Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se
Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på Sedlar och mynt Centralbankspengar Oftast statligt ägd
Vad gör Riksbanken? Ta in uppgifter från finansinstitut Publicera statistik Föreskrifter Framställning till riksdag och regering Sedlar och mynt Girosystem för banker under dagen Banker kan låna eller placera (reporänta) Nödkrediter (lender of last resort)
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Sveriges riksbank Finansdepartementet Riksgälden Finansinspektionen
Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige
Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet
Upprätthålla ett fast penningvärde? = bevara värdet på våra pengar
Vad är denna värd? Ett primärt mål för penningpolitiken har alltid varit att bevara värdet av valutan.
1975 2013 1.50 SEK 0.75 SEK 7 SEK 15 SEK Source: GB Glace
(Mycket) Kort svensk historik 1872: Skandinavisk krona baserad på guldmyntfot. 1 kg guld kostade 2480 kronor. Möjligt att lösa in sedlar mot guld. 1930-tal 1990-tal: olika former av fast växelkurs, justerades då och då. 1992 Flytande växelkurs och gradvis införande av inflationsmål
Lägre och stabilare inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken
men inflationen har varit lägre än målet 5 4 3 CPIF CPI CPIF 1995-2015(Sep) Mean 1.65 5 4 3 2 2 1 1 0-1 CPI 1995-2015(Sep) Mean 1.24 0-1 -2 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15-2 Note. Annual percentage change. The CPIF is the CPI with a fixed mortgage rate. Broken lines represent real-time averages since 1995. Sources: Statistics Sweden and the Riksbank
Låg inflation ett globalt fenomen Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX-vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Inflationsförväntningarna har gått ned Note. Inflation expectations among money market players, per cent. Source: TNS Sifo Prospera
Riksbanken har sänkt reporäntan Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att detkan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
och köpt statsobligationer Miljarder kronor 240 240 200 200 200 160 65 160 135 120 80 90 45 45 120 80 40 0 10 40 40 50 50 50 30 30 30 30 10 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Oktober Beslutstillfälle 80 40 0 Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till och med första halvåret 2016. Källa: Riksbanken
Vad händer när Riksbanken ändrar reporäntan? Reporänta Marknadsräntor Sparande Investeringar Efterfrågan Inflation
Vad händer när Riksbanken köper statsobligationer? Köp av statsobligationer Statsobligationsräntor ner Omplaceringar Billigare bankfinansiering Konsumtion och Investeringar Efterfrågan Inflation
Inflationen stiger mot målet 44 33 KPIF KPIF exklusive energi energi KPIF KPIF KPI 44 33 22 22 11 11 00 00-1 -1 11 11 13 13 15 15 17 17-1 -1 Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Produktion och sysselsättning har utvecklats väl BNP Sysselsättningsgrad 76 76 74 74 72 72 70 68 66 Sweden Euro area United States United Kingdom 70 68 66 64 64 62 06 08 10 12 14 62 Note. GDP, index, 2007 Q4 = 100. Employment rate, per cent of population, aged 15-64. Sources: Bureau of economic analysis, Eurostat, Office for National Statistics, OECD and Statistics Sweden
Men det finns risker för den finansiella stabiliteten Bankernas sårbarhet Hushållens skulder
Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet
Riksbankens roller utöver penningpolitiken Ger ut sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Fyra storbankerna Sköter betalningssystemet RIX Nödkrediter Lender of last resort
Bankerna centrala i det finansiella systemet men banker är känsliga för störningar Sparande Utlåning och finansiella problem kan spridas Risk för bank run
Hur kan Riksbanken förebygga finansiell instabilitet och kriser? Internationellt arbete Samarbete med andra myndigheter Krisövningar Analys vad finns det för risker? Rapporten Finansiell stabilitet 2 gånger/år Dialog med bankerna
Det svenska banksystemet är sårbart Stort banksystem Banksystemens storlek i förhållande till BNP Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 2014 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
Sårbarheter ökar banksystemets känslighet Lite eget kapital Primärkapital i förhållande till totala tillgångar Hög andel marknadsfinansiering Utlåning i förhållande till inlåning Mars 2015, procent. Anm. Derivat är exkluderade från totala tillgångar i diagrammet till vänster. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 2014.. Källa: SNL Financial och Riksbanken
Låga räntor bidrar till stigande bostadspriser och högre skuldsättning Bostadspriser Index, januari 2005 = 100 Skuldkvot Procent av disponibel inkomst Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Med framskrivning avses en mekanisk beräkning av skuldkvotens utveckling framöver om den fortsätter enligt historiska genomsnitt. Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken
Svenska hushåll är högt belånade Procent Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst Källor: Eurostat, Federal Reserve, Bureau of Economic Analysis och European Credit Research Institute 29
Flera risker med hushållens skulder Makroekonomisk instabilitet Hushållen konsumerar mindre Finansiell instabilitet Finansieringsproblem för banker Kreditförluster för bankerna
Åtgärder behövs för att hantera skuldutvecklingen fler alternativ Amorteringskrav Bolånetak Skuldkvotstak Tak för skuldtjänstkvoten Kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP) Räntebindningstider Generella permanenta kapitalkrav Kontracykliska kapitalbufferten Sektorvisa kapitalkrav
Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/minimala förlustrisker Centralbanken: Lender of last resort
Centralbankerna har ökat sina aktiviteter som följd av krisen Balansräkningar som andel av BNP, procent Anm. De streckade linjerna avser prognoser. Nationella centralbanker, Reuters EcoWin och Riksbanken
Exempel på aktuella frågor Inflationen behöver stiga mot målet utvecklingen i omvärlden försvårar Finansiella obalanser medför risker för ny finansiell kris Stramare internationella regler för banker m.m. Ansvaret för makrotillsyn i Sverige Flyktinginvandring Policymixen penningpolitik finansiell reglering - finanspolitik
Det penningpolitiska styrsystemet Riksbankens styrsystem består av tre komponenter: ut- och inlåningsfaciliteter: repo ± 0,75 pe veckovisa operationer som sker till reporäntan dagliga finjusterande transaktioner: repo ±0,1pe Detta räntesystem fungerar oavsett mängden centralbanksreserver betalningssystemet och mängden centralbanksreserver varierar över tiden
Bankernas placerings/lånebehov hos Riksbanken i ett längre perspektiv SEK billion 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 Reporänta, hs Dagslåneränta, hs Finjusteringar, vs Repor, vs Certifikat, vs -2 1995 2000 2005 2010 2015 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Percent 36
Negativa räntor hur fungerar det? Riksbanken sätter räntan på de penningpolitiska operationerna negativ Bankerna kan inte smita undan, förutom genom att ta ut stora mängder kontanter Pressar räntan för att låna mellan banker negativ Sprider sig till andra marknadsräntor Men inte full effekt då deposit-räntor = 0
Vem skapar pengar? Riksbanken Sedlar Centralbankspengar, Outside money Banker Deposits, Inside money
Pengaskapande - Riksbanken Fysiska pengar: enkelt, bara tryck Elektroniska pengar: via betalningssystemet Varje bank har ett konto Under dagen genomförs transaktioner mellan bankerna Vid dagens slut ska alla konton balansera Riksbanken tillför/drar bort precis rätt mängd Rb krediterar RIX-konton med nya pengar
Skapa pengar - bankerna En bank kan skapa pengar genom att ge ett lån T-konto: Kund Bank Skuld Tillgång Skuld Tillgång Lån: 1 Deposits: 1 Deposits: 1 Lån: 1 Totala mängden deposits ökar med 1 mkr
Skapa pengar bankerna (forts.) Transaktioner mellan kunder Samma bank: omflyttningar mellan T-konton Mellan banker: omflyttning mellan BANKERNAS T-konton i betalningssystemet Vad begränsar bankernas skapande? Efterfrågan på lån Kapitalkrav Likviditetsrisker
Sammanfattning
Extrabilder
Finansiella sektorns uppgifter Låna Spara Betala Försäkring
Vad är problemet med hög inflation? Pengarna tappar i värde Ökar osäkerheten Sparande och lån minskar i värde
Hur mäter man inflation? 2%
Kommunikationen kring penningpolitiken Penningpolitiska möten 6 gånger/år Beslut om reporäntan och räntebanan Pressmeddelande och rapport publiceras dagen efter mötet Eventuella reservationer framgår i pressmeddelandet Presskonferens, analytikerträff och chatt Penningpolitiskt protokoll Publiceras 14 dagar efter beslut Tal Finansutskottet 3 gånger/år
Riksbankens organisation Riksbanksfullmäktige Johan Gernandt, ordf. Sven-Erik Österberg, vice Direktionen Stefan Ingves, riksbankschef Kerstin af Jochnick, förste vice Karolina Ekholm, vice Martin Flodén, vice Per Jansson, vice Cecilia Skingsley, vice Internrevisionsavdelningen (IR) Stabsavdelningen (STA) Administrativa avdelningen (ADM) Avdelningen för finansiell stabilitet (AFS) Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Avdelningen för penningpolitik (APP) IT-avdelningen (ITA)
Varför just 2 procent? Ger utrymme för pris-och lönejusteringar utan deflation Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden 49
Starkt samband mellan reporäntan och räntan till hushåll och företag procent Anm: Månadssnitt. Räntor till hh och företag avser genomsnittsräntor på nya avtal.
Prognos, inte ett löfte 7 6 5 4 90% 75% 50% Utfall Prognos 7 6 5 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 08 09 10 11 12 13 14 15 16-2 Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
Stabila inflationsförväntningar 5 4 Inflation expectations CPI 5 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16-2 Note. Refers to money market agents. Source: Prospera Research and Statistics Sweden
Betalningssystem / RIX
Risks the housing market and household debt Housing prices Årlig procentuell förändring Loans to households Per cent Källor: Valueguard och SCB
Banksystemet stort i förhållande till BNP procent I banktillgångar inkluderas bankkoncernernas samtliga tillgångar både inom och utom landet Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
Svenska banker är väl kapitaliserade jämfört med europeiska banker Procent Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II, kärnprimärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar Källor: SNL Financial och Riksbanken
men har liten andel eget kapital Procent Eget kapital i relation till totala tillgångar Källor: Liquidatum och Riksbanken
Hög skuldsättning innebär risker 180 180 170 170 160 160 150 150 140 140 130 130 120 120 110 110 100 00 02 04 06 08 10 12 14 16 100 Hushållens skuld i procent av disponibel inkomst. Källor: SCB och Riksbanken
Bankernas beroende av marknadsfinansiering har ökat Andel av BNP Source: Statistics Sweden and the Riksbank
Riksbankens direktion Stefan Ingves Riksbankschef Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankchef Henry Ohlsson Vice riksbankschef Martin Flodén Vice riksbankschef Per Jansson Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Vice riksbankschef