt med andra aktörer och uppsökande verksamhet. Kontakt med samverkansaktörer i landsting, kommun, föreningar och ideella organisationer. Stödinsatser, som utreds och beslutas av handläggare Socialtjänstens handläggare beviljar avlösning i hemmet enligt SoL, avlösarservice enligt LSS, korttidsboende samt omvårdnadsbidrag till äldre som vårdras av en anhörig. Dessa insatser beviljas till den person som vårdas av en anhörig. Enheten Äldre arbetar också med att utforma rutiner för att bevilja bistånd direkt till den anhörige, enligt 4 kap. 1 i socialtjänstlagen. 6 (11)

4.2 Vilket anhörigstöd finns inom Verksamheten Sociala Stödresurser? Verksamheten Sociala stödresurser (VSS) har flera verksamheter med anknytning till anhörigstöd, finansierade av Social- och äldrenämnden. Det finns bl.a. öppna stödinsatser inom Individ- och familj. Nacka beroendemottagning har ett väletablerat anhörigprogram. MiniMaria erbjuder stöd och behandling till anhöriga till missbrukare upp till 25 år. Barnets Ombud har gruppverksamheter och enskilt stöd till barn till föräldrar med psykisk ohälsa och missbruk. Ungdomsverksamheten erbjuder råd och stödsamtal till föräldrar till ungdomar upp till 20 år. Volontärsamordnare engagerar volontärer och samarbetar med frivilligorganisationer. Behov av utveckling enligt de intervjuade från VSS Att det framgår av beställningar och avtal att de har uppdraget att arbeta med anhörigstöd och att detta också ersätts. Ett utökat uppdrag för att erbjuda råd- och stödsamtal till anhöriga till unga vuxna upp till 25 år. Ett forum för ideellt arbete, som kan fungera som frivilligcentral, volontärförmedling och träffpunkt för anhöriga. 4.3 Vilka synpunkter har intresseorganisationerna? Intresseorganisationerna beskriver att de har goda kontakter med demenssjuksköterska och anhörigkonsulenter, men att det finns fortsatta behov av att utveckla anhörigstödet. Behov av anhörigstöd Bra bemötande med förståelse från handläggare. Vägledning, personligt stöd och gruppverksamheter. Uppsökande verksamhet för att nå dem som har behov av stöd. Individuellt anpassad avlösning i hemmet och korttidsvård. Behov av utveckling enligt intresseorganisationerna Bemötandet och förståelsen för anhörigas situation behöver fortfarande vidareutvecklas inom myndighetsgrupperna. Mer uppsökande verksamhet. Mer individuellt anpassad avlösning. Vägledning och stöd från personal som är fristående från handläggarna inom myndigheten. Anhörigföreningen betonar behovet av en mötesplats. Rådet för frågor kring funktionsnedsättning lyfter fram behovet av stöd till barn som är anhöriga till föräldrar med funktionsnedsättningar. 7 (11)

5 Slutsatser 5.1 Behov av utveckling Fortsatt utveckling av anhörigperspektivet hos myndigheten i handläggarnas utredningar. Egna biståndsbeslut för anhöriga. Samordnat uppdrag för att fortsätta att utveckla information och stödinsatser riktade till anhöriga. Fortsatt utveckling av samverkan med föreningar och frivilliga. Tydlig organisation och arbetsledning som möjliggör en utveckling av både strategiskt arbete med anhörigstöd och direkta stödinsatser. 5.2 Organisatorisk tillhörighet Det har varit svårt att finna den mest optimala organisationen av anhörigstödet i Nacka. Stödet berör flera myndighetsgrupper inom socialtjänsten och dessutom den kommunala produktionsverksamheten. Den fortsatta organisationen måste både stödja utvecklingen av anhörigperspektivet inom myndighetsutövningen och det specialinriktade anhörigstödet. Södertälje kommun har gjort en inventering av hur anhörigstödet har organiserats i 15 kommuner. Deras slutsatser är att det är viktigt med god kommunikation med både myndighet och utförare, tydlighet i målsättning och riktlinjer, en chef som är delaktig i verksamheten och att det är nära till beslut. Förebyggande enheter är en relativt vanlig organisationsform. Då samlas de förebyggande verksamheterna, som kan ha utbyte av varandra och bli tillräckligt stora för att ha en närvarande chef, vilket många tyckte var viktigt. Slutsatsen för Nackas del bör bli att inlemma anhörigstödet i organisationen för förebyggande arbete. Det innebär att anhörigstödet samordnas av Sociala kvalitetsenheten, att anhörigperspektivet vidareutvecklas inom hela socialtjänsten och att alla stödinsatser samlas inom Verksamheten Sociala Stödresurser. Behovet av en mötesplats föreslås tillgodoses med fortsatt utveckling av det Handikappforum som redan finns. Där har flera av de berörda organisationerna tillgång till lokaler och det pågår en verksamhet med anhörigkafé. 8 (11)

5.3 Förslag till inriktning Betrakta anhörigstöd som en del av det förebyggande arbetet. Behåll en strategisk del inom Socialtjänsten och låt den ingå i det strategiskt förebyggande arbetet. Fortsätt utveckla anhörigperspektivet inom myndighetsutövningen. Utforma ett samlat uppdrag/beställning till VSS för arbete med enskilda kontakter, gruppverksamheter, föreläsningar och informationsinsatser. Utveckla samverkan med föreningar och volontärer inom ramen för Handikappforum och volontärsamordnarens arbete. Ge samtidigt ett uppdrag till VSS att arbeta med uppsökande arbete inom äldreomsorgen. 5.4 Förslag till fortsatt strategi 5.4.1 Socialtjänstens uppdrag Sociala kvalitetsenheten föreslås överta ansvaret för det övergripande strategiska arbetet med anhörigstöd, som en del i det strategiskt förebyggande arbetet. Samordna det övergripande arbetet Planera för fortsatt utveckling av anhörigstödet. Följa upp utvecklingen av anhörigstödet inom myndighet och utförare. Följa upp och samordna samverkan med landstingets hälso- och sjukvård ur ett anhörigperspektiv. Rapportera årligen om hur arbetet utvecklats. Samordna arbetet med att vidareutveckla anhörigperspektivet inom myndigheten Samordna arbetet med att utveckla socialtjänstens anhörigperspektiv bl.a. genom utbildning av handläggare. Ge stöd till att utforma och implementera rutiner för att fatta biståndsbeslut direkt riktat till anhöriga (tillsammans med myndighetsgrupperna). Samordna beställningar av anhörigstöd till utförare Samordna och följa upp beställningen av anhörigstöd till VSS. Planera informationsinsatser tillsammans med VSS. Se över förfrågningsunderlag enligt LOU och kundval enligt LOV, så att anhörigperspektivet beaktas i krav och avtal. Följa upp hur avlösning fungerar inom kundvalet, ur ett kundperspektiv. 9 (11)

5.4.2 VSS uppdrag Socialtjänstens personal för arbete med anhörigstöd och uppsökande verksamhet föreslås överföras till VSS och samordnas med övrigt förebyggande och anhörigstödjande arbete inom VSS. Övergripande Nära samverkan med Socialtjänsten för att kunna vägleda anhöriga om olika insatser och länka vidare till rätt verksamhet/person. Informationsinsatser efter gemensam prioritering och planering med Socialtjänsten (samordning av befintliga informationsinsatser inom VSS och uppdrag som förs över från Socialtjänsten). Samverkan med föreningar och volontärer inom ramen för Handikappforum och volontärsamordnarens arbete. Lämna en årlig samlad redovisning av arbetet med anhörigstöd. Enskilt råd och stöd och gruppverksamhet för olika målgrupper Enskilt råd och stöd och gruppverksamhet för anhöriga, som vårdar en närstående med demens (förs över från Socialtjänsten). Enskilt råd och stöd, gruppverksamhet och öppet anhörigcafé/mötesplats för anhöriga som vårdar en äldre närstående (förs över från Socialtjänsten). Enskilt råd och stöd för anhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående med en funktionsnedsättning (förs över från Socialtjänsten). Uppsökande arbete riktat till äldre och deras anhöriga. Hälsofrämjande aktiviteter för anhöriga (förs över från Socialtjänsten). Enskilt stöd och gruppverksamhet för anhöriga till närstående med missbruksproblematik (befintliga uppdrag till Beroendemottagningen och MiniMaria). Enskilt stöd och gruppverksamhet för barn till föräldrar som har psykisk ohälsa eller missbruk (befintligt uppdrag till Ungdomsverksamheten). Enskilt råd och stöd för föräldrar till ungdomar och unga vuxna upp till 25 år. För unga vuxna förslås uppdraget främst omfatta anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (befintligt och utökat uppdrag till Ungdomsverksamheten). 5.5 Ekonomiska konsekvenser Förslaget föreslås i huvudsak genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar. Befintliga medel förs över från socialtjänsten till VSS för personal och omkostnader som tidigare finansierats direkt av socialtjänsten. Sociala kvalitetsenheten övertar uppdraget att samordna anhörigstödet inom befintliga resurser. Ev. utökade uppdrag till VSS, utöver de som förs över direkt från socialtjänsten, kostnadsberäknas och finansieras i första hand genom omprioriteringar. 10 (11)

Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167