FÖRORD [Klicka och skriv förord] 3 (46)
INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 10 Elevtalsutveckling... 10 Ekonomisk utveckling... 10 Lokaler... 10 Ledning och styrning... 11 Har skolan några särskilda förutsättningar?... 11 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 12 ARBETET I VERKSAMHETEN... 14 Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder... 14 Arbetet med elever med annat modersmål än svenska.... 14 Arbetet med hälsa och livsstil... 14 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL... 16 Normer och värden... 16 Läroplanens mål... 16 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 16 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 17 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 18 - Kunskaper... 19 Läroplanens mål... 19 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 19 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 20 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 21 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven?... 22 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning?... 22 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 22 Vad grundar sig bedömningen på?... 22 Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven?... 23 Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning?... 23 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 23 Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne.... 24 Andel av eleverna i skolår 9 som uppnådde målen i svenska, engelska och matematik enligt de nationella proven?... 24 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 25 Andel elever som nått målen och fått slutbetyg (åk 9) i respektive ämne.... 25 Elever i årskurs 8 som uppnådde målen i respektive ämne.... 25 Vilken analys gör enheten av resultatet?... 25 - Elevernas ansvar och inflytande... 26 Läroplanens mål... 26 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 26 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 26 Skola och hem... 28 5 (46)
Läroplanens mål... 28 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 28 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 28 Övergång och samverkan... 30 Läroplanens mål... 30 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 30 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 30 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 30 Skolan och omvärlden... 31 Läroplanens mål... 31 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 31 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 32 Betyg och bedömning... 33 Läroplanens mål... 33 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 33 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 33 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 34 - Rektors ansvar... 35 Läroplanens mål... 35 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 35 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 35 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 37 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012... 39 Normer och värden... 39 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 39 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 39 Kunskaper... 40 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 40 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 40 Elevernas ansvar och inflytande... 41 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 41 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 42 Skola och hem... 42 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 42 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 42 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 43 Skolan och omvärlden... 43 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 43 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 43 Bedömning och betyg... 44 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 44 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 44 Rektors ansvar... 44 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 44 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 44 6 (46)
Beskrivning av verksamheten BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 15 oktober 2010 x-skolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass 11 Elever skolår 1-2 38 Elever skolår 3-6 51 Elever skolår 1-6 89 Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) Personal i förskoleklass Lärare i skolan (1-6) Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Personal på fritids Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7 (46)
Beskrivning av verksamheten Elever skolår 7-9 Lärare i skolan Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Lärare per 100 elever i skolår 7-9 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 7-9 Personal per 100 elever i skolan 8 (46)
Beskrivning av verksamheten 9 (46)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevtalet är ca 100 elever. Förskoleklass är liten med elva elever varav fem stycken är femåringar. De jobbar ihop med klass 1. 3:an jobbar ihop med klass 2 och 4 i vissa ämnen. Klasserna4, 5 och 6 jobbar också tillsammans i vissa ämnen. Inför läsåret 11/12 så kommer antalet elever att minskas med 7. Eftersom antalet 6 och 7-åringar är litet så kommer det att bli en f-1:a. På mellanstadiet kommer elevantalet att vara oförändrat. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) På grund av klasstorlekarna är skolan beroende av att få gleshetsstöd för att klara sin organisation. På mellanstadiet arbetar klasserna tillsammans, under vissa lektioner.. Gleshetsstödet är enormt viktigt för Varmsätra skola eftersom gruppstorlekarna varierar från år till år. Klassrummens storlek begränsar möjligheten till flexibla organisationer. Vi är också låsta av skolskjutsarna vilket innebär att vi får svårt att utnyttja lärarresurserna effektivt. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Varmsätra skola ligger 9 km utanför Sala, centralt placerad i jordbruksbygd med ett 20-tal bostäder i skolans direkta närhet. Skolan har elever från förskoleklass upp till och med klass 6. Skolan inrymmer en liten gymnastiksal med två små omklädningsrum. Bibliotek, slöjdsal och matsal saknas. Biblioteksböckerna finns i hyllor i korridorerna. Slöjden bedrivs på Ängshagen skolan i Sala dit barnen bussas. Vi äter i klassrummen och korridorerna. Matsal efterfrågas från föräldrahåll. Skolgården är i behov av översyn, den består av planer för bollspel, gräsytor, asfaltsyta med ett bordtennisbord. Endast en gungställning och två sandlådor. Det är en väldigt öppen miljö och därför oftast blåsigt. Vissa gräsytor sköts av Varmsätra IK. Vi har fått önskemål från eleverna att de önskar flera små krypin/vindskydd, flera bollplank och stimulerande lekredskap. I skolans lokaler finns även ett fritidshem som är placerat på övervåningen, lokalerna är små med ett litet kök och delas med förskoleklassen. 10 (46)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Eftersom upptagningsområdet är stort har vi många bussbarn, nästan 100%, vilket innebär många fritidsbarn, framförallt för eleverna i förskoleklassen och upp till år 3. Vi är även låsta i schemaläggningen av busstiderna. Fördel med skolans placering är att vi har tillgång till stora naturområden. Vi har ingen skriven profil, men vi arbetar extra och lägger stor vikt på rörelse och idrott. Möjligheter till aktiviteter i centralorten har minskat då resorna nu kostar betydligt mer än tidigare enl. bussavtalet. Varmsätra skola innehar utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, vilket vi kommer att fortsätta jobba med. 11 (46)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Verksamhetens kvalitet - och utvecklingsfrågor diskuteras på konferenser, personalmöten och studiedagar/feriearbetsdagar. Personalen har fått en sammanställning av målen Mål att arbeta mot lå 10/11, utifrån denna gjordes en utvärdering enskilt och arbetslagsvis i slutet av höstterminen. Under en av studiedagarna i maj jobbade all personal med kvalitetsredovisningen uppdelat på fritids och skola. På utvecklingssamtalet har föräldrar och elever fått möjligheter att uttrycka sina synpunkter på skolans verksamhet Elevernas deltagande är också indirekt genom utvärderingar av sitt arbete i klassrummet samt via elevrådet.. 12 (46)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 13 (46)
Arbetet i verksamheten ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? Åtgärdsprogram upprättas för de elever som riskerar att inte nå målen eller de elever som behöver stöd i skolsituationen. Det sker i samverkan mellan specialpedagog, elev, vårdnadshavare och klasslärare. Specialundervisning sker individuellt, i smågrupper eller i klassrummet och leds av speciallärare/specialpedagog där bl a. Provia, Lexia (eleverna har även arbetat hemma med detta, utifrån resultaten i Provia), MH-trappan, sociala berättelser och seriesamtal används. Specialpedagogen har under perioder arbetat med intensivläsning för elever som uppvisar stora svårigheter. Talpedagogen från CRT har arbetat med några elever på skolan, hon har även haft handledning och deltagit i en elevvårdskonferens. Talpedagogen arbetar i perioder med de enskilda eleverna, när behovet är väldigt stort så är önskan att få mer stöd till eleverna. Några elever får motorisk träning som extra stöd, en gång i veckan. Vid ett par tillfällen under läsåret har vi samarbetat med skolteamet. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av eleverna har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? På skolan finns en elev med annat modersmål än svenska, han läser enligt kursplanen för SvA. Han får hemspråksundervisning på skolan under ett tillfälle i veckan och handledning två gånger/vecka. Vår rutin är att när en elev börjar skolan och har ett annat modersmål erbjuds eleven möjligheter att få stöd, föräldrarna ansöker enligt Skolförvaltningens rutiner. Modersmålsstödet organiseras centralt och eventuell undervisning sker oftast utanför skoltid. Arbetet med hälsa och livsstil Skolan har en satsning på idrott som är större än vad timplanen anger. Återkommande friluftsaktiviteter är prioriterat. RIK-skolan för de yngre är också något som vi ser positivt på, där är idrotten rikt representerad. 14 (46)
Arbetet i verksamheten 15 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Skola skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och respekterar andra människors egenvärde, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärd (Hur?) Vi kommer att starta läsåret 10/11 med samarbetsövningar. Vi jobbar vidare med Hållbar utveckling och sopsorteringen. Under nästa läsår kommer arbetet med miljö, värderingsövningar, drama och diskussioner kontinuerligt att genomföras i alla klasser och på fritidshemmet. Eleverna skall bli än mer delaktiga i Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling, genom att kontinuerligt ta upp punkter i planen på t.ex. elevråd och klassråd. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Vi gör en årlig enkätundersökning baserad på likabehandlingsplanens innehåll. Genom kontinuerliga samtal individuellt eller i grupp utvärdera klimatet i skolan. Till nästa läsår kommer vi att kartlägga elevernas upplevelse av trygghet i skolan genom ett trygghetshus enligt den förebild vi fick på en föreläsning i genusperspektiv maj 2010. 16 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi kommer att fokusera på att minska pappersförbrukningen och att minska matmängden som slängs. Vi kommer att mäta hur mycket papper och mat som slängs och sedan under en period försöka minska förbrukningen av papper och minska sopberget av mat. Därefter gör vi en ny mätning. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Hela skolan utom fsk startade med samarbetsövningar ute på fotbollsplanen. Därefter jobbade vi med våra fadderklasser med olika samarbetslekar. Syftet med övningarna var att eleverna skall lära känna varandra bättre över klassgränserna. Då är fadderverksamheten en bra arbetsform, tycker vi. Efter muntlig utvärdering märkte vi att det stora flertalet uppskattade denna start. Att tänka på framöver är att ha en upptakt även på vårterminen då förskolebarnen deltar. Därför hade vi vid terminsstarten en gemensam temadag med fokus på samarbete där även fsk deltog. I blandade grupper målade vi djur på snön, de skulle gemensamt i gruppen bestämma motiv och se till att alla var delaktiga. Efter arbetet fick de utvärdera hur samarbetet fungerat. Det vi kunde se på utvärderingarna var att de flesta grupper fungerade bra. Viktigt att tänka på att ge mera tid till elevernas utvärdering och reflektera över uppgiften. Enligt enkäten baserad på likabehandlingsplanen så kunde vi se att eleverna kände sig otrygga på vissa platser i skolan. Vi valde då att göra en temadag där eleverna i tvärgrupper besökte fyra stationer. Stationerna behandlade kullen, omklädningsrummet, grusplanen och matsituationen. Vid stationerna fick de arbeta kring problemställningar genom drama, diskussioner, dilemman och att rita. Det viktigaste var att finna lösningar på problemen. Eleverna jobbade engagerat vid stationerna och hittade bra lösningar. Det vi saknar är en ny enkätundersökning gällande frågan om eleverna känner sig otrygga på någon plats för att se om resultatet har förändrats. Alla klasser sopsorterar i klassrummet så att alla ska bli säkra på hur man sorterar. Vi gör barnen uppmärksamma på att vara rädda om papper och annat material för att spara. I klasserna har man också pratat om att släcka lamporna i rum där de inte behöver vara tända, för att spara energi. Vi märker i diskussioner med barnen att förståelsen för miljöarbetet finns men det är en bit kvar innan de använder denna kunskap i praktiken. Där har vi som pedagoger en viktig roll. På klassråd och elevråd har vi jobbat med Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling, genom att kontinuerligt ta upp punkter i planen. På elevrådet har vi bestämt vad som skall diskuteras i klasserna inför nästa elevråd, vi har sedan sammanställt de punkterna och pratat om dem på elevrådet. Vi har under läsåret klassvis låtit barnen väga den mat som kastas varje dag under en period. Därefter har vi prata om resultaten och utifrån diskussionerna försökt att minska den mat som slängs. Barnen blev väldigt medvetna och överraskade över att det kastades så mycket mat. I samtal med kökspersonalen har vi fått veta att mängde mat som nu kastas har minskat. 17 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Normer och värden. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden. De mål vi inte arbetat specifikt med kommer ändå in i temaarbeten och det dagliga arbetet på olika sätt. Vi är väldigt uppmärksamma på kränkande behandling och tar omedelbart upp händelser när de inträffar. Ofta efter rast tar vi upp vad eleverna gjort och om alla haft någon att vara med. Vi hjälper varandra om det har hänt något på rasten så att vi tar itu med det som har inträffat på en gång. Vid varje klassråd diskuterar vi hur det fungerar i klassen. Om det inte är helt bra pratar vi om hur det kan bli bättre. Kontinuerligt under arbetets gång diskuterar vi hur vi exv. kan bete oss för att visa varandra respekt exv. lyssna på den som pratar utan att avbryta eller göra andra saker. Att vi vid gruppindelningar har pratat om hur man på ett bra sätt kan ta beskedet att man kanske inte får vara med den man allra helst skulle vilja vara med att man inte besviket säger något, suckar eller på andra sätt gör någon blivande gruppkompis ledsen. Utifrån olika texter vi gemensamt lyssnar på eller läser, diskuterar vad personer gjorde bra - mindre bra och hur de kunde ha gjort i stället. Vid diskussioner vet de flesta hur de ska vara för att vara en bra kompis och vi upplever att de flesta också försöker vara det men att det ändå inte fungerar utan problem alla gånger. Diskussionerna får ändå alla att tänka till och ofta försöka sätta sig in i någon annans situation bra. Fsk använder sig av kompislappar, vilket blir väldigt tydligt för eleverna och även för föräldrarna (lappen tas med hem). Kompislappar betyder att när eleverna har gjort något bra så får de en bekräftelse i form av en kompislapp. Pedagogen ser till att alla lyckas någon gång. 18 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Kunskaper LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. (Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning utveckla ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att vårda sitt språk lära sig att kommunicera på främmande språk (utöver engelskan) Åtgärd (Hur?) 19 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Eleverna i klass 4-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppas kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. Vi fortsätter att uppmuntra till läsning genom ex läsgrupper, lästävlingar, en kvart om dagen, fadderbarn och faddrar läser för varandra, bokprat och bokråd. Under nästa läsår kommer vi att under minst ett tillfälle per vecka skriva om en händelse där eleverna ska utveckla sitt berättande och beskrivande ex ögonblick och händelsebok. På elevens val kommer vi att erbjuda eleverna möjlighet att prova på ytterligare ett språk. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Synliggöra elevernas utveckling genom dokumentation i olika former och testmaterial t.ex. Språket lyfter. Genom dokumentationen kan eleverna reflektera över sitt eget lärande. Klassläraren har i mån av tid enskilda samtal med varje elev inför utvecklingssamtalen. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Tyvärr så har eleverna i klass 4-6 inte kunnat besöka gymnasieskolan pga. ansvarig samordnares sjukdom. Vi har under året jobbat intensivt med läsningen. Under våren har eleverna läst ca. 20 minuter/dag. Vi har haft en lästävling där Varmsätra skola utmanade andra skolor i Sala kommun, bokrådet ansvarade för tävlingen. Vi använder oss av läsgrupper där elever från olika klasser läser för varandra. En kvart om dagen genomförs också, där eleverna under en period läser hemma för en vuxen. En gång i veckan har klass 4-6 en extra satsning på läsförståelse. Där eleverna läser olika typer av texter och får sedan svara på frågor med stegrad svårighetsgrad. Utifrån läsprotokollet som fylls i av läraren efter varje uppgift kan eleverna utvärdera sin utveckling i läsandet. Detta arbete har pågått under flera år och vi ser också att eleverna under flera år har klarat nationella proven år 5 i läsförståelse. Vi märker att det är viktigt att ge eleverna tid för läsning så att de kommer in i boken. Flera av eleverna har kommenterat att nu är det kul att läsa. En svårighet är dock att hitta böcker till vissa elever, men det är också viktigt att de ger boken en chans. Efter lästävlingen sammanställdes en pärm för varje stadium med de böcker som eleverna tyckte var bäst, detta kan vara ett hjälpmedel för de elever som inte hittar en bok. Bokprat är också en bra metod att få eleverna intresserade av böcker. Vi känner att vi saknar en bibliotekarie som kan bokprata för våra elever. 20 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vissa elever har vid några tillfällen i veckan börjat dagen med att skriva ögonblick. En lugn stund med avslappnade musik där de lite mer utförligt ska försöka beskriva en händelse som de upplevt dagen innan. Det är ett bra sätt att utifrån barnens egna upplevelser kontinuerligt träna sig i att skriva. Läraren pratar också varje gång med varje barn om det ögonblick de berättat om, då tittar vi även på hur texten är skriven för att utveckla skrivandet framåt. Vi tycker att skrivandet får sig en skjuts framåt tack vare ögonblicks -skrivandet. De flesta barn är också positiva till detta. Vissa saknar skrivstunderna om de byts ut mot annat. Klass 4-6 har en gång i veckan ett tillfälle där vi fokuserar extra på skrivande. Eleverna får möta olika typer av texter och lära sig hur dessa är uppbyggda. De ska då också utvärdera en kompis text utifrån en given mall. Viktigt att eleverna bearbetar sina texter utifrån kompisar och lärarens kommentarer. Berätta till bild är ett annat material som en klass har använt. Att använda sig av bilder är ett bra sätt att få igång elevernas tankar och fantasi i skrivandet. Utifrån lärarbedömningar på elevernas texter så ser vi att skrivandet har förbättrats. Utifrån tester som gjorts på mellanstadiet så kan vi se att på skönlitterära texter har eleverna god avläsning. I klass fem klarade alla elever båda läsförståelsedelarna, i klass 3 klarade alla elever den skönlitterära texten, faktatexten var det en som inte klarade. Vi har försökt att ha enskilda samtal med varje elev inför utvecklingssamtalet. Eleverna har också skriftligt och/eller muntligt fått utvärdera sitt lärande inför utvecklingssamtalet. Vi försöker se till eleverna själva håller i samtalet. Vi känner att samtalen blir bättre när vi har arbetat enskilt med eleven innan. På elevens val har eleverna fått möjlighet att prova på franska, spanska och tyska. Detta har varit mycket uppskattat av eleverna. Eleverna i klass 6 har i samtal framhållit att det var lättare att göra språkvalet till klass 7 när man har fått prova på. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Kunskaper. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) Svårt att utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära skolan känns inte viktig för alla. Här känner vi att föräldrarna har ett stort ansvar hur når vi ut till föräldrarna så att de sätter skolan i första rum, efter fritidsaktiviteter? Det är också viktigt att vi försöker variera undervisningen eftersom eleverna lär sig på olika sätt. Att anpassa den efter elevernas behov är också viktigt för att öka elevernas lust att lära. 21 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 3 Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 11 12 - som uppnådde målen enligt provet 11 12 11 11 12 11 12 11? 11 12 11 10 9 10 Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 3) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 3) 11 10 92% 83% VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VAD GRUNDAR SIG BEDÖMNINGEN PÅ? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. 22 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Antal elever i år 5 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet 9 9 9 9-9 9 9 9 9 9 9 9 9 - som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 5) 8 9 9 7-9 9 9 8 9 9 9 9 8 88 100 100 0 77-10000 100 100 88 100 100 100 100 88 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) 8 9 9 88 100 100 VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. En av eleverna som inte klarade NP sv del D klarar normalt en skrivuppgift i svenska. Den dagen vi gjorde provet var det en del händelser runt eleven som påverkade negativt. Den av eleverna som inte klarade eng del D fick texten uppläst för sig och kunde därför inte godkännas. Han har troligen dyslexi och vi bedömer att han klarar målen i engelska. 23 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ELEVER I ÅRSKURS 5 SOM ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Te Ge Hi Re Sa Bd Mu Idr Sl Hk Modersmål Antal 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Procent 88 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1000 100 ANDEL AV ELEVERNA I SKOLÅR 9 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 9 som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i år 9) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) 24 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. ANDEL ELEVER SOM NÅTT MÅLEN OCH FÅTT SLUTBETYG (ÅK 9) I RESPEKTIVE ÄMNE. Antal Procent Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk ELEVER I ÅRSKURS 8 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk Modersmål Antal Procent VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. 25 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Elevernas ansvar och inflytande LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd (Hur?) Uppmuntra våra elever att vara rädda om sin inne- och utemiljö både i skolan och på fritids. Vi diskuterar vår arbetsmiljö på klassråd och elevråd. Eleverna tömmer sopsorteringskärlen varje vecka. Vi kommer att fortsätta arbeta med skoldagboken. Vi kommer under terminen ha klassråd två gånger i månaden och elevråd en gång i månaden. Vi ska också ta fram en ny blankett som gör det enklare för eleverna att ta med sig/framföra åsikter i elevrådet. Vi ska också under hösten fokusera extra på parallellerna mellan klassråd/elevråd och hur landets styrs eftersom det är valår. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Elevrådet inspekterar kontinuerligt skolgården, växtlighet och nedskräpning. Arbetet med skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Utvärdering av arbetet med valet sker genom ett provval för eleverna på mellanstadiet. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 26 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi pratar ständigt om detta och är väldigt uppmärksamma på elevernas beteende. I början av terminen hade vi en trevlighetsvecka och en städvecka eftersom vi upplever att de inte ser varandra och hälsar inte varken på oss eller på varandra. Vi och eleverna tycker också att det är rörigt i korridorerna och i klassrummen, därför hade vi en städvecka för att uppmärksamma oss alla på vår innemiljö. Vi känner dock att vi hade kunnat göra mera av dessa veckor, t ex. gemensamt över klassgränserna, som det var nu så jobbade vi klassvis. Vi skulle ha förarbetat dessa veckor lite mera. Vi tycker att tanken är bra och känner att vi skulle kunna göra om detta men planera bättre och ev. lägga in pappersförbrukningen och onödigt matsvinn. Vi har under vårterminen klassvis låtit barnen väga den mat som kastas varje dag under en period. Därefter har vi prata om resultaten och utifrån diskussionerna försökt att minska den mängd mat som slängs. Barnen blev väldigt medvetna och överraskade över att det kastades så mycket mat. I samtal med kökspersonalen har vi fått veta att mängden mat som nu kastas har minskat. Mellanstadiet har gjort ett provval i samband med riksdagsvalet. Att tänka på är att låta treorna vara med i arbetet kring nästa riksdagsval. Elevrådet har inte inspekterat skolgården, däremot har alla elever på skolan haft städdagar, se ovan. 27 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skola och hem LÄROPLANENS MÅL Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. (Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) *Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Åtgärd (Hur?) Vi ska innan utvecklingssamtalen skicka hem elevernas IUP/Portfolie-pärmar och prata med eleverna innan så att de kan vara mera delaktiga vid samtalet. Vi forsätter med skoldagbok/kontaktbok för att ge föräldrar insyn och stötta eleverna i skolverksamheten (läxor, idrottskläder, inneskor, skoldagbok mm). Lämna ut föräldraenkäten ang. kvalitetsredovisningen tidigare och vi ska även revidera den. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Utvärdering sker på skolråd, utvecklingssamtal och klassråd. Analys av enkäten. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Skola och hem. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) På lågstadiet har vi kontaktbok som en länk mellan skola och hem. Skoldagboken används varje dag för kontakt med hemmet och annan dokumentation t ex läxor. Vi försöker få eleverna att tänka till om sina mål varje vecka och utvärdera i skoldagboken kontinuerligt. Skoldagboken har vi utvärderat med elever och föräldrar på utvecklingssamtalet. De flesta elever och föräldrar tycker att det är ett bra sätt att få information och att kunna ha kontakt med personalen. Eleverna känner också att de har koll på vad som ska hända, de kan planera sin tid både i skolan och hemma. Vissa klasser har skickat hem portfoliopärmen med elevers arbeten, andra har gjort studieomdömena i Unikum. Föräldrarna kan gå in i Unikum och läsa dessa. 28 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi har också inför samtalet pratat en kort stund med varje barn om omdömet. På grund av tidsbrist (övriga klassen har fått klara sig på egen hand) har dessa stunder blivit ganska korta. Vi är ibland lite osäkra på om man i hemmet verkligen har tagit sig tid att mer noggrant titta på omdömena tillsammans med barnen. Några föräldrar tycker också att det är ganska mycket information att ta till sig. Under läsåret har fritids deltagit i de utvecklingssamtal för de barn som går på fritids, ej i klass 3 pga. sjukdom. Tanken är bra men samtalet blir långt för eleven, de orkar inte riktigt. Vissa barn klarar detta men inte alla. En tanke är att vi kanske borde förbereda tillsammans (fritids/skola) inför samtalet. Vi känner att vi inte är nöjda med det som är men har inget riktigt bra förslag på hur vi skulle kunna göra istället. Vi måste fortsätta arbeta med dessa rutiner. I klass F, 1 och 4 hade vi på hösten lärakännasamtal, där mycket handlade om elevens sociala skolsituation. I klass 1 och 4 skrevs en IUP utifrån tidigare mål. Detta var väldigt bra eftersom vi kunde få möjlighet att lära känna varandra. Viktigt att få träffa nya föräldrar tidigt för att skapa en relation. Omdömena skickades hem senare under terminen. Vi har inte gjort enkätundersökning utifrån kvalitetsredovisningen. 29 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Övergång och samverkan LÄROPLANENS MÅL Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Tanken var att eleverna i klass 4-6 skulle besöka Kungsängsskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppades kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. Tyvärr gick det inte att genomföra pga. sjukdom hos ansvarige samordnare. Vi hoppas kunna genomföra detta nästa år. Förskoleklassen har samverkat med klass 1 under läsåret i temaarbeten. Vi har jobbat med no/so arbeten och svenska (skrivdans). Vi har jobbat i smågrupper. Arbetet har fungerat bra enligt elevernas utvärderingar. Överlämnandet till högstadiet fungerar bra. Vi önskar en bättre återkoppling från mottagande högstadieskolor, då detta saknas idag. Förskoleklasspersonalen har besökt de blivande eleverna på respektive förskola/ dagbarnvårdare under maj månad. All förskolepersonal/dagbarnvårdare har besökt skolan under hösten. Vi tycker att detta har fungerat bra och kommer att fortsätta så. Förskoleklassen har gjort en folder där de beskriver hur lokalerna/verksamheten ser ut, denna folder har delats ut till de nya förskoleklassbarnen. Med foldern fanns även frågor samt möjlighet för de blivande förskolebarnen att skriva ner frågor och förväntningar om förskoleverksamheten. Detta var mycket uppskattat av förskolepersonal/dagbarnvårdare. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Övergång och samverkan. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 30 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skolan och omvärlden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för attkunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Åtgärd (Hur?) Vi kommer att fortsätta med Prao för eleverna i klass 4-6. Vi kommer att genomföra studiebesök enl. studiebesöksplanen. Eleverna i klass 4.-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att på så vis få en inblick i gymnasieutbudet och öka deras studiemotivation. Vi fortsätter med RIK-skolan där vi får en bra kontakt med föreningslivet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Praon utvärderas genom redovisning av varje elev. RIK-skolan utvärderas genom en enkät ifrån anordnaren. 31 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Skolan och omvärlden. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) Prao genomfördes under vårterminen i klasserna 2-6. Vi måste tänka på att fritids blir berört när vi har prao i de lägre klasserna. Eftersom de kunde välja vilken dag som de skulle praktisera måste vi tänka på att vissa elever kanske behöver fritids under skoltid. Nu löste vi det genom att eleverna var med de yngre barnen. Vi har följt studiebesöksplanen förutom mellanstadiet som inte har gjort något studiebesök (väntar till nästa år). Vi har också bjudit in vår kontaktpolis som kom och berättade om yrket utifrån elevernas frågeställningar. Det är viktigt att vi gör studiebesök som relaterar till det aktuella arbetsområdet. Tyvärr gör busskostnaden att vi blir begränsade i våra besök. Klass 1 och 2 har haft RIK-verksamhet där de får en inblick i förenings- och kulturliv. Enkäten visar att eleverna uppskattar denna verksamhet. 32 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Betyg och bedömning LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Åtgärd (Hur?) Fortsatt arbete med färganalysschemat, skall fyllas i minst två gånger per läsår. Fortsätta med skoldagboken där eleverna sätter mål varje vecka. Vi ska också skriva ut varje elevs IUP-mål så att de kan ha det på eller i bänken för att lättare komma ihåg vad de arbetar mot. Fokusera på hur vi kan lägga undervisningen för pojkarna då dessa uppvisar svårigheter. Vi ska fokusera mer på skrivandet. Vi har under några läsår fokuserat på läsningen vilket vi kan se resultat av i färganalysen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Färganalysschemat utvärderas på klasskonferenser. Skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Resultatet av undervisningen utvärderas på klasskonferenser, AE-konferenser och utvecklingssamtal. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Färganalysschemat har utvärderats på klasskonferenserna. Skoldagboken har utvärderats på utvecklingssamtalet. Vi har utvärderat elevernas resultat enskilt och till viss del på klasskonf. Vi har inte gemensamt utvärderat undervisningen och hur den påverkar elevernas resultat. 33 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi har fokuserat mera på skrivande se. analys under rubrik, Kunskaper. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Betyg och bedömning. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden. 34 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Rektors ansvar LÄROPLANENS MÅL Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) Rektor skall bli mer delaktig i det dagliga arbetet, genom klassrumsbesök. Besöken skall vara underlag för pedagogiska diskussioner. Färdigställa elevvårdsplan med tydliga rutiner. Fortsätta processen med rutinerna med kvalitetsredovisningsarbetet. Åtgärd (Hur?) Klassrums besök. Pedagogiska diskussioner utifrån besöken på konferenser. Diskutera och förankra kvalitetsredovisningsarbetet Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) På planeringsdagar och i kvalitetsredovisningen. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Rektors ansvar. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 35 (46)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 36 (46)
Uppföljning av likabehandlingsplanen UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Beskriv skolans behov av likabehandlingsarbete, utifrån en kartläggning. Text bör kunna hämtas ur enhetens likabehandlingsplan (checklista punkt 9 i mallen för likabehandlingsplaner) 37 (46)
Uppföljning av likabehandlingsplanen 38 (46)
Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012 Åtgärderna skall vara baserade på vad som framkommit i kapitel 5. De ska ange ett mål för eleverna Vad? följt av åtgärder för att uppnå detta. Hur?. Åtgärderna skall vara möjliga att analysera och bedöma i kommande kvalitetsredovisning. Det kan därför vara bra att ha i åtanke vad en sådan analys och bedömning kan komma att innehålla. Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Alla elever skall känna studiero. Åtgärd (Hur?) Genom kontinuerliga samtal i klassrummet Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Genom minienkäter muntligt eller skriftligt. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Alla enheter skall ha en aktuell utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Alla elever skall känna studiero. Deliberativa samtalet skall förstärkas Åtgärd (Hur?) Genom kontinuerliga samtal i klassrummet ska elevernas upplevelse av studiero undersökas. Ska göras i klass 3. Varmsätra skola fick utmärkelsen lå 09/10. Under läsåret 11/12 kommer vi att fokusera på hållbar utveckling utifrån ett ekonomiskt/ekologiskt perspektiv. På utvecklingssamtalen har föräldrarna fått Varmsätra skola har en likabehandlingsplan som uppfyller lagstiftningens krav, vi kommer att fortsätta arbeta för att göra den till ett levande dokument. Enligt enkäten som görs varje år har det framkommit att de flesta elever upplever att de kan arbeta utan att störa eller blir störd av andra. Vi kommer fortsättningsvis arbeta för att alla elever ska känna arbetsro genom att ge eleverna möjlighet att få arbeta utifrån sina förutsättningar, vill man ha tyst så ska man kunna få gå undan och sitta ostört om arbetet tillåter det. Vi kommer också att följa upp kommunens enkät i framför allt klass två och fem. 39 (46)
Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kunskaper ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Den nya läroplanen skall implementeras Eleverna kommer till skolan Traditionella könsmönster skall motverkas. Åtgärd (Hur?) Vi följer rektors plan för enheten. Genom täta kontakter med hemmet, skolsköterskan och hjälp av kommunens skolkgrupp. Se över våra rutiner vad gäller frånvaro och sätta in insatser tidigare. Åtgärdsprogram med tydliga åtgärder skrivs när man befarar att målen inte kommer att nås. Vi väljer att forska på årets ettor (födda 2003)för att se om vi kan utröna när och om en genusförändring sker. Implementera genusplanen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom dokumentation av närvaron Genom att kontinuerligt utvärdera de åtgärdsprogram som skrivs. De som inte når målen i åk 9; har de haft åtgärdsprogram? Kontinuerliga observationer ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Den nya läroplanen skall implementeras Kunskapsresultaten ska förbättras. Alla elever som inte nått målen i åk 9 ska ha haft åtgärdsprogram Andelen elever som fullföljer utbildningen i moderna språk skall öka och minst uppgå till den andel som finns i riket i snitt. Tillsynen av enskilda skolor, fritidshem och förskolor skall förbättras. Traditionella könsmönster skall motverkas. Kommunens tillsyn av att elever fullgör sin skolgång skall förstärkas. 40 (46)
Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Samtliga elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg skall ha haft åtgärdsprogram Åtgärd (Hur?) Vi följer rektors plan för enheten vad gäller de nya läroplanerna. Vi kommer att implementera läs och skrivmaterialet. Genom att kontinuerligt utvärdera de åtgärdsprogram som skrivs. De som inte når målen i åk 9; har de haft åtgärdsprogram? Skapa ett intresse för moderna språk genom t ex. elevens val. En särskild enhet för uppföljande och inkluderande verksamhet för elever som inte kommer till skolan, skall införas. Vi väljer att forska på årets ettor (födda 2003)för att se om vi kan utröna när och om en genusförändring sker. Implementera genusplanen. Utvecklingen av läsförståelseproven i årskurs 2 och 6 skall följas upp på individnivå. Elevernas ansvar och inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd (Hur?) Uppmuntra våra elever att vara rädda om sin inne- och utemiljö både i skolan och på fritids. Vi diskuterar vår arbetsmiljö på klassråd och elevråd. Eleverna tömmer sopsorteringskärlen varje vecka. Vi kommer att fortsätta arbeta med skoldagboken. Vi kommer under terminen ha klassråd en gång i månaden och elevråd en gång i månaden. F-klassen och 1:an skickar en representant (efter ett rullande schema) för att känna på hur det är att vara med i elevrådet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Arbetet med skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. 41 (46)