33 UTMANINGaR HINDER och MÖjLIGHETERøresundsmodellen 2010
2
04 07 13 Kapitel 1. Kapitel 2. Innehåll Förord ØRUS - en sammanhållen och varierad arbetsmarknad Øresundsmodellen - beskrivning av projektet Gränshinderkatalog kapitel 3-7 21 33 Kapitel 3. Kapitel 4. Näringslivets prioriterade problem Bosättning i Sverige och jobb i Danmark kan ge krångel med socialförsäkringen vid extrajobb hemma / Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb hemma / Ettårsgräns för dansk tjänstebil i Sverige ger stort krångel / Dyrt att tjäna in pension på båda sidor Sundet / Dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital / Företagen behöver personlig rådgivning / Dansk lösning om svensk tjänstebil har inte nått ut / Pension i grannlandet kan gå förlorad om den inte bevakas Regelverk Arbetsmarknad och A-kassa Utbildningar/behörigheter/auktorisationer inte lika värda på båda sidor / Icke EUmedborgare har bara jobbchans på ena sidan / A-kassetillhörighet / Ingen tjänstledighet för politiskt uppdrag / Arbetslösa får ingen praktik på andra sidan gränsen / Svenska företag tar inte lärlingar från Danmark / Svenskar som går lärlingsutbildningar i Danmark får inga reserabatter / Sökanderesa till Danmark ersätts inte Socialförsäkring Föräldraledighet beräknas på olika sätt / Ingen rehabilitering hemma för gränsgångare Skatt Montörsregeln tillämpas inte i Danmark 43 47 51 55 58 Kapitel 5. Kapitel 6. Kapitel 7. Kapitel 8. Övrigt Offentliga fonder kan inte agera över nationsgränsen Information Svårt för företag att jämföra skatter / Kulturella skillnader både berikar och försvårar integrationen / Oklart med a-kassan för svenska gränspendlare / Import av slaktdjur från Danmark hejdas av intygsregler / Inkomstförsäkringen stannar kvar när du byter land Marknaden Banköverföringar kostar tid och pengar / Utlandsporto fördyrar handel mellan länderna / Utlandstaxa för telefoni trots kort avstånd Övriga begränsningar olika valutor ger nackdelar och fördelar / Långsam handläggning av expertskatten / Tågförseningar orsakar stora kostnader / Höga transportkostnader över Sundet ger nackdelar / Studentmedarbetare finns bara i Danmark Tidigare erfarenheter från Öresundsregionen Medverkande 3
Förord En gemensam arbets marknad som skapar tillväxt En Öresundsregion med en gemen sam arbetsmarknad och fri rörlighet skapar tillväxt för både regionen och de två nationalstaterna. För att kunna uppnå detta krävs en gemensam förståelse och vilja att göra det lättare för regionens näringsliv och invånare. Den regionala utvecklingsstrategin ÖRUS, som har tagits fram av Öresundskomiteen i tätt samarbete mellan kommitténs medlemmar samt med andra relevanta aktörer i regionen, är ett fundament för att främja initiativ till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad för både näringslivet och medborgarna. Enligt OECD:s rapport för Region Hovedstaden från 2009 krävs ett större samarbete över Sundet för att Öresundsregionen ska fortsätta vara stark och konkurrenskraftig på den globala marknaden. För att förbättra villkoren för en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen efterlyste OECD också ett större engagemang på nationell nivå. Nu vill vi inte bara fokusera på hinder, utan också lyfta fram möjligheter, eftersom det är där den stora utmaningen ligger. Under föregående period har Öresundskomiteen fokuserat på näringslivet i Öresundsregionen samt hur man kan förbättra villkoren för företagen och deras anställda. Detta har bland annat gjorts genom att bjuda in näringsliv och arbetsgivarorganisationer på båda sidor av Sundet till samtal. Tillsammans med de regionala myndigheterna har Öresundskomiteen tagit fram förslag till lösningar för att regionen ska utvecklas och skapa tillväxt, för Sverige och för Danmark. Viljan att lösa gränsöverskridande barriärer är stor i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet har, genom de nordiska regeringarna, valt varsin representant till Gränshinderforum - ett forum som arbetar med att finna gränsöverskridande lösningar. Vi är glada över Öresundskomiteens goda samarbete med Gränshinderforum. Tillsammans ar be - tar vi med att koordinera gränshinderarbetet. Vi har en samsyn när det gäller utmaningar och förslag till lösningar. Gränshinderforums nära kontakt med de två regeringarna har betytt mycket för utvecklingen och arbetet med att bryta ned gränshinder. Samarbetet med den svenska regeringen har också varit ett gott exempel på hur man tillsammans kan skapa konsensus och utveckla lösningar för näringsliv och medborgare i Öresundsregionen. Vi är övertygade om att vårt samarbete över de nationella gränserna, mellan regioner och nationer, kan fungera som förebild för andra europeiska gränsregioner. Jerker Swanstein, ordförande i Öresundskomiteen Vibeke Storm Rasmussen, vice ordförande i Öresundskomiteen Halldór Asgrimsson, General sekreterare för Nordiska ministerrådet 4
5
6
1
SAmmAnhållEn och varierad ArBEtSmArknAD Detta kapitel är ett särtryck från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, ØRUS, sidorna 26-29. För öresundsregionens framtida utveckling är det avgörande att ha en väl fungerande gemensam arbets- och bostadsmarknad som är öppen och attraktiv för både de som är bosatta och de som flyttar till regionen. med en väl utvecklad infrastruktur har medborgarna redan idag möjlighet att välja var man vill bo och arbeta i öresundsregionen. landskrona är ett exempel på en stad där 550 personer pendlar till den danska sidan trots att staden inte ligger i brons omedelbara närhet. totalt pendlar ca. 20 000 personer. Behovet av rätt utbildad och högutbildad arbetskraft är stort inom olika framtidsbranscher. men det är också viktigt att kunna tillgodose behovet av arbetskraft inom serviceyrken både inom den offentliga och privata sektorn. Framtiden innebär att allt färre ska försörja allt fler om vi inte klarar att få fler personer i arbete inom öresundsregionen. Det kan ske genom höjd förvärvsfrekvens och ökad invandring av personer i arbetsför ålder. regionens stora mångfald beträffande boende, skolor, kultur och natur bör underlätta rekryteringen av arbetskraft till öresundsregionen jämfört med en mindre arbetskraftsregion. För att klara detta krävs dock en betydande samordning av insatser från olika aktörer i öresundsregionen Den stora frågan är hur öresundsregionens arbetsmarknad kommer att utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Befolkningsprognoser kombinerade med rimliga antaganden om sysselsättningsnivåer och arbetsproduktivitet ger följande bild. Det ska tilläggas att hänsyn inte tagits till pendlingens påverkan eller proaktiva insatser för att möta problemen. Den bild som framtonar visar den övergripande utmaning som regionen står inför på den framtida arbetsmarknaden. gjorda analyser visar att om öresundsregionen ska klara samma ekonomiska tillväxt som under de föregående åren, kan regionen komma att stå i en situation av betydande arbetskraftsbrist i framtiden. hur stor arbetskraftsbristen blir kräver dock fördjupade analyser. Bristen kan riskera att skapa en ökad konkurrens om befolkningsutvecklingen fördelad på åldersgrupper under perioden 2008 2027 i östdanmark och skåne pendling från skåne till Danmark 2007 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000 10-100 000 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 östdanmark under 19 eller över 65 år Arbetskommun för pendlare från Skåne 100 10 000 östdanmark 20 64 år skåne under 19 eller över 65 år skåne 20-64 år källa: Danmarks Statistik och region Skåne källa: örestat karta: region Skåne Boendekommun för pendlare från Skåne 10 100 10 000 8
arbetskraften mellan Skåne och Själland och skapa flaskhalsar inom olika näringar, branscher och yrken. För att möta det framtida arbetskraftsbehovet i öresundsregionen måste man betrakta öresundsregionen som en gemensam arbetsmarknad vilket gäller både den inomregionala som den internationella rekryteringen av arbetskraft. Bilden av det samlade arbetskraftsbehovet i öresundsregionen visar på att de största bristyrkena är ungefär desamma på båda sidor Sundet. Både på Själland och i Skåne kommer det framför allt att finnas behov av utbildade inom sjuk- och hälsovården, övriga omvårdnadsområden och inom utbildningsområdet. Inom detta område finns det ett stort behov av att attrahera specialister och forskare, då det i framtiden kommer att råda stor brist på dessa kompetenser i öresundsregionen. vad det gäller universitets- och högskoleutbildade kommer efterfrågan i Skåne att gälla läkare, tandläkare och vissa andra utbildningsgrupper inom vård och omsorg. Det gäller även förskollärare, civilingenjörer och högskoleingenjörer. På den danska sidan finns bristyrkena inom hälso- och sjukvård, lärare (folkeskolen), vård och omsorg samt bygg- och anläggning. vi måste överhuvudtaget titta på hur förutsättningarna för att jobba och bo är i bombay, new york, london, Düsseldorf, för det är dem vi konkurrerar med. Stephan müchler, vd Sydsvenska industri- och handelskammaren För att möta den kommande arbetskraftsbristen på båda sidor av Sundet är det viktigt att man från nationell, regional och kommunal nivå arbetar utifrån ett öresundsregionalt perspektiv i syfte att skapa en gemensam arbetsmarknad med fri rörlighet för arbetskraften och där företagen kan använda hela regionen som en sammanhållen marknad. Det kräver bland annat bättre information från myndigheter och att nedbryta barriärer av regelverk och utbildningar. validering av svenska och danska utbildningar är idag ett problem, när olika arbetsgivare ska jämföra ansökningar inför anställningar. Exempelvis har social- og sundhedsassistent blivit ett legitimationsyrke i Danmark. legitimationskraven är skräddarsydda efter den danska utbildningen, vilket gör att de flesta svenska undersköterskor inte längre kan få anställning som social- og sundhedsassistent. Det är besvärande med tanke på att vi idag har stort överskott på sådan arbetskraft i Sverige och motsvarande brist i Danmark. Problemet finns också inom andra yrkesområden som till exempel inom byggsektorn. Det är en prioriterad uppgift att utveckla den gränsregionala arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken och att utveckla analys- och prognosinstrument för att göra det möjligt att bättre kunna förutse arbetsmarknadens framtida behov av arbetskraft och kompetens. man måste även vara uppmärksam på den globala konkurrensen om arbetskraften. Den kommer troligen att skärpas i framtiden och därmed riskera att förvärra situationen. Pressen på arbetsmarknaden kan dock minska genom lägre ekonomisk aktivitet (lågkonjunktur), ökad inflyttning/invandring, höjd förvärvsfrekvens och ökad arbetsproduktivitet. men oberoende av detta är det uppenbart att något måste göras redan nu. 9
utmaningar De beskrivna utvecklingstendenserna ställer regionens arbetskraftsförsörjning inför betydande utmaningar, som sammanfattas i följande punkter: De formella och institutionella hinder och barriärer som försvårar för arbetstagare att bo och arbeta på olika sidor av öresund, liksom för företagare att anställa personer från andra sidan, måste så långt möjligt tas bort eller minska i betydelse. Det krävs en förstärkt och vidareutvecklad informationsservice till medborgare och företag som ska säkra synligheten för möjligheter till arbete och arbetsmarknad, ge en överblick över ramar och regler, samt understödja en ökad och effektivare samordning av olika resurser. Det krävs en betydande tvärgående samordning av olika aktörers insatser både centralt, regionalt och lokalt på båda sidor öresund för att säkerställa arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i öresundsregionen, bland annat genom att utveckla samarbete kring yrkesutbildningar. Detta gäller både i förhållande till den offentliga sektorn, exempelvis vårdsektorn, som den privata som ska säkra tillväxt och arbetsplatser inom framtida näringar i regionen, exempelvis inom miljöteknik, bioteknik och It. Det måste vara möjligt att utan formella hinder ge tillträde för personer med olika utbildningar, yrkeskompetenser och praktik till regionens alla arbetsplatser oberoende av om färdigheterna förvärvats i Sverige eller Danmark. Det måste lyckas att ta tillvara den betydande resurs som arbetskraften med utländsk bakgrund utgör, inte minst de unga. Detta gäller även personer med utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet. Det måste göras särskilda ansträngningar att attrahera arbetskraft från andra delar av världen. Detta gäller främst specialister och forskare inom de gemensamma tillväxt- och styrkeområdena medborgarna på båda sidor av Sundet ska uppfatta öresundsregionen som en gemensam arbetsmarknad. gränshinder som begränsar den fria rörligheten i regionen kan också begränsa den fria rörligheten i andra nordiska och europeiska gränsregioner. Eftersom en tredjedel av Europas befolkning lever i gränsregioner, och därmed påverkas av två staters olika regelverk, är det viktigt att gränshinderarbetet koordineras på regional, nordisk och europeisk nivå. antal pendlingar över öresund Antal pendlare 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tågpendlare Bilpendlare Färjor Pendlare med flygbåt källa: tendens Øresund 2010, som bygger på siffror från Øresundsbron, DSB och örestat Fotnot: Øresundsbrons beräkningar 10
StrAtEgISkA InSAtSEr En integrerad arbetsmarknad som erbjuder många olika typer av jobb, är en strategisk förutsättning för att öresundsregionen ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Det är även en viktig förutsättning för befolkningens välfärd och företagens tillväxt. För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden krävs strategiska insatser där många olika parter i regionen samverkar: öresundskomiteen ska tillsammans med regionala och kommunala aktörer fortsätta att i dialog med de två staterna, nordiska ministerådet/gränshinderforum verka för att kvarstående gränshinder så långt möjligt tas bort genom: 1. öresunddirekt, den gemensamma informationsservicen på båda sidor av Sundet, ska vidareutvecklas. tjänsten ska säkra överblicken över möjligheter, ramar och regler samt vara behjälplig för företag och arbetssökande i öresundsregionen. Servicen ska tillhandahållas i samarbete med regioner, kommuner och berörda statliga myndigheter. 2. Att få anpassat skattesystem, socialförsäkringssystem och A-kassesystem så att arbete och boende på olika sidor av öresund underlättas. 3. Att skapa ett system som gör det möjligt för motsvarande yrkesgrupper med utbildning/kompetens/examen från Sverige respektive Danmark att arbeta i hela regionen. Det er en fordel, hvis vi får vidensdeling og best practice for anerkendelser af uddannelser og merit over sundet Susanne korsgaard, direktør for hr og intern administration, Ferring Pharmaceuticals A/S i Ørestad Det är behov av att en diskussion förs om den långsiktiga arbetskraftsförsörjningen i regionen med företrädare för statliga myndigheter, regionerna, kommunerna, arbetsgivareorganisationer, arbetstagarorganisationer och beskæftigelsesregion hovedstaden och sjælland samt arbetsförmedlingen i skåne. initiativet ska ske utifrån det existerande projektet job og kompetencer i Øresundsregionen. Detta kan till exempel ske genom: 1. Att närmare undersöka matchningen mellan utbildning och utbudet av arbetskraft, genom att utveckla ett gemensamt analys och prognosverktyg. 2. Att finna effektivare metoder för regioninvånare med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden i öresundsregionen. 3. Att finna effektivare metoder för att behålla och attrahera kvalificerad arbetskraft från utlandet. 4. Att förbättra statistiken och utveckla metoder för att bättre bedöma framtida efterfrågan och utbud av arbetskraft. 5. Att skapa en mångsidig bostadsmarknad med olika typer av boende- och upplåtelseformer. 11
12
2
2. Øresundsmodellen beskrivning av projektet I denna rapport har Öresunds kom i - teen på uppdrag av Nordiska ministerrådet satt fokus på möjligheter och gränshinder för näringslivet i Öresundsregionen. Arbetet har utgått från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, ØRUS, om en gemensam arbetsmarknad för näringslivet och medborgarna och dess utmaningar och strategiska insatser under temat en sammanhållen och varierad arbetsmarknad, samt EU:s regler om den fria rörligheten. Även OECD s rapport från 2009 om Köpenhamn och huvudstadsregionen har varit vägledande. I rapporten efterlyses ett samarbete över Sundet i syfte att hantera den globala konkurrensen. Bland annat påpekas betydelsen av samarbete på nationell nivå för att nå förenklingar på arbetsmarknaden, vilket på sikt är en förutsättning för att skapa en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen. Öresundskomiteen har under åtta rundabordssamtal och ett antal intervjuer med näringslivet, arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och privata rådgivningsbyråer diskuterat och identifierat vilka gränshinder som påverkar näringslivet i Öresundsregionen. Därefter har de involverade parterna fått prioritera vilka hinder de anser vara de viktigaste att lösa. Under förarbetet har Öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, bestående av lokala myndigheter från båda sidor Sundet, inventerat de 50 gränshinder som Öresundskomiteen tillsammans med Region Skåne lyfte fram 2007. Under detta arbete har även Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas in venterats för att identifiera relevanta gränshinder för näringslivet. Rapporten är riktad till: Näringslivet i regionen Politiker och beslutsfattare på såväl lokal, regional som nationell nivå Media på båda sidor Sundet Syftet med rapporten är att öka integrationen för näringslivet i Öresundsregionen genom att utveckla samarbete mellan företagen, arbetsmarknadens parter i regionen samt mellan myndigheter och politiker på regional och nationell nivå. Genom dessa samarbeten ska tillgängligheten till kunskap och information för näringslivet i Öresundsregionen öka. få en gemensam bild av vilka behov som finns för näringslivet i Öresundsregionen på både lokal och nationell nivå. utifrån denna bild skapa förbättringar som Öresundsregionens näringsliv efterfrågar. etablera en arbetsprocess mellan det lokala och det regionala näringslivet, politiken och myndigheter för att tillsammans driva gränshinderfrågor till den nationella nivån. etablera ett tätare samarbete mellan Öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, informationstjänsten Øresunddirekt och Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerak etablera ett tätare samarbete mellan Öresundskomiteen, Gränshinderforum och regeringarna för att tillsammans lösa gränshinder för såväl näringsliv som medborgare. betrakta detta arbete som ett startskott för en fortsatt process i syfte att främja tillväxten för Öresundsregionen och därmed tillväxten för nationalstaterna Sverige och Danmark. 14
Bild 1: definition av gränshinder Upplevt gränshinder Regelverk Information Marknaden Övriga begränsningar Modell: Perspektivet utgår från två nationers näringslivs uppfattningar av gränshinder, samt utifrån tre områden: rekrytering av medarbetare från den andra sidan Sundet Etablering av företag på den andra sidan Sundet Försäljning av varor och tjänster på den andra sidan Sundet Definition av gränshinder Under arbetet med att identifiera gränshinder har en arbetsmodell utvecklats: Se bild 1. De identifierade gränshindren ägs och bör lösas på olika nivåer: Regelverk Gränshinder som uppstår då de båda ländernas regelverk inte fungerar utan skapar problem för företaget och hämmar utvecklingen av en gemensam marknad och därmed tillväxten för Öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av politiken genom lagändringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Information I vissa fall kan ett sakförhållande upplevas som ett gränshinder trots att det egentligen handlar om ett informationsproblem. Genom brist på korrekt information från dem som äger frågan uppstår problem för näringslivet då de saknar rätt information och kunskap att agera och fatta beslut utifrån. Osäkerheten i hur man ska agera skapar hinder. Marknaden Gränshinder kan lösas av marknaden själv utan att regelverken behöver förändras. Detta sker genom utveckling av nya tjänster och produkter anpassade för gränsregionen. Övriga begränsningar Det finns problem som inte är att hänföra till gränshinder men utgör begränsningar av integrationen. Till exempel kan tågförseningar vara ett hinder, men bör ej betraktas som ett specifikt gränshinder då de även förekommer inom ett och samma lands gränser. Så har gränshindren kartlagts För att identifiera vilka gränshinder näringslivet upplever valde Öresundskomiteen att kartlägga på flera olika sätt och i olika fora. Gränshinderarbetsgrupp Öresundskomiteen bildade en arbetsgrupp med representanter från de danska och svenska myndigheterna på regional nivå, med särskilda kunskaper om gränshinderarbete. Arbetsgruppen bestod av lokala experter från båda sidor Sundet inom skatt, socialförsäkring och arbetsmarknad samt från Nordiska ministerrådet. Bruttolista utifrån de befintliga gränshindren Arbetsgruppens uppdrag var under kartläggningsfasen att skapa en ny bruttolista av gränshinder för näringslivet utifrån befintliga identifierade gränshinder, från bland annat Öresundskomiteens och Region Skånes gränshinderslista samt Nordiska ministerrådets Gränshinderdatabas. Under denna inventeringsfas delade arbetsgruppen upp gränshindren utifrån regelverk, informationsproblem, marknad och övriga begränsningar. Dessutom identifierades ett antal lösta gränshinder. Arbetsgruppen diskuterade och identifierade också vilka initiativ som tagits för att hjälpa näringslivet i Öresundsregionen. Företagsnätverk Öresundskomiteen bildade ett företagsnätverk, som deltog i intervjuer och rundabordssamtal. Företagsnätverket spelade en stor roll i identifieringen och prioriteringen av gränshinder. Rundabordssamtal Öresundskomiteen arrangerade 15
Øresundsmodellen Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad Ändrat regelverk Nordiska ministerrådet Gränshinderforum Nationella politiker (SE + DK) Arbetsgrupp Gränshinderdatabasen Näringsliv Marknaden Öresundskomiteen Regionala myndigheter Øresunddirekt Myndigheter Medborgare åtta rundabordssamtal med svenska och danska företag, rådgivningsbyråer, a-kassor och fackföreningar för att identifiera och prioritera de gränshinder de upplevde som störst. Sex av samtalen inriktades på tre områden rekrytering, etablering och marknad. Varje samtal hölls med fokus på ett av tre områden. Samtalen hölls parallellt på båda sidor Sundet, med danska respektive svenska deltagare. Dessa tre områden är de gränshinderarbetsgruppen ser som de vanligaste och viktigaste för näringslivet då man vill korsa en nationsgräns. Det är också dessa områden som informationsportalen oresunddirektbusiness.com ar betar med då den hjälper näringslivet över Sundet. De två övriga samtalen var inte koncentrerade på ämnesområde, utan riktade sig till privata rådgivningsbyråer, banker, fackföreningar och a-kassor på båda sidor Sundet, som generellt diskuterade gränshinder. Under rundabordssamtalen har deltagarna identifierat och prioriterat vilka gränshinder de anser vara viktigast att lösa. Gränshinderarbetsgruppen har sedan sammanställt detta till en gemensam lista. Intervjuer För att få våra identifierade gränshinder bekräftade samt eventuellt finna ytterligare gjordes även intervjuer med företag i Öresundsregionen. Insamling av statistik För att korrekt beskriva ett gränshinder är det viktigt att skapa en gemensam bild av hur regionen ser ut, hur många som påverkas av de regler som gäller idag samt hur många som bedöms påverkas i framtiden. Insamling av statistik har gjorts via Øresundsbron, undersökningar kring specifika gränshinder, TendensØresund, Öre sundsregionens statistik och faktaportal samt Statnord, den nordiska gränsregionala statistikdatabasen. TendensØresund www.tendensoresund.org/ Statnord www.h2.scb.se/grs/ Studiebesök Öresundskomiteen har gjort studiebesök i tre olika gränsregioner. Lille-Kortrijk-Tournai, Morokulien och Bohuslän-Östfold besöktes i syfte att se hur andra arbetar med näringslivsfrågorna och gränshinder. Øresundsmodellen Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad Identifiering och prioritering av gränshinder Under rundabordssamtalen har medlemmar i gränshinderarbetsgruppen samt Gränshinderforums danska och svenska representanter deltagit. Genom ett tätt samarbete med Gränshinderforum ökar möjligheten till samsyn vad gäller Öresundsregionens behov, vilket innebär gemensamma lösningar samt koordinering av arbetet i hur frågorna kan lyftas till nationell nivå. GränshinderarbetSgruppen Gränshinderarbetsgruppen består av lokala experter från båda sidor Sundet inom frågor som rör skatt, socialförsäkring och arbetsmarknad, ur ett gränsregionalt perspektiv. Gruppen har utvecklat lösningsförslag för de åtta prioriterade gränshindren. Förslagen om socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder för olika arbetsgivare har godkänts av Öresundskomiteens verkställande utskott, för att därefter lyftas via Gränshinderforum och andra kanaler. 16
Befolkning Befolkning 3,7 miljoner fördelade på 2,5 miljoner på den danska sidan och 1,2 miljoner på den svenska. Prognos: 4 miljoner år 2029. Andelen äldre ökar i hela Öresundsregionen, med den största ökningen på den danska sidan. Det betyder att näringslivet på båda sidor Öresund kommer att ha behov av arbetskraft. Pendling Idag pendlar drygt 20.000 personer dagligen över Sundet. Sedan Öresundsbron öppnade år 2000 har pendlingen ökat med 600%. Prognos: Pendlingen beräknas öka till 39000 personer 2025. År 2009 var 97 % av dem som pendlar bor i Sverige och arbetar i Danmark. 37 % av dessa är danskar, 40 % är svenskar. Övriga är födda utanför Sverige och Danmark. Totalt har 14500 danskar flyttat till Sverige sedan Öresundsbron öppnades. Idag bor det totalt 24000 danskar på den skånska sidan, av dem drygt 10000 i Malmö. De flesta Öresundspendlarna från Skåne arbetar inom den danska tjänstesektorn. 78 % av alla pendlare från den svenska sidan är anställda inom den privata sektorn, motsvarande siffra för pendling från den danska sidan är 70 %. De flesta som pendlar över Sundet är mellan 16 och 24 år. 8 % av Malmös ungdomar i åldern 16-24 år har arbete i Danmark. 45.000 HH prognose HH 2001-09 Øresundsbron 2001-09 Øresundsbron prognose 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Källa: Öresundsbron Läs mer på: www.tendensoresund.org. 17
Förankringsprocess av färdiga lösningsförslag För att lösningsförslagen ska få en så bred uppbackning som möjligt av näringslivet i Öresundsregionen är det viktigt att företag, arbetsgivarorganisationer, a-kassor och fack från båda sidor Sundet ställer sig bakom förslagen. De som deltog under utvecklingsarbetet har därför haft möjlighet att ta del av Öresundskomiteens utkast över de identifierade och prioriterade gränshindren innan de sänts till tryck. Rapporten ska ge röst åt näringslivets behov. Med de företag och organisationer som ställer sig bakom förslagen har Öresundsregionens näringsliv möjlighet att lyfta dessa förslag till politiker och myndigheter på nationell nivå. Koppling regional och nationell nivå en form av närdemokrati över nationsgränserna Det prioriterade gränshindret med förankrat förslag till lösning lyfts till politiken på nationell nivå via Gränshinderforum, Öresundskomiteen eller andra regionala aktörer. Om politikerna på nationell nivå anser att frågan påverkar den öresundsregionala utvecklingsstrategin om en gemensam arbetsmarknad och den fria rörligheten samt är av betydelse för regionens och nationens tillväxt, bör de utifrån lösningsförslaget tillsätta en arbetsgrupp som utreder och bearbetar förslaget. Resultatet av detta arbete kan leda till en förändring i regelverket eller till avtal på myndighetsnivå över nationsgränserna. I arbetsgruppen bör det även finnas en adjungerad deltagare från gränsregionen med särskilda kunskaper om gränshindret och gränsregionen. Denna person kan fungera som bollplank till utredarna. Innan beslut fattas av regeringarna bör även den färdiga lösningen kvalitetssäkras i regionen genom att man låter berörda grupper ge en form av feedback. Återkopplingen från det regionala till det nationella och åter till det regionala innan beslut fattas på nationell nivå, kan ses som en form av närdemokrati där en samsyn nås i hela processkedjan. Denna form av arbete bör permanentas i det gränsregionala gränshinderssam arbetet, mellan Öresundsregionen, Gränshinderforum och de båda nationalstaterna och ses som en förebild i Norden och Europa för hur man bedriver gränshindersarbete. Arbetet fortsätter och utvecklas För att få kontinuitet i gränshinderarbetet bör denna Øresundsmodell permanentas och vidareutvecklas. Möjligheter genom gränshinders-, informations- och projektlösningar Öresundskomiteens arbetsgrupp med representanter från myndigheter på båda sidor Sundet kvarstår och utvecklas till att både arbeta med gränshinder och bidra till utveckling av information till Øresunddirekts informationskontor och hemsida. Arbetsgruppen ska även fungera i ett tätt samarbete med Interreg IV då det gäller utveckling av interregprojekt inom arbetsmarknadsområdet. Øresunddirekt Den sammanställda gränshinderlistan blir en viktig faktor i utvecklingen av information till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. För ett effektivt gränshinder- och informationsarbete kommer Öresundskomiteen och Øresunddirekt att samarbeta vad gäller att utveckla en gemensam myndighetsarbetsgrupp och nätverksgrupper. Interreg IV A-Öresund- Kattegat-Skagerrak Genom ett tätt samarbete med Interreg IV A Öresund-Kattegat- Skagerrak ges det möjlighet för relevanta organisationer och myndigheter att utveckla integrationsskapande projekt och studier inom arbetsmarknadsområdet över Sundet. Interreg IV är ett verktyg för att hantera flera av de utmaningar som gränshinder på arbetsmarknaden innebär. Genom Interreg kan myndigheter och organisationer få stöd från EU för att utveckla gränsregionala projekt som bryter barriärer och skapar konkreta lösningar som underlättar kontakter över gränsen mellan människor, företag och organisationer. Bildande av en arbetsmarknadsdelegation Öresundskomiteen arbetar vidare utifrån Øresundsmodellen då det gäller att förbättra möjligheterna för medborgare och näringslivet i Öresundsregionen. För att säkra att fokus och samsyn finns mellan regionen och nationalstaterna vad gäller arbetsmarknadsfrågorna bör man undersöka möjligheten att bilda en arbetsmarknadsdelegation. Det är viktigt att engagera politiker inte bara från Öresundskomiteen utan också från Folketinget och Riksdagen direkt i arbetet, det samma gäller representanter från de båda regeringarna. Utöver det bör det ingå representanter från svenska och danska arbetsgivarorganisationer och fackföreningar samt representanter från relevanta myndigheter. Delegationen bör bestå av politiker som är medlemmar i Öresundskomiteen, svenska och danska. Folke tingspolitiker med tillhörighet i regionen, en ur ett regeringsparti och en i opposition bör ingå, och likadant från den svenska sidan, med två svenska riksdagspolitiker med tillhörighet i regionen. Med denna grupp öppnas möjligheter för regionen att, via folketingsoch riksdagsrepresentanter, mera aktivt driva Öresundsregionala arbetsmarknadsfrågor. Öresundskomiteen utvecklar förslag till lösningar tillsammans med de lokala myndigheterna och näringslivet i regionen. Dessa lösningar drivs sedan via Öresundskomiteens egna kanaler, regionens näringsliv, Gräns hinderforum samt representanter på nationell nivå. 18
Sysselsättningen 2007 fanns det 1,83 miljoner personer sysselsatta i Öresundsregionen. Utöver dessa tillkommer 18400 gränspendlare, som ej finns med i den nationella statistiken. Näringslivsstrukturen Öresundsregionen genomgår, liksom övriga västvärlden, en strukturomvandling som innebär att andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn ökar, medan andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri och lantbruk minskar. Det råder stora skillnader mellan sektorer inom Öresundsregionen. I Region Hovedstaden svarade år 2007 tillverkningsindustrin (inklusive byggbranschen) för cirka 15 procent av den samlade sysselsättningen vilket kan jämföras med Region Själland och Skåne där tillverkningsindustrin svarade för 22 respektive 23 procent av sysselsättningen. Region Hovedstaden domineras istället av en mycket stor andel sysselsatta i den privata tjänstesektorn, 48 procent. I Region Själland och i Skåne svarar den privata tjänstesektorn för 36 respektive 37 procent av sysselsättningen. Svenskägda arbetsställen på danska sidan Sverige är det enskilt största ägarlandet i Danmark mätt som andel anställda i utlandsägda arbetsställen med Sverige som ursprungsland (koncernmoder). År 2007 var nästan 29 procent av de anställda vid utlandsägda arbetsställen i den danska delen av Öresundsregionen verksamma i svenskägda arbetsställen. Danskägda arbetsställen på svenska sidan Före öppnandet av Öresundsbron fanns det drygt 200 danskägda arbetsställen i Skåne. År 2008 var det närmare 700, som har cirka 11 000 personer anställda. BNP Öresundsregionen svarar för cirka 26 procent av Danmarks och Sveriges samlade bruttonationalprodukt. 19
20
3
3. Näringslivets prioriterade problem I detta kapitel kan man läsa om de åtta problem som näringslivet under rundabordssamtal och intervjuer pekat ut som de mest prioriterade hindren. Öresundskomiteens arbetsgrupp har utvecklat förslag till lösningar på dessa problem. Regelverk Gränshinder som uppstår då de båda ländernas regelverk inte fungerar utan skapar problem för företaget och hämmar utvecklingen av en gemensam marknad och därmed tillväxten för Öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av politiken genom lagändringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Bosättning i Sverige och jobb i Danmark kan ge krångel med socialförsäkringen vid extrajobb hemma Att arbeta i två länder är idag inte så mycket märkligare än att arbeta på två sidor en länsgräns. I alla fall inte om man är bosatt nära en nationsgräns, och kanske dessutom i en storstadsregion som Öresundsregionen. Det blir också allt vanligare att medborgare har flera sysslor, i stället för bara en. Men det är förknippat med en hel del administrativt besvär att till exempel vara svensk, arbeta i Danmark och samtidigt ha ett extraknäck hemma i Sverige. Om den svenske arbetstagaren arbetar i Danmark tillhör han det danska socialförsäkringssystemet tills han eller hon tar ett jobb i bosättningslandet också. Då går tillhörigheten vad gäller socialförsäkringen tillbaka till bosättningslandet, vilket alltså innebär att den danske arbetsgivaren måste förhålla sig till och hantera detta för Danmark främmande system. Som arbetsgivare måste man då alltså betala svensk arbetsgivaravgift, eftersom tillhörigheten har flyttats, eller genom ett avtal med den anställde, ge honom eller henne ansvaret att själv betala den svenska arbetsgivaravgiften. Det här är ett kanske extra stort problem för ungdomar, då de har svårare än andra ålderskategorier att få heltidsjobb. Idag löses problemet genom att den danske arbetsgivaren tecknar ett kontrakt med sin medarbetare med bosättning i Sverige att inte ta ett extra arbete i bosättningslandet. Detta främjar inte visionen om en gemensam arbetsmarknad med fri rörlighet för medborgarna. Ett exempel Bo Larsson har fått ett heltidsarbete som butikschef i Danmark. Bo har sedan sju år tillbaka ett extraarbete, varannan helg, som personlig assistent till en tonårspojke i Sverige och räknar med att fortsätta där. Faktaruta över xtraarbete pga. de nuvarande reglerna. Öresundsbrons undersökning. Undersökningen gjordes vecka 51-53 2009. Deltagare Svar Svarpct. Bil 565 444 79% Tåg 244 189 77% Totalt 809 633 78% 22
Har du blivit erbjuden ett extraarbete i ditt bosättningsland och tackat nej? Kan du tänka dig att ta ett extraarbete i ditt bosättningsland? Har du eller har du haft extraarbete i ditt bosättningsland? 100% 100% 100% 75% 75% 75% 50% 50% 50% 25% 25% 25% 0% 0% 0% DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja, jag har Ja, har haft Nej 23
Bo får av sin arbetsgivare reda på att han måste skriva på ett kontrakt där han förbinder sig att inte ta något extraarbete i Sverige, då det kommer att öka den danske arbetsgivarens lönekostnader för Bo. Företaget får nämligen i så fall betala svensk arbetsgivaravgift på hela Bos intjänade danska inkomst. Då Bo tjänar 360000 DKK om året som butikschef i Danmark kommer den danske arbetsgivaren att få betala in cirka 108000 DKK extra i arbetsgivaravgift till det svenska Skatteverket. Dessutom kommer Bo att tillhöra det svenska socialförsäkringssystemet, vilket innebär att den danske arbetsgivaren ska förhålla sig till svenska socialförsäkringsregler vad gäller sjukdom, föräldraledighet, vård av barn etc. Vård av barn-reglerna finns dessutom inte i Danmark. Bo, som gärna vill fortsätta med sitt extraarbete som personlig assistent i Sverige, undersöker om det finns några möjligheter till en lösning. Nya regler om skatteavdrag i Danmark ger Bo en möjlighet att fortsätta med sitt extraarbete i Sverige förutsatt att Bo och den danske arbetsgivaren skriver ett avtal som säger att Bo står för den svenska arbetsgivaravgiften/egenavgiften på den intjänade danska inkomsten. Det betyder att Bo ska betala in cirka 108000 DKK till det svenska Skatteverket, vilket innebär att han först ska tjäna in 108000 DKK på sitt extraarbete innan han kan tjäna några extrapengar. Det svenska extraarbetet ger på ett år en inkomst på cirka 70000 DKK. Bo förlorar alltså cirka 38000 DKK på sitt extraarbete. Genom det nya skatteavtalet ska Bo ha möjlighet att dra av arbetsgivaravgiften/ egenavgiften i den danska deklarationen. Eftersom Bo gärna vill fortsätta sitt extraarbete i Sverige är han villig att betala den svenska arbetsgivaravgiften/egenavgiften även om han gör förlust. Då Bo kontaktar det svenska Skatteverket för att göra sin arbetsgivaravgiftsinbetalning/egenavgiftsinbetalning får han besked om att privatpersoner inte kan göra inbetalningar för arbetsgivaravgifter /egenavgifter. Det betyder att varken Bo eller den danske arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift/egenavgift för den danska inkomsten så länge Bo åtar sig att stå för avgiften. Bo blir ändå tveksam. Vad händer om det svenska skatteverket ändrar sina regler? Kommer man då att kräva in arbetsgivaravgifter/ egenavgifter retroaktivt? Betyder det att man är socialförsäkrad i Sverige även om han inte kan betala in arbetsgivaravgifter? Han arbetar trots allt i bosättningslandet och enligt gällande regler blir man då socialförsäkrad i bosättningslandet. Bo upplever reglerna som oklara och vet inte utifrån vilka besked han ska fatta beslut. Om Bo väljer att arbeta gratis, vad händer då vid en eventuell arbetsskada? Bo förlorar även möjligheten till att tjäna in svensk pension. Så kan problemet lösas Genom ett regionalt nätverksarbete sammanställde Öresundskomiteen ett förslag till lösning. Det innebar att den nya EG-förordningen 883/04 som gäller vid arbete för samma arbetsgivare även bör tillämpas vid arbete med olika arbetsgivare. Innebörden är att arbetstiden i bosättningslandet måste uppgå till minst 25 procent för att man ska vara socialförsäkrad där. Arbetar man mindre kvarstår man som socialförsäkrad i arbetslandet. Detta förslag presenterades och godkändes av Öresundskomiteen den 10 september 2009 som en fråga att driva vidare till berörda myndigheter och ministrar. Öresundskomiteens utredning och förslag till lösning finns att läsa på www.oresundskomiteen.dk Personer som vill arbeta för olika arbetsgivare på båda sidor Sundet drabbas av dessa svårigheter. Främst gäller danska företag som rekryterar svensk personal. Dessutom gäller det svenska företag som vill etablera sig på andra sidan av Sundet och ta med sig personal utan att de flyttar över, alltså de bor kvar och blir därmed gränsgångare. Ytterst ansvariga är danska Beskæftigelseministeriet och svenska Socialdepartementet. Till vardags är det den danska Pensionsstyrelsen och den svenska Försäkringskassan som måste hjälpa medborgarna att lösa dessa frågor. 24
25
Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb hemma När man bor i Danmark och arbetar i Sverige blir man som arbetstagare SINK-beskattad. SINK-skatt betyder särskild inkomstskatt och innebär att arbetstagaren betalar 25% inkomstskatt till Sverige på sin svenska inkomst utan möjlighet att göra avdrag. Man har dessutom en tjänstepension via den svenska arbetsgivaravgiften eftersom man är socialförsäkrad i Sverige. Om man väljer att ta ett extraarbete i bosättningslandet Danmark överförs socialförsäkringstillhörigheten till Danmark och man blir fullt skattepliktig där. Det innebär att man får betala dansk skatt på hela den svenska inkomsten med avräkning för SINK-skatten. Det betyder att en person som betalt 25% skatt i Sverige på den svenska inkomsten, med skattenivån i Danmark på 40%, måste betala 15% i skatt på den svenska inkomsten till danska Skat. Ett exempel Morten Olsen bor i Danmark och arbetar som IT-Chef på en bank i Sverige. Han betalar 25% i SINKskatt i Sverige för sin svenska inkomst, han är socialförsäkrad i Sverige och har svensk tjänstepension via arbetsgivaravgiften. Morten blir erbjuden ett extraarbete i Danmark som gyminstruktör. Problemet är att han måste betala 15% i skatt på sin svenska inkomst till det danska skatteverket och hans socialförsäkringstillhörighet överförs till det danska systemet. Det innebär att han inte får någon uppsparad tjänstepension från Sverige. Konsekvensen blir att Morten väljer att inte ta extraarbetet i Danmark, då den extra inkomsten i stället förvandlas till en kostnad. Den danske arbetsgivaren får fortsätta att leta medarbetare. Danska företag som vill ha extraarbetare och svenska företag med anställda gränsgångare berörs av detta. Och, som beskrivits ovan, personer som är bosatta i Danmark, arbetar i Sverige och som vill ha ett extraarbete i Danmark Danska regeringen och danska skatteverket har ansvar för dessa bestämmelser. 26
Ettårsgräns för dansk tjänstebil i Sverige ger stort krångel En danskregistrerad tjänstebil får endast köras i Sverige under ett år, om den används av en person bosatt i Sverige. Därefter måste antingen tjänstebilen bytas eller omregistreras så att den har svenska nummerplåtar. Det får till följd att företaget som har tjänstebilen också registreras i Sverige, med eventuella andra konsekvenser. Ett exempel Nina Persson arbetar i Danmark, som chef för ett danskt IT-företag. Hon bor i Sverige. Av sin arbetsgivare har hon fått tillgång till en danskregistrerad tjänstebil. Nina undrar vilka regler som gäller för att köra över bron med sin tjänstebil mellan hemmet i Sverige och arbetet i Danmark. Därför vänder hon sig till Transportstyrelsen i Sverige, där hon får följande besked. Följande alternativ gäller för den som vill använda bilen privat, under de nämnda omständigheterna: A. Den danskregistrerade tjänstebilen får endast användas i Sverige under ett år. Ska den svenske medarbetaren fortsätta att köra danskregistrerad tjänstebil får företaget varje år byta bil till medarbetaren eller omregistrera tjänstebilen till svenska nummerskyltar. I det senare fallet måste företaget ha adress i Sverige. B. Den danske arbetsgivaren registrerar sig i Sverige vilket kan medföra konsekvenser inom andra områden, exempelvis skatt. Främst berör detta danska företag som vill rekrytera medarbetare som är bosatta i Sverige, men även vice versa gäller. Alltså berörs också svenska företag som etablerar sig på den danska sidan och tar med sig personal med bosättning i Sverige. Danskar som flyttar till Sverige och har fortsatt arbete i Danmark råkar ut för samma krångel. Så kan problemet lösas Man får köra en utlandsregistrerad bil i Sverige i ett år, enligt NMR Mariehamnsavtal från 1985, som innefattar bestämmelser om ömsesidigt godkännande av körkort och registrering av fordon. Dock finns osäkerhet kring vad som händer om man kör sin tjänstebil mer än ett år. I dag saknas ett tydligt myndighetsansvar hos berörd myndighet, Transportstyrelsen, om vad som gäller vid ansökan om att köra utlandsregistrerad tjänstebil i Sverige mer än ett år. Transportstyrelsen menar att man endast kan få frågan besvarad genom rättslig prövning. Detta är ingen lösning, enligt Öresundskomiteens arbetsgrupp. Det skapar stor osäkerhet för såväl näringslivet som den enskilde. Den svenska regeringen agerar för att lösa detta problem. 27
Dyrt tjäna in pension på båda sidor Sundet En person som bor i Sverige och samtidigt har en uppsparad dansk tjänstepensionsordning av typen kapitalpension och som vill ha den utbetald som ett engångsbelopp från Danmark riskerar att även betala svensk inkomstskatt. Han kommer även att få betala en 40% avgift till Danmark vid pensionsuttaget då han går i pension. Väljer han i stället att ta ut kapitalpensionen innan han går i pension är avgiften i Danmark 60 %. Om man bor och arbetar i Danmark hade man inte beskattats, utan enbart blivit ålagd att betala avgiften på det uppsparade beloppet. Om man är boende i och/eller arbetar i Sverige och låter kapitalpensionen ligga kvar utan att det tillkommer nya inbetalningar finns risk att pensionen äts upp av administrationskostnader. Det har uppstått en osäkerhet kring beskattning i Sverige efter ett ställningstagande från svensk skattemyndighet om beskattning av danskt SP-bidrag. En dansk som flyttar med sitt företag till Sverige avtalar med sin danske arbetsgivare att de fortsätter betala in till dansk kapitalpension. Ett exempel med två vinklar: a. Eva går i pension Eva Olsson bor i Sverige och har efter 25 års arbete i Danmark och 15 i Sverige gått i pension. Hon har under de 25 åren i Danmark bland annat en insparad tjänstepension på 1 000 000 DKK i en dansk kapitalpension. Eva får nu den utbetald som ett engångsbelopp från Danmark. På den uppsparade kapitalpensionen tar man i Danmark en avgift på 40 %, vilket betyder att Eva får 600.000 DKK från Danmark överförda till Sverige. Då denna utbetalning inte är beskattad utan belagd med en avgift på 40 procent finns risken att Sverige beskattar de 600.000 DKK med cirka 30%. Av den uppsparade pensionen på 1.000.000 återstår då 420.000 DKK. b. Eva slutar att arbeta i Danmark och vill få sin uppsparade kapitalpension utbetald Eva Olsson bor i Sverige och arbetar i Danmark. Efter sommaren tänker Eva flytta till sin födelseort i Norrbotten, där hon kommer att arbeta som maskiningenjör. Hon flyttar hem för gott och slutar helt att arbeta i Danmark. Hon har 15 år till pension och har sparat i en dansk kapitalpension under sina 25 år i Danmark. Beloppet hon har sparat upp är 1 000.000 DKK. Hon vill ta ut sin uppsparade danska kapitalpension och få den överförd till ett svenskt pensionssparande eftersom det inte kommer att tillföras några nya belopp, utan snarare minskar kapitalet på grund av administrationskostnader i den danska kapitalpensionen. På den uppsparade kapitalpensionen på 1 000. 000 DKK tar man i Danmark ut en avgift på 60%, vilket betyder att Eva får behålla 400.000 DKK från Danmark. Då de överförs till Sverige finns risken att den svenska skattemyndigheten kommer att beskatta återstående pension med cirka 30%. För Eva återstår det 280.000 DKK att spara i ett svenskt pensionssparande. Danska och svenska företag som etablerar sig på andra sidan och tar medarbetare med sig och danska och svenska medborgare som under sitt yrkesliv arbetat på båda sidor Sundet drabbas av dessa skatte- och avgiftsregler. Också danskar som väljer att flytta till Sverige före pensionering berörs av detta. Så kan problemet lösas Denna osäkerhet rörande dubbelbeskattning kan undvikas genom ett avtal mellan Sverige och Danmark där man likställer terminologin skatt och avgift. Om man väljer att överföra det uppsparade beloppet till ett annat pensionssparande bör inte beskattning eller avgift påläggas förrän man väljer att ta ut pensionen. Svenska finansdepartementet och danska skatteministeriet har ansvaret för dessa frågor. 28
Dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital När en arbetstagare flyttar mellan länder byter han eller hon vanligen arbetsgivare och tjänstepensionsordning. Då är det rimligt att arbetstagaren skall kunna ha möjlighet att flytta med sitt uppsamlade pensionskapital till den nya pensionsordningen. Flytträtt av uppsamlat pensionskapital gäller i både Danmark och Sverige, i Sverige dock enbart när det gäller försäkringsavtal som ingåtts tidigast 1 juli 2007. Flytt av tjänstepensioner mellan Sverige och Danmark medför avgifter för den enskilde. Den uppsparade svenska tjänstepensionen via arbetsgivaravgiften kan man inte överföra. De personer som valt att arbeta på båda sidor Sundet och därmed tjänat in pension i två länder. Det betyder att en del av deras pension är passiv och den andra aktiv beroende på vilket land de arbetar i. Flyttar de över pensionen till det land de arbetar i är pensionen hela tiden aktiv och äts inte upp av avgifter. Så kan problemet lösas Sverige bör utöka flytträtten till att omfatta även tidigare ingångna avtal. Förtydliganden bör dessutom göras i den svenska inkomstskattelagen för att flytträtten skall kunna utnyttjas vid flytt till ny arbetsgivare och ny pensionsordning. För övrigt har det visat sig i både Danmark och Sverige att försäkringsgivare har tagit ut oskäliga avgifter vid flytt av pensionskapital. Det finns därför anledning att införa ett regelverk som förpliktigar försäkringsgivarna att använda sig av skäliga avgiftsuttag. Den svenska lagstadgade flytträtten är begränsad till försäkringsavtal tecknade tidigast den 1 juli 2007. Detta bör ändras så att rätten även gäller tidigare intjänad pensionsrätt. Man bör även lagstifta om storleken på den administrativa avgiften som uttas av kunden i samband med flytt. Den svenska inkomstskattelagens 58 kap. 18 bör omformuleras på ett sådant sätt att det klart framgår att överföring av pensionskapital är möjlig till annan pensionsförsäkring, inte bara i de exceptionella fall då det är fråga om samma försäkringstagare, utan generellt vid flytt av pensionsförsäkring. Man måste ändra lagstiftningen så att inte de 130 000 gjorda pensionsflyttarna och framtida pensionsflyttar inom de svenska kollektivavtalen skall behöva betraktas som olagliga. Även i Danmark finns det således goda skäl att införa ett regelverk som förpliktigar försäkringsgivarna att använda sig av skäliga avgiftsuttag vid återköp och flytt av kapital. Detta överensstämmer också med förslaget till nytt EG-direktiv (KOM, 2005/507) som stadgar att avgående arbetstagare inte får missgynnas när det gäller beräkningen av överfört pensionskapital och att förvaltningskostnaden i samband med överföringen skall stå i rimlig proportion till den tid som vederbörande omfattats av försäkringen. Möjligheten för en arbetstagare som slutar att låta en vilande pensionsrätt ligga kvar hos den försäkringsgivare han tillhört på grund av anställning hos tidigare arbetsgivare måste lämnas öppen. I stället för flytt av pensionskapital som enda realistiska alternativ bör man se till att försäkringsgivarna följer det EG-direktiv som stadgar att det skall garanteras en rättvis justering (uppräkning, indexering, förräntning) av vilande pensionsrätt (fribrev) så att arbetstagare som slutar inte missgynnas Eftersom det krävs en ändring i den svenska lagstiftningen för att ta bort de aktuella gränshindren ankommer det på det svenska finansdepartementet att initiera en proposition. Den svenska Finansinspektionen och det danska Finanstilsynet bör fortlöpande kontrollera att försäkringsgivarna tillämpar skäliga avgiftsprinciper. 29