DETALJPLAN FÖR FRITIDSBEBYGGELSE PÅ FASTIGHETEN STAVIK 1:61 M FL I SUNNE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN



Relevanta dokument
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Tillhörande översiktsplan för Forshaga kommun

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Behovsbedömning för planer och program

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Naturvårdens intressen

Lokala miljömål för Tranemo kommun

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

P L A N B E S K R I V N I N G

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Areella näringar 191

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

PLANBESKRIVNING DP 150

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Morakärren SE

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/

Miljökonsekvensbeskrivning

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

Markanvändning och bebyggelseutveckling

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

planprogram Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

Brygga och bad vid Trinntorp

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Utställningshandling april

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Detaljplan för Gällö samhälle

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Spånstad 4:19 och 2:14

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

MILJÖ- OCH STADSARKITEKTKONTORET UTSTÄLLNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Bönan 4:6, Strandgården

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Granskningshandling

Upprättad i maj Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Detaljplan för Övrarp 2:14 m.fl. i Tranås kommun Upprättad i juni 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 151/2007

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

(15) SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för. Björstorp 3:85 m.fl. Karlsborgs kommun, Västra Götalands län. Dnr P

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län

Detaljplan för fastigheten Funäsdalen13:32 och 77:5

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

SAMRÅDSHANDLING 1/10

Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Transkript:

Version 1.00 Projekt 7295 Upprättad 2009-05-06 DETALJPLAN FÖR FRITIDSBEBYGGELSE PÅ FASTIGHETEN STAVIK 1:61 M FL I SUNNE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 1 (30)

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten Stavik 1:61 m.fl. Sunne Kommun. Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad i samband med att detaljplanen för området Stavik 1:61 m.fl. skall förtätas. I dagsläget får 34 fastigheter byggas inom planområdet och i föreslagen plan skall 52 fastigheter byggas. I området finns i dagsläget 7 fastigheter som är bebyggda. För området gäller byggnadsplan för fritidsbebyggelse på fastigheten Stavik 1:61 enligt länsstyrelsens beslut 02.10.75. Området berörs av strandskydd intill 100 m från sjön Fryken och är av Riksintresse geografiska bestämmelser(4 kap. 2 MB) benämnt Fryksdalen. I området och dess direkta närhet finns flera fornlämningar och indikationer på bebyggelse sedan länge, en arkeologisk undersökning är gjord i området. Vid utredningen påträffades 8 objekt i form av röjningsrösen av sentida datering. Vidare undersöktes också ett så kallat bevakningsobjekt från fornminnesregistret, detta röse var registrerat som ett eventuellt gravröse vilket det inte var. Under den särskilda utredningen öppnades totalt 59 schakt med maskin, inga fynd eller lämningar påträffades i schakten. I området finns sedan tidigare ett utbyggt VA-nät och en nyligen anlagd infiltrationsanläggning. Infiltrationsanläggningen behöver dubbleras vid föreslagen utökning, ytan finns avsatt intill befintlig infiltration. En alternativ lösning till lokal hantering av VA-frågorna är en pumpstation till kommunalt VA-nät. En byggnation av området skulle påverka områdets naturvärden betydande, områdets kulturvärden och riksintresset med geografiska bestämmelser bedöms inte påverkas nämnvärt. I området finns en gällande detaljplan som möjliggör bebyggelse av 34 fastigheter och jämfört med detta bedöms inte en tillåtlighet på 52 fastigheter betyda någon större skillnad för området vare sig för natur, kultur eller riksintresse. Oavsett bebyggelsegrad måste hänsyn tas till allmänhetens tillgänglighet till området. En parkering intill befintlig badstrand samt tydlig avgränsning av tomtmarkerna föreslås. Miljökonsekvensbeskrivningen är gjord av Henric Ernstson Konsult som även har gjort inventeringen av områdets naturmiljö. VA-utredning är gjord av Sweco VBB, Karlstad Arkeologisk undersökning av området är gjord av Värmlands Museum Planhandlingarna är gjorda av Olle Holmqvist, White arkitekter Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 2 (30)

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Avgränsning... 4 Områdesbeskrivning... 4 Miljökonsekvenser... 6 Nulägesbeskrivning... 6 Påverkan på riksintresse... 10 Påverkan på strandskydd... 13 Påverkan på naturmiljö och biologisk mångfald... 14 Påverkan på vatten... 16 Påverkan på det rörliga friluftslivet... 16 Påverkan på Landskapsbild... 17 Påverkan på Kulturmiljö... 18 Påverkan på mark... 18 Trafik... 19 Miljömål...20 Regionala miljömål...20 Lokala miljömål för Sunne kommun....20 De 16 miljömålen... 21 Sammanställning av effekter på miljömålen...28 Sammanställning av konsekvenser... 29 Referenser:...30 Referenser internet:...30 Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 3 (30)

Inledning Syftet med detaljplanförslaget är att ändra byggrätten inom området. Dagens byggrätt möjliggör 34 fastigheter inom planområdet och det nya förslaget skulle möjliggöra 52 fastigheter. I området finns i dagsläget 7 fastigheter som är bebyggda med fritidshus. Området ligger utmed Frykens östra strand och sluttar ned mot stranden. Gränsen för planområdet följer gällande detaljplan. För området gäller Byggnadsplan för fritidsbebyggelse på fastigheten Stavik 1:61 enligt Länsstyrelsens beslut 02.10.75 Planområdet berörs av strandskydd intill 100 m från sjön Fryken. Området är riksintresse geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 2 miljöbalken benämnt Fryksdalen. Avgränsning MKB-dokumentet belyser nuvarande förhållanden och beskriver konsekvenserna av den utbyggnad som föreligger. Nollalternativet utgår från nuvarande bebyggelse, förutom nollalternativet diskuteras utbyggnad av området enligt gällande planbestämmelser samt utbyggnad av sökt utökad exploatering (benämnd Alternativ). Områdesbeskrivning Området ligger i en västsluttning ned mot sjön Fryken. Lövskog är det totalt dominerande inom området med bland annat björk, asp, al, lind m.fl. men inom området finns också inslag av barr, främst gran. Den övervägande vegetationen inom området är klen och det finns rikligt med tecken från tidigare avverkningar och gallringar i området, områdets karaktär är som en stor tät lövbränna med klenare lövvegetation. Området markerat för att visa var det är beläget i landskapet. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 4 (30)

Bilden visar flygfot över området med vägar och gräns inlagt. Planområdets södra del, norr om Staviks gamla tomt, består av mycket tät lövsly, näst intill ogenomtränglig. Markförnan är främst mossa och gräs under ett tunt täcke av löv. Inom stora delar av området är jorden blottad under lövtäcket. Inom den södra delen av planområdet finns endast enstaka inslag av grövre lövträd. Den gamla tomten som finns markerad på kartorna är främst bevuxen med mossa och vinterståndare av högörter. Här finns också grövre mäktigare lövträd lämnade. Den gamla tomten övergår i en bäckravin som går ned mot Fryken och är bevuxen av lövträd. Längst i söder, syd om befintlig väg finns en björkdunge som övergår i den öppen åker som ligger kant i kant med planområdet. I områdets syd-västra del finns en väg ned till Frykens strand med en liten öppen badplats. Vid stranden finns båtar uppdragna. Utmed Frykens strand är lövslyn mycket tät och marken bar, det finns vissa inslag av klen död ved. Vitsippor tittar upp mellan förnan. På flera ställen utmed stranden finns det tecken efter bäckar som ätit sig ned i marken i form av bäckfåror som leder ned mot områdes lägre strandkant. Stranden består främst av block. I området närmast de bebyggda strandfastigheterna finns rikligt med grova lövträd. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 5 (30)

Karta över området med planområdet utritat. Miljökonsekvenser Nulägesbeskrivning Området består främst av ung lövskog men med inslag av grövre träd inom vissa partier. Skogen har varit utsatt av störningar i form av gallring med jämna mellanrum. Inom vissa pariter finns klen död ved, dock i mindre mängd. Markfaunan består i stora delar av området av bar jord, under ett täcke av löv. Området är mycket tätt bevuxet. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 6 (30)

Bilden visar på en väg som går ned till Fryken genom området. På bilden ser man den täta lövvegetationen samt det sedan tidigare planerade avloppet. Fältbesöket i området skedde den 17:e maj mitt på dagen. Fågellivet i området var mycket aktivt, vid fältbesöket hördes bland annat Blåmes, Gulsparv, Grönfink, Grönsångare, Hackspett (sp), Ärtsångare, Domherre, Svartmes, Talgoxe m.fl. Området hyser mer grova träd ju längre norr ut i området som man kommer. Det blir också så att området hyser mer och mer inslag av barr i dessa delar, då störningen i form av gallring och hygge inte varit lika frekvent. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 7 (30)

En plankarta över området, de tomter som är färgade grönt i kartan är de som tillåts i gällande plan för området. De tomter som inte är infärgade utgör expansionen mellan gällande plan och planförslaget, här benämnt alternativ exploatering. Beskrivning av nollalternativet I nollalternativet ingår normal skötsel för området bl.a. gallring. I dagsläget är området en mycket fin lövskog och hyser mycket fåglar. Inom områdets norra delar finns mer grova träd än inom områdets södra delar, det är även ett större inslag av barr i områdets norra delar. Inom de områden som ligger närmast strandtomterna finns flera områden med grova träd, främst asp och gran. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 8 (30)

Beskrivning av exploatering Vid en exploatering enligt gällande detaljplan kommer området att bebyggas med 34 tomter. Flera av vägarna är sedan tidigare planerade och utbyggda, detta gäller även VA-nätet för området. Genom en förtätad bebyggelse av området kommer stora delar av den befintliga lövskogen att försvinna, området kommer att övergå till ett öppnat lövområde med glesare struktur, främst för att få fri sikt mot Fryken från området. Område som bär tydliga spår från tidigare planering, en vägbank är uppröjd och justerad, utmed vägen syns också dragna ledningar för VA. Beskrivning av alternativ exploatering En ytterligare förtätning av området än den detaljplan som ligger är föreslagen. Till skillnad från tidigare plan kommer 52 hus att tillåtas. Området kommer att exploateras till stora delar och troligen kommer mer eller mindre all skog inom området att avverkas. Områdets naturmark kommer att bli mindre till ytan än i den plan som ligger. De fastigheter som byggs närmast vattnet ligger utanför strandskyddet på 100 meter. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 9 (30)

Påverkan på riksintresse Riksintresse enligt 4 kap 2 Miljöbalken Planområdet ligger inom Riksintresse geografiska bestämmelser (4 kap. 2 MB) benämnt Fryksdalen. Riksintresse geografiska bestämmelser har som främsta mål, enligt 2, att främja turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen. De intressen som ligger inom turism och friluftsliv skall främjas och beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Nollalternativ Vid ingen exploatering kommer området att fortsatt endast ha 7 fastigheter. Större delen av området kommer att brukas som skog. Området består av ett tunt jordlager och i stor del av strandområdet finns bäckar som mynnar i Fryken. Stranden inom området är uppdelad genom befintliga fastigheter. Inom området når man Fryken med en befintlig väg, nere vid stranden finns en liten naturlig sandstrand. I stort sett består strandlinjen av större stenar typ klapperstenar. Del av den naturliga badstrand som finns inom området, ned till stranden finns en väg. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 10 (30)

En typisk bild av strandkanten som finns utmed hela området. I bilden syns en av de befintliga fasigheternas badstege. Gällande Exploatering Genom byggnation av det nya området kommer den befintliga fritidsbebyggelsen att utökas inom området. Det kommer finnas stora ytor med Naturmark inom området. Området kommer troligen att påverkas mycket av en exploatering och inte bli lika intressant för besökare som i dagsläget. Området kommer kännas som tätbebyggt trotts eller kanske tack vare att träden i naturmarken kommer att avverkas för att möjliggöra fri sikt mot Fryken. Det rörliga frilufslivet kommer att påverkas. I områdets södra del finns en bäckravin, området börjar stupa brant ned mot bäck med forsande vatten. Branten är fortsatt skogbeklädd och inte tänkt att påverkas av byggnationen. Inom området finns fornlämningar, dessa kommer inte beröras av exploateringen. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 11 (30)

En karaktäristisk bild från områdets norra delar. I de norra delarna kommer inte byggnation att bli aktuell. Alternativ Exploatering Enligt föreslagen exploatering kommer större del av området att exploateras och endast mindre ytor med naturmark lämnas. I planförslaget har passager mellan de olika bebyggda områdena lämnats samt den yttersta marken runt varje fastighet benämnts prickmark, att marken inte få bebyggas. Skall allmänhetens passage säkerställas måste en ordentlig avgränsning av varje tomt ske så att de inte privatiserar större områden än de på plankartan. Konsekvens Vid befintlig bebyggelse kommer allmänhetens tillgänglighet att vara oförändrad. Det finns en väg ned till en allmän badplats, i dagsläget finns några båtar uppdragna på land i området. Vid exploatering kommer stora delar av området att tas i anspråk, det kommer inte att kännas lika naturligt att ströva inom området dock kommer tillgängligheten till stranden inte att förändras. Någon egentlig skillnad för det rörliga frilufslivet mellan de två olika exploateringsgraderna kommer inte att föreligga, de bedöms påverka det rörliga friluftslivet lika mycket. Allmänhetens tillgänglighet till stranden kommer inte att skilja mellan de olika planförslagen. Skillnad i påverkan på naturvärden i området bedöms som ringa om exploatering sker enligt befintlig detaljplan eller föreslagen alternativ detaljplan, båda alternativen kommer betyda betydlig påverkan på områdets naturvärden och det rörliga friluftslivet. Någon skillnad till området kulturvärden i form av fornlämningar kommer inte föreligga oavsett graden av exploatering. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 12 (30)

Påverkan på strandskydd Inom området gäller generellt strandskydd 100 meter, undantaget är de 6 befintliga fastigheterna som ligger utmed Frykens strand. I gällande plan finns ett mindre område utpekat för bebyggelse av vattenområde får bebyggas med broar och liknande anordningar. Nollalternativ I området finns idag 6 fastigheter som är byggda utmed stranden. I och med dessa är strandlinjen uppsplittrad i flera etapper. Träd och annan vegetation går ned till högsta vattenlinjen utmed hela vattenområdet. Ovanför vattenlinjen och stranden finns en högre bank med ej påverkad vegetation. Ned från platån, banken finns tydliga bäckfåror. Gällande detaljplan och det område som där det finns speciella föreskrifter med tanke på bryggor (markerat Vb). Föreslagen detaljplan med vattenområde som finns utpekat med tanke på bryggor. Beroende på detaljplanens föreskrifter kan det krävas dispans för strandskydd vid byggnation eller bygglov av bryggor. Byggnation kan även vara tillståndspliktig vattenverksamhet beroende på vad som görs. Gällande Exploatering Enligt gällande exploatering gäller att det inte byggs några nya hus närmare 100 meter. Stora delar av strandlinjen lämnas oexplaterad. Det område där bryggor eller liknande föreslås ligger inte så bra till med tanke på vägar och tillgängligheten för allmänheten. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 13 (30)

Alternativ Exploatering Enligt föreslagen exploatering gäller att det inte byggs några nya hus närmare än 100 meter. Stora delar av strandlinjen lämnas oexplaterat, men husen kommer dock närmare än gällande exploateringsgrad. Det område där bryggor eller liknande föreslås ligger bättre än gällande föreskrivet område med tanke på vägar, badplats och allmänhetens tillgänglighet. Konsekvens Allmänhetens tillgänglighet till stranden kommer att minska oavsett om alternativ eller gällande plan bebyggs. Den alternativa planen har föreslagit bättre område för gemensam bryggplats än den gällande planen. Genom byggnation i området (gällande eller alternativ) kommer inte känslan av orördhet finnas utmed stranden. Vid byggnation kommer området att avverkas och området kommer inte bli lika attraktivt för djur, växter och rörligt frilufsliv. Påverkan på naturmiljö och biologisk mångfald Områdets södra delar består främst av klen lövvegetation för att i den norra delen övergå till grövre träd med mer och mer inslag av barr. Området är känt för sitt rika fågelliv. På flera ställen utmed stranden finns det tecken efter bäckar, i form av bäckfåror som ätit sig ned i marken ut mot strandbrinken. Stranden består av blockrik terräng. Områdets markförna ligger bar inom stora delar då lövvegetationen är mycket tät. Vitsippor tittar upp här och var innan vegetationen sluter sig helt. En typisk bild för områdets centrala delar, där visst inslag av granskott börjar komma upp. I området ovanför de hus som finns bebyggda utmed stranden finns gott om grova lövträd. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 14 (30)

En bild över det centrala området, i närheten av befintliga fastigheter utmed stranden, där det finns ett betydande inslag av grövre löv. Nollalternativ Området kommer inte att exploateras utan de fastigheter som ligger inom planområdet finns kvar. Områdets naturmark kommer fortsatt att växa igen och ett normalt skogsbruk kommer att ske. Med tiden kommer mer och mer barr in i området om det inte selekteras bort. Gällande Exploatering Vid gällande detaljplan kommer området att bebyggas med 34 fastigheter. Området kommer att avverkas i stora delar, dels för exploateringen och dels för utsikt ut mot Fryken. Mark kommer att tas i anspråk och den övervägande delen av all trädvegetation kommer att avverkas. Alternativ Exploatering Vid gällande detaljplan kommer området att bebyggas med 52 fastigheter. Området kommer att avverkas i stora delar, dels för exploateringen och dels för utsikt ut mot Fryken. Mark kommer att tas i anspråk och den övervägande delen av all trädvegetation kommer att avverkas. Konsekvens Stora delar av områdets vegetation kommer att påverkas mycket oavsett exploateringsgrad, lika så kommer naturvärden i form av fågelliv etc att påverkas mycket. Påverkan på områdes värden bedöms inte skilja nämnvärt mellan de olika exploateringsgraderna. Den yta mark som tas i anspråk för exploatering om man väljer den alternativa exploateringen blir större liksom trycket på området genom fler människor inom en och samma yta. Oavsett exploatering kommer fågellivet och trädbundna naturvärden att påverkas negativt. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 15 (30)

Påverkan på vatten I dagsläget finns ingen byggnation i vattnet eller dess strandlinje. Vattenlinjen är sedan tidigare uppsplittrad genom befintlig bebyggelse. För de ursprungliga tomterna har ett ledningsnät byggts ut för vatten av avlopp. I området finns en bergborrad brunn anlagd, det finns också en avloppsreningsanläggning som anlagts år 2002 och slutbesiktigats 2003. Inga av de bebyggda fastigheterna är inkopplade på det anlagda nätet. Nollalternativ Inga förändringar Gällande Exploatering Enligt gällande detaljplaner får 34 hus byggas i området. I området finns ett befintligt ledningsnät som skulle koppla vattnet till reningsanläggningen inom området. Alternativ Exploatering Enligt ny detaljplan får 52 hus byggas. En VA-utredning som diskuterar för och nackdelar med de olika lösningarna är gjord 2009. Den befintliga markbädden måste dubbleras samt att slamavskiljarens volym måste utökas. En alternativ lösning är att pumpa avloppsvatten från området till Öjevik. Konsekvens Vattenförsörjningen i området kan lösas lokalt genom eget vattenverk och avloppsreningsverk, dock kompletterad med ny utloppsledning. Utloppsledningen är något som måste till oavsett exploateringsgrad för att inte störa den naturliga badplatsen. Ett alternativ till lokal försörjning är en pumpstation med överföringsledning till Öjevik, detta kräver dock ett högre antal brukare. Vid utbyggnad enligt alternativ exploateringen anses det bära kostnaden för en överföringsledning. Oavsett exploatering kommer det bli ett ökat lokalt tryck med ökade lokala utsläpp som följd. Påverkan på det rörliga friluftslivet Se under punkten riksintressen, Riksintresse enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 16 (30)

Påverkan på Landskapsbild Området ligger utmed sjön Frykens strand, Fryken är drygt 1,8 km bred i området. Området utmed Fryken ingår i riksintresse enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Området sett från Öjevik på västsidan av Fryken, i området och dess omgivningar finns det rikligt med löv. Nollalternativ Ingen förändring. Gällande Exploatering Området kommer att exploateras och befintlig skog inom området kommer att glesas ur för att frigöra sikt ned mot vattnet från ny bebyggelse. Alternativ Exploatering Området kommer att exploateras och befintlig skog inom området kommer att glesas ur för att frigöra sikt ned mot vattnet från ny bebyggelse. Konsekvens Oavsett exploatering kommer området att röjas och övergå från tät lövskog till att bli gles park-natur. Området syns från sjön Fryken. Sträckan över Fryken är drygt 1,8 km och tittar man över vattnet kommer inte påverkan bli påtaglig då området är så pass litet. Från båt ute i Sjön Fryken kommer området upplevas som ett tätbebyggt fritidsområde. En enstaka lokal förtätning bedöms som mindre påverkan än en utspridd bebyggelse utmed större område. I dagsläget finns detaljplan som medgör en utökad exploatering i området. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 17 (30)

Påverkan på Kulturmiljö I området finns tydliga spår från tidigare bosättningar. Området hyser bland annat en tomt som är markerad som Staviks gamla tomt (RAÄ 185), på platsen vet man att det har legat en gård sedan mitten av 1600-talet. Gården är dock känd sedan 1503, dock vet man inte var denna gård låg. Strax öster om utredningsområdet finns stensättningar som genom morfologin dateras till övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder, detta indikerar att det kan finnas boplatslämningar någon stans i närområdet. Söder om området, i vattnet finns resterna av en hamnlämning/stenbrygga. I området genomfördes en arkeologisk utredning september 2007. Vid utredningen påträffades 8 objekt i form av röjningsrösen av sentida datering. Vidare undersöktes också ett så kallat bevakningsobjekt från fornminnesrigistret (RAÄ198), detta röse var registrerat som ett eventuellt gravröse vilket det inte var. Under den särskilda utredningen öppnades totalt 59 schakt med maskin, inga fynd eller lämningar påträffades i schakten. Nollalternativ Ingen förändring Gällande Exploatering Staviks gamla tomt bibehålles, torplämning i öst kommer att försvinna. Alternativ Exploatering Staviks gamla tomt bibehålles, ett röjningsröse i skogen kommer att försvinna samt torplämning i öst. Konsekvens Området är utrett med avseende på arkeologi, Staviks gamla tomt lämnas samt stenlämning utmed stranden. Ett röjningsröse kommer att påverkas vid alternativ exploatering. Området har tidigare varit byggt, men historiskt vet man att större del av området har under senare tid hyst skog. Området kommer att förändras från skog till öppen bebyggelse. Tillgängligheten i området kommer att förändras genom att mark övergår till tomtmark. Påverkan på mark Någon geoteknisk undersökning har ej utförts. Vid besök verkar marken huvudsakligen bestå av sand, lera, morän och lokalt berg i dagen. Någon radonmätning har inte utföras i området. Eventuella skredrisker bör beaktas vid byggnation. Nollalternativ Ingen förändring Gällande Exploatering Stora delar av området kommer att tas i anspråk för exploatering. Alternativ Exploatering Stora delar av området kommer att tas i anspråk för exploatering. Konsekvens Marken övergår från skog till tomtmark. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 18 (30)

Trafik Till och ut från området finns en väg i områdets sydöstra hörn. Några p-platser intill befintlig allmän bad och båtplats finns inte i dagsläget. Nollalternativ Ingen förändring Gällande Exploatering Trafiken till och från området kommer att öka markant. Alternativ Exploatering Trafiken till och från området kommer att öka markant. P-platser för badgäster anordnas i närheten av bad och båtplatser. Konsekvens Trafiken till och från området kommer att öka markant oavsett exploateringsgraden. Fastigheten som ligger intill infarten kommer att påverkas. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 19 (30)

Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redan i april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att: * främja människors hälsa * värna den biologiska mångfalden och naturmiljön * ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena * bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga * trygga en god hushållning med naturresurserna Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också tre övergripande miljömålsfrågor: Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader. Nollalternativ Ingen påverkan Exploatering Områdets biologiska mångfald och naturmiljö bedöms påverkas på ett negativt sätt oavsett graden av exploatering. Även målet om minskad mängd utsläpp från transporter kan komma att påverkas. Regionala miljömål Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna ansvarar för att regionalisera miljömålen till regionen och konkritisera miljökvalitetsmål utom Levande skogar. Levande skogar har Skogsstyrelsen ansvar för. Lokala miljömål för Sunne kommun. I det naturvårdsprogram som Sunne kommun antog 2008 finns lokala miljömål upptagna. Sex av de sexton miljömålen är översatta till lokal nivå och integrerade i Sunne kommuns naturvårdsarbete. De miljömål som har översatts till lokala mål för integration i Sunne är: Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap En god bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 20 (30)

De 16 miljömålen Nedan tas de miljökvalitetsmål upp som bedöms påverkas på något sätt. I de rubriker som avhandlar miljömålen finns eventuella regionala och lokala delmål upptagna. Påverkan och konsekvens finns också noterad i de fall det finns någon direkt koppling mellan områdes exploatering och målen. Begränsad klimatpåverkan Nationella delmål Utsläpp av växthusgaser (2008 2012) Regionalt delmål Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8% lägre än 1990. (Specificerat regionalt mål) Lokalt delmål Påverkan Bedömd konsekvens 1.2 Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas per invånare ska år 2010 vara 2% lägre än 1990. (Specificerat regionalt mål) Transporter till och från området skapar utsläpp, liksom uppvärmning av området. Områdets avfall kommer att genera utsläpp. Området har ett lokalt va-system, systemet kan komma att anslutas till det kommunala avloppsledningsnätet, vilket i sig skulle borga för en ytterligare bättre och säkrare hantering. I dagsläget är inte de fastigheter som finns inom området inkopplade till befintligt system. Transporter till och från området kommer att generera utsläpp och bidra till att de regionala delmålen inte uppnås, dock vet man inte var ifrån de transporterande kommer och var det skulle genereras utsläpp i annat fall. Bara naturlig försurning Nationella delmål Försurning av sjöar och vattendrag (2010) Försurning av skogsmark (2010) Utsläpp av svaveldioxid (2010) Utsläpp av kväveoxider (2010) Regionalt delmål 1. År 2010 ska högst 5% av antalet sjöar i Värmlands län som är större än 4 ha och högst 15% av sträckan rinnande vatten med illrinningsområden som överstiger 15 km2, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. (Förslaget är en precisering av det nationella delmålet som inte anger någon undre storleksgräns) 2. Före år 2010 ska andelen skogsmark i Värmlands län som har hög eller mycket hög surhetsgrad minska i förhållande till 1990-talets nivå. (Specificerat regionalt mål) 3.1 Det totala utsläppet av svaveldioxid (från fossil- och biobränslen) ska år 2010 inte överstiga 2 300 ton i Värmlands län. (Specificerat regionalt mål) Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 21 (30)

Lokalt delmål Påverkan Bedömd konsekvens 3.2 Utsläppen av svaveldioxid av fossilt ursprung i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga 1 300 ton. (Specificerat regionalt mål) 4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga 6 000 ton. (Specificerat regionalt mål) Ökad mängd transporter in och ut i området. Ökad använd mängd fossila drivmedel kan bli fallet. - Ingen övergödning Nationella delmål Utsläpp av fosfor (2010) Utsläpp av kväve (2010) Utsläpp av ammoniak (2010) Utsläpp av kväveoxider (2010) Regionalt delmål 1. Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län ha minskat i förhållande till 1995 års nivå, då utsläppen var ca 144 ton. (Specificerat regionalt mål) Lokalt delmål Påverkan Bedömd konsekvens 2. Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskas med minst 10% (420 ton) från 1995 års nivå, från 3 720 ton till som mest 3 300 ton. (Specificerat regionalt mål) 3.1 Ammoniakutsläppen från Värmlands län ska år 2010 inte vara större än för år 1995. Avstämning av delmålet ska ske under 2006. (Specificerat regionalt mål) 3.2 Inventering av gödselhantering och hur det sprids inom det aktiva jordbruket ska vara genomfört till år 2006. (Specificerat regionalt mål) 4. Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. (Målet är identiskt med det nationella) Delmålet är regionaliserat inom miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Inga Kan bli en ökad mängd då det gäller att flera fastigheter skapas och utsläpp kommer att öka. De lokala utsläppen genom fekalier kommer att öka, dock kommer det ske via en större lokal anläggning eller genom kommunal försorg (om ledning byggs). I dagsläget finns 7 fastigheter inom området med enskilda anläggningar. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 22 (30)

Levande sjöar och vattendrag Nationella delmål Skydd av natur- och kulturmiljöer (2005/2010) Restaurering av vattendrag (2005/2010) Vattenskyddsområden (2009) Utsättning av djur och växter (2005) Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) Regionalt delmål 1.1 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. (Målet är identiskt med det nationella) 1.2 Senast 2008 ska en inventering av nyckelbiotoper i vatten samt bedömning av restaureringsbehov ha genomförts i alla vattendrag med ett avrinningsområde större än 10 km2. (Specificerat regionalt mål) 2.1 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25% av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. (Målet är identiskt med det nationella) 2.2 Mellan 2004 och 2010 ska antalet dammar och kraftverk med fungerande fiskväg ha ökat med 25 st. (Specificerat regionalt mål) 2.3 Mellan 2004 och 2010 ska antalet dammar och kraftverk med fastställd minimitappning ha ökat med 50 st. (Specificerat regionalt mål) 2.4 Mellan 2004 och 2010 ska antalet vattendrag som återställts efter flottledsrensning ha ökat med 30 st. (Specificerat regionalt mål) 2.5 Mellan 2004 och 2010 ska minst 50 felaktigt lagda vägtrummor ha åtgärdats. (Specificerat regionalt mål) 3. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. (Målet är identiskt med det nationella) 4. Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. (Målet är identiskt med det nationella) 5.1 Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. (Målet är identiskt med det nationella) 5.2 Senast år 2007 ska ett nytt åtgärdsprogram för Klarälvslax och -öring tagits fram. (Specificerat regionalt mål) 6. Sjöars och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för djur- och växtlivet värnas och utvecklas genom efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna. (Specificerat regionalt mål) Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 23 (30)

Lokalt delmål I Sunne kommun skall sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Påverkan Planområdet sträcker sig ut i Fryken. Planerad bebyggelse sker utanför 100- meters gränsen. Bedömd konsekvens Det rörliga frilufslivet kommer att påverkas, dock inte vattnenkvaliteten. Strandlinjen är brant ned i sjön och en naturlig badplats som finns inom området kommer att bibehållas och fortsatt vara tillgänglig. Områdets produktionsförmåga och biologiska mångfald, med avseende på vattenmiljön kommer inte att påverkas. Levande skogar Nationella delmål Långsiktigt skydd av skogsmark (2010) Förstärkt biologisk mångfald (2010) Skydd för kulturmiljövärden (2010) Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) Regionalt delmål 1. Senast år 2010 ska ytterligare 61 000 ha (S-län) vara undantaget från skogsproduktion. Av dessa arealer ska samhället svara för 25 000 ha (S-län), medan skogssektorn själv på frivillig väg ska undanta 36 000 ha (S-län). (Specificerat regionalt mål) Lokalt delmål Påverkan 2. Till år 2010 ska mängden hård död ved uppgå till minst 3,5 m3/ha i Värmlands län. (Specificerat regionalt mål) 3. Att senast 2007 ta fram en grundläggande strategi för sektorsområdet Gammal skog. (Specificerat regionalt mål) 4. Till år 2010 ska arealen äldre lövrik skog öka till minst 24 200 ha (+10%) inom S-län. (Specificerat regionalt mål) 5. Till år 2010 ska arealen mark föryngrad med lövskog öka. (Målet är identiskt med det nationella) 6. Senast år 2004 ska inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. (Målet är identiskt med det nationella målet) 7. Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga offentligt dokumenterade och värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. (Målet är identiskt med det nationella målet) I Sunne kommun skall skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. I de delar som bebyggs omvandlas skogsmark till bebyggt område. Området hyser en rik lövskog i dagsläget. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 24 (30)

Bedömd konsekvens Påverkan blir betydande lokalt men inte kommunalt eller regionalt. Området ligger i ett lövskogstätt område utmed Frykens östra strand (se figur på kluster med lövskogar). God bebyggd miljö Nationella delmål Planeringsunderlag (2010) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010) Buller (2010) Uttag av naturgrus (2010) Avfall (2005 2015) Energianvändning m.m. i byggnader (2020/2050) God inomhusmiljö (2010/2015/2020) Regionalt delmål Planeringsunderlag Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas, hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnyelsebara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Uttag av naturgrus Uttaget av naturgrus ska 2010 vara högst 300 000 ton. (Regionaliserat mål) Minskning av avfallsmängder - resurser tas tillvara Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Energianvändning m m i byggnader Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Byggnaders påverkan på hälsan År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 25 (30)

samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft och att, radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. Lokalt delmål Påverkan Bedömd konsekvens I Sunne kommun skall stad och tätort och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ny mark tas i anspråk för bebyggelse. Påverkan blir att nya byggnader lokaliseras intill redan utpekat och planlagt område. Sett till områdets naturvärden är detta sätt att koncentrera en bebyggelse till ett ställe att föredra jämfört med att exploatera flera små områden med olika utformning och med en ej påverkansbar utformning. Genom att bygga intill ett redan exploaterat område med en utformning som är reglerad fås kontroll på byggnationen. Området kommer att stå i kontrast till omgivande landskap. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 26 (30)

Ett rikt växt- och djurliv Nationella delmål Regionalt delmål Lokalt delmål Påverkan Bedömd konsekvens Hejda förlusten av biologisk mångfald (2010) Minskad andel hotade arter (2015) Hållbart utnyttjande (2007/2010) Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. (Nationellt miljökvalitetsmål) I Sunne kommun skall den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Kommuninvånare skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I det berörda området finns inga av de ansvarsarter som Sunne kommun tar upp. Området hyser dock ett rikt fågelliv. En exploatering oavsett grad påverkar området. Konsekvensen blir att lokalt kommer en del fågelarter att välja närliggande skogsområde i stället. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 27 (30)

Sammanställning av effekter på miljömålen Tabellen nedan visar påverkan på miljömålen av aktiviteter och vad avsaknad av aktivitet. Tabellen är upplagd så att positiv inverkan på miljömålen är markerad med +, negativ påverkan är markerad med och om påverkan är beroende av så många andra faktorer att en värdering är omöjlig är det den markerad med o. Står inget i en kolumn påverkas inte miljömålet av aktiviteten. Miljömål Aktivitet Begränsad klimatpåverkan Exploatering (-) Frisk luft 0 Bara naturlig försurning Giftfri miljö 0 Skyddande ozonskikt 0 Säker strålmiljö 0 Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Transporter till och från området, liksom uppvärmning samt avfall. (-) Ökad mängd trafik till och från området (-) Myllrande våtmarker 0-0 0 Utsläpp från toaletter, lokal ökning kan föreligga Vattenregimen i området förändras samt avlopp från området Levande skogar - Skogsmark förvandlas till exploaterad mark Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö 0 God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 0 +/- Fritidsbebyggelse i attraktiv miljö, redan utpekat område ökar i omfång - Lokalt växt- och djurliv påverkas negativt Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 28 (30)

Sammanställning av konsekvenser Påverkan på Vad som sker idag Konsekvens Konsekvens Nollalternativ Exploatering alternativ Exploatering Riksintresse 7 fastigheter inom området Ökad mängd fastigheter, Området inte lika intressant för rörligt friluftsliv inom området. Ökad mängd fastigheter, området inte lika intressant för rörligt friluftsliv inom området. Eventuell möjlighet till att komma ned till stranden ökar. Strandskydd 100 meter utom bebyggda fastigheter I gällande plan finns ett område nära befintlig bebyggelse utpekad för bryggor etc. Störning på bef. fastighet. Ett område intill befintlig badstrand utpekas för ev. bryggor etc. Tillgänglighet för allmänhet säkerställs med väg etc. Naturmiljö och Biologisk mångfald Normalt skogsbruk. Större delen av området avverkas, påverkan blir stor för djur- och växtliv i och med övergången från rik lövskog till öppen tomtmark. Inom området kommer påverkan vara stor för alla arter, dock inte lokalt då det finns rikligt med löv i områdets närhet. Större delen av området avverkas, påverkan blir stor för djur- och växtliv i och med övergången från rik lövskog till öppen tomtmark. Inom området kommer påverkan vara stor för alla arter, dock inte lokalt då det finns rikligt med löv i områdets närhet. Vatten Enskilda reningsanläggningar inom området. En stor anläggning, oftast bättre rening än många små. En stor anläggning, oftast bättre rening än många små. Rörliga frilufslivet Se riksintresse Landskapsbild Lövområde utmed Fryken, syns knappt från andra sidan sjön Tätbebyggt område utmed Frykens strand, vilket förändrar landskapsbilden när man kommer nära området. Tätbebyggt område utmed Frykens strand, vilket förändrar landskapsbilden när man kommer nära området. Kulturmiljö Ingen påvverkan Lämningar från tidigare markanvändning lämnas, kulturmiljön påvekras inte. Lämningar från tidigare markanvändning lämnas, ett röjningsröse påverkas. Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 29 (30)

Mark Skogsmark Övergår till tomtmark Övergår till tomtmark Trafik Ingen påverkan Ökad mängd trafik inom och till området, lokala utsläpp och buller Ökad mängd trafik inom och till området lokala utsläpp och buller Referenser: Områden av riksintresse för Naturvård Friluftsliv 1988 Länsstyrelsen i Värmland 1988:11 Miljömål för Värmlands län 2005 Länsstyrelsen i Värmland 2005:13 Referenser internet: Länsstyrelsens karttjänst Länsstyerlsen i Värmlands hemsida Eniro s karttjänst Riksantikvarieembetet Skogsstyrelsens hemsida Sveriges miljömålsportal http://www.lansstyrelsen.se http://lanstema.lst.se http://www.lansstyrelsen.se http://www.eniro.se http://www.raa.se http://www.skogsstyrelsen.se/ http://www.miljomal.nu/ Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7295\MKB_Stavik_V100.docx / utskriven: 2009-05-06 30 (30)