Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län



Relevanta dokument
Stockholms läns partidistrikt 2.0

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet

1 Den socialdemokratiska föreningens uppgift

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Har du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?

Praktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Verksamhetsplan

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Personal- och arbetsgivarutskottet

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare Värmland 0,5 ES/EA

De viktigaste valen 2010

Verksamhetsplanen är dokumentet som pekar ut hur partiet kommer att arbeta under 2016, vilka mål vi sätter upp åt oss själva och hur vi ska uppnå dem.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

S-studenters långtidsplan fram till 2020

1. Rädda Barnens Ungdomsförbund beskrivning och historik

Rapport om läget i Stockholms skolor

Enkät om köandet i SKB

Praktikrapport Strandberghaage

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Studier SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Manual för medlemsvärvning

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

INSTRUKTIONER FÖR UTVECKLINGSSAMTAL MED PSYKOLOGPRAKTIKANTER FRÅN ÅBO AKADEMI

Elevdemokrati och inflytande

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Uppdragsbeskrivning för avdelning Blekinge

Humanas Barnbarometer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

1 Sammanfattning och slutsatser

STADGAR FÖR LUDVIKA SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUN.

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Styrelsens förslag. Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SEKTION STOCKHOLM MITT

Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden

5 vanliga misstag som chefer gör

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Handslag för ett framtidsparti

LO UNG UTBILDNINGAR LAR DIG MER OM FACKET!

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

Praktik i staten FAQ

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Stadgar för avdelning - förslag

Praktikrapport Hungerprojektet

Under presentationen kommer alla delarna i organisationsschemat att förklaras.

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Stadgar. Svenska Blå Stjärnan 2013

Valberedningen för 2015/2016 tillsattes under Sommar-SM 2015 efter fri nominering. Valberedningen består detta verksamhetsår av:

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Landsorganisationen i Sverige

Lönepolicy. Landskrona stad

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Förord Inledning Ungas politiska engagemang Politiskt kontra partipolitiskt engagemang Vill unga engagera sig politiskt?...

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Svar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande

Verksamhetsplan Övergripande prioriteringar Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016

Transkript:

Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms län Tid: 15/8 31/12 2011, Heltid Ansvarig handledare: Nils Vikmång, Försteombudsman Socialdemokraterna i Stockholms län Sveavägen 68, 6 tr 08-791 11 88, nils.vikmang@socialdemokraterna.se

1. Introduktion av praktikplatsen Socialdemokraterna i Stockholms län arbetar med opinionsbildning och samordning av politiken i Stockholmsregionen. Arbetet inom organisationen är uppdelad i två delar som består av den politiska och administrativa enheten. Den politiska delen inom organisationen leds av distriktsstyrelsens som består av ledande förtroendevalda politiker i regionen och där syftet är främst att arbeta med den politiska utvecklingen. Ansvarig för den politiska organisationen är distriktsstyrelsen som består av 22 ledamöter med ledning av ordförande Mikael Damberg. 1 Den administrativa delen leds av partidistriktets kansli som består av icke förtroendevalda tjänstemän. Syftet för kansliet är att vara tillgänglig och ge verksamhetsstöd till det politiska företrädare, tjänstemän och föreningar i Stockholms län som representerar partiet i Riksdagen, Stockholms läns landsting och kommunerna. Verksamheten i kansliet är idag uppdelad i flera olika tjänster som består av distribution, medlemsvård, kampanj, media kommunikation, webb och sociala medier, internationellt samarbete och organisationsutveckling. Alla anställda har ett ansvar över sitt eget arbetsområde och rapporterar direkt till försteombudsmannen Nils Vikmång. Totalt arbetar idag nio personer på kansliet och det finns det ett tiotal heltidsarvoderade politiker och tjänstemän som även arbetar inom den regionala verksamheten med den strategiska kommunikationen i Stockholms län. Utöver de anställda på kansliet i regionnivå arbetar ett hundratal politiker och tjänstemän i Stockholm inom partiet som på ett eller annat sätt har kontakt med Socialdemokraterna i Stockholms län. 2. Min position inom organisationen Min position inom organisationen har under hösten varit att ansvara för utvecklingen och kommunikationen på webb och sociala medier för kansliet. I detta har ingått att ansvara för partidistriktets hemsida, utveckla organisationens närvaro på sociala medier, vara behjälplig till ledande företrädare som finns på sociala medier, hålla i utbildningar som berör webbkommunikation, samt utveckla organisationens strategiska arbete kring dessa frågor. I mitt arbete har jag i första hand arbetat med kommunikationsombudsmannen Cecilia Palmsäter och det utåtriktade arbetet har jag främst varit riktad mot ledande företrädare inom den politiska delen av organisationen. Mycket av min tid har gått till att samordna de olika delarna inom organisationen och företrädarna för att på detta sätt få en helhetsbild av hur det administrativa arbetet kring frågor som rör webb och sociala medier ser ut i Stockholm. Några exempel på mer konkreta arbetsuppgifter som jag har varit ansvarig för under hösten är exempelvis den utåtriktade kommunikationen i webb av Stockholmsbudgeten som släpptes i oktober och ansvaret för att anordna större seminarier där ledande företrädare fått träffa bloggnätverk och andra aktiva på sociala medier. 3. En sammanfattning av mina erfarenheter från praktikplatsen Genom att jag har fått en framträdande roll och ett eget ansvarsområde i organisationen har också erfarenheterna från praktiken varit stora. Enligt mig själv har jag fått mycket ny information och kunskap som enbart den praktiska delen av utbildningen kan erbjuda. Exempel på sådan kunskap är att kunna uppleva hur en organisation arbetar med sociala kontakter och tillämpar sin verksamhetsberättelse. Att en organisation har en verksamhetsberättelse som beskriver organisationens mål och arbetssätt ger en viss teoretisk bild av hur organisationen fungerar, men den beskriver inte det dagliga arbetet och vad som händer när det sker förändringar i den verklighetsbild som berättelsen utgår ifrån. Att arbeta på en politiskt styrd verksamhet har även gett mig en erfarenhet av att uppleva vilka utmaningar och möjligheter som en politiskt styrd verksamhet har. Skillnaderna till andra 1 Socialdemokraterna i Stockholms län, 2011

organisationer är exempelvis att min arbetsplats har varit mycket mer beroende av förtroendet från frivilliga, förtroendevalda och den allmänna opinionen. Detta ställer speciella krav på alla som arbetar inom den dagliga verksamheten och hur organisationen arbetar med dem som berörs av deras arbete. De sociala kontakterna med väljare, medlemmar och medarbetare blir därmed annorlunda än andra företags sätt att arbeta med kundkontakt. 4. Det statsvetenskapliga perspektivet Rollanalys av organisationen Socialdemokraterna definieras som ett folkrörelseparti där medlemmarna i partiet historiskt haft en viktig roll i att forma och bestämma över den politiska agendan. Genom att partiet haft en så omfattande medlemsrörelse har det även setts som naturligt att politiken bestämts av medlemmarna. Men sedan början av 1990-talet har medlemskåren i Socialdemokraterna försvagats drastiskt från cirka 1,2 miljoner medlemmar under 1980-talet till 120 000 medlemmar år 2006. 2 Konsekvenserna av detta har därför blivit att medlemmarna i partiet idag har en betydligt svagare förankring som representanter för väljarkåren och svenska folket i sin helhet. Detta är inte minst tydligt i Stockholmsregionen där medlemskåren i Socialdemokraterna är en ännu mindre del av den totala väljarkåren. Medlemsutvecklingen i partiet har lett till att Socialdemokraterna fått två mer separerade roller som både representant för medlemmarna och samtidigt representant för väljarna. Vissa statsvetenskapliga teser har påstått att detta lett till en identitetskris hos partiet därför att Socialdemokraterna i samband med minskningen av medlemmar inte har kunnat skifta från att vara ett medlemsparti till ett mer väljarorienterad parti. Ett utredningsperspektiv så kan det samtidigt hävdas att denna utveckling lett till en tydligare rollkonflikt i organisationen där partiet idag representerar två skiljda intressen dvs. medlemmarnas intressen och väljarnas intressen. Jag har därför valt att analysera den organisatoriska utvecklingen hos Socialdemokraterna i Stockholms län utifrån en rollanalys. Syftet med uppsatsen är att urskilja ifall det finns en rollkonflikt i organisationen, utifrån medlemmarnas intressen kontra väljarnas intressen. Den frågeställning som jag har valt att utgå ifrån är, finns det en rollkonflikt i organisationen? Den metod som jag valt att utgå ifrån är att analysera organisationens arbete utifrån ett fältstudieperspektiv. Materialet som jag ska använda blir därigenom observationer på praktikplatsen. För att få en ännu tydligare bild ska jag även använda mig av korta intervjuer med anställda på organisationen. 4.1 Bakgrund Traditionellt har organisationen inom Socialdemokraterna i Stockholms län arbetat mer riktat mot medlemmarna än vad man gör idag. Det främst under perioden mellan 1950-80 talet då medlemskåren inom partiet var som mest omfattande. Under denna period kunde partiet samtidigt tilldela en större del av det administrativa arbetet till frivilliga medlemmar, vilket gjorde att det behövdes mindre antal tjänstemän. Dessa faktorer tillsammans med att medlemskåren utgjorde en större del av den totala väljarkåren gjorde att medlemmarnas roll inom organisationen vart omfattande. I början av 1990-talet började det ske en förändring i organisationens struktur. Betydligt färre personer valde att bli medlemmar i organisationen och när den fackliga organisationen LO (Landsorganisationen) 1991 beslutade att deras medlemmar inte längre skulle automatiskt vara kollektivanslutna, alltså automatiskt bli medlemmar i Socialdemokraterna när de blev medlemmar i LO, sjönk medlemsantalet i organisationen drastiskt. Ett färre antal medlemmar betydde att förankringen till väljarkåren minskade inom organisationen. Sakta tvingades organisationen att ändra fokus från att vara nästan enbart medlemsorienterade till att se väljarkåren som en avskiljd del av organisationen. 2 Petersson, 2005 s.8

Denna omvandling beskrivs av flera anställda inom organisationen som en process som ännu pågår. 4.2 Den politiska konflikten I en politiskt styrd organisation som Socialdemokraterna i Stockholms län utgör politikens utformning grunden för organisationens arbetssätt och innehåll. Det är genom politiska beslut som organisationens utveckling i första hand bestäms och styrs. Hittills så har medlemmarna i Socialdemokraterna i Stockholms län haft det tyngsta ansvaret och makten över den politiska agendan. Den yttersta makten för organisationen ligger hos de 150 ombud som varje år väljs att representera partiet på en distriktskongress. Ombuden i sig väljs av medlemmar som nominerar och sedan röstar fram ett visst antal ombud i varje kommun. Ombuden måste vara medlemmar i den egna partiorganisationen i kommunen för att kunna vara valbara. Antalet ombud som varje kommun får skicka till distriktskongressen bestäms av antalet medlemmar i kommunen. Tiden mellan distriktskongressen är det distriktsstyrelsen som har den yttersta makten och distriktsstyrelsen väljs vart annat år av distriktskongressen. Vid tillsättning av ledande poster inom de politiska uppdragen i regionen är det även distriktskongressen som utifrån medlemmarnas nomineringar väljer de företrädare som skall representera partiet. Många personer inom organisationen är kritiska till det system som partiet har för att forma politiken och tillsätta de politiska uppdragen. Både företrädare och anställda anser att personer utanför organisationen har allt för få möjligheter att påverka organisationens utveckling. Eftersom organisationen är ett politiskt parti där väljarna i slutändan har det yttersta makten över partiets framgångar och motgångar så efterlyser många inom organisationen en mer öppen organisationsform. Behovet av att öppna upp medlemsmöten till även icke medlemmar har länge diskuterats och möjligheten för väljare att komma med idéer och förslag på samma sätt som medlemmarna. En annan lösning som också lyfts fram är att utveckla ett koncept med supportrar till partiet, vilket innebär att man skulle kunna stödja och vara med och utveckla partiet utan att behöva bli medlem. Supporterkonceptet har redan använts av fler Socialdemokratiska partier i Europa, där grekiska PASOK (Socialdemokraterna i Grekland) är en av dessa. Inom PASOK har supportrarna till partiet haft i princip samma rättigheter som medlemmarna och kunnat påverka både valet av partiledare och den politiska agendan. Det enda kravet för att få bli supporter har varit att man måste betala en liknande avgift som medlemsavgiften för att få ingå i supportergruppen. En sådan lösning som Grekland har infört har flera företrädare inom Socialdemokraterna i Stockholm önskat att även skulle införas inom deras egen organisation. De förespråkare för en mer öppen anslutningsform till partiet tror att detta skulle leda till att väljarnas åsikter skulle få större utrymme internt och att det gap som finns mellan väljare och medlemmar skulle minska. Det finns även de inom organisationen som anser att det inte finns någon större politisk rollkonflikt mellan partiets väljare och medlemmar. Utan att åsikterna hos medlemmarna och väljarna är i princip likställda. Detta argument grundar sig främst utifrån att ifall väljarna inte skulle anse den politik som medlemmarna utformat som deras egen så skulle de heller inte rösta på partiet. Förr när Socialdemokraterna varit i regeringsställning så har detta argument varit centralt för att försvara medlemsdemokratin inom partiet. För när majoriteten av svenska folket har röstat på Socialdemokraterna så har man även internt ansett att detta återspeglat den politiska bilden som väljarna haft. Så därför har politiska företrädare internt ansett att den politiska makten inte behövt öppnas för fler. Under de senare åren då Socialdemokraterna i allt större utsträckning hamnat i oppositionsställning har allt fler företrädare för organisationen börjat ifrågasätta denna syn av att den interna medlemsdemokratin skulle

återspegla även väljarnas åsikter. Därav har allt fler även internt börjat ifrågasätta medlemmarnas samsyn med väljarna och allt större krav på ökad öppenhet gentemot väljarna har ställts. 4.3 Den organisatoriska konflikten Flera av de faktorer som lyftes upp under den föregående rubriken kan överföras till diskussionen om rollerna inom organisationen. För både arbetssättet att utforma politiken genom medlemmarnas åsikter och sättet att välja ledande företrädare till organisationen är organisatoriska frågor. Sättet att bemöta medlemmar och väljare inom organisationens arbete är dock något som kan utvecklas. För det finns två olika sätt att arbeta organisatoriskt, den ena är att som traditionellt låta medlemmarna representera och utforma organisationen och det andra är att kringgå medlemmarna för att direkt nå väljarna i stället. Det traditionella sättet att arbeta inom Socialdemokraterna i Stockholms län har varit att låta medlemmarna vara budbärare för väljarnas åsikter. Detta har främst varit uppenbart i de kampanjmetoder som använts för att nå ut till väljarkåren. Partiet har med en traditionellt stark medlemskår kunnat dra nytta av att nå väldigt många väljare genom att använda sig av sina medlemmar som budbärare. Dörrknackning, telemarketing och torgmöten är än idag prioriterade kampanjmetoder för organisationen. Det som har förändrats är att medlemmarna är idag betydligt färre än förr. Därför når man längre som organisation till lika många väljare som förr. Dessutom finns kritiken om att medlemmarna inte kan vara den enda länken mellan de ledande politikerna som är ansvariga för att utforma politiken och väljarna. Detta för att medlemmarna inte längre kan anses vara representativa för hela väljarkåren. Det har under en längre tid pågått ett arbete för att ta fram nya sätt att arbeta inom organisationen. Arbetssätt där ledande företrädare på ett mer direkt sätt kan nå ut till väljarna. En ombudsman i organisationen beskrev detta arbete som behovet av att kringgå medlemmarna för att kunna nå ut direkt till medlemmarna. Lokala opinionsundersökningar med fokus att urskilja väljarnas viktigaste intressen är ett nytt sätt som organisationen har börjat arbeta med. Automatiska telefonmeddelanden, direkt utskick och en större närvaro av ledande företrädare på sociala medier har varit nya sätt för organisationen att bli mer effektiv, mindre beroende av medlemmar och få de ledande företrädarna närmare väljarna. 5. Sammanfattning Det finns en rätt tydlig rollkonflikt som utgår från både den politiska och organisatoriska aspekten inom Socialdemokraterna i Stockholms län. Konflikten grundar sig idag främst utifrån åtskillnaden på hur rollfördelningen mellan medlemmarna och väljarna i organisationen skall vara. För organisationen har idag i stort sett övergått från synen att betrakta medlemmar och väljare som lika aktörer, vilket har gjort att dessa parter även anses företräda olika roller. Det har däremot varit svårare för företrädare och tjänstemän inom organisationen att dra en skiljelinje mellan vilka frågor som berör väljarna och vilka frågor som berör medlemmarna, samt bestämma vilken makt medlemmarna skall ha inom organisationen och vilken makt väljarna skall ha över organisationen. Så kortfattat finns det enligt mig en kunskap inom organisationen om att det existerar en rollkonflikt men att företrädare för Socialdemokraterna i Stockholms län saknar lösningen för hur denna konflikt skall hanteras. Det självklara målet verkar dock vara att få ihop dessa två separerade roller inom organisationen, eftersom man anser att det inte är hållbart att enbart medlemmarna skall representera och förvalta partiets politik och organisation. En stor del av de nuvarande dilemman inom organisationen ligger idag i att medlemmarna har proportionerligt sätt en alldeles för stor makt över partiet när man jämför med storleken och vilken inflytande

väljarkåren har över organisationen. Många anser att lösningen till rollkonflikten ligger i att de ledande företrädarna måste komma närmare väljarna. Ett sätt att göra detta vore att införa ett liknande system som den som PASOK har i Grekland, där medlemmarna har en mer direktlinje till att påverka den politiska utformningen och valet av ledande företrädare. I Grekland har partiet på detta sätt även lyckats få fler personer att bli aktiva och företräda samt forma partiets politik. Detta är något som Socialdemokraterna i Stockholms län är i stort behov av, då enbart medlemmarna inte räcker till som budbärare och sympatisörer för partiet. Organisationen behöver växa ifall den skall i framtiden kunna kalla sig ett folkrörelse parti. Ett avgörande sätt för Socialdemokraterna i Stockholms län att ännu en gång bli en folkrörelse är att inkludera väljarna som en del av grunden för organisationen och för att kunna åstadkomma detta så behöver man lösa den rollkonflikt som idag finns mellan medlemmarna och väljarna. 6.0 Källförteckning Petersson, Olof, 2005, De politiska partiernas medlemsutveckling, SNS, Stockholm Socialdemokraterna i Stockholms län, 2011, Verksamhetsberättelse 2011, Stockholm