Antagande av Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre SN-2015/54

Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/54 Socialnämnden Antagande av Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre SN-2015/54 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, daterade den 24 mars 2015 att Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, samt vuxna och barn med funktionshinder, antagna den 25 oktober 2006, upphör att gälla vid biståndsbedömning som avser äldre att Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre samt vuxna och barn med funktionshinder antagna den 25 oktober 2006, fortsätter gälla tills vidare vid biståndsbedömning som avser vuxna och barn med funktionsnedsättning Göran Nilsson ordförande

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Annika Bengtsson 2015-03-13 SN-2015/54 Socialnämnden Antagande av Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre SN-2015/54 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, daterade den 24 mars 2015 att Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, samt vuxna och barn med funktionshinder, antagna den 25 oktober 2006, upphör att gälla vid biståndsbedömning som avser äldre att Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre samt vuxna och barn med funktionshinder antagna den 25 oktober 2006, fortsätter gälla tills vidare vid biståndsbedömning som avser vuxna och barn med funktionsnedsättning Sammanfattning Behov av en större översyn av socialnämndens Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, samt vuxna och barn med funktionshinder har funnits sedan en längre tid. Ett förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre har arbetats fram. Översynen har genomförts med den övergripande målsättningen att det för biståndsbedömningen inom äldreomsorgen ska finnas riktlinjer som kan vara till stöd för handläggare och chef i den dagliga ärendehanteringen. Bakgrund De nu gällande riktlinjerna Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre, samt vuxna och barn med funktionshinder antogs av skol- kultur- och socialnämnden den 25 oktober 2006. Någon revidering/översyn har inte skett sedan dess. I rapporten Revisionsrapport, Granskning av ändamålsenlig biståndshandläggning inom äldreomsorgen 2013 från oktober 2013 framkommer att nya riktlinjer för äldreomsorgen behöver tas fram. Med hänsyn härtill och för att prioritera biståndsbedömningen inom äldreomsorgen har förvaltningen valt att fokusera på de delar av riktlinjerna som rör äldre. Förslaget till antagande av riktlinjer innehåller därför riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorgen.

Nya kapitel har skrivits och riktlinjernas rubriksättning och kapitelindelning har ändrats. Ny förklarande text inom flera områden har lagts till. Nödvändiga ändringar och tillägg har gjorts med hänsyn till lagstiftning, praxis och föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. För respektive insats har en schablontid angivits. Den föreslagna schablonen utgår ifrån den handläggning som sker idag i Knivsta kommun och ska ses som den insats som normalt beviljas. En individuell bedömning utifrån brukarens behov måste dock alltid ske. Syftet med omarbetningen har varit att skapa ett fylligare, mer användbart dokument som kan vara till ett bättre stöd för handläggande personal i det dagliga arbetet. Riktlinjerna ska också kunna läsas av andra, t ex anhöriga som är intresserade av biståndsbedömningen inom äldreomsorgen i Knivsta kommun. Förvaltningen har gett Pensionärernas riksorganisation, PRO Knivsta till SPF Knivstaorten samt Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO Knivsta möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter på förslaget till riktlinjer. HSO Knivsta har inkommit med ett antal synpunkter och påpekanden. En del av dessa har förvaltningen beaktat. Ekonomisk konsekvensanalys Förslaget till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg om äldre leder inte till några direkt mätbara besparingar. De förtydliganden avseende handläggning och de schablontider som föreslås i förslaget har dock tagits fram med beaktande av de besparingskrav som åligger Vård och omsorg. Riktlinjerna förväntas därför leda till en än mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig handläggning av ärenden inom äldreomsorgen än den som sker idag, vilket i sig leder till att socialnämndens kostnader sjunker, om än marginellt. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mary Nilsson socialchef Beslutet ska expedieras till: Akten Mary Nilsson Eleonor Hedberg Shikofeh Ghobadi Annika Bengtsson

Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Ärendet rör beslut om riktlinjer för biståndsbedömning SoL vård och omsorg om äldre. Ärenden rörande barn påverkas inte. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av socialnämnden den 24 mars 2015 SN-2015/54

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1.1 Målsättning och inriktning... 4 1.2 Riktlinjernas syfte och tillämpning... 5 1.3 Handläggningen... 5 1.4 Avgränsning mellan SoL och LSS... 5 1.5 Frivilligverksamhet... 6 1.6 God kvalitet i verksamheten... 6 1.7 lex Sarah... 7 1.8 Brottsoffer och våld i nära relation... 7 2. RÄTTEN TILL BISTÅND ENLIGT SoL... 9 2.1 Ansökan... 9 2.2 Äldres rätt att flytta... 9 2.3 Utredning och behovsbedömning... 10 2.3.1 Utredningens omfattning... 10 2.3.2 Behovsbedömning... 10 2.3.3 Kommunicering och rätt till företräde inför nämnden... 11 2.4 Särskilt om tidsbegränsning och ändring av beslut... 11 2.5 Beslut och överklagande... 12 2.6 En skälig levnadsnivå... 12 2.7 Parboende... 13 2.8 Behoven är tillgodosedda på annat sätt... 13 2.9 Dokumentation... 13 2.10 Avgifter... 14 2.11 Eget val... 14 2.12 Planer för genomförande och samordning av insatser... 14 2.12.1 Genomförandeplan... 14 2.12.2 Samordning av insatser... 15 2.13 Uppföljning... 15 3. HJÄLP OCH STÖD I ORDINÄRT BOENDE... 16 3.1 Hemtjänst... 16 3.1.1 Service... 16 3.1.2 Omvårdnad... 17 Trygghetslarm... 18 Tillsyn... 18 3.2 Egenvård... 18 3.3 Promenadstöd/social samvaro... 19 2

3.4 Avlösning i hemmet... 19 3.5 Ledsagning... 19 3.6 Dagverksamhet... 20 3.7 Kontaktperson... 20 3.8 Boendestöd... 20 3.9 Korttidsvård... 20 3.9.1 Korttidsplats... 21 3.9.2 Växelvård-avlösning... 21 4. SÄRSKILDA BOENDEFORMER OCH HJÄLP OCH STÖD I SÄRSKILT BOENDE... 22 4.1 Omvårdnadsboende... 22 4.2 Demensboende... 22 4.3 Hjälp och stöd i särskilt boende... 22 5. FÖRETRÄDARE OCH OMBUD MED FULLMAKT... 24 6. NÄR HEMTJÄNST VERKSTÄLLS AV ANHÖRIGA ELLER NÄRSTÅENDE... 25 3

1. INLEDNING 1.1 Målsättning och inriktning De nationella målen för äldrepolitiken innebär att äldre ska: kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende bemötas med respekt ha tillgång till god omsorg Socialtjänstlagens (SoL) mål är att främja en utveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor, solidaritet och trygghet. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa. Socialtjänsten ska särskilt inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser utan att ta över den enskildes eget ansvar. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska, genom biståndet, tillförsäkras en skälig levnadsnivå. När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Utöver ovanstående mål innehåller SoL särskilda bestämmelser för olika grupper. Bland annat ska socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska även medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Om de äldre är i behov av omsorg ska denna utformas i nära samverkan med den enskilde och om personen så önskar även med dennes anhöriga. Detta ska bidra till att förstärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Inom Knivsta kommun ansvarar socialnämnden för all verksamhet inom Vård och omsorg. Verksamhetsområdet omfattar bland annat vård och omsorg för äldre. Viktiga grundförutsättningar för arbetet fastslås i de politiska styrdokument som beslutas av fullmäktige, eller av socialnämnden själv. Den av fullmäktige beslutade folkhälsopolicyn som syftar till att stärka medborgarnas möjlighet att bibehålla eller förbättra sin hälsa ska vägleda Vård och omsorgs verksamhet. Även Plan för full delaktighet berör de grupper som anställda inom Vård och omsorg möter. Av socialnämndens Strategi för Vård och omsorg framgår att verksamheten inom Vård och omsorg bygger på värden som anges i SoLs och hälso- och sjukvårdslagens (HSL) målparagrafer. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet 4

1.2 Riktlinjernas syfte och tillämpning Riktlinjerna beskriver hur socialnämnden inom ramen för dess uppdrag enligt SoL ska verka för att äldre människor med hjälpbehov ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. De ska också ges en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Med äldre menas personer över 65 år. Riktlinjerna är ett stöd för biståndshandläggarna vid den individuella behovsbedömningen och klargör hur SoL ska tillämpas inom äldreomsorgen i Knivsta kommun. Genomförande samt uppföljning av beviljade insatser berörs inte mer än översiktligt. Riktlinjerna utgår från gällande lagstiftning, rättspraxis, förarbeten till gällande lagar, bindande föreskrifter från Socialstyrelsen samt Knivsta kommuns strategi för Vård och omsorg. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara socialnämndens förtydliganden av rättspraxis, utgångspunkt för bedömningen av skälig levnadsnivå samt stödja rättssäkerheten för den enskilde brukaren genom att handläggning och biståndsprövning blir mer enhetlig. Om uppgifter i riktlinjerna strider mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen ska riktlinjerna i denna del inte tillämpas. För respektive insats har en schablontid angivits. Denna schablon ska ses som den insats som normalt beviljas. En individuell bedömning utifrån den enskilde brukarens behov måste alltid ske i varje enskilt ärende. Av socialnämndens delegationsordning framgår vem inom Vård och omsorg som delegerats rätt att fatta beslut i olika ärenden. 1.3 Handläggningen Handläggningen ska vara av god kvalitet. Detta förutsätter professionell och rättssäker behovsbedömning uppmärksamhet på behov av insatser som kan underlätta den dagliga livsföringen och ett värdigt liv information om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns att tillgå inflytande över insatsernas utformning både för brukaren och dennes eventuella företrädare samordnad vårdplanering där närstående medverkar om brukaren så önskar systematisk dokumentation som grund för uppföljning av beslut hos brukaren samt av planer och insatser hos utföraren Det är viktigt att vara lyhörd för brukarens egna upplevda behov av socialt innehåll i vardagen. Likställighetsprincipen, d.v.s. att alla ska behandlas efter samma principer, gäller vid handläggning av ansökan om bistånd. 1.4 Avgränsning mellan SoL och LSS Dessa riktlinjer avser insatser enligt SoL till äldre. Dessa personer kan också ha rätt till vissa insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta gäller främst personlig assistans som beviljats innan brukaren fyllt 65 år eller om personen drabbats av omfattande funktionshinder utan samband med åldrandet, t ex genom skada vid en trafikolycka. LSS utgör ett komplement till SoL och annan lagstiftning och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som brukaren kan ha enligt SoL eller andra lagar. 5

1.5 Frivilligverksamhet Socialnämnden har ett väl fungerande samarbete med olika frivilligverksamheter i kommunen. Frivilligorganisationer kan inte vara ett substitut för de kommunala skyldigheterna, dock är frivilligverksamheten ett värdefullt komplement till kommunens verksamheter. 1.6 God kvalitet i verksamheten God kvalitet i socialtjänstens verksamhet för äldre kan beskrivas med utgångspunkt i LSS och SoL samt de övergripande målen och grundläggande värderingarna för respektive lag. Av SoL framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Det ska finnas personal med lämplig utbildning och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kravet på god kvalitet gäller i både privat och offentlig verksamhet inom socialtjänsten och i såväl myndighetsutövning som i de insatser som ska utföras. Portalparagrafen i SoL slår fast att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet samt att socialtjänstens arbete och utformning av insatser alltid ska utgå från den enskilde brukarens behov och livssituation. I förarbetena anges andra nödvändiga faktorer för god kvalitet, såsom rättssäkerhet, medinflytande och en lättillgänglig vård och service. God kvalitet innefattar också att verksamheten bedrivs så att de krav som följer av andra författningar som gäller för socialtjänsten uppfylls. Inom Vård och omsorg finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Vård och omsorg i Knivsta ska enligt socialnämndens strategi för Vård och omsorg kännetecknas av följande kvalitetsindikatorer: Självbestämmande och integritet - innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning - utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet - innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet - innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet - innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och hälso- och sjukvården och att vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet - innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 6

För att åstadkomma en god vård och omsorg ska arbetet inriktas på att tidigt uppmärksamma och snabbt utifrån individuella bedömningar ge insatser till alla som behöver stöd att stödja människor i att ta tillvara sina egna resurser under hänsynstagande till det egna ansvaret för sin och andras sociala situation att respektera människors självbestämmande och integritet ett habiliterande och rehabiliterande arbetssätt samverkan internt samt med andra myndigheter och organisationer både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden att stärka förmågan och ge möjligheter för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer att utifrån eget ansvar leva ett självständigt liv Förutom socialnämndens Strategi för Vård och omsorg har socialnämnden beslutat om värdighetsgarantier för äldreomsorgen. 1.7 lex Sarah I SoL finns bestämmelser som reglerar skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden i verksamheten. Skyldigheterna gäller både i kommunalt och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. Syftet med lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska förebyggas samt, om de ändå uppstår, rättas till. Syftet är också att den enskilde brukaren ska få insatser av god kvalitet och att skydda honom eller henne från missförhållanden. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som ges är av god kvalitet. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten, ska genast rapportera detta till ansvarig chef. Rapporteringsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt socialtjänstlagen. Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.8 Brottsoffer och våld i nära relation Det vanligast förekommande våldet mot närstående, och det som det finns mest kunskap om, är det som utförs mot en kvinna av en partner eller före detta partner. Kunskapen om våld mot kvinnor som utövas av andra närstående än manliga partners är förhållandevis begränsad. Detsamma gäller för män som utsätts för våld i nära relation. Enligt SoL ska socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 7

Biståndshandläggaren ska i ärenden med våldsutsatta brukare, med anledning av våldet, utreda bl. a behovet av stöd och hjälp akut våldets karaktär och omfattning våldets konsekvenser för den våldsutsatta hur den våldsutsatta hanterar sin situation hur den våldsutsattas nätverk ser ut behovet av stöd och hjälp på kort och lång sikt Om en person utsätts för våld i samband med insatser enligt SoL är omedelbar hjälp nödvändig för att undanröja direkta hot mot den enskildes liv, hälsa och personliga säkerhet och förhindra att konsekvenserna förvärras. I dessa situationer ska även skyldigheten att anmäla allvarligt missförhållande beaktas. Frågan om huruvida polisanmälan ska göras i situationer där äldre utsätts för våld ska behandlas med hänsyn till reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen och i SoL. Som huvudregel är det viktigt att polisanmäla misstanke om att brott är begånget i samband med en insats som ges enligt SoL. Om verksamheten har orsakat brottet ska polisanmälan göras. Om det inte finns en sekretessbrytande regel eller ett samtycke från den enskilde så kan dock hinder föreligga att lämna alla relevanta uppgifter till polismyndigheten. 8

2. RÄTTEN TILL BISTÅND ENLIGT SoL Bistånd är ett samlingsbegrepp för de stöd- och hjälpinsatser som samhället kan erbjuda. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap 1 SoL rätt till bistånd för sin livsföring. Med livsföring avses en rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Brukaren ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 4 kap. 2 SoL får socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 2.1 Ansökan Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Inför eventuella kontakter med andra myndigheter måste hänsyn tas till reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen, i många fall krävs t ex ett samtycke från den enskilde. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas. Såvida inte en fullständig förståelse i kommunikationen kan säkerställas på grund av att brukaren inte är kunnig i svenska språket bör tolk anlitas. Extra hänsyn bör också tas och hjälp ges till brukare med någon form av funktionsnedsättning, t ex synskadade. Enligt 11 kap. 1 SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Inkommande information om att den enskilde kan komma att behöva socialnämndens insatser kan ske genom anmälan, förfrågan, ansökan eller på annat sätt. Anmälan kan göras av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer, muntligt eller skriftligt. En muntlig ansökan ska nedtecknas och dateras. Då en anmälan inkommit ska handläggaren kontakta den enskilde som anmälan gäller för att få bekräftat att han eller hon vill ge in en ansökan. I de fall en person informerats om de insatser kommunen kan erbjuda och någon klar ansökan inte föreligger ska inget ärende aktualiseras. När en ansökan, en anmälan eller information om att den enskilde kan behöva insatser från socialnämnden har inkommit ska en första bedömning omgående göras, en s.k. förhandsbedömning. Beslut om att inleda utredning eller om att inte inleda utredning ska därefter fattas. Om personen är i behov av akuta insatser ska utredning, beslut och verkställighet ske omgående (muntligt). Om ärendet inte är akut ska utredning startas utan dröjsmål. 2.2 Äldres rätt att flytta En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosatta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser. Den äldre har rätt att ansöka om särskilda boendeformer samt hemtjänst. En sådan ansökan ska behandlas som om personen vore bosatt i inflyttningskommunen. Ansökan ska ställas till den kommun man vill flytta till. 9

Personer som bor i någon annan kommun och vill flytta till Knivsta kommun och som ansöker om bistånd ska utredas av biståndshandläggare. Vid behov kan handläggaren begära underlag till utredningen från hemkommunen. Inför eventuella kontakter med andra kommuner måste hänsyn tas till reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen. När brukare vill flytta från Knivsta kommun till annan kommun ska biståndshandläggaren vara behjälplig med utredning om inflyttningskommunen begär detta. 2.3 Utredning och behovsbedömning 2.3.1 Utredningens omfattning Biståndshandläggaren ska utreda den enskilde brukarens behov utifrån ansökan, önskemål och behov. Av utredningen ska framgå vad brukaren ansöker om samt hans eller hennes behov och egen uppfattning om aktuella svårigheter och resurser. Utredningens omfattning kan variera beroende på brukarens behov och vilken typ av insats som efterfrågas. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett tillfredsställande underlag för beslut men får inte innehålla andra uppgifter än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd med brukaren och beslutet ska bygga på en helhetssyn där hänsyn tas till sociala, medicinska, psykologiska och pedagogiska behov. Brukarens önskemål och förslag ska prövas. Anhöriga, närstående eller företrädare ska, om brukaren så önskar, beredas möjlighet att ge sina synpunkter. Utredningen ska även omfatta mål för de insatser som föreslås. Brukarens ekonomi ska inte vägas in i behovsbedömningen i samband med beslut om insatser. 2.3.2 Behovsbedömning En förutsättning för rätt insatser är en noggrann och allsidig individuell bedömning. Det förutsätter i sin tur god kännedom om olika funktionsnedsättningar, deras upphov, variationer och betydelse för möjligheterna att leva ett liv så likt andras som möjligt och i gemenskap med andra. Kunskap om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar kan medföra har stor betydelse för att bedöma behovet av insatser. Det är också viktigt att förstå hur funktionshinder uppstår i förhållandet mellan brukaren och dennes omgivning. Vidare behöver utredas i vilken mån funktionshinder kan reduceras, t.ex. med information, hjälpmedel, bostadsanpassning, habilitering och rehabilitering. Handläggaren ska använda den nationellt fastställda modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC. Modellen är ett strukturerat och systematiskt sätt att utreda och möta den äldres behov utifrån SoL. Utredning om en persons behov av service och omvårdnad i ett särskilt boende ska särskilt omfatta följande områden lärande och förmåga att tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv mellanmänskliga interaktioner och relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap samt känsla av trygghet Behovsbedömningen ska ge svar på vilka insatser brukaren behöver för att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, aktivitetsförmåga, delaktighet i samhället och livskvalitet. Behovet av insatser ska bedömas utifrån behovsbeskrivningen och den enskildes 10

individuella förutsättningar och önskemål. Vid bedömning av vad som i det enskilda fallet ska ses som skälig levnadsnivå kan handläggaren vid tveksamhet söka stöd i gällande rättspraxis, dessa riktlinjer samt vid gemensamma ärendedragningar. En mycket viktig utgångspunkt är att biståndshandläggaren, förutsatt att brukaren samtycker, vid behov samverkar med företrädare för andra huvudmän och myndigheter såsom landstinget, Försäkringskassan, frivilliga organisationer och anhöriga. 2.3.3 Kommunicering och rätt till företräde inför nämnden Ärenden som gäller bistånd enligt SoL ska som huvudregel kommuniceras innan beslut. Kravet på kommunicering finns i 17 förvaltningslagen och innebär att biståndshandläggaren inte får fatta beslut utan att brukaren har underrättats om uppgifter som tillförts ärendet av någon annan och fått möjligheter att yttra sig. Undantag är om beslutet inte går brukaren emot, om uppgiften saknar betydelse för beslutet eller om det är uppenbart obehövligt att kommunicera. Enligt 11 kap 9 SoL har brukaren rätt att muntligen vid besök lämna uppgifter inför nämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det. Om beslutsrätten har delegerats har brukaren rätt att lämna uppgifterna till den som på nämndens vägnar ska fatta beslut i ärendet. Brukaren ska informeras om denna rätt i samband med kommuniceringen. 2.4 Särskilt om tidsbegränsning och ändring av beslut Tidsbegränsning av beslut om bistånd ska, av hänsyn till brukarens behov av trygghet och kontinuitet samt för att undvika administrativt merarbete, inte ske schablonmässigt. Tidsbegränsning får dock ske när särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl anses föreligga när biståndsbehovet bedöms vara kortvarigt eller biståndsbehovet kan antas variera över tiden eller biståndsbehovet är svårbedömt och tillräcklig utredning saknas vid tidpunkten för beslutet När insats för viss tid har beviljats upphör insatsen att gälla när tiden har löpt ut. Om det då fortfarande skulle föreligga behov av insatser ska en ny prövning göras och ett nytt beslut fattas. Om förhållandena inte har förändrats finns små möjligheter att ändra fortsatt biståndsinsats. Gynnande beslut, både tidsbegränsade och tills vidare beslut, kan som regel inte ändras eller återkallas. Från denna huvudregel gäller vissa undantag Säkerhetsskäl Vid fara för brukarens liv och hälsa, allvarliga arbetsmiljöproblem vid genomförandet, såsom hot, våld eller att brukaren omöjliggör att arbetet utförs på ett belastningsergonomiskt rimligt sätt. Vilseledande uppgifter Om beslutet tillkommit som en direkt följd av ofullständiga eller oriktiga uppgifter från brukaren. Återkallelseförbehåll/omprövningsklausul När återkallelseförbehåll/omprövningsklausul finns med i beslutet. Det är dock av avgörande betydelse hur förbehållet formuleras. En omprövningsklausul som till exempel Beslutet kan omprövas då ändrade förhållanden påkallar det. bör användas. 11

Vid väsentligt ändrade förutsättningar Det kan finnas andra starka skäl att ändra ett beslut. Om biståndsbehovet väsentligt förändrats anses sådana starka skäl föreligga. Det är bara sådana förhållanden som beaktats vid det ursprungliga beslutet som kan föranleda en omprövning. 2.5 Beslut och överklagande Ett ärende avgörs alltid genom ett beslut. Ett beslut i ärendet ska fattas direkt när en utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas eller inte vid denna tidpunkt. Alla beslut ska skriftligen omgående meddelas brukaren. Beslutet ska vara tydligt och begripligt för honom eller henne. Av beslutet ska klart framgå vad brukaren ansökt om vilka insatser som beviljats och i vilken omfattning, samt vad i ansökan som eventuellt avslås för hur lång tid beslutet gäller motivering till eventuellt avslag Av beslut som avser bistånd i form av särskild boendeform för service och omvårdnad ska det framgå vilken service och omvårdnad som brukaren ska få i boendet så att det står klart vad beslutet kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. De skäl till att sökt bistånd eller insats avslås och som anges som motivering för avslag, ska vara sakliga och utgå från brukarens faktiska livsförhållanden. Beslutet ska vara tydligt. Det ska klart framgå vad brukaren begärt och vad som beviljats respektive avslagits. Såväl bifall som avslag ska motiveras. Om riktlinjerna frångås så ska det särskilt motiveras. Avslagsbeslut enligt 4 kap 1 SoL kan överklagas enligt reglerna om förvaltningsbesvär till förvaltningsrätten varför en besvärshänvisning ska bifogas beslutet. Avslagsbeslut enligt 4 kap 2 kan överklagas enbart genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Tolk eller annan hjälp bör erbjudas i de fall brukaren har svårigheter att själv ta del av beslutet. 2.6 En skälig levnadsnivå Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt 4 kap 1 SoL används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om - behov föreligger och - behovet inte kan tillgodoses på annat sätt och - biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt 9 LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om - han eller hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar - behov föreligger - behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt - insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive begrepp får man istället studera målen för respektive lag. 12

Goda levnadsvillkor enligt LSS är att jämföra med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder, medan skälig levnadsnivå enligt SoL anger vad som krävs för att brukaren ska klara sig. Skillnaden förklaras genom de olika utgångspunkterna för respektive lag, där LSS ofta avser livslånga behov medan SoL i huvudsak avser mer tillfälliga behov. Goda levnadsvillkor innebär därmed en högre ambitionsnivå än skälig levnadsnivå. Som exempel på detta kan hemtjänst och personlig assistans jämföras. Personlig assistans ger stora möjligheter för brukaren att välja assistent(er), bestämma när assistansen ska utföras, vad assistenterna ska utföra och var assistansen ska utföras, t.ex. hemma, ute på sta n, hos vänner. När det gäller hemtjänst är innehållet i hjälpen fastställt i biståndsbeslutet. Möjligheten att påverka när hjälpen ges och av vem är mindre. Hjälpen ges i hemmet, med undantag för att viss ledsagning kan ingå. En annan skillnad mellan SoL och LSS gäller reglerna för avgifter. Genom dessa riktlinjer anges vad som i normalfallet bör ses som en skälig levnadsnivå när det gäller de vanligast förekommande omsorgs- och serviceinsatserna. 2.7 Parboende Enligt SoL ska det för den enskilde brukaren som har beviljats särskilt boende ingå i skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make, partner eller sambo oavsett om denne har behov av ett sådant boende. Om den medboende under parboendetiden får ökade behov och önskar äldreboende och hemtjänstinsatser för egen del hanteras ansökan i vanlig ordning. 2.8 Behoven är tillgodosedda på annat sätt Biståndshandläggaren ska undersöka om behoven kan tillgodoses på annat sätt genom att alltid ta upp denna fråga med brukaren. Kan brukaren själv tillgodose sina behov med vägledning och stöd eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från närstående eller andra huvudmän, ska hela tiden vara frågor som prövas i samförstånd med honom eller henne. Makar har ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet enligt 1 kap 2 och 4 äktenskapsbalken. Hemtjänsten ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet. Mer omfattande omsorgsbehov anses däremot inte ligga inom detta ansvar. Direkta omsorgsinsatser kan därför bedömas vara av sådan karaktär att man inte kan begära att maken/makan tar ansvar för dessa. Samma principer som för makar ska tillämpas för par med registrerat partnerskap sammanboende par personer som delar hushåll personer med hemmavarande barn över 18 år 2.9 Dokumentation Enligt 11 kap 5 SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut om insatser dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten avser ansökan om bistånd, utredning, beslut, åtgärder som vidtas samt övriga händelser av betydelse för ärendet. Både den som fattar beslut om insatser och den som utför dem har en skyldighet 13

att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för brukarens integritet och beskrivningen av hans eller hennes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att brukaren ska kunna få insyn i sitt ärende. Dokumentationen ska vara utformad så att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. För att brukaren ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla förehavanden mellan honom eller henne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, officiell och övrig statistik samt för forskning. Det nationella fackspråket inom ÄBIC, International Classification of Functioning (ICF) ska användas vid dokumentation. 2.10 Avgifter Avgifter tas ut efter särskild prövning enligt SoL med utgångspunkt från brukarens ekonomiska situation enligt regler som fastställs av kommunfullmäktige. Ärenden om avgift handläggs av avgiftshandläggare. 2.11 Eget val När ansökan om hjälp och stöd i hemmet beviljats ska beslutet verkställas. Inom Knivsta kommun tillämpas valfrihetssystem för hemtjänst (service, personlig omvårdnad och service samt hemsjukvård) enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Syftet är att den som behöver hjälp ska få ökat inflytande och större valfrihet i fråga om vem som ska utföra den beviljade insatsen kommunen eller en privat leverantör. Den som inte kan eller vill välja får kommunens personal som utförare. Det är kommunens uppgift att se till att de utförare som ingår i valfrihetssystemet har rätt kunskap och erfarenhet. Varje leverantör som ges rätten att utföra tjänster ska godkännas. Det innebär bland annat att utföraren uppfyller de kvalitetskrav som kommunen fastställt. I de fall brukaren önskar köpa ytterligare tjänster, än den hemtjänst som beviljats i enlighet med SoL, av den privata leverantören bekostas det av brukaren själv utifrån det pris som företaget erbjuder. 2.12 Planer för genomförande och samordning av insatser I SoL anges att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med brukaren och utgå från hans eller hennes behov och önskemål. 2.12.1 Genomförandeplan En genomförandeplan är en plan som beskriver hur en beslutad insats rent praktiskt ska genomföras. Biståndshandläggaren ska ha tillgång till genomförandeplanen i akten. Planen ska skapa en tydlig struktur för genomförandet av insatsen (vad som ska göras, vem som ansvarar, när och hur det ska gå till samt mål och delmål för insatsen). Planen har biståndshandläggarens beställning som utgångspunkt och är även ett verktyg för uppföljning av insatsen. Den enskilde och/eller anhörig ska delta vid upprättandet av genomförandeplanen. Planen ska dokumenteras och undertecknas av både utförare och brukare och en kopia ska därefter sändas till biståndshandläggaren. 14

2.12.2 Samordning av insatser Kommunen ska tillsammans med landstinget upprätta en samordnad individuell plan, en s.k. SIP när brukaren har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Brukaren ska erbjudas samordning om kommunen eller landstinget bedömer att en sådan behövs för att brukaren ska få sina behov tillgodosedda och om han eller hon samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med brukaren. Samordningen ska planeras tillsammans med brukaren och med respekt för hans eller hennes självbestämmande och integritet. Samtycke från brukaren ska alltid inhämtas innan utbyte av information eller samordning kan ske. Närstående ska ges möjlighet att delta om inte brukaren motsätter sig det. Av planen ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen och landstinget samt vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Planen ska innehålla uppgifter om bland annat brukarens behov, förutsättningar och intressen, mål för de samordnade insatserna, planerade och beslutade insatser, vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna och en tidsplan. 2.13 Uppföljning Varje beslut om insatser ska följas upp och utvärderas kontinuerligt eller vid förändringar. För insatser som omfattas av valfrihet ska uppföljning ske minst en gång per år och därutöver vid förändringar som föranleder uppföljning, t.ex. förändrade behov. När en ny insats påbörjas kan behovet av uppföljning vara större och behöva genomföras tätare. Efter sjukhusvistelse bör uppföljning ske efter tre månader. Ibland kan det vara svårt för brukaren och dennes företrädare att ge uttryck för att han eller hon inte är helt nöjd med en insats. Uppföljningen ska ge brukaren och dennes företrädare möjlighet att uttrycka sina åsikter till biståndshandläggaren utan att den som utför insatsen är närvarande. Biståndshandläggaren och brukaren bör i förväg komma överens om huruvida utföraren ska vara med eller inte vid uppföljningen. 15

3. HJÄLP OCH STÖD I ORDINÄRT BOENDE Insatserna ska stödja brukarens möjligheter att leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. Beviljade insatser bör därför i första hand inriktas på att göra det möjligt att bo kvar i den invanda hemmiljön under trygga förhållanden. För respektive insats har en schablontid angivits. Denna schablon ska ses som den insats som normalt beviljas. En individuell bedömning utifrån brukarens behov måste alltid ske i varje enskilt ärende. 3.1 Hemtjänst Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd och kan beviljas äldre personer som är i behov av hjälp i det egna hemmet. Brukaren ska, så långt det är möjligt, delta i utförandet av beslutade insatser för att utveckla eller bibehålla fysiska och psykiska funktioner. Hemtjänst omfattas av Knivsta kommuns valfrihetssystem enligt LOV. Avgifter för hemtjänst fastställs av kommunfullmäktige. Samma taxa gäller för hemtjänst i egen regi och för privata leverantörer. När brukaren fått beslut om hemtjänst kan han eller hon välja mellan godkända leverantörer. Brukaren kan byta leverantör under pågående insats. Två veckor innan bytet ska meddelande lämnas till leverantör och biståndshandläggare. Hemtjänst omfattar insatser av servicekaraktär och personlig omvårdnad och beviljas enligt 4 kap 1 SoL. 3.1.1 Service Med service avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel, städning och tvätt samt hjälp med inköp och ärenden på post och bank. Tvätt och enklare klädvård Den som inte klarar av att själv sköta sin tvätt och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan få hjälp med det. Bistånd till hjälp med tvätt syftar till att ha rena gångkläder, sängkläder och dukar. Hjälp med tvätt kan ges om det finns tillgång till tvättmaskin i bostaden eller tvättstuga i anslutning till fastigheten. I annat fall ska personalen vara behjälplig med att skicka tvätten till tvättinrättning. Brukaren står själv för dessa kostnader. Tvätt av mattor, överkast och gardiner ingår inte. Mangling eller strykning av lakan och dukar ingår inte heller. Behov av enklare klädvård som att sy i knappar, enklare fållning och strykning av vissa gångkläder, såsom byxor, kjol, skjorta, blus osv. ska anges som särskild insats. Schablontid: 1,5 timmar var tredje vecka. Städning Den som inte klarar av bostadens skötsel såsom städning eller fönsterputs och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan få hjälp med det. Bistånd till hjälp med städning omfattar, beroende på vad brukaren själv kan göra, vanligtvis dammsugning och våttorkning av golv, dammtorkning, rengöring av kök och badrum. Hur ofta fönsterputs ska ingå ska framgå av biståndsbeslutet. Städning ska i den mån det är möjligt ske tillsammans med brukaren. Städbehov som orsakas av hemmavarande vuxna barn eller inneboende tillgodoses inte. Brukaren tillhandahåller funktionsduglig städutrustning och väljer inom ramen för den beräknade tiden vad som ska utföras. Hjälpen är beräknad för 2 rum och kök. Om bostaden är större städas inte hela bostaden vid varje tillfälle. Under året kan ingå moment som avfrostning och rengöring av kyl/frys, 16

ugn- och spisrengöring, och torkning av köksluckor. Dessa moment ska inrymmas inom ramen för beviljad tid vilket innebär att brukaren får avstå viss del av städning en viss vecka om man önskar något av dessa andra moment. Schablontid: 1,5 timmar var tredje vecka. Personer som av särskilda skäl bedöms vara i behov av ytterligare städinsatser kan även beviljas kompletterande städinsatser såsom t ex daglig rengöring av hygienutrymmen. Läkarintyg kan i vissa fall krävas. Inköp Den som inte klarar av att handla själv och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan få hjälp med det. Biståndet avser hjälp med att klara av återkommande inköp av dagligvaror. Om inte särskilda skäl föreligger är det rimligt att inköp av dagligvaror sker varje vecka. Inköpen ska ske i närmaste butik med fullgott sortiment. Insatsen kan även innefatta att planera veckans måltider, att planera och skriva en inköpslista samt att plocka in matvaror i skåp. Särskilt bistånd till promenadstöd beviljas om brukaren har behov av att följa med vid inköpen. Schablontid: 60 minuter per tillfälle. Hänsyn ska tas till var i Knivsta kommun brukaren bor. Ärenden Den som inte klarar av sina ärenden själv och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan få hjälp med det. Biståndet avser hjälp med att utföra ärenden såsom t ex post- och apoteksärenden eller biblioteksärenden. Insatsen beviljas personer som inte har några närstående eller andra som kan vara behjälpliga och som inte självständigt kan använda sig av färdtjänst för att utföra ärenden. Schablontid: 30 minuter per tillfälle. Hänsyn ska tas till var i Knivsta kommun brukaren bor. Den som inte klarar av att sköta sin ekonomi bör i första hand använda betalservice och autogiro. I de fall brukaren har behov av hjälp vid uttag av kontanter ska han eller hon i första hand få hjälp till butik som erbjuder kassaservice, bank eller bankomat för att själv göra uttag. Om det inte är möjligt för brukaren att själv eller tillsammans med personal klara av sina ekonomiska göromål ska en ställföreträdare med fullmakt eller god man vara brukaren behjälplig. Kosthållning Den som inte själv kan tillreda måltider och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan få hjälp genom distribution av färdiglagad mat. Ett alternativ till matdistribution är att få hjälp med enklare matlagning. Den som behöver hjälp och stöd vid måltidssituationen kan få hjälp med framplockning, tillredning och servering av måltiden samt diskning och renhållning vid matplatsen. Schablontid: 30 minuter per tillfälle. 3.1.2 Omvårdnad Personlig omvårdnad innefattar kroppsnära insatser såsom dusch, på- och avklädning, hygien och munvård, toalettbesök eller för att förflytta sig. Omvårdnadsinsatser beviljas 17

den som inte själv klarar att utföra dessa utan stöd eller hjälp av annan person och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt. Alla insatser ska utformas i samråd med brukaren och det är viktigt att hänsyn tas till hans eller hennes egna förutsättningar och önskemål. Måltidsstöd Social samvaro vid måltidssituationen beviljas personer med minnesproblematik eller som har svårigheter att få måltiderna att fungera på egen hand. Stöd kan också ges för att kunna äta och dricka. Toalettbestyr Toalettbestyr kan omfatta toalettbesök, blöjbyte, tömning av portabel toalett, byte av stomipåse, uridom och uribag. På- och avklädning samt personlig hygien Insatsen kan omfatta munvård, rakning, kamning, nagelklippning, rengöring av glasögon och hjälp med att sätta i hörapparat samt rengöring av protes och personliga hjälpmedel. Dusch Duschning kan omfatta hudvård, nagelklippning, hårtvätt och hårläggning. Schablontid: Måltidsstöd: 30 minuter per tillfälle På- och avklädning: 15 minuter per tillfälle. På- och avklädning, hygien samt toalettbesök: 30 minuter per tillfälle. Enbart stöd vid toalettbesök, stöd att byta inkontinensskydd eller stöd att tömma stomipåse/kateter under dagen: 15 minuter per tillfälle. Dusch: 30 minuter per tillfälle Extra bemanning, enbart vid förflyttningar: 15 minuter per tillfälle. Trygghetslarm Trygghetslarm avser ett personbundet tekniskt hjälpmedel som bärs i bostaden och har som syfte att brukaren lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Den som inte själv kan tillgodose behovet eller inte kan få det tillgodosett på annat sätt har rätt till trygghetslarm. Trygghetslarm ökar möjligheterna för brukaren att bo kvar i sin invanda miljö. Det går inte att avsäga sig larmet under kortare frånvaro från hemmet som t ex planerad sjukhusvistelse eller sommaruppehåll. Tillsyn Tillsyn är en trygghetsskapande punktinsats som kan utföras dygnet runt. Tillsyn syftar till att skapa trygghet och struktur i vardagen och innebär i de flesta fall ett personligt besök i hemmet. Tillsyn kan dock även utföras i form av telefonkontakt. Den som inte själv kan tillgodose behovet eller inte kan få det tillgodosett på annat sätt har rätt till insatsen tillsyn. Schablontid: 10 minuter per tillfälle, dagtid. 3.2 Egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare bedömt att personen själv klarar av att utföra eller kan utföras med hjälp av någon annan. Det är den legitimerade yrkesutövaren som inom sitt kompetensområde bedömer om åtgärden kan utföras som egenvård. 18

Egenvård räknas inte som hälso- och sjukvård och kan därmed ingå i beslut om bistånd och likställs då med insatser i form av omsorg, stöd eller service. 3.3 Promenadstöd/social samvaro Promenadstöd har som syfte att öka den fysiska aktiviteten och gemenskapen i vardagen. Social samvaro har som syfte att bryta isolering och ge trygghet och säkerhet i hemmet. Den som inte själv kan tillgodose behovet eller inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt har rätt till promenadstöd/social samvaro. Insatsen kan innefatta exempelvis utveckling av det egna sociala nätverket, promenad, vistelse utomhus, ett samtal över en kopp kaffe, lösa korsord eller högläsning, eller annat efter personens behov. Promenadstöd kan också beviljas efter t ex en stroke eller en olycka med nedsatt gångförmåga som följd. Bedömningen av omfattningen och behovet kan göras i samarbete med personal inom hemsjukvården och rehabiliteringen. Beslut om promenadstöd/social samvaro fattas enligt 4 kap 1 SoL Schablontid: För personer som inte går på dagverksamhet; 4 timmar per månad som används flexibelt utifrån den enskildes önskemål. För personer som går på dagverksamhet: 2 timmar per månad som används flexibelt utifrån brukarens önskemål. 3.4 Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet kan beviljas när anhörig eller närstående är i behov av ledighet för t ex vila, rekreation, för att uträtta ärenden eller för att ha aktiviteter tillsammans med annan familjemedlem. Den som inte själv kan tillgodose behovet eller inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt har rätt till avlösning i hemmet. Personal utför de insatser som brukaren är i behov av och som den anhörige/närstående normalt utför. Fri avlösning i hemmet kan beviljas som anhörigstöd vilket innebär att bistånd ges till åtta timmar avgiftsfri avlösning per månad. Timmar kan inte sparas till nästkommande månad. Fri avlösning i hemmet utförs dag och kvällstid alla dagar i veckan och omfattar anhöriga som bor tillsammans med närstående över 65 år. Schablontid: Fri avlösning i hemmet åtta timmar per månad som används flexibelt utifrån kundens och anhörigas/närståendes behov. Beslut om fri avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap 2 SoL. Om behovet är mer omfattande än åtta timmar per månad fattas beslut enligt 4 kap 1 SoL. 3.5 Ledsagning Ledsagning ska ge personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Den som inte själv kan tillgodose behovet eller inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt har rätt till ledsagning. Ledsagningen ska utformas så att den stärker brukarens förmåga att leva ett självständigt liv. Ledsagning innebär att brukaren får stöd eller hjälp att ta sig till och från olika aktiviteter eller bokade besök. Ledsagaren har även skyldighet att utföra stödinsatser av omvårdnadskaraktär. Beslut om ledsagning fattas enligt 4 kap 1 SoL. Schablontid: Bedöms utifrån brukarens behov såsom ålder och/eller rörelsebehov. 19