Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Årgång 20 Nr 3 2007

Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Årgång 20 Nr 3 2007 Vad ska LKF satsa på? Mer än bara hus heter LKFs policydokument. Men vad vill du som är hyresgäst att LKF ska satsa på mer än bara hus? Tänk utanför ramarna och hör av dig med idéer och förslag. Sidan 2 Med en fot på landet Familjen Kalitta har flyttat från Södra Sandby till Lund men har kvar en fot på landet. De bor i LKFs nya område Långskeppet i ytterkanten av Linero Sidan 5 Omöjligt var möjligt I flera år har personalen på Norregårdens demensboende önskat sig en Sinnenas trädgård. Ett gäng studenter fick trädgården som omöjligt uppdrag och gjorde det omöjliga möjligt. Sidorna 6-7 60 år med LKF I år är det 60 år sedan LKF bildades. Företaget föddes ur trångboddhet och bostadsmisär i 40-talets Lund. De första husen byggdes i kvarteret Pilelyckan och dit flyttade Stina och Bertil Kretz. 60 år senare bor de kvar i samma lägenhet. Sidorna 10-11 Odla i pallkrage Squash i överflöd blev det när plantorna fick växa i en pallkrage. Pallkragen används i allmänhet till godstransporter men många trädgårdsodlare har upptäckt att pallkragen är en utmärkt odlingslåda. Läs om hur man kan använda den i den lilla trädgården. Sidorna 14-15 Så jobbar en fastighetsansvarig Anders Svensson, här med vikarierande städerskan Andreea Vass, är fastighetsansvarig (FA) i Dalby. Han beskriver sig själv och sina FA-kolleger som smörjmedlet som håller områdesförvaltningarnas maskineri i gång. Som FA har Anders många kontakter med hyresgästerna och får dagligen lösa en massa problem. Och det gillar han. Sidorna 8-9

Vad vill du ha mer än bara hus? Efterfrågan på hyresrätter är högre än någonsin och LKFs produktion går för högtryck. Äldreboendet i kvarteret Kråkelyckan (Ribbingska) slutbesiktigades i dagarna, Karhögstorg är inne i slutfasen och i samband med invigning den 18 oktober startar Hemköp sin verksamhet i stora nybyggda lokaler. Vi är också engagerade i ombyggnaden av Papegojelyckans äldreboende som nu är i full gång och produktionen av de fyra punkthusen i kvarteret Snäckan (Linero) har precis startat. Ribbingska huset planeras och projekteras i samarbete med den byggentreprenör som har utsetts och kommer igång när äldreboendet har flyttat ut. I Sverige och stora delar av Europa tappar handeln i stadsdelscentrum fortsatt konkurrenskraft mot handeln i stadskärnor, köpcentrum och s.k. retail parks (typ Svågertorp och Nova etapp 2). Senaste tidens utveckling av bostadsområden och trafikflöden i Lunds norra delar innebär dock att Norra Fäladens centrum har goda möjligheter att gå emot den allmänna trenden och stärka sin position som mötesplats och handelscentrum. För närvarande produceras en av Icas modernaste butiker på ca 2 200 m 2, vilket är ett viktigt led i LKFs framtida satsningar på Norra Fäladens centrum. Harlösabanan etapp 2 och Slåttervallen (gruppboende och hyreslägenheter i Råbylund) är ute på anbudsräkning och är marknaden någorlunda rimlig i sin prissättning kan produktionen snart påbörjas. En annan glädjande utveckling är att LKFs eget öppna bredbandsnät äntligen byggs. 1 100 lägenheter är driftsatta och till årsskiftet planeras hela 4 800 lägenheter vara klara. Med risk för att låta som ett eko av vår samarbetspartner: När hela nätet är utbyggt är det högst möjligt att Lund totalt sett har världens bästa bredbandsstruktur som inrymmer såväl oslagbar täckning som bandbredd. Oavsett vad man tycker om denna utveckling är det nog bara för oss som helst arbetar med papper och mjuk blyertspenna att inse att korrespondensen av ettor och nollor även fortsatt tilltar i betydelse. Någon tokstolle kanske går ännu längre och menar att den virtuella mötesplatsen blir den viktigaste och att kvaliteten på denna kommer vara avgörande för utvecklingen i ett framtidssamhälle. Nåja, nya tekniska möjligheter hjälper inte alltid människan och LKF måste aktivt arbeta för att ny teknik anpassas till människan och inte tvärtom, en inte alldeles enkel uppgift. Svensk ekonomi verkar stark med fortsatt ökande bostadspriser och brist på arbetskraft inom vissa sektorer, vilket torde innebära risk för inflation och därmed risk för fortsatta räntehöjningar. Kostnaden för rörliga bolån har mer än fördubblats sedan november 2005 då reporäntan var så låg som 1,5 %, att jämföra med dagens 3,5 %. I USA är marknadssituationen orolig och priserna på bostäder sjunker för första gången på länge från rekordhöga nivåer. Detta minskar amerikanens möjligheter till konsumtion och då ca 70 % av USAs BNP består av konsumtion kan en långvarig nedgång på bostadsmarknaden få stora konsekvenser för landet, vilket även kan spilla över på Europa och Sverige. Hur mycket den svenska räntan höjs ytterligare och hur hushåll med stora rörliga bolån påverkas återstår att se. En framtida marknadsutveckling kan mycket väl leda till att hyresrätten stärker sin position genom att vara ett bekymmersfritt och tryggt boendealternativ utan något större ekonomiskt risktagande. Under hösten kommer LKF att påbörja utvecklingen av sin företagspolicy. I dagsläget består denna till stor del av dokumentet Mer än bara hus som har ett mycket bra innehåll känt för i stort sett alla medarbetare och många av våra hyresgäster. Vad, mer än bara husen, tycker du som hyresgäst att LKF skall satsa på? Vilka mervärden finns och vilka skulle vara möjliga att skapa mot bakgrunden av att ca 20 000 personer i Lunds kommun är del av samma gemenskap? Med risk för att drunkna i brevhögar och mail uppmanar jag härmed våra kunder att komma in med idéer och förslag på adressen info@lkf.lund.se alternativt brev till huvudkontoret märkt med Mervärde. Vissa av våra kunder är bra på att ofta delge oss sina synpunkter och det skulle vara alldeles särskilt roligt om de som annars inte brukar höra av sig fattar pennan, eller för all del tangentbordet! Avslutningsvis en fråga som kanske förklarar varför några verkar ha haft en bättre sommar än andra: Vad är lättast att ändra på, vädret eller uppfattningen om vädret? Peter Mellvé, VD LKF Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Lilla Tvärgatan 21 Box 1675, 221 01 Lund 046-358500 www.lkf.lund.se Ansvarig utgivare: Peter Mellvé Tidningens adress: LKF Kontakten Hagtornsgränden 4 224 56 Lund 046-131376 0707-949123 epost: anders@alayout.se Wallin&Dalholms Boktryckeri AB Lund 2007 2

LKF gör uppehåll med komfortvärmen LKF har beslutat att tills vidare inte installera komfortvärme i fler bostäder. En utförlig utvärdering ska genomföras innan utbyggnaden fortsätter. Komfortvärme betyder att den enskilde hyresgästen kan kontrollera sin egen värmeanvändning och därigenom påverka sin egen värmekostnad. Den som håller en lägre inomhustemperatur än de 21 grader som LKF och Hyresgästföreningen har kommit överens om får pengar tillbaka, den som håller en högre temperatur får betala en extra kostnad. Eller rättare sagt, så ska det fungera när systemet har tagits i full drift. Hittills är det bara i bostadsområdet Labben, LKFs försöksområde, som hyresgäster både har kunnat få tillbaka på hyran och få en extra värmekostnad. I andra områden har vi betalat tillbaka till dem som har legat under 21 grader men inte tagit betalt av dem som har legat över 21 grader, säger LKFs fastighetschef Bertil Lundström. Komfortvärme finns idag installerad i cirka 2700 lägenheter. Vid årsskiftet 2008 planeras dessa anläggningar att tas i full drift. Samtidigt gör vi ett uppehåll med installation i fler lägenheter, säger Bertil Lundström. Vi har inte kunnat utvärdera systemet fullt ut på grund av de två senaste årens mycket milda vintrar. Vi behöver anpassa systemet så att det fungerar i alla klimatförhållanden. Bertil Lundström säger vidare att LKF har en viktig uppgift att förklara för hyresgäster och anställda hur systemet fungerar. Under hösten kommer företagets informationsmaterial om komfortvärmen att ses över för att bli lättare att förstå. Det har till exempel uppkommit en del missförstånd om när vi mäter och registrerar inomhustemperaturen, säger Bertil. En del hyresgäster tycks ha fått uppfattningen att vi mäter och registrerar hela året och att man därför kan få betala för den värme som sommarsolen alstrar. Men återbäring eller debitering sker bara från och med oktober till och med april. Det är skillnad på mätning och registrering av inomhustemperaturen. Mätning innebär precis som det låter att inomhustemperaturen mäts och visas på komfortvärmeanläggningens display. Registrering innebär att mätvärdet lagras och används som underlag för hyresgästens värmekostnad. Mätning sker under hela året. Att temperaturen mäts betyder dock inte med automatik att mätvärdena registreras. Registrering av inomhustemperaturen har hittills bara skett när det har varit under +15 grader utomhus. Allt talar för att vi kommer att sänka den gränsen från +15 till +12 grader kommande vinter, säger Bertil Lundström. Det innebär att registrering av inomhustemperaturen främst kommer att ske under perioder när solen påverkar inomhustemperaturen som minst. men inte med byggplaner LKF har inte bromsat planeringen av kommande byggprojekt men det finns en risk att vissa framtida byggprojekt måste skjutas upp. LKF har planer för att bygga nytt såväl i centrala Lund som i tätortens utkanter och i byarna. Men sedan planerna först gjordes upp har förutsättningarna för nyproduktion av hyresrättslägenheter förändrats tämligen radikalt. De statliga räntesubventionerna och bidragen har tagits bort och byggkostnaderna har skjutit i höjden på grund av överhettning på byggmarknaden. Det innebär att hyrorna blir så höga att det kan bli svårt att hyra ut nyproducerade lägenheter i Lunds ytterområden och i byarna, säger LKFs byggnadschef Håkan Ekelund. Det finns även en risk att hyrorna i nyproduktionen i centrala Lund hamnar på en nivå som det inte finns efterfrågan på. LKF fortsättet trots detta planeringen för de byggprojekt som tidigare har beslutats. Det gäller till exempel förtätning på Gunnesbo, Värpinge och Linero och nyproduktion i Stångby, Råbylund, Dalby, Genarp och Veberöd. Vi har inte bromsat in vår planering, förklarar Håkan Ekelund, för trots allt finns det en växande kö av bostadssökande. Men det finns en risk att en del projekt måste skjutas upp i väntan på att byggkostnaderna sjunker och anpassas till en nivå som stämmer med vad nya hyresgäster är beredda att betala. Det finns idag inga signaler om att regeringen skall införa nya bidrag. En grundregel för oss är att varje projekt ska bära sina egna kostnader. Vi tänker därför inte bygga något nytt som hyresgästerna i andra områden får betala. Ett nytt projekt påbörjas just nu. Det är kv Snäckan på Linero, där bottenplattan gjöts förra året. Det innebär att projektet får ett statligt bidrag, investeringsstimulans. Snäckan skall färdigställas i slutet av 2008. För Ribbingska Huset har en entreprenör handlats upp. Ombyggnaden av det tidigare sjukhemmet till 55+-bostäder börjar i höst så snart de boende i sjukhemmet har flyttat till det nya äldreboendet som LKF bygger intill Ribbingska Huset. Upphandling av etapp två av kvarteret Harlösabanan vid Södra vägen pågår just nu. Där kan byggstart ske så snart de butiker, som nu finns i provisoriska lokaler i kvarteret Harlösabanan, har flyttat till Karhögstorg. De provisoriska lokalerna kan rivas i mars 2008 och byggstarten för Harlösabanans andra etapp är beräknad till april-maj 2008. 3

Ny hos LKF Hundvän som gillar äventyr med barnen För tre år sedan började Cecilia Hanner att vidareutbilda sig. Den utbildningen ledde till ett fast jobb som uthyrare på LKF. Cecilia har utbildat sig en gång tidigare. Direkt efter gymnasiet gick hon en turismutbildning eftersom resor är ett av hennes stora intressen. Men hon kom aldrig att jobba inom turistnäringen. Nej, mitt yrkesliv har hela tiden handlat om hus och hem, berättar hon. Jag har jobbat på IKEA, som ekonomiassistent på ett byggbolag, fyra år på Länshem med administrativa uppgifter och jag har drivit en egen present- och inredningsbutik i Flädie. För tre år sedan började Cecilia att läsa på utbildningen fastighetsföretagande på Malmö högskola. Det är en relativt ny utbildning som leder till en fil.kand. i fastighetsvetenskap. Utbildningen är tvärvetenskaplig och man läser ekonomi, teknik, juridik och beteendevetenskap. Det är en väldigt bra kombination av ämnen och utbildningen är förberedande för flera olika arbetsuppgifter inom fastighetsbranschen, berättar Cecilia Hanner. 4 I ett allmännyttigt bostadsföretag möter man människor i olika faser i livet, konstaterar nya uthyraren Cecilia Hanner. Hon skrev sitt examensarbete tillsammans med en annan tjej. Det handlade om kommunala fastighetsbolag och väckte Cecilias intresse för allmännyttan. Redan när hon höll på med examensarbetet fick hon halvtidsjobb som uthyrare på LKF och i början på juni började hon på heltid. Det känns väldigt utvecklande att arbeta hos LKF, säger hon efter ett par månader på det nya jobbet. Det händer många spännande saker i företagets organisation. Cecilia trivs också med alla de kontakter med hyresgästerna som arbetet som uthyrare medför. Det är intressant. I ett allmännyttigt företag möter man människor som befinner sig i olika faser i livet. Cecilia är lundabo sedan flera generationer och uppvuxen på Mårtens Fälad. Min farfar grundade Lunds snickerifabrik, berättar hon bland annat. Av honom hörde jag många historier om Lund och dess människor. Som vuxen har Cecilia dock mest bott på olika ställen i Lomma kommun. Först för två år sedan flyttade hon tillbaka till södra delen av Lund. I Lomma längtade jag till staden, nu kan jag sakna havet, säger hon. Det mesta av fritiden går åt till de tre barnen. Förra sommaren gick hela familjen en golfkurs tillsammans, berättar Cecilia. Sommarens äventyr blir att lära oss att dyka på Rhodos. Cecilia gillar som sagt att resa. I vintras var hon i Sydafrika. Det är ett mycket spännande land och jag längtar tillbaka, säger hon. Cecilia Hanner är hundmänniska och har alltid haft hund. Familjehunden just nu är en liten vit blandrashund. Den är stor som en terrier och har förmodligen terrierblod i sig, berättar Cecilia. Men vi vet inte vilka raser hon har i sig eftersom hon är en hittehund. Polisen hittade henne övergiven när hon bara var en liten valp. Vi tog hand om henne för fyra år sedan och nu är hon hela familjens kelgris, säger Cecilia.

Nicole Kalitta har flyttat till Långskeppet tillsammans med storebror Christian, mamma Maria, storasyster Mikaela och pappa Roger, som var upptagen när bilden togs. Efter att ha flyttat från Skatteberga utanför Södra Sandby till LKF-området Långskeppet står familjen Kalitta med ett ben på landet och ett i sta n. Långskeppet, som har ritats av Christer Blomqvist på WSP Arkitekter, är LKFs senaste tillskott och ligger längst ut på Linero, nära vägen till Södra Sandby. I elva tvåvånings radhus ryms 64 bostäder, 28 tvåor, lika många treor och åtta fyror, de senare i parhus. Lägenheterna har stor rumshöjd, 2,6 meter i markplanet och hela 3,4 meter på andra våningen, där innertaket följer yttertaket. Samtliga lägenheter i markplanet har en häckomgärdad uteplats medan lägenheterna på ovanvåningen har balkong och nås via en utvändig trappa. Långskeppets lägenheter värms upp med vattenradiatorer. En del av värmen återvinns från lägenheternas frånluft. Värmen mäts och betalas individuellt. Till Långskeppet flyttade Maria och Roger Kalitta med barnen Mikaela, 16, Christian, 15, och Nicole, 9, den 27 april efter att ha levt i kappsäck i åtskilliga månader. Vi sålde vårt hus i Skatteberga förra sommaren och hade hoppats kunna flytta in till en privat hyresrätt i centrala Lund, berättar Maria Kalitta. Men vi blev blåsta på två lägenheter och fick bo hos min svärmor med möblerna magasinerade tills LKF erbjöd oss en fyra i Långskeppet. I huset i Skatteberga, som paret Kalitta lät bygga för femton år sedan, hade familjen en boyta på 150 kvadratmeter plus vind, förråd och carport. Nu har de 101 Från villa till hyresrätt kvadratmeter boyta, förråd och garage. Vi fick röja och kasta en massa saker för att få plats i den nya lägenheten, säger Maria. Vi har fortfarande inte packat upp allt. Tomten i Skatteberga på 1000 kvadratmeter har familjen Kalitta bytt mot en uteplats. Det känns bra, säger Maria. Roger var inte så intresserad av trädgårdsarbetet och jag hade svårt att orka med det på grund av en skada. Man kände alltid att man låg efter med att sköta huset och trädgården. Familjen Kalitta har pratat länge om att flytta in till Lund. Både Maria och Roger är uppväxta där och jobbar dessutom inne i Lund. Och Christian tränar fyra gånger i veckan med Lunds BK, Nicole har börjat spela handboll i Lugi och Mikaela ska börja gymnasiet i Lund i höst, berättar Maria. Det har blivit mycket körande som kostar tid och pengar. Christian kommer att gå sista året på högstadiet i Södra Sandby och ska pendla med buss. Det är lite bekymmersamt eftersom det är långt till busshållplatsen, säger Maria, som hoppas på en ny busshållplats närmare Långskeppet. Fyrarummaren i två plan är Marias och Rogers tredje bostad. Först bodde de i en nybyggd bostadsrätt på Gunnesbo, därefter i det nybyggda huset i Skatteberga och nu i den nybyggda lägenheten i Långskeppet. Det är skönt att flytta in i något nytt, allt känns fräscht och fint, säger Maria. Det enda hon egentligen inte är nöjd med är tv-, telefon- och internetabonnemanget hos Comhem. Det har varit mycket störningar på telefon och internet, säger hon. Telefonen har ofta varit ur funktion och internetförbindelsen kopplas ner med jämna mellanrum. Lite ovant är det för familjen Kalitta att bo nära inpå andra efter att ha haft mycket utrymme för sig själva i Skatteberga. Här måste man tänka på vad man kan göra utan att störa grannarna. Jag plågar vaktmästarna hela tiden med frågor om vad som är tillåtet, säger Maria med ett skratt. 5

Omöjligt uppdrag för alla fem sinnen Där det tidigare bara fanns en gräsmatta med en liten uteplats prunkade det av blommor i somras. Vårdtagare som tidigare har visat oro för att gå ut i trädgården går nu självmant ut i den. I flera år drömde personalen på Norregården om att anlägga en Sinnenas trädgård åt de dementa vårdtagarna. På 36 timmar i maj förverkligades drömmarna. Norregården, som ägs av LKF och hyrs av Lunds kommun, ligger vid Fäladstorget och byggdes för drygt tio år sedan som ett kombinerat ålderdomshem och demensboende. Intill Norregården ligger ett antal pensionärslägenheter. Ålderdomshemmet är nu under avveckling så att hela Norregården med sina 18 platser så småningom ska bli ett rent demensboende. Norregårdens trädgård utgjordes fram till maj i år av en långsmal gräsmatta med en liten uteplats omgiven av vindskydd. Gräsremsan gav inte vårdtagarna 6 mycket stimulans och det var svårt för dem att gå i gräset. Många vårdtagare kände inget intresse för att gå ut i trädgården, berättar enhetschefen Mia Mårtensson. I flera år drömde hon och den övriga personalen på Norregården om att kunna bygga en större uteplats och att anlägga en trädgård där vårdtagarna kunde få stimulans för alla sina fem sinnen. Vi vet att en vacker trädgård kan skapa lugn och ro i själen, säger Mia Mårtensson. Vistelse i en trädgård används ju för rehabilitering av sjukskrivna. Och vi tror också att dofter och smaker kan väcka minnen hos den som är demenssjuk. Doften från en krydda kan till exempel väcka minnen om en maträtt. Stötestenen var pengarna. I Norregårdens budget rymdes inget trädgårdsprojekt. Men så fick Mia Mårtensson tips om att hjälp kanske fanns att få vid Lunds tekniska högskola (LTH). I LTH-utbildningen Technology Management ingår ett delmoment som kallas Mission Impossible (omöjligt uppdrag). En grupp studenter får ett uppdrag som ska genomföras på begränsad tid. Studenterna får träna sig i att organisera och leda arbete och i att skaffa fram de resurser som krävs för att göra verklighet av uppdragsgivarens idéer, säger Catarina Kentell. Hon är konsult åt LTH med uppgift att hitta lämpliga projekt till Mission Impossible. En Sinnenas trädgård vid Norregården var ett lämpligt projekt, tyckte Katarina Kentell och en dag i maj fick elva LTHstudenter i uppdrag att anlägga trädgår-

Studenter, biträdda av LKFs områdespersonal, i full gång med att förvandla den trista trädgården till en Sinnenas trädgård. Bilden är tagen från ungefär samma plats som bilden på den motsatta sidan. den. De hade 36 timmar på sig. Och de lyckades. En stor del av studenternas uppdrag gick ut på att skaffa fram materiel till trädgården: en damm med rinnande vatten, plattor till en gång genom trädgården, buskar, träd, blommor och kryddväxter. Och plantskolor och trädgårdsbutiker ställde upp och antingen skänkte materiel eller sålde till starkt nedsatt pris. LKF sponsrade där det behövdes pengar till inköp. LKF gav också handgriplig hjälp. Maskinföraren Anders Thell från LKF Trädgård assisterade studenterna till långt in på kvällen, områdespersonalen i Rådhusrätten ställde också upp och områdeschefen Sonja Lastre såg till att studenterna slapp gå hungriga medan de utförde sitt uppdrag. Under arbetets gång diskuterade studenterna också trädgårdens utformning med Norregårdens personal, som hade gjort en vägledande skiss över trädgården. Efter 36 timmar hade Norregården sin Sinnenas trädgård. Fontänen med sitt porlande vatten ger stimulans år hörseln, mjuka växter att ta på stimulerar känseln, frukt och bär ger något åt smaken, honungsrosor och kryddor stimulerar luktsinnet och färgstarka blommor stimulerar synen. Genom trädgården löper en plattlagd gång där vårdtagarna kan promenera eller bli körda i rullstol och här och var står bänkar att vila ut på och njuta av vad trädgården har att erbjuda. Vi hoppas och tror att trädgården ska göra gott i själen för vårdtagarna, säger Mia Mårtensson. Vi har redan sett att vårdtagare som tidigare har känt oro för att gå ut i trädgården nu självmant går ut. Mia berättar också att personalen på Norregården ska få utbildning i hur man på ett pedagogiskt sätt använder Sinnenas trädgård för vårdtagarnas bästa. Ännu återstår en hel del arbete med trädgården. Mia Mårtensson har sökt och fått 120000 kronor i stimulansbidrag av Lunds kommun för att fullfölja arbetet med trädgården. LKF har lämnat in en bygglovsansökan för den nya uteplatsen, som förhoppningsvis kan byggas i september. Dammen ska förses med en cirkulationspump så att vattnet i dammen kan hållas rent. Vi vill ha fiskar i dammen, säger Mia Mårtensson. Ännu fler växter ska också köpas in och LKF ska installera en ny belysning i trädgården. Huvudansvaret för trädgårdsskötseln ligger hos LKFs områdespersonal men trädgården kan också väcka lust hos en del av vårdtagarna att hjälpa till, menar Mia Mårtensson. Det kan bli en naturlig vana att vattna och att plocka ogräs och torra blommor. Trädgården kommer att befrämja livskvaliteten genom att stimulerar de äldres tankeverksamhet och öka deras intresse och uppmärksamhet på omgivningen. Anmäl till jouren bara i akuta fall Det har sagts förut i LKF Kontakten men förtjänar att sägas igen: Felanmälan till LKFs jour ska bara göras i akuta fall som absolut inte kan vänta till nästföljande vardag. Med akuta fall avses händelser som kan innebära risk för skada på den enskilde eller på fastigheten, säger LKFs fastighetschef Bertil Lundström. Som exempel tar han elavbrott i lägenheten eller en översvämning. En jourutryckning kostar över 2000 kronor så det finns stora pengar att spara för LKF och i förlängningen för hyresgästerna på att minska onödiga jourlarm. Joursamtalen går till SOS Alarm som har utbildats i att ställa kontrollfrågor till uppringaren för att se om denne själv kan avhjälpa felet. Det kan till exempel handla om att ta reda på vilken elektrisk apparat det är som har fått en säkring eller jordfelsbrytaren att lösa ut. Grundregeln för felanmälan är att denna ska göras till den egna områdesexpeditionen under dess telefon- och besökstid. Om det är stängt på områdesexpeditionen kan man felanmäla till LKF Service, telefon 12 49 55. Ett smidigt sätt att felanmäla är att göra det via internet. Läs mer om dett nedan. Smidigt att anmäla fel via internet Du som har tillgång till internet vet väl att du kan göra felanmälan via LKFs hemsida. Allt du behöver är ett användarnamn, som du skapar själv, och ett lösenord, som du får av LKF. På LKFs hemsida hittar du en felanmälningsblankett där du kan fylla i vad anmälan gäller. Fördelen för dig är att du kan göra din anmälan när som helst på dygnet och slipper att passa telefontiderna på LKFs felanmälan. Hanteringen förenklas genom att ett antal uppgifter om din lägenhet automatiskt fylls i på anmälningsblanketten. Det gör det lättare att se var du bor och vad det finns för utrustning i lägenheten. Din felanmälan hamnar hos fastighetsansvarig i ditt område. FA avgör sedan om områdespersonalen själv kan avhjälpa felet. Om FA bedömer att områdespersonalen inte kan avhjälpa felet går anmälan vidare till felanmälan på Magistratsvägen. Därifrån går en arbetsorder till LKFs tekniska servicepersonal eller, vid behov, till någon utomstående entreprenör. 7

Så är det att jobba som FA Änders Svensson tar en pratstund med sommarvikarierande städerskan Andreea Vass i LKFs bostadsområde vid Bondevägen i Dalby Vi är ett smörjmedel som ska se till att maskineriet hålls igång. Det säger Anders Svensson, fastighetsansvarig (FA) i Dalby. LKFs fastighetsbestånd är indelat i sex förvaltningsområden. Förvaltningsområdena är i sin tur indelade i FA-områden, vart och ett med en fa som arbetsledare. Dalbys fa-område är det till ytan största FA-området och omfattar, förutom Dalby, även Genarp och Veberöd. I FAområdet finns omkring 794 lägenheter och dessutom tre äldreboenden. En del av fastigheterna har LKF övertagit från gamla Dalby kommuns bostadsbolag i samband med att Lund och Dalby slogs samman. Två av de tre äldreboendena köptes så sent som i fjor av Lundafastigheter. Huvuddelen av FA-områdets LKF-bostäder och ett äldreboende har dock LKF byggt. 8 Flerfamiljshus finns på Bondevägen och i kvarteret Klockaren, den så kallade Sockerbiten, men de flesta av LKFs bostäder inom området är radhus. Sedan två och ett halvt år är Anders Svensson FA i Dalby. 37-årige Anders har varit anställd hos LKF sedan 1988 och började som städare, vaktmästare och klotterborttagare i alla LKF-områden. 1990 kom han som vaktmästare till Södra Sandby men blev ställföreträdande FA när FA-systemet infördes. Avsikten var att ge områdespersonalen ett större inflytande över arbetet ute i bostadsområdena. Anders blev snart FA i Södra Sandby och arbetade som sådan fram tills han flyttade till Dalby. Anders Svensson har gått några fortbildningar hos LKF men har ingen skräddarsydd utbildning som FA eftersom det inte finns någon sådan utbildning. Man utformar arbetet mycket efter eget huvud, säger Anders. Jag tror inte att det finns två FA som jobbar på exakt samma sätt utan vi är bra på olika saker. Arbetsstyrkan i Dalby utgörs, förutom av Anders Svensson, av fem vaktmästare och en städerska. Personalen är till stora delar självgående, säger Anders. Jag skulle aldrig hinna med att dagligen tala om för var och en vad de ska göra. Det är bara på sommaren som jag måste ge vikarierna dagliga instruktioner. Varje morgon klockan sju träffar Anders halva arbetsstyrkan för 10 minuters genomgång av dagens arbetsuppgifter. Två vaktmästare, med ansvar för områdena i centrala Dalby, sköter sig i stort sett själva och dem träffar Anders bara någon gång i veckan.

Men vi har kontakt på telefon så ofta det behövs. Klockan 7.30-9 har Anders telefon- och besökstid. Till skillnad från andra FAområden har Dalby numera inte telefonoch besökstid på lunchen. Det var för opraktiskt, säger Anders. Om jag var i Genarp eller Veberöd kunde jag bli tvungen att avbryta ett arbete för att åka tillbaka till Dalby. Nu kan jag göra klart det jag håller på med innan jag återvänder till områdeskontoret. Den förste i varje månad har FA-kontoret öppet hela dagen för in- och utlämning av nycklar i samband med in- och utflyttningar. Det är viktigt att nycklarna lämnas in här och inte på huvudkontoret i Lund, vilket händer då och då, påpekar Anders. Om de lämnas i Lund blir vi tvungna att åka dit och hämta dem. Telefon- och besökstiden är en hektisk del av dagen för Anders Svensson. Samtidigt som telefonen ringer kan besökande komma in på områdesexpeditionen för att göra felanmälan eller för att titta på utbudet av köksluckor och tapeter inför en renovering. Dessutom dimper felanmälningar ner via mejl och ibland på lappar i expeditionens brevlåda. Det är mycket att hålla reda på, säger Anders. Som FA är man ett smörjmedel som ska se till att maskineriet hålls igång. Hyresgäster hör av sig om allt från småsaker som ett par skruvar som behöver dras åt till stora problem som trasiga vitvaror, krånglande värmeanläggningar och läckande wc-stolar. Det är Anders uppgift att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas när ett fel anmäls, till exempel om LKFs hantverkare eller någon utomstående firma ska tillkallas. En del fel som anmäls är så små att man kan tycka att hyresgästerna själva borde kunna avhjälpa dem. Men min inställning är att de betalar sin hyra och har rätt att få hjälp så därför tar vi hand även om det som kan tyckas vara bagatellartat. När telefon- och besökstiden är slut ger sig Anders Svensson ut i sitt FA-område för att ta itu med fel som har anmälts. Det mesta kan vi ta hand om själva, säger han. Jag är inte behörig att reparera elfel men fixar enklare elproblem själv. Resten lämnar jag till LKFs elektriker. Åtskilliga felanmälningar, i synnerhet vintertid, gäller gaspannor och värmepumpar. Där får jag ibland ringa Lunds Energi och få hjälp med felsökningen, berättar Anders. Men man lär sig med åren. Anders Svensson tillbringar mycket tid med att fixa problem i FA-områdets bostäder. Här är det Maj-Britt Nilsson som får hjälp. En och en halv timme varje morgon har Anders besöks- och telefontid. Några gånger i månaden får Anders ta emot klagomål på störande hyresgäster. Först brukar jag besöka den som stör. Om det inte hjälper tar områdeschefen Rolf Karlsson över. Det är också områdeschefen som har personal- och budgetansvar för FA-området. Det är han som har alla medarbetaroch lönesamtal och som hanterar olika personalfrågor, berättar Anders Svensson. Även om Anders saknar budgetansvar kan han inför budgetarbetet komma med påpekanden och önskemål om vad som behöver göras inom hans FA-område. Anders kan också göra egna inköp när han anser det nödvändigt. Det kan till exempel ske i en akut situation där jag inte får tag på områdeschefen för att diskutera inköpet, säger han. Men jag måste naturligtvis kunna motivera varje inköp. Klockan 16-17 slutar Anders Svenssons ordinarie arbetsdag. Han är den siste att lämna områdesexpeditionen efter att kollat att allt är låst och larmat. Då börjar hans jourtjänstgöring. Anders har nämligen ett avtal med LKF om att stå till förfogande på kvällar, nätter och helger med Jonas Pålsson som backup. SOS Alarm kontaktar någon av oss när ett akut fel måste avhjälpas utanför kontorstid, berättar Anders. Det sker 4-5 gånger i månaden. Det kan vara svårt att hitta i vårt område för en utomstående så därför har vi valt den här lösningen. Efter över tio år som FA gillar Anders Svensson fortfarande sitt arbete. Det är mycket problemlösning i mitt jobb, säger han. Det tycker jag om. Han gillar också kontakterna med hyresgästerna, som för det mesta är positiva. Det kan väl bli irriterat någon gång när man har delade meningar om vad som ska göras och man måste säga nej. Men för det mesta kan man gå hyresgästerna till mötes. Trots att han trivs med jobbet har Anders valt att bo på behörigt avstånd från arbetsplatsen. Han bor på landet utanför Eslöv. Det skulle inte fungera att bo i Dalby, säger han. Det är för många som känner igen mig. När jag går in i en affär träffar jag ofta någon hyresgäst som vill prata om något problem i sitt boende. Man måste ha ett privatliv också. 9

LKF föddes ur bostadsmisär Den 12 juni 1947 höll Lunds stads fastighetsaktiebolag, sedemera LKF, sitt första styrelsemöte. Bara några månader senare stod företagets åtta första hus klara. Så här gick det till. Från 1850 till 1910 ökade Lunds befolkning sexfalt genom inflyttning från landsbygden. 3100 invånare blev 20000. Den glesa lantliga bebyggelsen ersattes av en stadsbebyggelse som till stora delar fortfarande finns kvar. Men bostadsbyggande kunde på inget sätt hålla jämna steg med befolkningsökningen och byggandet styrdes inte av behoven utan av folks betalningsförmåga. Fattiga barnfamiljer trängdes i enrummare, ofta två familjer i samma lägenhet, samtidigt som välbärgade familjer huserade i stora stadsvåningar. Under åren efter första världskriget var bostadsnöden i Lund värre en någonsin. Tiotals barnfamiljer hystes in i skolor och andra kommunala byggnader. Med hjälp av statliga bidrag försökte Lunds stad avhjälpa en del av trångboddheten genom att bygga ett flerbostadshus på Prennegatan, nu kollektivhuset Slottet, och nio provisoriska trähus på Smörlyckan, av folkhumorn döpt till Hollywood. Men på det hela taget satte de styrande politikerna sin tro till marknadskrafterna och gav i första hand lån och borgen åt privata byggherrar. Med det socialdemokratiska maktövertagande i riksdagen på 1930-talet prioriterades bostadsfrågan och kopplades samman med folkhälsofrågan. Trångboddheten och den låga bostadsstandarden uppfattades som ett hot mot människors hälsa och sågs som ett av de främsta skälen till att födelsetalen minskade kraftigt. 1933 genomförde stadsläkaren och socialdemokraten Olof Johansson en bostadsundersökning i Lund som visade att 60 procent av 442 undersökta familjer bodde i lägenheter med anmärkningar på hygienen. Hälften av dessa bostäder borde dömas ut som hälsovådliga, menade Johansson. Två år senare tillsatte stadsfullmäktige en bostadskommitté som blev LKFs föregångare. Barnfamiljer har på nytt börjat flytta in i det en gång så barnrika Pilelyckan, vars lekplatser har renoverats. Samma år beslutade riksdagen om stöd till mindre bemedlade barnrika familjer och särskilda lån infördes som beviljades byggprojekt i regi av kommuner eller kommunala fastighetsbolag. Det första byggprojektet för Bostadskommittén i Lund var Solgårdarna där lägenheterna visserligen var små men välutrustade med den tidens standard. Därefter byggde Bostadskommittén främst småhus och radhus, till exempel Östra småhusområdet nära Vipeholm. Området döptes av elaka tungor först till Abessinien, sedan till Negerbyn på grund av husens platta tak. Arkitekten bakom Bostadskommitténs hus var Ingeborg Hammarskjöld-Reiz, bostadskommitténs sekreterare. Hon var inriktad på att rita enkla och funktionella bostäder. 1945 väcktes för första gången ett förslag i Lunds stadsfullmäktige om att bilda ett kommunalt bostadsbolag. Förslagsställare var journalisten Nils Holmberg men förslaget fick ett svalt mottagande. Men Holmberg stod på sig och tog stöd i arbetarrörelsens efterkrigsprogram där behovet av ett kommunalt engagemang i bostadsbyggandet framhävdes. En kommunal utredning tillsattes samma år och i december 1946 fick stadsfullmäktige ett förslag om att bilda ett kommunalt bostadsföretag som både skulle bygga och förvalta bostäder. Förslaget gynnades av att riksdagen hade beslutat att ge kommunala bostadsföretag en gynnad ställning. Den 28 mars 1947 beslutade stadsfullmäktige i Lund att godkänna bolagsordningen för Lunds stads fastighetsbolag, 1971 namnändrat till Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Bolaget höll sin första bolagsstämma den 12 juni 1947, det datum som räknas som LKFs födelsedag. Bolagets förste ordförande blev Ivan Holmberg (s) och dess förste VD K. Herman Johansson, också han socialdemokratisk politiker. Vid samma tid höll Bostadskommittén som bäst på att bygga åtta flerfamiljshus i kvarteret Pilelyckan på Väster med Ingeborg Hammarskjöld-Reiz som arkitekt. Området var färdigbyggt hösten 1947 och fördes då över till det kommunala fastighetsbolaget. Pilelyckan räknas som LKFs första egna byggprojekt. Det var där Bertil och Stina Kretz flyttade in sommaren 1947, någon månad efter att fastighetsbolaget hade bildats. Resten är, som man brukar säga, historia. (Källa: Tomas Tägil, Bygga och bo.) 10

Ett barn - ett rum och kök. Två barn - två rum och kök. Så såg tilldelningen ut när Bertil och Stina Kretz flyttade in på Trollebergsvägen 93. Året var 1947. Bertil och Stina bor fortfarande kvar i samma lägenhet. Det finns bara ytterligare ett par hyresgäster som har varit LKF trogna lika länge. Bertils och Stinas trofasthet har gjort dem smått kända. När LKF fyllde 50 år 1997 kom journalister på besök för att intervjua paret om deras många år i samma lägenhet på Gamla Väster. Och Kulturen lånade tavlor och en del andra föremål från makarna Kretz hem till en jubileumsutställning. Nu har det gått ytterligare tio år och Bertil och Stina har på nytt fått berätta för journalister om sina år hos LKF. Stina och Bertil gifte sig 1946 men fllyttade inte samman förrän 1947. Då hade de två söner, ett och två år gamla. Fram till inflyttningen på Trollebergsvägen bodde Stina och Bertil hos sina respektive föräldrar med var sitt barn. Det gick bra, föräldrarna bodde på Revingegatan och Flormansgatan så det var nära, säger de. Det var Bertil som upptäckte att nya bostäder för barnfamiljer byggdes längs Trollebergsvägen. Jag brukade cykla till mina farföräldrar i Värpinge, berättar han. Jag såg att det byggdes nytt längs Trollebergsvägen och gick till drätselkammaren och ansökte om en lägenhet. Eftersom Stina och Bertil hade två barn fick de en tvåa med kök på första våningen. Familjer med ett barn fick en etta med kök, bostadssökande utan barn kunde få en etta med kokvrå. Ett fåtal större lägenheter gick till familjer med fler än två barn. LKF trogna i 60 år Här har Stina och Bertil Kretz bott i 60 år. Med åren fick Bertil och Stina Kretz möjlighet att hyra en etta med kokvrå som låg vägg i vägg med deras lägenhet. Ettan blev först pojkarnas rum, sedan paret Kretz sovrum. För 20 år sedan satte LKF in hiss i huset. Då slogs ettan samman med tvåan så att Bertil och Stina fick en trerummare. Därifrån kan de blicka ut över en lekplats dit det på nytt har börjat komma barn efter många år med få barn i området. Bertil och Stina minns med glädje sina första år på Trollebergsvägen då det fanns barn i var och varannan lägenhet och samhörigheten mellan hyresgästerna var stark. Vi umgicks på gården eller gick till Folkets park tillsammans, berättar Bertil. Och vi hjälptes åt att se efter varandras barn. Vi behövde aldrig låsa ytterdörren, säger Stina. Behövde man låna en kopp kaffe var det bara att knacka på hos grannen. För Stina och Bertil Kretz har det varit en självklarhet att vårda sin lägenhet. Vi lärde också våra pojkar att vara rädd om bostaden, säger Stina. Varför ska man fördärva sin lägenhet? Under åren har makarna Kretz själva stått för det mesta av underhållet i lägenheten, ofta på egen bekostnad. Då fick man ju välja själv vilka material och färger man ville ha, säger Stina. Genom att tacka nej till underhåll får dessutom Stina och Bertil en slant tillbaka på hyran. Den senaste stora åtgärden i deras hus innebar stambyten och totalrenovering av badrummet. Bertil och Stina sörjer sitt gamla inmurade badkar som ersattes med dusch. I det gamla badkaret kunde man krypa ner och njuta, säger Stina. Jag kan inte förlika mig med att sitta och duscha. Annars är makarna Kretz nöjda med det mesta som LKF gör och öser beröm över områdespersonalen. De får alltid en slant till kaffekassan vid jul, berättar Stina. Då och då genom åren har Bertil och Stina pratat om att flytta från sin bostad på Trollebergsvägen. De har provat på det en gång, vid renoveringen 1987. Då bodde de i tre månader i en evakueringslägenhet på Folkparksvägen. Vi längtade tillbaka hela tiden, berättar Stina. Bindningen till Gamla Väster och bostaden, där de har bott i 60 år, är stark och det vore svårt att flytta från den, säger både Bertil och Stina. Det skulle i så fall vara till Söder där vi kommer ifrån, säger Bertil. Det är också svårt att flytta när man är gammal, påpekar de båda. Bertil är 83 och Stina 81 år. Och så vet jag inte hur man gör när man flyttar, säger Stina och skrattar. 11

40-årigt Dalbyområde får ansiktslyft LKFs radhus från 60-talet i Dalby genomgår en omfattande renovering. Ella Larsson är en av de hyresgäster som bland annat har fått nya fönster. På väggen i Ella Larsson sovrum hänger ett lite skämtsamt avtackningsdiplom till Lunds sista Epabiträde. Epa var en gång i tiden en välkänd varuhuskedja, där Ella började arbeta redan på 1950-talet. Jag jobbade i 44 år, först hos Epa och sedan hos Tempo och slutligen hos Åhléns, berättar Ella, som fick diplomet när hon gick i pension. Ella Larsson kommer ursprungligen från Bonderup mellan Dalby och Genarp och bodde under 5-6 år på 1970-talet på Vallmovägen i Dalby i ett radhus liknande det som hon nu bor i på samma gata. Det var dåvarande Dalby kommun som lät bygga 160 radhuslägenheter på Solrosvägen, Vallmovägen, Ljungvägen och Norra Fäladsvägen åren 1962-1965. När Lunds och Dalby kommuner slogs samman övergick radhusen i LKFs ägo. Men då hade Ella Larsson flyttat till ett annat kommunalt bostadsområde, på Siporexvägen i Dalby. Där bodde hon kvar tills för sex år sedan då hon återvände till Vallmovägen och en tvårummare. Jag flyttade tillbaka hit för att lägenheterna är ljusare här, säger Ella. Radhuslägenheten har en minutiöst skött trädgård, lagom för Ellas behov. Innan Ella Larsson flyttade in på Vallmovägen renoverades lägenheten. Parkettgolvet slipades och nya tapeter sattes upp. Jag har också fått erbjudande om att få köksluckorna ommålade men det behövs inte ännu, säger Ella, som får rabatt på hyran tack vare att hon avstår från luckmålningen. På senare tid har några barnfamiljer flyttat in i området men annars är det till stor del äldre hyresgäster som bor i området. Åtskilliga hyresgäster har bott 12 Ella Larsson glädjer sig åt att ha fått nya fönster i sin radhuslägenhet på Vallmovägen. där sedan husen byggdes för över 40 år sedan. Tidens tand har förstås gnagt på de idylliska radhusen och under flera år har renoveringsarbeten pågått i området. Alla lägenheterna har fått badrummen kaklade och de som har velat har fått egen tvättmaskin. På två gator har takpannorna bytts ut, på tre gator har husen tilläggsisolerats. Byte av garageportar och plattläggning vid garageuppfarter utförs successivt. Husdjur ska vara kopplade I LKFs bostadsområden har det inträffat att lösspringande hundar har angripit såväl andra hundar som människor. På en gata, Solrosvägen, återstår dessutom byte av fönster. Ella Larsson och hennes grannar på Vallmovägen fick nya fönster i våras. Det gick snabbt, säger Ella. På morgonen revs de gamla fönstren ut och på eftermiddagen var de nya insatta. Det var varmt ute så lägenheten blev inte utkyld. Ella hade besvär av drag från ett av de gamla fönstren och det har också många andra hyresgäster haft. Problem med röta i fönstren har dock inte visat sig vara särskilt stora. De nya fönstren är tillverkade med de gamla tvåglasfönstren som förebild men har aluminiumbeklädnad på utsidan för att skydda träet och energiglas för bättre isolering. Bo Magnusson, underhållsingenjör på LKF, berättar att fönsterbytena inte har varit alldeles enkla. Fönsterbågarna i de gamla fönstren var bärande, säger han. Därför får man sätta stöttor när man tar bort de gamla fönstren och sätta i nya bärande balkar. De nya fönstren har spaltventiler och i de lägenheter som saknar mekanisk frånluft installeras sådan i samband med fönsterbytena för att förbättra ventilationen i lägenheterna. Fönsterbytena kostar omkring 100 000 kronor per lägenhet. I år byts fönster i 36 lägenheter. LKFs marknadschef Gunilla Flygare vill därför påminna om det ansvar som hundägaren har för sitt husdjur och om vad LKFs ordningsregler säger: Hyresgästen förbinder sig att hålla husdjur kopplade inom bostadsområdet.

LKF firade 60 i Dunkerska LKF fyller som bekant 60 år i år och för att fira detta bjöd företaget sina anställda på fest den 6 september. Festen hölls i Dunkers Kulturhus i Helsingborg dit över 100 anställda åkte med buss. LKF-personalen bjöds först på en guidad visning av kulturhuset och därefter på kaffe. Ljusdesignern Torbjörn Eliasson visade därefter bilder och berättade om möjligheterna med spännande belysning inomhus och i trädgårds- och stadsmiljö. Festdagen avslutades med middag. För underhållningen stod Bob Kerr and his Whopee Band. Hyresgäster bytte plats Flyttkarusellen har gått bland LKFs hyresgäster på Östra Mårtensgatan i sommar. Den 1 juli flyttade Fantasyland Tatuering från Östra Mårtensgatan 10 till nummer 20 på samma gata, där det tidigare har legat en smörgåsbutik. Fantasyland Tatuering delade tidigare lokal med Connie s Maskeradaffär. Denna flyttade den 8 juli till Lunds Cykels tidigare lokaler på Östra Mårtensgatan 18. Och Lunds Cykel fullbordade flyttkarusellen den 6 augusti genom att flytta till Connie s Maskeradaffärs och Fantasyland Tatuerings tidigare lokal på Östra Mårtensgatan 10. Ägarna till alla tre butikerna är helnöjda med sina nya lokaler. Detta är vad jag har letat efter länge, säger Johnny Lundgren, ägare till Fantasyland Tatuering. Här har jag ett väntrum för kunderna och ett arbetsrum. Jag har fått betydligt större utrymme för såväl de cyklar som jag säljer som för min verkstad, säger Tony Lindskog, ägare till Lunds Cykel. Min gamla lokal gick mer på djupet, här känner jag att jag har mer kontakt med gatulivet, säger Connie Larsen, ägare till Connie s Maskeradaffär. Östra Mårtensgatan byggs just nu om och får ny gatu- och trottoarbeläggning. Tony Lindskog är irriterad över att ombyggnaden tar så lång tid och menar att den har en negativ inverkan på kundtillströmningen. Men både han och de båda andra affärsidkarna tror att ombyggnaden, tillsammans med upprustningen av fastigheten i hörnet Östra Mårtensgatan-Råbygatan, blir ett lyft för Östra Mårtensgatan som butiksgata. En brun påse för bättre miljö En brun papperspåse är nästa grepp på vägen mot en bättre miljö. I påsen ska hushållen lägga sitt matavfall som ska rötas till biogas och biogödsel. Det nationella målet är att 35 procent av allt matavfall ska källsorteras 2010. Samma mål gäller lokalt för Lund. Innan sorteringen införs i stor skala ska en ettårig försöksverksamhet genomföras i flerfamiljsbostäder. LKF ställer upp med ett område, Nöbbelöv. Försöket startade i månadsskiftet augusti-september och föregicks av ett informationsmöte i Nibblegården. Ett femtiotal hyresgäster mötte upp. Den som hade väntat sig klagomål över att hushållen nu får ännu ett sorteringsuppdrag och ännu en sopkärl att hålla reda på måste ha blivit besviken. Beredvilligheten att källsortera sitt matavfall var stor hos mötesdeltagarna och deras största bekymmer tycktes vara hur man ska få alla hushåll att sortera och att göra det rätt. Lena Wallin, informatör på Lunds renhållningsverk, poängterade just hur viktigt det är att matavfallet är rent. Matavfallet ska rötas för att utvinna biogas som kan användas som drivmedel till bussar och bilar, berättade hon. Restmaterialet blir biogödsel som ska ut på åkrarna och ingen bonde vill ha gödsel som innehåller plast, metaller och annat skräp. Lena Wallin berättade vidare att ett försök har genomförts i villahushåll och att 99 procent av avfallet där var rent. Mikael Rönnmar, projektledare för sorteringsförsöket med matavfall, gav praktiska råd om hur man hanterar sitt Dags för invigning av Karhögstorg Den 18 oktober kl 12 invigs det nya Karhögstorg. Programmet är inte färdigplanerat när denna tidning går i tryck men alla är hjärtligt välkomna till invigningen. Den 30/9 upphör Tempobutiken. Föreståndaren Peter med personal tackar alla sina kunder och hälsar samtidigt den nya Hemköpsbutiken, som öppnar i mitten av oktober, lycka till. källsorterade matavfall på ett hygieniskt riktigt sätt. Den bruna papperspåse som alla hushåll i försöket får klarar fukt bättre än man kan tro, berättade han. Hushållen får en hållare för papperspåsarna som kan sättas på insidan av ett köksskåp eller ställas på diskbänken. Hushållen får också 150 papperspåsar som beräknas räcka under en stor del av försöksperioden. Ytterligare påsar kan hämtas på områdeskontoret. Fyra 90-literskärl för matavfall har satts ut i varje källsorteringsrum på Nöbbelöv. Samtidigt har ett 600-literskärl tagits bort i varje källsorteringsrum. Vi hoppas att vi ska få sätta ut ännu fler kärl till matavfallet, sa Uno Lindman från renhållningsverket. Personalen från renhållningsverket poängterade att LKF, och i förlängningen hyresgästerna, sparar pengar på att källsortera matavfallet eftersom restavfallet, som går till förbränning, töms till en högre taxa. Men framför allt gör ni miljön en tjänst genom att källsortera, sa Lena Wallin. När vi producerar rötgas till drivmedel minskar vi behovet av att använda fossila bränslen. Frågorna vid mötet handlade om vad man får och vad man inte får lägga bland matavfallet. Och så kom det fram en hel del farhågor om att alla inte kommer att sköta sorteringen ordentligt och att en massa skräp ska hamna bland matavfallet. Vi kommer att hålla koll på hur sorteringen fungerar och går ut med mer information om det visar sig att matavfallet inte är rent, sa Mikael Rönnmar. Efter mötet ställde sig deltagarna på led utanför en lastbil från renhållningsverket för att ta emot plastbehållare till påsarna och 150 påsar. Alla i kön verkade vara fast beslutna att dra sitt strå till stacken för att försöket med sortering av matavfall ska bli lyckat. Ingmaj Allard, uppvuxen i norra Värmland i sångerskan Monica Zetterlunds hemtrakter, sammanfattade nog den allmänna inställningen. Hur svårt kan det vara? Jag är uppvuxen med detta. Matavfallet till grisen och resten in i spisen. 13

Ett alternativ för dig med liten trädgård Odla i pallkrage Är du trött på att kämpa mot kirskål, kvickrot och annat ogräs? Vill du slippa kantskärning och höstgrävning? Då är kanske pallkrageodling något för dig. En pallkrage är en hopfällbar och staplingsbar träram som man sätter på lastpallar för att hindra lasten från att trilla av. Många trädgårdsodlare har upptäckt att pallkragarna också är utmärkta odlingslådor. Samma upptäckt har också en del trädgårdshandlare gjort. De säljer färdigmålade pallkragar till priser som i allmänhet vida överstiger vad man behöver ge för begagnade pallkragar. Om man köper begagnade pallkragar kommer man inte bara billigare undan. Man kan dessutom själv välja färg och låta pallkragarna bli spännande färgklickar i trädgården. Antalet pallkragar i en trädgård bestäms naturligtvis till stor del av hur stor trädgård man har. Om man bara har en liten odlingsbar plätt vid uteplatsen eller entrén får man kanske nöja sig med någon enstaka pallkrage, om man har en större trädgård får man plats med desto fler. Eftersom pallkragarna är staplingsbara kan man ställa två eller tre ovanpå varandra. Olika höjder på pallkragarna kan skapa variation i en annars platt trädgård. Två eller tre pallkragar på höjden väljer man också med fördel om man ska odla rotfrukter, grönsaker eller blommor med rötter som går på djupet. Om man har svårt att böja sig ner eller att ligga på knä kan flera pallkragar staplade på höjden dessutom underlätta trädgårdsarbetet. Man får upp odlingsbädden till mer bekväm höjd. Pallkragarnas format, 80x120 centimeter, gör dem dessutom lätta att sträcka sig över. Målning av pallkragarna syftar inte bara till att göra dessa till färgklickar i trädgården. Färgen skyddar också träet från att ruttna. En del odlare väljer att måla pallkragarna på såväl utsidan som på insidan, andra nöjer sig med att måla utsidan och klär insidan med plast som skydd mot fukten i jorden. Vad man än gör får man räkna med att pallkragarna förr eller senare bryts ner och behöver bytas ut. Odlare som medverkar på nätplatsen Odla.nu vittnar om att pallkragar håller i minst 6-7 år om de har ytbehandlats. En pallkrage kan man ställa direkt i en rabatt eller på en gräsmatta. Inget arbete med förberedande grävning alltså och du behöver inte bekymra dig om vilken jordmån du har. För att hindra ogräs från att leta sig in i pallkragen lägger man markduk, som släpper igenom vatten men inte växtlighet, eller några lager tidningar i botten på den. Vad man sedan fyller pallkragen med beror i hög grad på vad man har att tillgå. Man kan ta egen matjord, om det redan finns i trädgården, kompostjord om man har en egen kompost, eller köpt jord. De flesta odlare rekommenderar att man i så fall använder kogödsel i säck. Man kan också köpa billig planteringsjord och gödsla. En pallkrage rymmer cirka 200 liter, det vill säga fyra 50- liters säckar jord. Man måste räkna med att jorden i en pallkrage sjunker samman under odlingssäsongen och att man alltså varje år Squash odlad i kompostjord i pallkrage gav riklig skörd den våta sommaren 2007. Det mesta av regnvattnet rann rakt igenom pallkragen så att squshplantorna slapp att stå med rötterna i vattensjuk jord. måste tillföra ny jord. Ett sätt att själv skapa ny jord är att under odlingssäsongen lägga gräs och annat växtmaterial som marktäckning i pallkragarna. Växtmaterialet bryts ner och blir till kompostjord. På hösten lägger man i löv och nerklippta växtdelar. Om man har kaniner eller andra Bondbönor av en gammal smäländsk sort, Göteryd, gav god skörd i pallkrage. Sorten är känd sedan början på 1900-talet. Utsäde kan man få från fröodlarföreningen Sesam. 14

En pallkrage kan ställas direkt på en gräsmatta. Man slipper alltså att gräva. Några lager tidningar eller ännu hellre markduk hindrar gräs och ogräs från att växa upp i pallkragen. smådjur i bur kan man lägga i spån och halm från buren. Eftersom en pallkrage är väldränerad får man bereda sig på att vid perioder av torka vattna mer än i en vanlig trädgårdssäng. I gengäld behöver man inte bekymra sig förr att växterna dränks vid kraftiga regn. Och ogräsrensning slipper man nästan helt och hållet. Rotogräset slipper inte igenom marktäckningen och frösått ogräs är lätt att dra upp för att jorden är så lucker. Jorden i en pallkrage värms upp tidigare på våren än jorden i en vanlig rabatt. Därför kan man starta sin odling tidigare i en pallkrage. Med några böjda grenar, en bit fiberduk och några stenar förvandlar man pallkragen till ett miniväxthus. Fiberduken släpper igenom vatten och skyddar samtidigt mot starkt solljus. Så vad kan man odla i en pallkrage? Svar: det mesta i grönsaks-, rotfrukts-, krydd- och blomsterväg. Det gäller bara att tänka på hur djupa rötter växterna har så att man väljer rätt höjd på pallkragarna. Jordgubbar behöver till exempel bara en pallkrage på höjden eftersom de har ganska ytliga rötter medan morötter och potatis behöver två pallkragar på höjden för att utvecklas ordentligt. Redan nu kan det vara läge att förbereda nästa års pallkrageodling. Nedan hittar du uppgifter om var du kan köpa begagnade pallkragar Lundatrakten. Annonsering i dagspressen eller på internet kan vara en annan väg. Eller fråga vänner och bekanta som jobbar på företag som tar emot mycket gods. Kolla gärna priset på flera ställen. Det billigaste brukar vara att köpa från en privatperson. Risken med det är att kvaliteten på pallkragarna kan vara sämre än om du köper från ett företag som säljer begagnade pallkragar. Måla sedan pallkragarna och placera ut dem i din trädgård eller på din uteplats. Glöm inte marktäckning i bottnen. Fyll sedan på med jord om du tänker höstplantera till exempel jordgubbar eller perenner. Om du vill vänta till våren med att odla i pallkragarna kan du i stället använda dem som kompost över vintern och lägga i höstlöv och vissna växtdelar. Till våren fyller du på med jord. Här kan du köpa begagnade pallkragar: Direktpall AB, Staffanstorp, 25 44 01 Genarps Lådfabrik AB, Genarp, 040-48 01 90 Trecon AB, Staffanstorp, 046-25 75 70 Bygg och Pall i Malmö, Staffanstorp, 040-93 06 07 Här hittar du mer information om odling i pallkragar: http://www.odla.nu/forums/index.php?showforum=14 Fröodlarföreningen Sesam: http://www.foreningensesam.se/ Nordiska genbanken i Alnarp, 040-53 66 40 http://www.nordgen.org/ngb/index.php Fotnot: Grödorna på bilderna är odlade i Blekinge skärgård där våren och försommaren 2007 var varm och solig och sommaren extremt regnig. Ruccolasallad, plocksallad, dill och persilja trivs i pallkrage. Till potatis rekommenderas två pallkragar men sorten Silla från Nordiska genbanken gav god skörd även i en enkel pallkrage. 15

Strax ovan Molnet Inte högt ovan molnen men väl en bit över Molnet seglade luftballongen en försommardag 2006. Molnet är LKFs område mellan Stattenavägen och Östanväg på Klostergården och syns till höger på fotot. Radhusen med 29 lägenheter byggdes 1999. Mest uppmärksammade blev lägenheterna i två plan med ett uterum vars fönster sträckte sig över båda planen. På andra sidan Östanväg ligger de båda kvarteren Snödrivan och Snöfoget med adresserna Sunnanväg 2 och Gråvädersvägen 4. De byggdes 1965 men köptes av LKF på 1990-talet. Varje kvarter har två höghus och två låghus. Det totala antalet lägenheter är 494. Det väckte en hel del uppmärksamhet när LKF för tre år sedan byggde på höghusen med ytterligare ett våningsplan med attraktiva lägenheter. Många som bor i de fyra höghusen har en fantastisk utsikt men från de påbyggda våningsplanen är utsikten rent svindlande (dock ej lika svindlande som från en varmluftballong över Lund). Mellan Gråvädersvägen 4 och Östanväg ligger slutligen Snödrivan 2, som LKF byggde 1998. 58 lägenheter ryms i de båda huskropparna Publiceras med godkännande av Försvarsmakten Tipsa om din utsikt Har du en spännande utsikt som du vill dela med dig av? Det spelar ingen roll om det är en spektakulär utsikt från ett höghus eller en vacker vy över en park eller kanske en bit av gaturummet mitt inne i Lunds centrum. Hör av dig till LKF Kontakten, Hagtornsgränden 4, 224 56 Lund. Eller ring 13 13 76, alternativt 0707-94 91 23. Eller mejla till anders@alayout.se. Nya företagare i Värpinge Centrum Värpinge Centrum, som ägs av LKF, har fått tre nya affärsidkare i centrumets tidigare videobutik. Det är nagelbyggaren Jenny Olofsson och frisören Åsa Lundqvist som har slagit sig samman i företaget Hjärtat och som dessutom hyr ut en frisörstol till Marie Stenbäck. Jenny och Åsa lärde känna varandra då de hyrde in sig i samma frisersalong. Den 1 augusti startade de sitt gemensamma företag och i mitten av augusti slog de upp dörrarna till den nya salongen. Jenny Olofsson berättar att valet på Värpinge delvis berodde på att hon tidigare har arbetat i Lomma. Värpinge ligger bra till för mina tidigare kunder från Lomma och Bjärred, säger hon. Och så vill vi gärna hjälpa till att få Värpinge Centrum att blomstra.