ÖVERSIKTLIGT GESTALTNINGSPROGRAM Väg 267, Rotebroleden Delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner, Stockholms län Granskningshandling 2013-05-01 Uppdragsnummer: 107277
Titel: Väg 267 Rotebroleden, delen tpl Stäket - tpl Rotebro Skapat av: Vectura Consulting AB Dokumentdatum: 2013-05-23 Dokumenttyp: Gestaltningsprogram DokumentID: Ärendenummer: TRV 2011/59641 Uppdragsnummer: 107277 Version: 1 Publiceringsdatum:2013-05-29 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jan-Erik Gunnestedt, projektledare, Trafikverket tfn: 010-123 68 30 Specialiststöd arkitektur/ gestaltning: Peter Kankis, Trafikverket Uppdragsansvarig: Ulrika Burman, Vectura Consulting AB, tfn: 0771-159 159 Teknikansvarig arkitektur/ gestaltning: Maria Hennius, Vectura Consulting AB Medverkande arkitektur/ gestaltning: Linda Kullänger, Vectura Consulting AB Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, Solna Strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921.
Innehåll 1 INLEDNING...5 1.1 Gestaltningsprogrammets syfte...5 1.2 Rotebroleden...5 1.3 Projektmål...5 1.4 Omfattning och arbetsgång...5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR...7 2.1 Landskapet...7 2.2 Vägen...8 2.3 Miljövärden...8 2.4 Kommunala planer...9 3 LANDSKAPSANALYS...10 3.1 Landskapet kring Rotebroleden...10 3.2 Karaktärsområden...10 4 ARKITEKTONISK UTFORMNING...15 4.1 Övergripande gestaltningsidéer...15 4.2 Vägens gestaltning...15 4.3 Trafikplatser och planskilda korsningar...16 4.4 Gång- och cykelstråket...17 4.5 Viltpassager...18 4.6 Vegetation...19 4.7 Bullerskydd...20 4.8 Belysning...25 4.9 Övrigt...25 5 FORTSATT ARBETE...26 5.1 Bygghandling...26 5.2 Trafikplatserna Stäket och Rotebro...26 REFERENSER...26
263 Sigtuna Märsta E4 Vallentuna 268 Brunna Upplands Väsby 268 264 276 Stäket 267 Rotebro 265 E18 Järvafältet 274 Jakobsberg Sollentuna 262 Sjöberg Täby E4 Danderyd Djursholm Färingsö E18 Sundbyberg Solna Lidingö 275 Stenhamra Lovön Nacka Ekerön 261 Stockholm 226 73 259 Orienteringskarta. Rotebroleden är markerad med röd ring. 271 229 Huddinge 0 5 10 Km 4 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram
1 Inledning Väg 267, Rotebroleden, som länkar samman E18 och E4 norr om Stockholm ska byggas om. Den skär igenom Järvafältet som är en av Stockholms gröna kilar. Vägen är starkt trafikerad och utgör en svårforcerad barriär för de djur och människor som rör sig i närområdet. 1.1 Gestaltningsprogrammets syfte I samband med ombyggnad eller nybyggnad av väg tas ett gestaltningsprogram fram vars syfte är att värna om vägens arkitektoniska värde och skapa en väg som inte bara är funktionell utan också medvetet utformad. Vägen upplevs dels av dem som reser på den dels av de som rör sig i dess närhet. Gestaltning sker på olika nivåer i vägplaneringsprocessens olika skeden och handlar om att balansera olika intressen och skapa en fungerande helhetslösning. 1.2 Rotebroleden Rotebroleden går mellan trafikplats Stäket vid E18 och trafikplats Rotebro vid E4, en sträcka på cirka 6 km. Vägen är klassad som primär länsväg och en av länets mest belastade 13-metersvägar. Trafiksäkerheten är otillräcklig för både skyddade och oskyddade trafikanter. Vägen går genom tre kommuner, Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna. Samtliga kommuner planerar för utbyggnad av bostäder och/eller verksamheter i närområdet. Vägen skär genom en av Stockholms gröna kilar, Järvafältet, och utgör en barriär för såväl djur som människor som rör sig i området. En vägplan är under framtagande med utgångspunkten att vägen ska byggas om till mötesfri 2+2 väg med hastigheten 80 km/h. Vägen ska gå i befintlig sträckning men breddas för att få plats med tillkommande körfält. Dessutom ska två nya trafikplatser samt en planskild korsning anläggas. Säkra och funktionella korsningspunkter för djur och människor ska anläggas för att minska vägens barriäreffekt och öka framkomligheten. I projektet ingår även att utreda ett separerat gång- och cykelstråk. 1.3 Projektmål De övergripande målen med projektet är: Ökad framkomlighet Ökad kapacitet för bil- och kollektivtrafik Förbättrad trafiksäkerhet för samt liga trafikantgrupper Minska vägens barriärverkan för gå ende, cyklister, det rörliga friluftsli vet och de vilda djuren. Projektmålen och landskapets förutsättningar har legat till grund för den övergripande gestaltningsidé som presenteras i kapitel fyra. 1.4 Omfattning och arbetsgång Projektet genomförs som ett så kallat BESKprojekt (Beställarens Effektiva Samarbete med Konsulten) vilket innebär att arbetet är indelat i tre skeden, planeringsskede, skisskede och projekteringsskede. Detta gestaltningsprogram tas till största delen fram och färdigställs under skisskedet för att på så sätt kunna ligga till grund för projektering och utformning i det fortsatta arbetet. Detta innebär att gestaltningsprogrammet görs på en översiktlig nivå, det ger riktlinjer och beskriver principlösningar för de delar som är viktiga att utforma medvetet. Gestaltningsprogrammet omfattar de delar som är möjliga att påverka i vägplaneringsprocessen. Föreslagna åtgärder ska rymmas inom det vägområde som fastställs. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 5
Bredden Norrviken Sollentunaholm Väderholmen Rotsunda E4 Grindstugan Rotebro Sollentuna kyrka Ö Viby Paradiset Antuna Gillbo Treudd Skillinge Golfbana Sollentuna golfklubb L. Viby St. Viby Bisslinge Avfallsanl. Bergtäkt Rydholm Edsån Svartinge Grindslantens Golfbana golfklubb Kolartorp Gustavslund Rotebro Golfb. golfklubb Överby Klubbacken Vällsta Mälarvägen Hjältartorp Upplands Dammängen väsby kommun Björk- Söderbyvägen hagen Hemmingstorp Söderby 267 Stall Kojtel Katrinedal Boda Berghova Mulltorp Norrtorp Fäboda Sollentuna kommun Järvafältet Bodaäng Ö Järvafältets naturreservat Översjön Molnsättra Brända berget Avfallsanl. Järfälla kommun Go-cartbana Motorb. Villastaden E18 Norrviken Bolinderbyn Kallhäll Kolängen Lund Varv Uddnäs Knallboda Stäket Ulvsättra Småbåtsh. Översiktskarta Väg 267, Rotebroleden 6 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram
2 Förutsättningar 2.1 Landskapet 2.1.1 Grönstruktur Från trafikplats Stäket till Mälarvägen domineras landskapet av skog. Vägen är omgiven av barrskog och vägrummet upplevs trångt eftersom utblickar saknas. Från Mälarvägen till trafikplats Rotebro är landskapet mer varierat, skogsområden bryts upp av öppna ytor och från vägen har man utblickar över öppna landskapsrum. Containrar i skogen i närheten av go-cartbanan. 2.1.2 Bebyggelsestruktur Bostadsbebyggelsen är koncentrerad i anslutning till trafikplats Rotebro och då främst norr om vägen. Här finns ett område med flerbostadshus och småhusbebyggelse. Området är delvis skyddat av en bullervall. Vallen är bevuxen med träd och uppe på den finns en stig. Längs Söderbyvägen, väster om Mälarvägen förekommer viss villabebyggelse som delvis ligger nära Rotebroleden. Även denna är skyddad med en vall. Enstaka bostäder finns också längre västerut i skogsområdet söder om Rotebroleden. I de skogsdominerade områdena kring Mälarvägen ligger industriverksamheter av olika slag. Bebyggelse vid Söderbyvägen. 2.1.3 Rekreation och friluftsliv Längs Rotebroleden finns tre golfbanor, Sollentuna golfklubb söder om och Grindslantens och Rotebro golfklubb norr om vägen. Det finns också ett stall och en go-cart bana längs vägen. I övrigt skär leden genom Järvafältet som erbjuder många möjligheter till utflykter och friluftsliv. Där finns bland annat vandringsleder och motionsspår, raststugor och rastplatser. Bullervall och bostadsområde vid Rotebro. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 7
2.2 Vägen 2.2.1 Trafikantupplevelse Vägen upplevs som en landsväg omgiven av skog och hagmark. Mittbarriären av betong gör att de utblickar som finns försämras och att en korridorkänsla uppstår. 2.2.2 Åskådarperspektiv Vägen utgör en barriär för dem som befinner sig i det omgivande landskapet. Då vägen är starkt trafikerad, till stor del av tung trafik, är det svårt att ta sig över vägen. Vägens mittbarriär av betong gör att barriäreffekten förstärks då man inte ser igenom den. 2.2.3 Gång och cykeltrafik Idag finns en separerad gång- och cykelväg söder om vägen från trafikplats Rotebro och förbi Sollentuna golfklubb. Därefter kan man gå och cykla på lokalvägar till Hemmingstorp. Det finns två broar där gående och cyklister kan korsa Rotebroleden, vid Sollentuna golfklubb och vid stallet. 2.3 Miljövärden 2.3.1 Naturvärden Järvafältet karaktäriseras av ett småskaligt odlingslandskap med inslag av skogsområden. I vägens närområde finns enstaka nyckelbiotoper, sumpskogar samt ett naturreservat söder om Rotebroleden vid Mälarvägen. Den gröna kilen som Järvafältet utgör sträcker sig från Djurgården i Stockholm och norrut till sammanhängande naturområden. Kilen utgör ett viktigt stadsnära grönområde med rik flora och fauna. 2.3.2 Kulturvärden I det småbrutna landskapet förekommer kulturhistoriska lämningar i form av bland annat stensättningar, hägnader och gravplatser. Dessa återfinns främst i skogsområden i anslutning till öppen mark längs den östra delen av Rotebroleden. En övervuxen stenstättning i vägens närområde. Betongbarriären förstärker vägens barriäreffekt och försämrar utblickar. 8 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram
2.4 Kommunala planer 2.4.1 Järfälla kommun Järfälla kommun planerar för ett verksamhetsområde norr och söder om Rotebroleden i anslutning till trafikplats Stäket. Ett detaljplaneprogram för området finns framtaget. Planläggningen syftar till att göra området tillgängligt för industriverksamheter. Go-cartbanan norr om Rotebroleden har fått bygglov att utöka sin verksamhet i riktning mot vägen. Promenadstråk i Järvafältet. 2.4.2 Upplands Väsby I Upplands Väsby kommun finns en fördjupad översiktsplan för området kring Mälarvägen och norrut. Här planeras bland annat för mer bostäder i kilen mellan Rotebroleden och Mälarvägen samt för verksamhetsområden norrut. 2.4.3 Sollentuna kommun Sollentuna kommun har behov av mer industrimark för både nyetableringar och befintliga verksamheter. För området norr om Rotebroleden och öster om Mälarvägen finns ett detaljplaneprogram där områden för mindre verksamheter föreslås. Befintlig gång-och cykelväg, väster om Sollentuna golfklubb. Utblick över Sollentuna golfklubb. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 9
3 Landskapsanalys Landskapsanalysen syftar till att klargöra landskapets karaktärer och samband och skapa förståelse för landskapet vi färdas genom. Den ligger till grund för de åtgärder som föreslås längs vägen. 3.1 Landskapet kring Rotebroleden Området är ett sprickdalslandskap med omväxlande bergshöjder och bördiga dalgångar. Sträckan går genom en av Stockholms gröna kilar, Järvafältet, och upplevs till stor del som en landsväg. 3.1.1 Landskapets utveckling I skogspartierna i det småbrutna landskapet återfinns fornlämningar. Lokalisering av dessa hänger ihop med landskapets utveckling och hur förutsättningarna för människor att nyttja landskapet har förändrats. Landskapet var under tidig bronsålder ett skärgårdslandskap med en strandlinje cirka 25 meter över dagens nivå. Landet har sedan höjts successivt och vid järnålderns mitt, för omkring 1000 år sedan, låg strandlinjen ungefär fem meter över dagens nivå. I och med landhöjningen skapades bra boplatslägen med tillgång till både fiskevatten och bördig jordbruksmark. 3.2 Karaktärsområden Nedan följer en beskrivning av de karaktärsområden som definierats längs sträckan under arbetet med gestaltningsprogrammet. Till texten nedan hör en karta som finns på s 12-13. 3.2.1 Karaktärssträcka skog Från trafikplats Stäket till Mälarvägen domineras landskapet av skog. Vägområdet upplevs smalt, utblickarna är få och sträckan monoton. En kort sträcka passerar genom en dubbelsidig bergskärning. I skogsområdena återfinns småskalig industri och andra ytkrävande verksamheter som kan upplevas som bullriga eller skräpiga. 3.2.2 Karaktärssträcka öppet Från Mälarvägen och österut till trafikplats Rotebro ändras karaktären längs vägen, från skog till småbrutet landskap. Skogen kring vägen luckras upp och landskapet blir öppnare. Som bilist får man fler utblickar i landskapet och resan blir mer varierad. På två ställen passerar vägen genom dubbelsidiga bergskärningar. Den bebyggelse som finns ändrar också karaktär, från industri till bostäder. 3.2.3 Mälarvägen Mälarvägen ansluter till Rotebroleden norrifrån och är starkt trafikerad av tung trafik. Mälarvägen utgör gränszonen mellan de olika karaktärssträckorna. Det är ett område där flera intressen krockar. Här finns utblickar över öppna ytor, ett naturreservat i skogen söderut, en dalgång med en å omgiven av sankmark. På en bergknalle med knotiga tallar finns en bensinstation. 3.2.4 Trafiklandskap I trafikplatserna Stäket respektive Rotebro ansluter man till ett landskap dominerat av trafik och bebyggelse som gör resenären medveten om närheten till staden. 3.2.6 Järvafältet Järvafältet sträcker sig ända från Djurgården till naturområden norr om Stockholm. Inom området finns viltpopulationer av såväl älg och rådjur som mindre djur. Norr om Rotebroleden finns hjort och vildsvin. Viltpopulationerna söder om vägen är sårbara då deras möjligheter att förflytta sig norrut starkt begränsas av vägen. 10 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram
3.2.5 Mål- och korsningspunkter Längs sträckan finns golfbanor, stall samt en go-cartbana. Av dessa är det bara go-cartbanan som ligger väster om Mälarvägen. Järvafältet i sin helhet utgör ett mål för friluftslivet. Trots detta finns säkra, planskilda passager över Rotebroleden enbart i den östra delen av området. Där finns två gång- och cykelbroar i anslutning till stallet och vid Sollentuna golfklubb. Gång- och cykelbroarna är funktionellt och enkelt utformade med trappa och ramp. Bron vid golfbanan går i gult och grönt och ger med sina tunna stödben intryck av att vara en tillfällig lösning som permanentats. Bron vid stallet är något mer genomarbetad med en färgsättning i grått och rött med stabilare stöd av betong. öppna landskapspartierna. Genom skogen är påverkan mindre då vägrummet redan från början är smalt och utblickarna få. Mittbarriären påverkar också karaktären av det omgivande Järvafältet och dem som befinner sig i vägens närområde. Den skapar en gräns som gör att man inte uppfattar hur landskapet fortsätter på andra sidan och den förstärker känslan av att vägen inte går att korsa. 3.2.7 Mittbarriären Längs hela Rotebroleden finns en mittbarriär av betong. Den förstärker vägens dominans i landskapet och ökar vägens barriäreffekt. Den ger också en känsla av en tillfällig lösning då den typ av betongelement ofta syns i samband med vägbyggen. För bilisterna på Rotebroleden har barriären störst påverkan genom det småbrutna landskapet där den skapar en korridorkänsla och begränsar möjligheten för resenärerna att blicka ut över de Karaktärssträcka skog. Karaktärssträcka öppet. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 11
go-cartbana Söderbyvägen Mälarvägen Rotebroleden naturreservat Stäket E18 E18 Landskapsanalys sammanhängande skog småbrutet landskap bebyggelse trafiklandskap öppet landskapsrum utblick målpunkt karaktärssträcka skog karaktärssträcka öppet bergskärning befintlig gång- och cykelbro 12 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram
Grindslantens golfklubb Rotebro golfklubb stall Sollentuna golfklubb Rotebro E4 E4 SKALA: 1:20 000 0 250 500 1 000 Meter Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 13
Vy västerut om gång-och cykelbron vid Ytterby. 14 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram