Riksbankens roll i samhällsekonomin



Relevanta dokument
Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Riksbankens direktion

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitiskt beslut

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport April 2016

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport september 2015

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbanken och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Penningpolitiskt beslut April 2015

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport juli 2015

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Inledning om penningpolitiken

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Penningpolitisk rapport December 2016

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

n Ekonomiska kommentarer

Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012

Dags att förbättra inflationsmålet?

Sverige behöver sitt inflationsmål

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk rapport februari 2017

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Budget. Budget för Riksbanken Protokollsbilaga A-3 Direktionens protokoll , Inledning. 2. Sammanfattning. 3.

SVERIGES RIKSBANK

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Olika syn på penningpolitiken

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport september 2017

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Inledning om penningpolitiken

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Stabiliteten i det finansiella systemet

Penningpolitik med inflationsmål

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Riksbanken och finansiell stabilitet

Transkript:

Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se

Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på Sedlar och mynt Centralbankspengar Oftast statligt ägd

Vad gör Riksbanken? Ta in uppgifter från finansinstitut Publicera statistik Föreskrifter Framställning till riksdag och regering Sedlar och mynt Girosystem för banker under dagen Banker kan låna eller placera (reporänta) Nödkrediter (lender of last resort)

Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Sveriges riksbank Finansdepartementet Riksgälden Finansinspektionen

Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige

Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet

Upprätthålla ett fast penningvärde? = bevara värdet på våra pengar

Vad är denna värd? Ett primärt mål för penningpolitiken har alltid varit att bevara värdet av valutan.

1975 2013 1.50 SEK 0.75 SEK 7 SEK 15 SEK Source: GB Glace

(Mycket) Kort svensk historik 1872: Skandinavisk krona baserad på guldmyntfot. 1 kg guld kostade 2480 kronor. Möjligt att lösa in sedlar mot guld. 1930-tal 1990-tal: olika former av fast växelkurs, justerades då och då. 1992 Flytande växelkurs och gradvis införande av inflationsmål

Lägre och stabilare inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken

men inflationen har varit lägre än målet 5 4 3 CPIF CPI CPIF 1995-2015(Sep) Mean 1.65 5 4 3 2 2 1 1 0-1 CPI 1995-2015(Sep) Mean 1.24 0-1 -2 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15-2 Note. Annual percentage change. The CPIF is the CPI with a fixed mortgage rate. Broken lines represent real-time averages since 1995. Sources: Statistics Sweden and the Riksbank

Låg inflation ett globalt fenomen Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX-vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

Inflationsförväntningarna har gått ned Note. Inflation expectations among money market players, per cent. Source: TNS Sifo Prospera

Riksbanken har sänkt reporäntan Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att detkan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

och köpt statsobligationer Miljarder kronor 240 240 200 200 200 160 65 160 135 120 80 90 45 45 120 80 40 0 10 40 40 50 50 50 30 30 30 30 10 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Oktober Beslutstillfälle 80 40 0 Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till och med första halvåret 2016. Källa: Riksbanken

Vad händer när Riksbanken ändrar reporäntan? Reporänta Marknadsräntor Sparande Investeringar Efterfrågan Inflation

Vad händer när Riksbanken köper statsobligationer? Köp av statsobligationer Statsobligationsräntor ner Omplaceringar Billigare bankfinansiering Konsumtion och Investeringar Efterfrågan Inflation

Inflationen stiger mot målet 44 33 KPIF KPIF exklusive energi energi KPIF KPIF KPI 44 33 22 22 11 11 00 00-1 -1 11 11 13 13 15 15 17 17-1 -1 Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Produktion och sysselsättning har utvecklats väl BNP Sysselsättningsgrad 76 76 74 74 72 72 70 68 66 Sweden Euro area United States United Kingdom 70 68 66 64 64 62 06 08 10 12 14 62 Note. GDP, index, 2007 Q4 = 100. Employment rate, per cent of population, aged 15-64. Sources: Bureau of economic analysis, Eurostat, Office for National Statistics, OECD and Statistics Sweden

Men det finns risker för den finansiella stabiliteten Bankernas sårbarhet Hushållens skulder

Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet

Riksbankens roller utöver penningpolitiken Ger ut sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Fyra storbankerna Sköter betalningssystemet RIX Nödkrediter Lender of last resort

Bankerna centrala i det finansiella systemet men banker är känsliga för störningar Sparande Utlåning och finansiella problem kan spridas Risk för bank run

Hur kan Riksbanken förebygga finansiell instabilitet och kriser? Internationellt arbete Samarbete med andra myndigheter Krisövningar Analys vad finns det för risker? Rapporten Finansiell stabilitet 2 gånger/år Dialog med bankerna

Det svenska banksystemet är sårbart Stort banksystem Banksystemens storlek i förhållande till BNP Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 2014 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Sårbarheter ökar banksystemets känslighet Lite eget kapital Primärkapital i förhållande till totala tillgångar Hög andel marknadsfinansiering Utlåning i förhållande till inlåning Mars 2015, procent. Anm. Derivat är exkluderade från totala tillgångar i diagrammet till vänster. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 2014.. Källa: SNL Financial och Riksbanken

Låga räntor bidrar till stigande bostadspriser och högre skuldsättning Bostadspriser Index, januari 2005 = 100 Skuldkvot Procent av disponibel inkomst Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Med framskrivning avses en mekanisk beräkning av skuldkvotens utveckling framöver om den fortsätter enligt historiska genomsnitt. Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken

Svenska hushåll är högt belånade Procent Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst Källor: Eurostat, Federal Reserve, Bureau of Economic Analysis och European Credit Research Institute 29

Flera risker med hushållens skulder Makroekonomisk instabilitet Hushållen konsumerar mindre Finansiell instabilitet Finansieringsproblem för banker Kreditförluster för bankerna

Åtgärder behövs för att hantera skuldutvecklingen fler alternativ Amorteringskrav Bolånetak Skuldkvotstak Tak för skuldtjänstkvoten Kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP) Räntebindningstider Generella permanenta kapitalkrav Kontracykliska kapitalbufferten Sektorvisa kapitalkrav

Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/minimala förlustrisker Centralbanken: Lender of last resort

Centralbankerna har ökat sina aktiviteter som följd av krisen Balansräkningar som andel av BNP, procent Anm. De streckade linjerna avser prognoser. Nationella centralbanker, Reuters EcoWin och Riksbanken

Exempel på aktuella frågor Inflationen behöver stiga mot målet utvecklingen i omvärlden försvårar Finansiella obalanser medför risker för ny finansiell kris Stramare internationella regler för banker m.m. Ansvaret för makrotillsyn i Sverige Flyktinginvandring Policymixen penningpolitik finansiell reglering - finanspolitik

Det penningpolitiska styrsystemet Riksbankens styrsystem består av tre komponenter: ut- och inlåningsfaciliteter: repo ± 0,75 pe veckovisa operationer som sker till reporäntan dagliga finjusterande transaktioner: repo ±0,1pe Detta räntesystem fungerar oavsett mängden centralbanksreserver betalningssystemet och mängden centralbanksreserver varierar över tiden

Bankernas placerings/lånebehov hos Riksbanken i ett längre perspektiv SEK billion 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 Reporänta, hs Dagslåneränta, hs Finjusteringar, vs Repor, vs Certifikat, vs -2 1995 2000 2005 2010 2015 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Percent 36

Negativa räntor hur fungerar det? Riksbanken sätter räntan på de penningpolitiska operationerna negativ Bankerna kan inte smita undan, förutom genom att ta ut stora mängder kontanter Pressar räntan för att låna mellan banker negativ Sprider sig till andra marknadsräntor Men inte full effekt då deposit-räntor = 0

Vem skapar pengar? Riksbanken Sedlar Centralbankspengar, Outside money Banker Deposits, Inside money

Pengaskapande - Riksbanken Fysiska pengar: enkelt, bara tryck Elektroniska pengar: via betalningssystemet Varje bank har ett konto Under dagen genomförs transaktioner mellan bankerna Vid dagens slut ska alla konton balansera Riksbanken tillför/drar bort precis rätt mängd Rb krediterar RIX-konton med nya pengar

Skapa pengar - bankerna En bank kan skapa pengar genom att ge ett lån T-konto: Kund Bank Skuld Tillgång Skuld Tillgång Lån: 1 Deposits: 1 Deposits: 1 Lån: 1 Totala mängden deposits ökar med 1 mkr

Skapa pengar bankerna (forts.) Transaktioner mellan kunder Samma bank: omflyttningar mellan T-konton Mellan banker: omflyttning mellan BANKERNAS T-konton i betalningssystemet Vad begränsar bankernas skapande? Efterfrågan på lån Kapitalkrav Likviditetsrisker

Sammanfattning

Extrabilder

Finansiella sektorns uppgifter Låna Spara Betala Försäkring

Vad är problemet med hög inflation? Pengarna tappar i värde Ökar osäkerheten Sparande och lån minskar i värde

Hur mäter man inflation? 2%

Kommunikationen kring penningpolitiken Penningpolitiska möten 6 gånger/år Beslut om reporäntan och räntebanan Pressmeddelande och rapport publiceras dagen efter mötet Eventuella reservationer framgår i pressmeddelandet Presskonferens, analytikerträff och chatt Penningpolitiskt protokoll Publiceras 14 dagar efter beslut Tal Finansutskottet 3 gånger/år

Riksbankens organisation Riksbanksfullmäktige Johan Gernandt, ordf. Sven-Erik Österberg, vice Direktionen Stefan Ingves, riksbankschef Kerstin af Jochnick, förste vice Karolina Ekholm, vice Martin Flodén, vice Per Jansson, vice Cecilia Skingsley, vice Internrevisionsavdelningen (IR) Stabsavdelningen (STA) Administrativa avdelningen (ADM) Avdelningen för finansiell stabilitet (AFS) Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Avdelningen för penningpolitik (APP) IT-avdelningen (ITA)

Varför just 2 procent? Ger utrymme för pris-och lönejusteringar utan deflation Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden 49

Starkt samband mellan reporäntan och räntan till hushåll och företag procent Anm: Månadssnitt. Räntor till hh och företag avser genomsnittsräntor på nya avtal.

Prognos, inte ett löfte 7 6 5 4 90% 75% 50% Utfall Prognos 7 6 5 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 08 09 10 11 12 13 14 15 16-2 Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

Stabila inflationsförväntningar 5 4 Inflation expectations CPI 5 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16-2 Note. Refers to money market agents. Source: Prospera Research and Statistics Sweden

Betalningssystem / RIX

Risks the housing market and household debt Housing prices Årlig procentuell förändring Loans to households Per cent Källor: Valueguard och SCB

Banksystemet stort i förhållande till BNP procent I banktillgångar inkluderas bankkoncernernas samtliga tillgångar både inom och utom landet Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Svenska banker är väl kapitaliserade jämfört med europeiska banker Procent Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II, kärnprimärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar Källor: SNL Financial och Riksbanken

men har liten andel eget kapital Procent Eget kapital i relation till totala tillgångar Källor: Liquidatum och Riksbanken

Hög skuldsättning innebär risker 180 180 170 170 160 160 150 150 140 140 130 130 120 120 110 110 100 00 02 04 06 08 10 12 14 16 100 Hushållens skuld i procent av disponibel inkomst. Källor: SCB och Riksbanken

Bankernas beroende av marknadsfinansiering har ökat Andel av BNP Source: Statistics Sweden and the Riksbank

Riksbankens direktion Stefan Ingves Riksbankschef Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankchef Henry Ohlsson Vice riksbankschef Martin Flodén Vice riksbankschef Per Jansson Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Vice riksbankschef