Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1
2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen 4 Kommunen Likvida medel 5 Kommunens upplåning 5 Pensionsmedelsplaceringar 5 Långsiktiga placeringar 7 Kommunens övriga värdepappersplaceringar 10 Valutasäkring av utländska värdepappersinnehav 10 Ordlista 11
3 FINANSRAPPORT PER DEN 30 APRIL Inledning Finansrapport är framtagen för att informera om kommunens finansiella ställning. Denna finansrapport avser perioden januari april 2016. Finansrapporten är uppdelad i två delar, den första delen behandlar koncernen och den andra delen behandlar kommunen. Koncernen Likvida medel mnkr 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 Koncern kontot varav placerat 600 400 200 0 april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april Koncernens likviditet är fortsatt god. Inklusive placerade medel uppgick koncernlikviditeten till 997 mnkr per 30 april 2016, likviditeten var vid motsvarande period föregående år 1 491 mnkr. Av koncernens likvida medel på 997 mnkr var 322 mnkr placerat i den korta penningmarknaden. Räntan på bankkontot uppgick till 0 %. Placeringarna i penningmarknaden gav per 30 april ca 0,15 %. Kommunen placerar löpande koncernens likviditetsöverskott på den korta penningmarknaden. Placeringar görs främst i kreditsäkra certifikat med högsta kreditrating, K1, i certifikat utgivna av svenska kommuner, landsting eller certifikat utgivna av till 100 % statligt ägda företag. Löptiden på certifikaten är till största delen tre månader eller kortare. Placerat belopp bestäms av en likviditetsprognos som görs löpande. Prognosen baseras på de likviditetsrapporter bolagen i koncernen löpande rapporterar till kommunens finansenhet. Även nämnderna rapporterar större utbetalningar. Då likviditeten på koncernvalutakontot, bankkontot, kan förändras
4 med 10-tals miljoner över en dag syftar förvaltningen dels till att ge en överavkastning jämfört bankkontoräntan och dels till att hålla en buffert som motsvarar möjlig förändring av koncernens likviditet. Därtill finns en möjlighet att utnyttja krediten på bankkontot som uppgår till 500 mnkr. Sammantaget har Koncernen god beredskap att möta snabba förändringar i koncernlikviditeten. En relativt stor andel av koncernens likviditet är upparbetad av kommunen (se vidare nedanstående avsnitt som tar upp kommunens likviditet). Även Tekniska verken står för en stor del av den upparbetade likviditeten. Bolagens upplåning samt kommunal borgen Låneskuld per Förändring Aktuell Belopp i mnkr 1/1 2016 låneskuld låneskuld Tekniska Verken 2 400-76 2 324 Lejonfastigheter 2 800 51 2 851 Stångåstaden 3 200 385 3 585 Sankt Kors 550 19 569 ResMex 57 0 57 Flygmex 19-19 0 Bryggaregården 13 0 13 Stadshus AB* 6 514-15 6 499 Summa 15 553 345 15 898 *Stadshus AB har en aktuell låneskuld på 7 125 mnkr, av låneskulden har de förmedlat vidare 626 mnkr till bolag inom Stadshuskoncernen vilket ger en egen låneskuld på 6 499 mnkr för bolaget. De kommunala bolagen har under året ökat sin totala upplåning från 15 553 mnkr till 15 898 mnkr vilket motsvarar en ökning med 345 mnkr. För 2016 får den totala nettoupplåningen inte överskrida 18 915 mnkr. Belopp i mnkr Aktuell borgen Pensionsåtagande 19,9 Stadshus AB* 6 750,0 Egna hem 1,9 Byggnadsförening Örtomta 0,1 Summa 6 771,9 *Inkl borgen gällande kreditlöften 2 250 mnkr Kommunfullmäktige har beviljat borgensramar för koncernens upplåning på totalt 18 915 mnkr. Linköpings kommun har för närvarande borgensåtagande på sammanlagt 6 771,9 mnkr per den 30/4 2016 enligt tabellen ovan.
5 Kommunen Likvida medel mnkr 600 500 400 300 2012-2014 2016 2015 200 100 0 2012 2013 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditeten uppgick till 341 mnkr den 30 april. Vid årets början uppgick likviditeten till 300 mnkr. Exploateringsverksamhetens har påverkat likviditeten positivt med 25,9 mnkr t o m april (kompletterande förklaringar kommer att redovisas i kommunens delårsrapport). Kommunens upplåning Linköpings kommun har för närvarande ingen egen upplåning. Pensionsmedelsplaceringar Kommunen har årligen från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningar som tjänades in före 1998. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. För den del av skulden som avser perioden före 1998 finns ca 40 % avsatt i placeringar. Resterande del finansieras via den årliga driftbudgeten. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 30 april till 1 608 mnkr. Beloppet för ny avsättning respektive år avser nyintjänad pension och nettoförändring av tidigare intjänad skuld fram till 1998. För 2016 uppgår avsättningen till 54 mnkr. Från och med 2009 har det även gjorts uttag från fonden för att finansiera de ökade pensionsutbetalningarna avseende pensioner intjänade före 1998, för 2016 uppgår beloppet till 88 mnkr. Nettouttaget från pensionsmedelsportföljen blir för 2016 därmed 34 mnkr.
6 Marknadsvärde jämfört med bokfört värde mnkr 1800 1600 1400 1200 1000 800 Bokfört värde Marknadsvärde 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jan 16 Feb 16 Mar 16 Apr 16 Diagrammet ovan visar förhållandet mellan marknadsvärdet jämfört med det bokförda värdet för pensionsmedelplaceringar. Det bokförda värdet har ökat under 2016 men marknadsvärdet har minskat. Bokfört värde är per 30 april 1 416 mnkr, det bokförda värdet var inför 2016 1 411 mnkr, värdeökningen beror på återinvestering av returprovisioner (fondrabatter) som gjorts under 2016. Marknadsvärdet är per 30 april 1 608 mnkr, marknadsvärdet inför 2016 var 1 646 mnkr, marknadsvärdet har minskat med 38 mnkr under 2016. Det innebär en avkastning på -2,20 % att jämföra med kommunens jämförelseportfölj som avkastat 0,38 %. mnkr 300 Övervärde 250 200 150 Övervärde 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jan 16 Feb 16 Mar 16 Apr 16 Diagrammet ovan visar övervärdet gällande pensionsmedelsplaceringar. Övervärdet beskriver skillnaden mellan det bokförda värdet kontra marknadsvärdet och uppgår per den 30 april till 192 mnkr vilket är en minskning för 2016 med 43 mnkr. Den större nedgången i kurvan gällande övervärde kommer sig av börsnedgången 2011, årets nedgång i kurvan kommer sig av att marknadsvärdet i portföljen har minskat under årets första månad och därmed har även övervärdet i portföljen minskat.
7 Enligt placeringsriktlinjer september 2014 Tillgångsslag Marknadsvärde 2016-04-30, mnkr Procent av totala placeringsportföljen, % Min % Normal % Max % Ränteplaceringar samt kassa 909 57 50 60 80 Svensk Aktiefond 404 25 15 25 35 Global Aktiefond 231 14 0 10 15 Hedgefonder 64 4 0 5 8 Totalt 1 608 100 Fördelningen gällande tillgångsslag följer beslutade placeringsriktlinjer, portföljen ligger underviktad i räntebärande placeringar till förmån för aktier gentemot kommunens jämförelseportfölj. Vikten mellan de olika tillgångsslagen är även beroende av hur de olika tillgångsslagen utvecklas med tiden. Detta möjliggör uttag i form av vinstförsäljningar. Långsiktiga placeringar Genom ändrad lagstiftning under 2009 fick kommunens bolag inte längre göra avdrag för räntan på lån som erhållits inom koncernen. När lagstiftningen trädde i kraft hade Linköpings kommun reverser på 5 450 mnkr till kommunens bolag. För att undvika ökad beskattning har Linköpings Stadshus AB istället lånat upp motsvarande belopp på den externa kreditmarknaden för att därefter amortera reverslånen till Linköpings kommun. Linköpings kommun har beslutat att den återbetalda reversfordran ska placeras på finansmarknaden. Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda placeringsriktlinjer för den långsiktiga placeringen. Placeringsstrategin för de långsiktiga placeringarna uttrycks i en jämförelseportfölj som anger fördelningen mellan olika tillgångsslag. Jämförelseportföljen har valts utifrån en bedömning av förväntad avkastning och risk. Kommunens finansregler antogs i september 2014. Dessa regler ska tas upp i kommunstyrelsen minst en gång per mandatperiod. Kommunledningskontoret avser att komma med förslag på förändringar, reviderad upplaga efter sommaren. Kommunen har under året sålt fonder i syfte att säkra upparbetade vinster. Likviden från försäljningen har återinvesterats i fonder. Försäljningarna har inneburit nettovinster med 70 mnkr gällande aktiefonder. I budget beräknas de finansiella intäkterna från de långsiktiga placeringarna till sammanlagt 192 mnkr. I delårsrapporten per den 30 april bedöms prognosen för helår 2016 till 192 mnkr (se vidare s. 9).
8 Mnkr 7000 Marknadsvärde - Bokfört värde 6800 6600 6400 6200 6000 5800 5600 5400 5200 Markn.värde Bokfört värde Diagrammet ovan visar förhållandet mellan marknadsvärdet jämfört med det bokförda värdet för Långsiktiga placeringar. Det Bokförda värdet har ökat under 2016 men marknadsvärdet har minskat. Bokfört värde är per 30 april 6 382 mnkr, det bokförda värdet inför 2016 var 6 297 mnkr, värdeökningen beror på vinster (70 mnkr) som gjorts under året, återinvestering av kupongutbetalningar samt returprovisioner. Marknadsvärdet är per 30 april 6 667 mnkr, marknadsvärdet inför 2016 var 6 703 mnkr, marknadsvärdet har minskat med 36 mnkr under 2016, vilket motsvarar en avkastning på -0,41 % att jämföra med kommunens jämförelseportfölj som avkastat -0,07 %. Då kommunen har god likviditet har det inte funnits något behov av att plocka ut likviditet från den långsiktiga portföljen, avkastningen har istället återinvesterats i portföljen. Övervärde Mnkr 700 600 500 400 300 200 100 0 Diagrammet ovan visar övervärdet gällande Långsiktiga placeringar. Övervärdet beskriver skillnaden mellan det bokförda värdet kontra marknadsvärdet och uppgår per den 30 april till 285 mnkr vilket är en minskning för 2016 med 121 mnkr. Försäljningar har skett gällande aktiefonder. Vid dessa försäljningar har det realiserats vinster. I samband med återinvestering stiger det bokförda värdet och till följd av detta minskar övervärdet. Även marknadsvärdet har minskat under januari 2016 vilket även det påverkar övervärdet negativt.
9 Tillgångsfördelning Enligt placeringsriktlinjer september 2014 Tillgångsslag Marknadsvärde 2016-04-30, mnkr Procent av totala placeringsportföljen, % Min % Normal % Max % Ränteplaceringar samt kassa 5 248 79 60 80 100 Svenska aktiefonder 703 10 0 10 20 Globala aktiefonder 477 7 0 5 10 Hedgefonder 239 4 0 5 10 Totalt 6 667 100-100 - Fördelningen gällande tillgångsslag följer beslutade placeringsriktlinjer. Intäkter långsiktiga placeringar 2016 Intäkter långsiktiga placeringar 2016, belopp tkr Budget 2016 Resultat per 30 april 2016 Prognos helår 2016 Borgensavgifter 20 000 0 20 000 Finansiell intäkt/avkastning från Linköpings Stadshus AB etc. 21 000 0 21 000 Avkastning Långsiktiga placeringar 150 820 92 020 150 820 Summa 191 820 92 020 191 820 Borgensavgifter samt utdelning betalas till kommunen från de kommunala bolagen i slutet av 2016. I resultatet per 30 april gällande Långsiktiga placeringar ingår nettovinster vid försäljning med 70 mnkr avseende försäljning av aktiefonder, ränteintäkter samt bokförda rabatter. Derivatinstrument får användas i samband med en underliggande finansiell transaktion härrörande från den operativa verksamheten och i syfte att minska den finansiella risken. Derivatinstrument (optioner, terminer, futures, caps, floors, swapar m fl) är finansiella instrument vars värde eller pris baseras på värdet av ett underliggande värdepapper. Linköpings kommun ingått i två swapkontrakt vars syfte är att säkra avkastningen gällande lån givna till Mjölby Svartådalen Energi AB. Aktiefondsportföljens risk Övervärdet i de svenska och globala aktiefonderna uppgår till ca 285 mnkr. Det innebär att aktieportföljens marknadsvärde, kan falla med drygt 24 % utan att portföljens värde blir lägre än anskaffningsvärdet.
10 Kommunens övriga värdepappersplaceringar Kommunens övriga värdepappersplaceringar i form av obligationer har ett bokfört värde på 214 mnkr och ett marknadsvärde exklusive upplupna räntor på 213 mnkr per den 30 april. Valutasäkring av utländska värdepappersinnehav I nuläget har Linköpings kommun inga räntevärdepapper utställda i utländsk valuta, därav har kommunen heller inga valutasäkringar.
11 Ordlista Bokfört värde Anskaffningsvärde Marknadsvärde Övervärde Duration Lägsta värde av anskaffningsvärde eller marknadsvärde Vad tillgångarna har anskaffats till för värde Fiktivt värde vad tillgångarna skulle kunna säljas för Skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde Genomsnittlig löptid på samtliga kassaflöden i en obligation