Vecka 1 till 40+ (2005-09-07) - Bidrag från niomanader.se - Senast uppdaterad ()

Vecka 1 till 40+ (2005-09-07) - Bidrag från niomanader.se - Senast uppdaterad () Vecka 1-2 Du: Medicinska rã knas din graviditet frã n senaste mensens fã rsta dag, dvs tvã veckor fã re befruktningen. Under vecka tvã mognar à gget i à ggstocken och à r vid veckans slut fã rdigt fã r à gglossning. Embryot: Bebisen à r allts tvã veckor yngre à n antal graviditetsveckor. Vecka 3 Du: Ca tvã timmar efter samlaget har sã descellerna nã tt de 17-18 cm fram till à gget. Befruktningen sker â du à r med barn! Embryot: 30 timmar efter samlaget bã rjar den fã rsta celldelningen. Det befruktade à gget, som fortfarande à r inneslutet i ett gelatinartat hã lje, delar sig om och om igen medan det fã rdas uppfã r à ggledaren. Pà en vecka bildas en liten boll med ett hundratal celler. Bollen kallas morula vilket betyder litet mullbã r och à r 0.15 mm stor. Ungefà r sju dagar efter befruktningen fã rlorar cellbollen sitt hã lje och à r nu redo fã r direktkontalt med livmodern. Vecka 4 Du: Kan vara trã ttare à n vanligt och anar kanske redan att du à r gravid, andra kã nner sig som vanligt och misstã nker ingenting. Embryot: Morulan, som à r à r cirka 0,2 mm i diameter, nã r nã gonstans mellan vecka 3 och fyra fram till livmodern och bã ddar in sig i dess slemhinna. En del kvinnor upplever en sk nidationsblã dning nã r detta sker, men det tycks vara relativt ovanligt. Cellbollen à r knappt 1 mm stor och delningen gã r mycket fort. I slutet av veckan har morulan redan ett par tusen celler. En del av dessa ska bilda embryot, de andra bildar moderkakan. Fostervattnet bã rjar produceras och en fibrinpropp stã nger hã let utifrã n livmoderhã lan. Vecka 5 Du: Andra menstruationen har uteblivit med god marginal och det à r nu de flesta gã r ett graviditetstest. Det à r inte helt ovanligt att en del kvinnor blã der lite ungefã r nã r mensen skulle ha kommit. Blà dningen brukar dock vara mer sparsam. Embryot: Mot slutet av veckan à r embryot cirka 2 mm. Den inre cellklumpen bildar en platt skiva som bestã r av tre cellager. Det yttre lagret kommer att utvecklas till hud, nervsystem, à ron och à gon. Det mellersta lagret blir muskler, skelett, hjã rta, njurar och kã nsorgan. Det inre lagret blir tarmar och matsmã ltningssystem, lungor och urinblã sa. Vid det hã r laget har embryot redan bã rjan till ett nervsystem, det rã rformade hjã rtat bã rjat slã och blodkã rl kopplar det till moderkakan via navelstrã ngen. Vecka 6 Du: De à kade kraven pã cirkulationen kan gã ra dig andfã dd och det à kade blodflã det genom njurarna gã r att du mã ste kissa oftare. Moderkakshormonerna pã verkar matsmã ltningssystemet och kan ge illamã ende eller fã rstoppning. Dina tarmar svullnar och du kan bã de kã nna dig gravid, samt se gravid ut. Graviditetens krav och den, fã r vissa, minskade aptiten kan gã ra dig extremt trã tt. Embryot: Bebisen har huvud, bã l och anlag till hjã rna. Smà armknoppar sticker ut pã sidorna. à gon- och à ronanlagen syns och hela embryot à r ca 3-5 mm. I hjã rtat bildas en skiljevã gg och man kan nu, med lite tur, se hjã rtslagen mde hjã lv av vaginalt ultraljud. Vecka 7 Du: Fà r vissa sã kommer nu de typiska graviditetssymptomen sã som illamã ende, krã kningar och trã tthet fram pã riktigt. Om du inte kã nner av dessa symptom - ingen fara. Det finns mã nga som inte pã verkas lika hã rt av graviditetshormonerna, det à r ocksã helt normalt. Embryot: Embryot vã xer med ca 1 mm per dygn och i slutet av vecka 7 à r de ca 10-13 mm lã ngt. Varje minut bildas det 100 000 nya nervceller. Hjà rnan bã rjar dela sig i tvã halvor, ansiktet tar form och à gonen ses som fã rdjupningar pã var sin sida av fostrets huvud. Embryot kan reflexmã ssigt rã ra armarna man kan ibland med hjã lp av vaginalt ultraljud se att fostret rã r sig med smã, smã rã relser. Vecka 8 Embryot: Vid à tta veckor à r embryot ca 13-15 mm lã ngt, ungefã r som ett hallon. Det ligger inneslutet i de membran som redan innehã ller fostervattnet. Nu à r det 10 000 gã nger stã rre à n den enda befruktade cellen var 42 dagar tidigare. Hjà rtkonstruktionen à r nu utvecklad, och ansiktet antar klart mã nskliga drag eftersom bã de à verlã ppen, nã stippen skapas samt att man kan se à gonlock. Vecka 9 Embryot: Medan den andra menstuationen uteblir utvecklar embryots ansikte mer och mer mã nskliga anletsdrag samtidigt som bã len fã rlã ngs och och blir rakare. Den embryotiska svansen, en rest frã n djurlivet, fã rkortas och fã rsvinner. Fostret reagerar pã berã ring och kã nseln utvecklas. Vecka 10 Du: Din trã tthet, och eventuellt illamã ende och krã kningar, kanske avtar men du kã nner sã kert ett stã rre behov av att kissa. Fostret: Nu à r embryostadiet fã rbi. Barnets mã nskliga drag à r fullt framtrã dande, fingrarna och tã rna syns och njurarna producerar urin. Vid tio veckor à r fostret ca 2,5 cm lã ngt och vã ger ca 8 gram. Fostret rã r sig fã rsiktigt fã r att trã na musklerna, fast det à r alldeles fã r tidigt fã r dig att kã nna nã got à nnu, och bã rjar kunna à ndra lã ge i livmodern. Vecka 11 Fostret: Fostret à r ca 4,5-6 cm lã ngt. Huvudet utgã r nu den stã rsta delen av kroppen och utvecklingen gã r frã n huvudet och nedã t. Là pparna rã r sig, pannan rynkar sig och och huvudet vrider sig. Kà nsorganen à r fã rdiga pã insidan. Vecka 12 Fostret: Fostret vã ger ca 9-13 gram och à r ca 7 cm lã ngt. Lungorna à r nu klara men omogna, bukspottkã rteln fungerar

och producerar insulin och fostret svarar pã yttre stimulans med sparkar som du fortfarande inte kan kã nna. Vecka 13 Du: Mot slutet av tredje mã naden har livmodern trã ngt upp ur bã ckenet och in i bukhã lan. En erfaren barnmorska kan kanske kã nna den precis ovanfã r blygdbenet, men det à r inte ovanligt att det drã jer à nnu ett tag innan den kã nns tydligt Illamà endet, krã kningarna och trã ttheten avtar normalt runt vecka 13 men du kan fortfarande kã nna mer eller mindre fã r vissa fã doã mnen. En del omfã derskor kan kã nna av fostrets rã relser, men det à r vã ldigt ovanligt. Fostret: Alla organ har nu bildats och nu à terstã r finjusteringar. Fostret kan fortfarande inte à verleva utanfã r livmodern dã organen inte à r mogna. Mognaden sker under resten av graviditeten. Nu ska ditt barn vã xa till sig fã r att klara livet utanfã r livmodern. Fostret kan à ppna och stã nga sin mun, suga och svã lja, gã spa och strã cka pã hela kroppen, kan à ven snurra runt. Fostret à r ca 9 cm lã ngt och vã ger ca 20-35 gram. Vecka 14 Fostret: Fostret à r nu ca 11 cm lã ng och vã ger ca. 60 g. Det fã r all sin nã ring frã n den fã rdigbildade moderkakan. à gonen kommer att ligga pã ansiktets framsida, à ronen placeras riktigt, nã san blir mer markant och det allra fã rsta hã ret syns. Vecka 15 Fostret: Nu à r barnet à r ca 13 cm lã ngt och vã ger ungefã r 80 gram. Huden à r tunn och genomskinlig och blodkã rlen sy tydligt. Fastà n à ronen inte à r helt klara kan din bebis nu uppfatta ljud. Vecka 16 Fostret: Barnet mã ter 14-16 cm och vã ger knappt 110 g och vã xer fortfarande snabbt dã r det flyter i fostervattnet. Fostersà cken innehã ller ca 1,8 dl fostervatten efter 16 veckor. Naglarna pã fingrarna utvecklas och à gonen, nã san och à ronen à r vã lformade. Skelettet hã rdnar och blir mer fã rbenat. Hà rseln à r nu skarp och à ven fast à gonen fortfarand à r slutna kan fostret kan skilja pã ljus och mã rker. Kroppen tã cks av ett fint, dunigt lagunohã r. Fortplantningsorganen fortsã tter utvecklas och nã gonstans mellan vecka 16-17 kan man urskilja penis eller vagina. Fostret kan nu utfã ra mer komplicerade rã relser sã som att ta tag om navelstrã ngen, suga pã sina fingrar och anlã gga komplicerade ansiktsuttryck. Vecka 17 Du: Fà r mã nga bã rjar magen synas ordentligt nu. Men det à r vã ldigt individuellt och om din mage inte syns sã ska du inte oroa dig - den kommer. Fostret: Barnet à r ca 17 cm lã ngt och vã ger ca. 135 gram. Huvudet à r cirka 4 cm i diameter, medan fã tterna à r cirka 2 cm lã nga. Det bildas ett vã rmereglerande fettlager pã ytan av fostret som kallas vernix. Vecka 18 Du: Om du à r fã rstfã derska kanske du kan kã nna de fã rsta rã relserna nu. Men det à r inte ovanligt eller konstigt om det drã jer ytterligare ett par veckor. Fostret: Det ofã dda barnet à r nu cirka 18-19 cm lã ngt och vã ger ca 170 gram. Fostret à var matsmã ltnings- och utsã ndringsprocesserna genom att svã lja fostervatten och lã ta det gã ut via urinblã san. Tungan har redan fã tt smaklã kar och fostret kan reagera pã fostervattnets smak. Vecka 19 Du: Ungefà r nu brukar man ha vant sig vid graviditeten och sluppit illamã ende etc, men en graviditet à r unik - liksom du - och alla upplever graviditet olika. Inget à r rã tt eller fel. En del upplever ryggont och foglossning. Kanske drã mmer du mer livligt nu fã r tiden? Det à r ocksã vanligt att man blir mer emotionell ungefã r nu vilket kan fã ovã ntade kã nslor att komm upp till ytan. Fostret: Là ngd omkring 20 cm och vikt knappt 250 g. Anlagen till mjã lktã nderna à r fã rdiga och bakom dem bildas redan anlagen till vuxentã nderna. Vecka 20 Du: Kanske kã nner du dig trã tt och orkeslã s? Du kan behã va lite extra jã rn. Prata med din barnmorska. Fostret: Barnet mã ter nu cirka 23 cm och vã ger ca 260-300 gram. Din barnmorska kan nu avlyssna hjã rtljuden med en doppler. Vecka 21 Bebisen: Nu à r barnet ca 25 cm lã ngt och cirka 380 gram tungt. Det har fortfarande gott om plats att rã ra sig fritt i din livmoder och kan sparka hã gt upp pch lã ngt ner. Ibland kanske du inte kã nner nã got alls och dã sparkar bebisen sã kerligen in mot ryggen pã dig. Fà delsedatum kan fastslã s med en veckas felmarginal à t vart hã ll mot bakgrund av huvudets storlek, som à r cirka 5 cm i diameter. Pà flickor formas vagina, och à ggstockarna innehã ller redan à ver sex miljoner à gg. Innan hon blir fruktbar kommer antalet att vara reducerat till 3-400 à gg. Pà pojkar à r pungen fortfarande tom. Vecka 22 Bebisen: Barnet à r nu cirka 26 cm och vã ger cirka 450 gram och lã gger nu pã mer à n 70 g i veckan. Bebisen har fã tt sit eget mã ster av sã mn och vakenhet och det à r drã msã mnen (REM) som dominerar. Jà mfã r inte din bebis rã relser eller aktivitet med andras bebisar. Redan nu à r ditt barn unikt och har en egen personlighet. Vecka 23 Du: Kanske bã rjar du kã nna av sammandragningar, à ven kallade fã rvã rkar, dã livmodern drar sig samman och blir hã rd? Det à r din livmoder som arbetar och fã rbereder sig infã r fã rlossningen. Normalt varar sammandragningarna bara i en eller ett par minuter och kan kã nnas obehagliga. Om dom gã r ont eller smã rtar sã ska du prata med din barnmorska. Om du inte har upplevt sammandragningar à nnu sã ska du inte oroa dig. Fà r de flesta kommer dom inte fã rrã n senare i graviditeten, runt vecka 30 och fã r en del kommer dom aldrig. Igen, inget à r rã tt eller fel. Bebisen: Barnet mã ter cirka 27 cm och vã ger upp emot 500 gram. Barnet kan nu fã hicka i livmodern och med lite tur

kan mamman kã nna igen detta som ett rytmiskt dunk, som kan hã lla pã en god stund. Ett nyfã tt barn hickar ocksã ofta. Vecka 24 Du: Det kan vara skã nt att veta att om ditt barn skulle fã das nu sã har det en liten chans att klara sig. Barnet à r klart men omoget och kommer isã fall behã va mycket hjã lp. Kanske mã r du nu bra och orkar leva vidare som vanligt, kanske kã nner du ett stã rre behov av att ta det lugnt och att vila. Lyssna pã din kropp och instinkt och gã r vad som kã nns bã st fã r dig. Bebisen: Barnet lã gger nu pã ungefã r 85 g i veckan, och vã ger nu omkring 550 gram och mã ter cirka 30 cm. Barnets balansorgan har utvecklats och det kan kã nna vad som à r upp och ned i livmodern. Nu pã bã rjas en viktig utvecklingsfas i hjã rnan. Hjà rnbarkens celler, som sysslar med det medvetna tã nkandet, bã rjar nu att mogna. Vecka 25 Bebisen: Det ofã dda barnet mã ter cirka 31 cm och vã ger cirka 650-700 gram. Men lã ngd och vikt varierer efter ca vecka 20 stort frã n barn till barn. Vecka 26 Bebisen: Bebisen vã ger ca 650-850 gram och à r cirka 31 cm lã ng. Huden blir kraftigare och mindre genomskinlig, men barnet à r fortfarande magert och skrynkligt. Vecka 27 Bebisen: Nu à ppnar bebisen sina à gonlock och vã xlar nu mellan att blunda och att titta. Rytmen i rã relserna, andningen och svã ljande à r nu vã l etabletat och fã rmã gan att orientera sig rumsligt har utvecklats. Bebisen lã rt sig att kã nna igen sin mammas hjã rtrytm. Bebisen à r nu ca 34 cm lã ng och vã ger mellan 900 gram och 1 kg. Vecka 28 Bebisen: Om ditt barn skulle fã das nu har det goda chanser att klara sig utanfã r livmodern, men med hjã lp av bl.a. vã rme frã n en kuvã s. Barn kan à verleva tidigare i graviditeten ocksã men oftast med komplikationer. Kroppen lagrar snabbt underhudsfett och bebisen à r inte lã ngre sã mager. Mjà lktã nderna under tandkã ttet à r fã rdiga. Alla sinnen à utvecklade och kan reagera pã skarpa ljud och ljus utifrã n. Hà ret som vã xer pã huvudet kan nu ha blivit riktigt lã ngt och à gonfransarna finns nu pã plats. Vecka 29 Du: Din bebis kan kã nna av hur du mã r, tex om du à r stressad. Det kan dã rfã r vara bra att varva ner om du har det stressigt runt dig. Trà na gã rna avslappning varje dag och lyssna pã din kropps signaler. Bebisen: Barnet mã ter nu cirka 35 cm och vã ger mellan 1 kg och 1250 gram. Huvudet ser inte lã ngre sã stort ut i fã rhã llande till kroppen. Vecka 30 Du: Mà nga kvinnor upplever nu att vrister och ben svullnar. Fà r att motverka detta bã r man dricka mycket vatten, helst kallt. Stà dstrumpor som finns att kã pa pã Apoteket à r ocksã att rekommendera. Bebisen: Det bã rjar bli trã ngt i magen men à n sã lã nge kan bebisen slã kullerbyttor. Huvudet à r nã stan 8 cm i diamet och fã tterna nã stan 6 cm lã nga. Pà pojkar har testiklarna oftast vandrat ner i ljumsken vid den hã r tiden. Slutligen kan barnet kontrollera sin kroppstemperatur. Barnet vã ger ca 1300 gram och à r ungefã r 37 cm lã ngt. Vecka 31 Du: Kanske kã nner du av fã rvã rkarna mer regelbundet nu. Det à r inget konstigt om du fortfarande inte har nã gra fã rvã rkar, alla upplever dom inte. Mà nga kvinnor tycker att dom nu à r stora och otympliga. En del fã r ocksã vã ldigt ont av foglossning. Bebisen: Barnet vã ger cirka 1,5 kg och mã ter ungefã r 40 cm. En del bebisar sparkar fortfarande vilt omkring sig och sparkarna kan bã de kã nnas obehagliga samt gã ra rejã lt ont. En del bebisar upplever nu platsbristen i livmodern mer pã taglig och lugnar ner sig. Lungorna à r fã rdiga och barnet ligger nu och trã nar lungorna, genom att "andas" ner fostervatten i dem. Kanske kan du dã rfã r kã nna mer tydligt att barnet hickar, vilket à r helt normalt. Barnet reagerar olika pã olika musikstycken och instrument och det à r viktigt att du pratar och sjunger med magen eftersom barnet rimligtvis kan kã nna igen sin mammas (och à ven pappas) rã st. Vecka 32 Bebisen: Barnet à r nu ca 41 cm och vã ger ungefã r 1650 gram. Fettlagret under huden blir tjockare fã r att ge energi och skã ta temepraturregleringen efter fã dseln. Pà pojkar har testiklarna bã rjat sjunka ner i pungen och med lite tur kan man se pungen tydligt med hjã lp av ultraljud. Vecka 33 Du: En del kvinnor fã r vã rk i slidan vilket kan vara à derbrã ck. Fyll en plastpã se med lite is och lã gg den i trosorna och vila en stund. Bebisen: Mà nga bebisar lã gger sig nu med huvudet nedã t. Om din bebis inte har gjort sã â ingen fara. Bebisar testar olika lã gen och kan ligga rã tt ena veckan fã r att nã sta ligga pã annat sã tt. Bebisen mã ste inte ligga rã tt fã rrã n runt vecka 36-37. Barnet vã ger nu ungefã r mellan 1,7 kg och 2 kg och à r ca 42 cm lã ngt. Vecka 34 Bebisen: Barnet mã ter cirka 41 cm och vã ger mellan 1,7 ch 2,2 kg. Bebisen à r enligt statistik ofta i stã nd att à verleva, utan vidare komplikationer, om det skulle fã das fã r nu. Reagerar olika pã mammas, pappas, syskons och frã mmandes rã ster. Vecka 35 Du: Barnet à r nu mycket uppmã rksamt pã dina kã nslor och sinnesstã mningar genom de hormoner som avsã ndras i din kropp och nã r fostret via moderkakan. Bebisen: Vikt- och lã ngdvariationerna à r mycket stora nu men normalt vã ger bebisen ungefã r 1,9-2,5 kg och à r ca 45 cm

lã ng. Vecka 36 Du: Livmodern fyller nu nã stan hela bukhã lan och nã r upp till strax under revbenen. Du kã nner kanske hur livmodern â sjunkerâ dã barnets huvud stã ller in sig i bã ckenã ppningen och nã r detta sker blir det oftast mycket lã ttare att anda Trycket pã magsã cken frã n livmodern kan leda till halsbrã nna, framfã r allt om du ligger pã rygg. Bà ckenet vidgar sig och smã rtor i bakre bã ckenfogarna samt i blygdbensfogen framtill à r vanliga. Bebisen: Barnet à r nu cirka 47 cm lã ngt och vã ger runt 2,7 kg. En del barn à r inte stã rre à n sã hã r nã r dom fã ds, a bebisar kan vã ga sã mycket som 2 kg + mer. Vecka 37 Du: Nu nã rmar sig fã rlossningen och det à r dags att bã rja ladda. à t kolhydratrik mat och fã rsã k att vila mycket. Om du inte har packat din BB-và ska sã à r det absolut dags att gã ra det nu. Normalt ligger bebisen med huvudet nedã t nu, men en del bebisar lã gger sig med rumpan nedã t eller pã tvã ren. Dà kan det vara dags fã r vã ndningsfã rsã k. Fosterhinnan riskerar nu att spricka och om du kã nner att vattnet gã r bã r du genast ringa fã rlossningen. Bebisen: Barnet à r sã pass stort nu att det inte finns plats att vã nda sig lã ngre. Kroppen à r knubbig och hjã rnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet à r vã l etablerat. à gonrã relserna à r koordinerade och synen fã rbã ttras. Vecka 38 Du: Nà r som helst à r det dags. Ca 4% av barnen fã ds fã re vecka 38 och lika mã nga efter vecka 42. 92% fã ds alltsã mellan vecka 38 och 42. Bebis: Nu kan bebisen à ka i vikt med nã ra 30 gram per dag. Barnet vã ger ungefã r 3,2 kg och à r ca 48-49 cm. Vecka 39 Du: Spà nningen stiger - nu à r BF-datumet nã stan nã tt. Fà rsã k dock inte inrikta dig allt fã r mycket pã just BF-dagen. Bebisen kan komma tidigare, men ocksã senare. Man vet inte vad som sã tter igã ng en fã rlossning, men teorier finns om att moderkakan signalerar att den bã rjar stagnera. Moderkakan slutar normalt att vã xa nu à ven om den fortfarande fungerar. Oavsett vad som kommer bebisen nã r den à r klar och inte nã r vi vill. Bebisen: Barnet vã ger nu ca 3,3 till 3,7 kg och à r 48-50 cm lã ngt. Tarmarna à r fulla av grã nsvart barnbeck (mekonium) som bildar det fã rsta bajset efter fã dseln. Lever och hjã rta fyller pã med nã ring som barnet kan ta till vid ev syrebrist under fã rlossningen. Vecka 40 Du: Grattis â nu à r du nã stan framme. Livmodern, och dã rmed magen, har sã kert sjunkt och de flesta bebisar à r vid det laget fixerade. Livmoderhalsen mognar och utplã nas. Kanske kã nner du av fã rvã rkarna oftare, kanske inte. Det finns kvinnor som aldrig kã nner av fã rvã rkarna. Rà relserna minskar pga platsbrist, men du ska fortfarande kã nna av din bebis. Ring till fã rlossningen om du undrar à ver nã got. Mà nga kvinnor har nu trã ttnat innerligt pã att vara gravida och vill ha tillbaka sina kroppar. Andra à r rã dda fã r att byta den trygga invanda graviditeten mot det okã nda fã rã ldraskapet. Kà nslorna kan vara ett virrvarr just nu och det kan kã nnas bã de jobbigt och underbart pã samma gã ng. Istà llet fã r att sitta hemma och vã nta (fã r vã ntan kan bli lã ng) sã passa pã att gã ra saker som ni inte kommer kunna gã ra pã ett tag sedan. Là s en bra bok, kolla pã videofilmer, pyssla lite, gã pã bio eller ut pã restaurang om ni orkar. Bebisen: Bebisen vã ntar nu bara pã att fã rlossningen ska sã tta igã ng. Barnets brã stkorg blir nu mer framtrã dande, det samlar pã sig mer fett och extremiteterna blir starka. Barnet vã ger nu mellan 3,3 och 3,7 kg och à r ungefã r 49-54 cm lã ngt. Snart à r det dags. Vecka 41 Du: à r det jobbigt? Irriterande? Oroligt? Du à r inte ensam. Detta à r BF-datumets fã rbannelse! Man stirrar sig blind pã ett datum och nã r det kommer och gã r kan allt kã nnas hopplã st... Men de flesta bebisar kommer innan vecka 42. sã hã ll hoppet uppe! Snart fã r du hã lla din bebis! Antagligen fã r du gã lite oftare till din barnmorskan fã r att kolla blodtrycket och lyssna pã hjã rtljuden. Bebisen: Bara vã xer och vã xer...och vã xer. Vecka 42 Du: Oj oj oj...fortfarande ingen bebis? Du kanske tror att du ska fã rbli gravid fã r resten av ditt liv? NejdÃ... Din barnmorska kanske har pratat med dig om igã ngsã ttning? Isà fall kan det bli aktuellt nu. Sjà lvklart à r det trã kigt att vã nt men se det som en mã jlighet fã r din bebis att fã vã xa till sig ytterligare och bli starkare infã r fã rlossningen. Bebisen: Antagligen lite otã lig den med... Nu hoppas jag att bebisen som ni lã ngtat efter sã har kommit ut! Grattis! Fà r vissa kom bebisen tidigt, eller kanske sã tidigt att det blev en prematur-bebis, fã r andra kom bebisen som fã rvã ntat och fã r nã gra kom den flera dagar, ja tom veckor, efter det dã r jã drans BF-datumet. Fà r vissa gick det lã ttare à n fã rvã ntat, fã r andra var det jobbigt, fã r nã gra blev det inte alls som fã rvã ntat, fã r nã mycket bã ttre à n fã rvã ntat, fã r de flesta kom bebisen ut rã tt vã g och fã r andra genom nã dutgã ngen. Nu inser ni det jag och mã nga andra kvinnor, och mã n, redan har insett â att vi à r olika. Vi à r unika och vã ra barn à r unika. Det à r nã got att vã rdesã tta. Fingrar och tã r och fjã derlã tt hã r, en blick sã klar som sã ge du tusentals à r. Det à r knappt jag fã rstã r, en tã s/pojk h*n à r vã r! En gã va till oss à r du min lill*. Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn, och plã tsligt kã nns det som om all vã rlden fã rsvann,

som tiden stod still, en tã s/pojk, h*n finns till! En livets gã va à r du min lill*! Tà nk blodet i mig blev blod ini dig, vandrar genom tiden, à dror och mã rg, slã ktled i mig blir slã ktled i dig, hã r à r du â en av oss, en ny lã nk i livets kedja. Jag lã nar dig jag, min skatt, fã r ett slag, en stund sã kort som vore den ett andetag, en vindpust av tid à r ditt och mitt liv, en livet gã va à r du min lill*! Fingrar och tã r och fjã derlã tt hã r, en blick sã klar som sã ge du tusentals à r. Det à r knappt jag fã rstã r, en tã s/pojk h*n à r vã r! En gã va till oss à r du min lill*. Eva Sjà strand, 1996 (Leilus polska)