KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN. 17 december 2014. Restaurang Kärranäs

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 17 december 2014 Restaurang Kärranäs

Kallelse Föredragningslista 1(2) 2014-12-08 Sammanträde Kommunstyrelsen Plats och tid Restaurang Kärranäs, kl. 11:00 onsdagen den 17 december 2014 Ordförande sekreterare Henrik Sundström Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering 2. Motlon från Reine Johansson (SD) angående ändring av lokal ordningsföreskrift beträffande gatumusik D nr KS 2013/00316 3. Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun Dnr KS 2014/00528 4. Översyn av arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00543 5. Översyn av bolagsordning för Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB Dnr KS 2014/00291 6. Remiss angående överlämnande av allmänna handlingar för förvaring Kompletta handlingar D nr KS 2014/0041 O finns på kommunledningskontoret 7. Utredning gällande förutsättningar för vinteruteserveringar Dnr KS 2014/00519 8. Granskning av internbanken - redovisning av vidtagna och planerade åtgärder Dnr KS 2014/00523 9. Ansökan om bidrag till energieffektivisering av Bokenäs Dragsmarks bygdegård Dnr KS 2014/00524 l O. Fastställande av bilaga A till finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern 2015 Dnr KS 2014/00522

Kallelse Föredragningslista 2(2) 2014-12-08 Föredragningslista Föredragande 11. Förprövning av projekt - en del av samhällsbyggnadsprocessen Dnr KS 2014/00515 12. Överklagande av länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd Dnr KS 2014/00551 13. Genomgång EMAS- extern miljörevision 2014 Dnr KS 2014/00529 14. Revidering av kommunstyrelsens delegatlonsordning med anledning av ny organisation på samhällsbyggnadsområdet Dnr KS 2014/00535 15. Kommunstyrelsens Internkontrollplan 2015 Dnr KS 2014/00539 16. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2015-2017 med internbudget och styrkort Dnr KS 2014/004 70 17. Justering av kommunbidrag 2014 Dnr KS 2013/00028 18. Bestämmelser för jävsutskottet Dnr KS 2014/00542 19. Information från kommundirektören Dnr KS 2014/00003 20. Information från räddningschefen Dnr KS 2014/00005 21. Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrbodal Dnr KS 2014/00006 22. Redovisning av delegationsbeslut Dnr KS 2014/00002 23. Anmälningsärenden Dnr KS 2014/00098 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare.

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-17 1(6) D nr KS 20 14/00515 Handläggare Avdelningschef Leif Börjesson Telefon 0522-69 60 l O leif.borjesson@uddevalla.se Förprövning av projekt - en del av samhällsbyggnadsprocessen Sammanfattning För närvarande pågår olika arbeten får att tydliggöra och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen inom Uddevalla kommun. En del av arbetet behandlas inom Korpenprojektet, en annan del genom att tydliggöra kommunens samhällsbyggnadsstrategi och ta fram kriterier får bedömning av initiativ och projekt inom samhällsplanering, beslutshantering osv. Förfrågningar om ny bebyggelse som fårutsätter ny eller ändrad detaljplan, oavsett om det är kommunägd eller privatägd mark, skall beredas. Denna beredning kallas fårprövning och genomfårs av en beredningsgrupp med representanter från kommunens berörda förvaltningar. Vid fårprövning prövas inkomna ideer/fårslag mot på fårhand uppställda kriterier får att ett projekt skall bli belyst ur så många aspekter som möjligt. Behovet av bostäder och mark får verksamheter, ställs mot kommunens övriga målsättningar och bedöms utifrån ett ekonomiskt och genomfårandemässigt perspektiv. Projektets lämplighet och konsekvenser får t ex trafik, transportarbete, offentlig service osv prövas också. Förprövningen dokumenteras och resulterar i en rekommendation som ligger som underlag får en politisk bedömning av projektets lämplighet. Ett viktigt skäl får en systematisk fårprövningsprocess är att på ett tidigt stadium får en uppfattning om ekonomiska konsekvenser kommunen. Kommunstyrelsen har följande ansvarsområden som berör samhällsplanering l. översiktlig planering av användning av mark och vatten, 2. kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, 3. verksamhetsplanen får samhällsbyggnad, 4. vatten och avloppsverksamheten 5. bostadsförsörjning, 6. övergripande transportinfrastruktur, 7. kollektivtrafik 8. Lokalförsörjningsplan Kommunstyrelsen bör därfår vara beslutsinstans får frågeställningar som påverkar kommunen i ett vidare perspektiv och som har ekonomiska konsekvenser får den kommunala ekonomin. Exempel på sådana områden som efter beredning "förprövning"

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-17 2(6) Dnr KS 2014/00515 av kommunövergripande tjänstemannagrupp kräver politiska beslut i kommunstyrelsen är: Planbesked Markanvisning Projekt av principiell eller ekonomisk betydelse i övrigt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2014-11-17 Förslag till beslut Översiktplaneringsutskottet beslutar föreslå Kommunstyrelsen besluta att frågor som avser planbesked, markanvisning och andra större exploateringsinitiativ skall beredas enligt fastställd rutin med tydliga och transparenta kriterier och att kriterier för denna rutin skall fastställas av kommunstyrelsen samt att kommunstyrelsen är den beslutsinstans som skall fatta beslut om planbesked, markanvisning och hantering av andra större exploateringsinitiativ Ärendebeskrivning Bakgrund För närvarande pågår olika arbeten för att tydliggöra och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen inom Uddevalla kommun. En del av arbetet behandlas inom Korpenprojektet, en annan del genom att tydliggöra kommunens samhällsbyggnadsstrategi och ta fram kriterier för bedömning av initiativ och projekt inom samhällsplanering, beslutshantering osv. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut i december 2013 har tjänstemannaberedning för översiktsplaneringen flyttats från miljö och stadsbyggnad till kommunledningskontoret samt att organisering av strategiska samhällsbyggnadsfrågor skett genom att för ändamålet bilda en särskild avdelning inom kommunledningskontoret Arbetet fortskrider genom att ett kommunöver1,>ripande arbete påbö1jats genom att samtliga berörda förvaltningar och Uddevalla vatten AB sökt definiera en genomförandeplan (exploateringsprojekt) som följd av samhällsbyggnadsstrategin. Kommunstyrelsen har således tydliggjort ett arbetssätt och skapat resurser inom tjänstemannaorganisationen för att bereda frågor inom styrelsens verksamhetsansvar enligt reglementet. Arbetet på tjänstemannasidan sker inte isolerat på kommunledningskontoret, istället finns ett tydligt arbetssätt där samtliga berörda förvaltningar i sina olika roller söker finna effektiva och gemensamma lösningar. Som

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-17 3(6) Dnr KS 2014/00515 exempel på ett förvaltningsövergripande arbete kan nämnas "Mellan broarna" (Tekniska kontoret är projektägare) och den områdesplanering som nu påbörjas för området väster om centrum i Uddevalla (Kommunledningskontoret är projektägare). Kommunstyrelsens ansvarsområden Kommunstyrelsen har följande ansvarsområden som berör samhällsplanering l. översiktlig planering av användning av mark och vatten, 2. kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, 3. verksamhetsplanen för samhällsbyggnad, 4. vatten och avloppsverksamheten 5. bostadsförsörjning, 6. övergripande transportinfrastruktur, 7. kollektivtrafik 8. Lokalförsörjningsplan Kommunstyrelen bereder dessutom (samtliga) kommunens ärenden avseende bl a investeringar, ekonomi och budgetramar. Beslut fattas därefter av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens roll inom samhällsplanering kan ses som ansvarig för strategiska dokument och att samhällsbyggnadsprojekt ges en allsidig belysning (inför detaljplanering, markanvisning och exploatering). Kommunfullmäktige beslutar om samhällsbyggnadsstrategi och genomförandeplan samt kommunens budget och verksamhetsplan som utgör ramar och beställning av verksamhet till nämnderna Förslag till hantering inkomna ideer eller förslag inom planering och exploatering Samhällsbyggnadsprocessen omfattar en kedja av händelser från ide till fårdig byggnad/bostad. Förenklat kan processen delas in i tre delar: plan-, bygg- och förvaltningsskede. l planskedet avgörs vad som får byggas och på vilken mark. Redskapen är bl a översiktsplan och detaljplan. När någon (privatperson, privat exploatör eller kommunal förvaltning) har en exploateringside eller bebyggelseide och vill förändra eller bygga något nytt krävs som regel ett ställningstagande från kommunen. Det finns olika fall som idag leder till olika formell hantering inom kommunen Stöds frågan av en gällande detaljplan fattar kommunen (MSN eller delegat) beslut om bygglov När privat exploatör lämnar förslag som rör privat mark och som kräver en ny eller förändrad detaljplan lämnar kommunen (MSN) planbesked senast inom 4

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-17 4(6) Dnr KS 2014/00515 månader. I beslutet kan MSN begära att ett planprogram redovisas innan beslut tas om att fullfc:ilja detaljplanearbetet När kommunal exploatör (TN) lämnar forslag som rör kommunal mark och kräver en ny eller fårändrad detaljplan lämnar kommunen (MSN) planbesked. När privat exploatör lämnar forslag som rör kommunal mark och kräver en ny eller forändrad detaljplan kan kommunen (TN) besluta om markanvisning (särskild policy finns for detta l)). Det finns for närvarande inga fastställda kriterier for hur frågeställningarna avseende planbesked transparent skall utvärderas. l) En markanvisning innebär att en intressent får rätt att under en begränsad tidsperiod samarbeta med kommunen for att bebygga eller utveckla ett projekt inom ett visst markområde som kommunen äger. En markanvisning kan formaliseras på två sätt. Här nedan benämns dessa erbjudanden fåravtal och markanvisningsavtal En markanvisning tidsbegränsas beroende av om detaljplan är upprättad eller ska upprättas. En markanvisning ges på den mark som kommunen äger. I det fall marken ägs privat tecknas istället ett exploateringsavtal som reglerar villkoren for exploateringen. Förslag om forprövning Förfrågningar om ny bebyggelse som forutsätter ny eller ändrad detaljplan, oavsett om det är kommunägd eller privatägd mark, skall beredas. Ä ven ärenden rörande exploatering av kommunal mark bör således beredas ur ett brett perspektiv. Denna beredning kallas forprövning och genomfors av en beredningsgrupp med representanter från kommunens berörda förvaltningar. Vid forprövning prövas inkomna ideer (jfr ovan) mot på forhand uppställda kriterier får att ett projekt skall bli belyst ur så många aspekter som möjligt. Behovet av bostäder och mark for verksamheter, ställs mot kommunens övriga målsättningar och bedöms utifrån ett ekonomiskt och genomförandemässigt perspekli v. Projektets lämplighet och konsekvenser for t ex trafik, transportarbete, offentlig service osv prövas också. Förprövningen dokumenteras och resulterar i en rekommendation som ligger som underlag for en politisk bedömning av projektets lämplighet. Ett viktigt skäl for en systematisk forprövningsprocess är att på ett tidigt stadium får en uppfattning om ekonomiska konsekvenser kommunen. En rekommendation kan vara positiv eller negativ. En negativ rekommendation kan dock innehålla forslag om fortsatt utredning/fårstudie eller forslag om att prövning kan ske på nytt vid senare tillfåll e. En positiv rekommendation innebär inte att detaljplanearbetet inte senare kan avbrytas eller att ett genomfårande av en plan kan få vänta med hänvisning till de prioriteringar som gjorts i samhällsbyggnadsstrategin. Kommunens samhällsbyggnadsstrategi beskriver hur bebyggelseutveckling bör ske i en viss ordning och med en viss strategi för olika områden osv.

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(6) 2014-11-17 Dnr KS 2014/00515 Den politiska prövningen av nya ideer/frågeställningar enligt ovan är kommunstyrelsens ansvar (jfr reglemente får styrelsens ansvar). Beslutsnivån bör vara kommunstyrelsen då interna och externa projekt skall bedömas efter samma kriterier och då överväganden behöver göras från kommunövergripande perspektiv för både ekonomi och övriga verksamheter. Kommunstyrelsen kan ev delegera uppgiften på lämpligt sätt inom kommunstyrelsen. Ett positivt besked efter förprövning kan bli startpunkt för en detaljplaneprocess. Denna hanteras av Samhällsbyggnadsnämnden som fattar beslut om antagande av detaljplan i de fall detaljplanen inte är av principiell betydelse eller har ekonomisk påverkan för kommunen. I de fallen fattas beslut av kommunfullmäktige. Tjänstemän KS SBN (eller KF om ek. påverkan för kommunen) PLANSKEDE Program Programsamråd BYGGSKEDE Förstudier Projektering FÖRVALTNING5-5KEDE Drift Utförande Normalt skall ekonomisk eller andra principiella frågeställningar klarats ut i förprövning och om inga större fårändringar skett i detaljplanearbetet kan SBN fastställa detaljplanen. I annat fall fattas beslutet av kommunfullmäktige. Följande frågeställningar/områden bör av ovanstående skäl beslutas av kommunstyrelsen. Planbesked Markanvisning Projekt av principiell eller ekonomisk betydelse i övrigt Detaljplaneprocessen/exploateringsprocessen Detaljplaneprocessen omfattar många delar men startar först sedan planbesked fattats av kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige fattar beslut inom ramen för samhällsbyggnadsstrategin inom vilken tidsram projekt skall genomföras. Detta fastställs i en sk. genomförandeplan. Kommunens möjligheter till styrning av tidplanen finns huvudsakligen för kommunens egna projekt. Då privata intressenter har en fastställd detaljplan beslutar intressenten själv när planen skall förvekligas. Den kommunala styrningen kan i dessa fall ske vid beslut om plan beskedet. Projekt som

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-11-17 6(6) Dnr KS 2014/00515 prioriteras till genomforandeplanens närmaste treårsperiod innebär också ett uppdrag till samhällbyggnadsnämnden och Uddevalla Vatten AB att tillsammans med exploatören och andra berörda parter gå vidare i processen mot byggnation. Denna senare del av samhällsbyggnadsprocessen utreds inom ett av Korpenprojekten for att skapa en effektiv och rättsäker process fram till fårdig byggnad. Peter Larsson Kommundirektör Leif Börjesson Avdelningschef Expediera till

Tjänsteskrivelse 2014-12-04 1(1) Dnr KS 2014/00551 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 markus.hurtig@uddevalla.se Överklagande av länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd Sammanfattning Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade 2014-12-01 om utökat strandsskydd i Uddevalla kommun. Kommunen har i tidigare remissomgångar motsatt sig länsstyrelsens förslag på flera punkter. Kommunen har bl.a. framfört att beslutsunderlagen är alltför generella och saknar tydliga motiveringar. I detta avseende anser kommunen att länsstyrelsen inte följt varken lagstiftarens intentioner eller de handläggningsinstruktioner myndigheten haft att rätta sig efter. Kommunen har också begärt minskat strandsskydd på några specifika områden i kommunen, främst där det pågår planarbete, eller där det utpekade utvecklingsområden i översiktsplan. Kommunens bedömning är att länsstyrelsen, i sitt beslut, i liten grad tagit hänsyn till kommunens synpunkter Utveckling av bostäder och anläggningar i attraktiva kustnära lägen är en mycket viktig faktor för kommunens utveckling. Det är därför av stor vikt att det inte införs oproportionerligt långtgående restriktioner som hindrar kommunens utveckling. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-12-04. Länsstyrelsens beslut 2014-12-0 l, sid 1-21. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överklaga Länsstyrelsens i Västra Götaland beslut 2014-12-01 om utvidgat strandsskydd i Uddevalla kommun. Henrik Sundström (M) Kommunstyrelsens ordförande

BESLUT 2014-12-0 l Diarienummer 511-864-2013 Sida l (21) LÄNSSTYRELSEN VASTRA GÖTALANDS LÄN Naturvårdsenheten Linnea Bertilsson Naturvårdshandläggare Enligt sändlista Förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun Innehåll Beslut om utvidgat strandskydd enligt 7 kap. 14 miljöbalken Ärendets handläggning Inkomna yttranden Skälen för beslut Upplysningar Kungörelse Hur man överklagar Bilagor Bilaga l. Beslutskartor Bilaga 2. Sammanställning av remissvar Bilaga 3. Sändlista Bilaga 4. Besvärshänvisning, blankett 04 Postadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: 010-22 44 000 (växel) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotalan_c! E-post: natur,y(!plfggpjaland@lansstyrelsen.se

LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs LÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 2(22) Beslut Länsstyrelsen förordnar att de sjöar som anges nedan omfattas av utvidgat strandskydd. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill det angivna avståndet från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, detta gäller även från strandlinjen för öar. 300 m strandskyddsområde Kuststräckan 200 m strandskyddsområde Abborresjön Abborrevattnet Bergsjön B jursjön Björkevattnet Blyvattnet Bu vattnet Syrevattnet (O om Hogstorp) Djup L Djup St Essvikevatten Furuvattnet Fälle Dammsjö Grinnerödssjön Holmevattnet L Holmevattnet St Häljerödsjön Bästesjön Iglevattnet Kolbengtserödsjön Krakevattnet V Krakevattnet Ö Kärrevattnet Köperödssjön L Köperödssjön St Långevattnet (Brecifjället) Långevattnet (Herrestadsjjället) Lövvikevatten Metsjö Mållsj ön Mörkevattnet St Onnevattnet Prästevattnet L Prästevalinet St Pölevattnet Rinnevattnet Skarsjön L Skarsjön St Skimlingen Slavattnet (0 om Hogstorp) Smedvattnet Stenkällevattnet L Stenkällevattnet St Store-V äktar Svartvattnet (Herrestadsj}ället) Tokevattnet St Trästickeln N e. Trästickeln Öv. Vrångevattnet Örevattnet St. Örevattnet (0 om L Holmevattnet) Strandskyddsområde l 00 m Förslaget medför att strandskyddsområden som idag är utvidgade vid övriga sjöar och vattendrag i kommunen minskar till l 00 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Detta gäller nedanstående namngivna sjöar, samt ett flertal mindre icke namngivna vattendrag. Abbon evattnet (Stora och Lilla) Alekärrsvattnet (Stora och Lilla) Anneröd vatten Bergs vatten Betvattnet Bukullssjöarna Bu vattnet B yrevattnet (på gränsen mot Munkedal) Bårholken Bäcken (mellan Trosserödvattnet och Vassbo~jön) Bäveån (mellan Lane-ryr och bron vid Björbäck) Funneshultssjön Furuvattnet Galten (Stora och Lilla) Grind Gullvattnet Gunneröd vatten Gäddevattnet Havkällan Hjortesölan Bogsjön I-lundegäddevattnet Hällesvattnet (Stora och Lilla) Iglevattnet (Stora och Lilla) lngärdsvattnet Ivarsbosjön Järnklevevattnet Klaren

LÄNSSTYRELSEN Diarienummer VÄSTRA GÖTAJ,ANDS LAN 2014-12-01 511-864-2013 Sida 3(21) Kode~jö Limsjön Stockebosjön Kopparkitteln Långagna Slupendalssjön Krakevattnet Långevattnet (Som stussvattnet (Stora K yrkesjön Trestycke vatten) och lilla) Källebergsvattnet Mjövattnet Stuteröven (Stora och Lilla) Mollöga Svartevattnet (Som Källesjö Märlensvattnet Stora Skar.1jön) Källevattnet Mörken Timmerskiten Käpp Möttevattnet ljärnhultssjön Kärrevaltens huvud Onnevattnet Torvan Kärrevassesjön Piltorpsvatten T orsvattnet Kölnevattnet (Stora) Restevattnet Trosserödvattnet Lejern Risån Tvitjuvan Liaresjön Rundtjärnen Tvättsjö Lidvattnet Runnevattnet Ulevattnet Lilla Grågåsvattne Skiljetjärnen Viekaretjärnen Lilla Kölnevattnet Slavattnet (vid Alevattnet Lilla Tokevattnet Kölnevattnet) Örevattnet (N om Lilla Örevattnet Snarvattnet Hjortesölan) Områden där strandskyddet upphävts i samband med detaljplan eller som saknar strandskydd på grund av att området var planlagt 1975 (och där planen fortfarande gäller), berörs ej av beslutet Om sådana detaljplaner upphävs eller ersätts så inträder utvidgat strandskydd enligt avståndsangivelse i detta beslut. Sådana områden redovisas särskilt som "anpassad gräns" på bifogade kartor, bilaga 1.1-1.69. I vissa områden har anpassning av strandskyddsgränsen gjorts, med hänsyn till vägar, befintlig bebyggelse, speciellt höga naturvärden och dylikt Dessa områden redovisas särskilt som "anpassad gräns" på bifogade kartor, bilaga 1.1-1.69. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap 14 miljöbalken (1998:808). Beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Under förutsättning att beslutet vinner laga kraft upphäver Länsstyrelsen sitt beslut!999-06-18 om strandskyddsområden i Uddevalla kommun, i de delar det gäller utvidgat strandskydd. Ärendets handläggning Den l juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft. Efter den 3 l december 2014 gäller utvidgat strandskydd endast inom områden som har beslutats med stöd av den nya lagstiftningen, 7 kap 14 miljöbalken. Avsikten är enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen att Länsstyrelsen ska se över områden med utvidgat strandskydd. Berörda myndigheter har, med stöd av 25-26 förordningen (1998: 1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm, givits möjlighet att yttra sig över

LÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTAl.ANDS LXN 2014-12-0 l Diarienummer 511-864-2013 Sida 4(21) forslaget till beslut. Markägare och innehavare av särskild rätt till marken har, genom kungörelsedelgivning i Post- och Inrikes Tidningar, Göteborgs Posten, Bohusläningen, Strömstadstidningen och Lysekilsposten under v 5 2014, enli1,>t 24 i samma förordning som ovan, givits möjlighet att yttra sig över forslaget till beslut. Inkomna yttranden Nedan följer en sammanfattning av yttranden som inkommit över förslaget till utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun. En sammanställning av alla yttranden och Länsstyrelsens eventuella kommentarer till dessa finns samlade i bilaga 2. Yttrandena i sin helhet finns i detta ärendes akt. Uddevalla kommun yrkar att nu gällande omfattning av strandskyddet för kuststräckan ska bibehållas då dess utsträckning är tillräckligt för att säkerställa strandskyddets syften. Länsstyrelsens beslutsunderlag är alltför generellt och har inte tagit hänsyn tilllokala forhållanden och inte heller har en kvalitativ bedömning av områden gjorts. Kommunen anser att Länsstyrelsen istället borde ha utgått ifrån dagens strandskyddsgräns, och föreslagit anpassningar utifrån denna så att den totala omfattningen av strandskyddet i stora drag bibehålls. Vidare yrkar kommunen att strandskyddet anpassas efter pågående planarbeten, att nuvarande strandskydd, som går i vägkant i områdena Rotviksbro, Svälte och Högåskärr bör ligga kvar samt att övergångsbestämmelser för bygglov och förhandsbesked skapas. Lantmäterimyndigheten i Uddevalla påpekar att i de fall strandskyddsgränsen ska talja fastighetsgräns är det den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande för tolkningen av strandskyddsgränsen, i de fall gränsen är felaktigt inlagd. Det bör skapas rutiner for detta mellan Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten. Man anser också att övergångsregler är viktigt. Fortifikationsverket anför att strandskyddets syfte att bevara allmänhetens tillgång till stränder ofta är satt ur spel på försvarsfastigheter. Bohusläns museum upplever att det saknas ett kulturmiljöperspektiv i genomgången av områden där strandskyddet föreslås utökas. I många fall finns en nära koppling mellan kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Företagarna Västra Götaland, Bohusläns skärgårdsråd och Uddevalla näringsliv anför att forslaget om utvidgat strandskydd är hämmande för utvecklingen. Kustrelaterade verksamheter och besöksnäring måste få utvecklas. LRF, Företagarna Västra Götaland och Uddevalla näringsliv anser att l 00 m strandskydd i de allra flesta fall är fullt tillräckligt for att säkra strandskyddets syften.

LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs LÄN 2014-12-01 Diarienmnmer 511-864-2013 Sida 5(21) Flera markägare påpekar att det är viktigt att hänsyn tas tilllokala förhållanden, att Länsstyrelsens skrivningar är alltför generella och att även markområden utan höga värden blir strandskyddade. En generell utvidgning till 300 m behövs inte för att säkra strandskyddets syften. Flera markägare samt intresseföreningar motsätter sig utvidgning av strandskyddet eftersom de tycker att ingreppet i äganderätten är för stort. Ingen ersättning utgår till markägare som får strandskydd på sin mark, och flera markägare upplever då att marken "exproprieras" av staten. Vidare uttrycks oro för att strandskyddet ska "lägga en död hand" över samhällena. Hamnområden, bostäder och turistiska verksamheter mm måste få möjlighet att utvecklas. LRF och flera markägare menar att strandskydd krånglar till eller till och med omöjliggör brukandel av marken. Även om det finns undantag för dem som bedriver jordbruk som näringsverksamhet, så omfattas inte alla av dessa undantag. Att markerna hålls öppna genom djurhållning och jordbruk är en förutsättning för att markerna ska upplevas som attraktiva för allmänheten och för att vissa växter och djur ska kunna leva där. Kritik har även framförts mot att utvidgningen av strandskyddet är för generell, och även tar med områden som saknar höga naturvärden såsom jordbruksmark och mark som används för skogsbruk. Ä ven hamnområden, parkeringsplatser, bryggor och befintliga bostadstomter omfattas av strandskydd. Flera markägare och organisationer ifrågasätter även samrådsprocessen och anser att infonnationen kring remissen har varit för dålig. Personlig kontakt borde ha tagits med markägare som berörs. Strandskyddarna anser att det är viktigt att det utvidgade strandskyddet får vara intakt utmed kusten, och att det är positivt att strandskyddet bibehålls och utvidgas kring tätorterna. Strandskyddet bör utvidgas i vissa områden som saknar skydd idag. Uddevalla naturskyddstorening anser att det utökade strandskyddet gynnar och stärker friluftslivet, turismen samt de gröna näringarna, och ser ingen risk att möjligheten till att bedriva jord- och skogsbmk inom strandskyddade områden kommer försämras. Det har även kommit in yttranden från privatpersoner som anser att Länsstyrelsens torslag är bra, och att det är viktigt att långsiktigt värna strandområden för allmänheten och för djur och växter. Skälen för Länsstyrelsens beslut Bestämmelser Strandskydd omfattar normalt land- och vattenområden intill l 00 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs

J"ÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014-!2-0! Diarienummer 5!!-864-20!3 Sida 6(2!) för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbmt även om det överklagas (7 kap 14 MB). Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap 13 miljöbalken J. Allmänna överväganden i fråga om utvidgat strandskydd Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen innebär de nya bestämmelserna i miljöbalken en skärpning av kravet för att utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Avsikten är att det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat strandskydd. Ett beslut om utvidgat strandskydd behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Enligt propositionen kan beslutet om utvidgat strandskyddsområde komma att avse: l. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel naturreservat, som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. Riksintresseområden enligt 3 kap 6 andra stycket och 4 kap 2-8, som är relevanta för strandskyddet, 3. Kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. Grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. Välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. Tätortsnära strövområden, eller 7. Ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Ett av strandskyddets syften är att säkra strandområden så att de förblir tillgängliga för alla enligt de grunder som gäller för allemansrätten. Skyddet baseras på uppfattningen att stränderna är en av de mest värdefulla tillgångarna för friluftslivet i dess olika former. Detta är av nationellt och regionalt långsiktig karaktär. Strandskyddet ska möjliggöra för människor att nu och i framtiden fritt kunna ströva utmed stränderna, att vistas där, att bada eller att bara njuta av den naturupplevelse som mötet med vattnet ger, antingen det gäller havet, insjön eller något vattendrag. Strandskyddet utgör dessutom en väsentlig del av säkerstållandet av riksintressen för naturvård, friluftsliv och fiske enligt 3 kap miljöbalken. l översynen har Länsstyrelsen identifierat de strandområden som har särskilt höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet kring sjöar. Dessa områden bör omfattas av ett utvidgat strandskydd för att förhindra att de

LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs LÄN 2014-12-0 l Diarienummer 511-864-2013 Sida 7(21) exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. Tillkommande exploatering, även om den sker utanför hundrameterszonen, riskerar att bland annat skada ett områdes orördhet och upplevelsevärden eller dess biologiska värden och därmed dess värden för friluftslivet och växt- och djurlivet. Områdesskydd som naturreservat, kulturreservat, Natura 2000-områden, nationalparker, djur- och växtskyddsområden, naturminnen och landskapsbildsskydd är tydliga indikationer på områden med stor betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att dessa områden har så höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet att ett utvidgat strandskydd krävs för att säkerställa syftena. Enligt Länsstyrelsens mening är områden som har pekats ut som riksintressen för naturvård eller friluftsliv eller omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap på grund av höga natur- och rekreationsvärden värdefulla for strandskyddets syften. I Länsstyrelsens underlagsmaterial för beslutet ingår också olika inventeringar och klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla odlingslandskap. Vad gäller de sjöar som har strandområden som omfattas av ovanstående inventeringar har Länsstyrelsen gjort en bedömning från fall till fall av dessa naturvärdens omfattning och betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer att områden med höga upplevelsevärden är viktiga att bevara for allmänheten eftersom det finns ett behov av tillgängliga strandnära sådana nu och i fi amtiden. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontor har gjort flera utredningar om hur man kan mäta kvaliteter i fri lufts- och rekreationsområden. Det vanligaste önskemålet med att vistas i naturen är att uppleva lugn och ro. Områdena ska gärna ha god tillgänglighet, vara stora, tysta och erbjuda variation och omväxling. För att uppleva värden som exempelvis orördhet och skogskänsla krävs att avståndet till störande exploateringar är mellan 200 och 300 meter. Länsstyrelsen bedömer därför att det är viktigt att vid sjöar som har dokumenterade värden utvidga strandskyddet i syfte att säkerställa upplevelsevärden för allmänheten och friluftslivet. På så sätt kan större sammanhängande strandnära strövområden eller områden med andra höga upplevelsevärden bevaras för framtiden utan påverkan fi ån närliggande bebyggelse. I närheten av tätorter eller områden med sammanhållen bebyggelse är trycket att utnyttja kvarvarande obebyggda områden särskilt stort om de ligger strandnära. Här är också efterfrågan på tätortsnära rekreationsområden hög, eftersom det bor många människor på samma plats. Strandnära obebyggda områden i dessa lägen har därmed ett särskilt stort värde utifrån strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer därför att

LÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs LÄN 2014-12-0 l Diarienmnmcr 511-864-2013 Sida 8(21) det vid sjöar med dokumenterade värden är av särskild vikt att det finns utvidgade strandskyddsområden intill och mellan tätorter och sammanhållen bebyggelse. Särskilt viktigt är detta i anslutning till kusten och insjöar som utgör populära turistmål. För såväl djurlivet som allmänhetens rekreationsupplevelser kan det även finnas stora värden i större områden med ett antal sjöar och/eller sjösystem som ligger tätt och där det finns möjlighet att röra sig fritt mellan sjöarna. Ett sådant område är Herrestadsfjället, en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda. Området har en imponerande landskapsbild, med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar. Området används populärt f6r vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt f6r kanoting, och Bohusleden går genom området. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse för triluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgör även naturreservat. Ytterligare några mindre områden utgör naturreservat respektive landskapsbildsskyddsområde. Det är av stor vikt att områdets naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Många av de värden som beskrivs ovan handlar om vikten av att bevara större sammanhängande områden tillgängliga för såväl allmänheten som växt- och djurlivet nu och i framtiden. Såväl upplevelsevärdena som värdena av oexploaterade områden för växt- och djurlivet skadas om områdena fragmenteras. Länsstyrelsen ser därför sammantaget starka skäl till att besluta om utvidgade strandskyddsområden som har en betydande storlek och inte delas upp i mindre områden eftersom de då tappar i värde. Kring vissa sjöar är stränderna bitvis så flacka att marken där under delar av året ligger under vatten och tillgängligheten för allmänheten därför är tidvis begränsad. Exploatering utanf6r hundrameterszonen skulle här ytterligare begränsa allmänhetens tillgång till strandområdet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd i dessa områden är nödvändigt för att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdena. Utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur i områden som tidigare varit oexploaterade ger också upphov till övergödande utsläpp. Ny exploatering som placeras nära vattnet medf6r en framtida risk för ökade näringshalter i våra sjöar till följd av mindre självrening jämfört med ny exploatering som placeras längre från vattnet. Ökade utsläpp av övergödande ämnen är ett hot mot vattenkvaliteten i ekologiskt känsliga områden samt mot de arter som gynnas, eller till och med är beroende, av näringsfattiga förhållanden. Ett utvidgat strandskydd motverkar ökade utsläpp, och är nödvändigt för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet i sådana områden. Strandskyddets utformning De idag gällande strandskyddsgränserna i Uddevalla kommun härstammar till stor del från 1975. I Länsstyrelsens beslut från 1999-06-18 genomfördes

I~ÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 9(21) vissa ändringar av den ursprungliga gränsen, där gränsen bland annat bättre anpassades till befintliga bebyggelsegrupper med mera. Strandskyddsgränserna utgörs idag av beslutsgränser på kartor som har ritats in i relativt liten skala. Detta innebär att dagens strandskyddsgränser inte alltid är utformade så att de fullt ut svarar mot syftet med en anpassad gräns. De i kartan fastlagda beslutsgränserna innebär även att gränserna inte förändras om strandlinjen förskjuts. Det föreliggande förslaget innebär istället att strandskyddsgränsen anges på ett fast avstånd, l 00, 200 eller 300 m, från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Resultatet blir en mer konsekvent strandskyddsgräns, som slår vakt om viktiga passager, och som är bättre överensstämmande med strandskyddets utformning i övriga delar av länet och landet. De flesta av de anpassningar som gjorts tidigare, vad gäller bebyggelse, vägar med mera, finns dock kvar även om de har gjmts mer detaljerade. Där sådana anpassningar gjorts gäller redovisning i bilagda kartor, bilaga 1.1-1.69 som anpassad gräns. Strandskyddets omfattning Strandskyddsområdet rar utvidgas så mycket som är nödvändigt för att säkerställa syftena med strandskyddet, dock högst till 300 meter från strandlinjen. I de flesta särskilt värdefulla strandområden bedömer Länsstyrelsen att ett utvidgat skydd om 200 meter är tillräckligt för att säkerställa skyddets syften. Utvidgat strandskydd om 300m bör dock kunna ges till stora sjöar, sjöar nära tätorter samt sjöar med andra synnerligen höga värden för växt- och djurliv och/eller friluftsliv. I vattenområdet är de biologiska värdena generellt som högst i områden som ligger grundare än 6 meters djup. Vad gäller exploateringstryck så har Länsstyrelsen de senaste åren sett ett ökande intresse för olika typer av exploateringar i/på vattnet. Den typen av exploateringar skulle hindra allmänheten från att fårdas fritt i/på vattnet, och även påverka strandområdenas upplevelsevärden negativt. Länsstyrelsen anser därför att strandområden med ett utvidgat strandskydd på land ska följas av ett utvidgat skydd även ut i vattnet. I vissa fall anser Länsstyrelsen att det är motiverat att anpassa strandskyddsgränsen efter befintliga bebyggelsegrupper och större vägar och järnvägar som är svåra att passera. Områden som omfattas av tät bebyggelse, samt områden som skärs av från strandområdet av stora och trafikerade vägar och järnvägar har ofta ett begränsat värde för strandskyddets syften, och bör därför inte omfattas av det utvidgade strandskyddet. I vissa fall kan dock ett område utgöra en viktig passage till ett strandområde, även om det redan idag är bebyggt. Därför måste en bedömning av ett områdes värde för strandskyddets syften göras i varje enskilt fall.

I"ÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs L,\N 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 10(21) Strandlinjen Strandskydd räknas från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I illustrationskartorna som bifogas beslutet används fastighetskartans mi-skikt från den 21 oktober 20 l O som strandlinje. Miljömål Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål som ska leda vår strävan att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Utvidgningen av strandskyddsområden enligt ovanstående förslag berör miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", som bland annat innebär att sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser och friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt, samt "Ett rikt växt- och djurliv", som bland annat innebär att arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Ä ven målet "Hav i balans samt levande kust och skärgård" berörs. För att uppnå dessa mål är det många gånger angeläget att begränsa exploatering i närheten av sjöar, vattendrag och hav. Det kan även vara nödvändigt for att inte bryta mot en miljökvalitetsnorm eller för att motverka att vattnet inte uppnår god ekologisk status. Motiv för utvidgning Kuststräckan (bilaga 1.1-1.4, 1.7-1.9, 1.12-1.18, 1.21-1.28, 1.31-1.46, 1.48-1.50, 1.56-1.58, 1.64 och 1.65) Värdebeskrivning Bohusläns kust utgörs av ett naturskönt skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig, innerskärgård. Området har goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting, fiske och andra typer av rörligt friluftsliv. Det finns även gott om anordningar för friluftsverksamhet, såsom vandrarhem, campingplatser, båtuthyrning, naturhamnar och marinor. Området är ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet, och drar till sig en ökande mängd turister, fritidsboende och andra besökare. Området utgör ett betydande mål även för intemationell turism. Exploateringstrycket är mycket hårt i området. Bohuskusten klassas som högexploaterad och enligt statistiska centralbyrån har det strandnära byggandet vid Bohuskusten ökat under de senaste åren. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att allmänhetens tillgänglighet har begränsats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Såväl växt- och djurliv som upplevelsevärden och övriga värden för besöksnäringen hotas av den ökande exploateringen och privatiseringen av strandområden. Ytterligare hot är utsläpp som försämrar vattenkvaliteten och slitage på bottnar och stränder från båtar och bryggor.

LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTAI,ANDS LÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 11(21) Landskapet är särpräglat och naturmiljön inrymmer en stor variation. Längs kuststräckan finns vidsträckta grundområden som är biologiskt högproduktiva och utgör uppväxtområden för många kommersiellt viktiga fiskarter. Havsstrandängar, våtmarkskomplex och skär är viktiga miljöer för ragellivet, och området rymmer mycket höga ornitologiska värden. Här finns även knubbsäl. Stora sammanhängande lövskogsområden finns också, och utgör habitat för många rödlistade växter och djur. Hela kuststräckan, med undantag för tätorten Uddevalla, är utpekad som högexploaterad kustzon och omfattas av särskilda geografiska bestämmelser enligt 4 kap 4 miljö balken, där ffitidsbebyggelse endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, i syfte att värna de höga natur- och kulturvärden som finns i området. Stora delar av kuststräckan är utpekade som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, bland annat områdena kring Gullmarn och Strömmarna. Ett flertal områden är också avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, fågel- och sälskyddsområden och Natura 2000-områden. Strandområdena vid kusten i Uddevalla kommun har en hög exploateringsgrad. Enligt rapporten Exploatering i kustzonen 2013, Rapportserie nr 2/2014 (Länsstyrelserna) har kommunen en exploateringsgrad på 46 % inom l 00 m strandzon och 46 % inom 300 m strandzon. Kustzonen i Uddevalla är omväxlande, med ett unikt skärgårdslandskap samt djupa fjordar. I väster finns det karga klipplandskap som är karakteristiskt för Bohuslän, och den inre skärgården karakteriseras istället av grön lummighet. Enligt Uddevalla kommuns översiktsplan bor flertalet av kommunens invånare idag i tätorterna Ljungskile och Uddevalla. Under 2000-talet har Uddevalla haft en positiv befolkningsutveckling. Exploateringstrycket är högt, framförallt i kustzonen. Länsstyrelsens bedömning Kustzonen hyser unika värden för såväl växt- och djurlivet som för det rörliga friluftslivet. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att allmänhetens tillgång till strandområdena har begränsats och förhållandena för växt- och djurlivet försämrats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Exploateringstrycket är fortsatt mycket högt i hela området, och förväntas öka ytterligare med en ökande turism. Den höga bebyggelsegraden innebär att de flesta av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och är därmed väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden.

LÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS J.ÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 12(21) Många av värdena som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växt- och djurlivet i strandområdet. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att, där så är möjligt, stora sammanhängande områden bevaras och ett maximalt utvidgat strandskydd på 300 m är då motiverat. I områden med tät bebyggelse har strandskyddet ofta förlorat i värde till följd av bebyggelsen. Ett utvidgat strandskydd är sällan motiverat här, och Länsstyrelsen har därfår i sådana områden använt bebyggelsegränsen som avgränsning får strandskyddet. Detsamma gäller får större vägar, som fungerar som en barriär i landskapet och gör det svårt att ta sig fram till vattnet, samt vissa verksamhetsområden. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att exploatering vid kusten, även utanför hundrameterszonen, medfår negativ påverkan på växt- och djurlivet, upplevelsevärdena samt möjligheterna till rörligt frilutlsliv i området. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i kustzonen och bevara de områden som ännu inte har tagits i anspråk får bebyggelse. Sjöar på Herrestadsfjället (bilaga 1.51, 1.59-1.62 och 1.66-1.68) Värdebeskrivning Herrestadsfjället är en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda. Området har en imponerande landskapsbild med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar, och hyser höga värden får såväl frilutlsliv som får växt- och djurliv. Området används populärt får vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt för kanoting. Bohusleden går genom området. De t1esta sjöar i området är näringsfattiga klarvattensjöar. I och kring sjöarna finns en rik fågel fauna. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse får friluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgör även naturreservat. Ytterligare några mindre områden utgör naturreservat respektive landskapsbildsskyddsområde. Det är av stor vikt att områdets naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Sjöar inom området l den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Övre och Nedre Trästickeln, Buvattnet, Långevattnet, Kärrevattnet, Abborresjön, Hästes j ön, Fälle Dammsjö, Vrångevattnet, Metsjö, Ormevattnet, Pölevattnet, Västra Krokevattnet, Mållsjön, Smedvattnet, Stora Örevattnet, Blyvattnet, Svartvattnet, Furuvattnet, Byrevattnet (Ö om Hogstorp), Björkevattnet och Slavattnet (Ö om Hogstorp).

LÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTAI.ANDS LÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 13(21) Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden, har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas mot olika former av exploatering och ingrepp som kan påverka miljön och upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Sjöar inom Brcdfjällct-Väktorområdct (bilaga 1.5, 1.6, 1.9-1.11 och 1.19) Värdebeskrivning Bredfjället-Väktorområdet utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå på gränsen mellan kommunerna Lilla Edet och Uddevalla. Området sträcker sig från Ljungskile till 1-ljärtum i Götaälvdalen. Vegetationen karakteriseras av blåbärsgransko g. I stora delar av området har skogen fått utvecklas ostört, och har en ålder av 100-140 år. Här finns höga värden för fågellivet, med arter som tjäder, orre, pärluggla, sparvuggla, fiskgjuse, järpe, nötkråka och mindre hackspett. Ä ven hasselmus förekommer inom området. I området finns även ett flertal rikkärr med artrik flora, samt ett flertal andra värdefulla områden med odlingslandskap och lövskogspartier. Stora delar av området utgör naturreservat och Natura 2000-område, och området har även pekats ut som riksintresse för både naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet. Området har höga upplevelsevärden, med vacker natur och kulturhistoriskt intressanta miljöer, samt goda möjligheter för rörligt friluftsliv. Sjöar inom området I den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Stora och Lilla Skarsjön, Stora och Lilla Stenkällevattnet, Stora och Lilla Holmevattnet, Långevattnet, Örevattnet (Ö om L Holmevattnet), Abborrevattnet, Skimlingen, Stora och Lilla Prästevattnet, Iglevattnet (V om L Prästevattnet), Stora Mörkevattnet, Store-Väktor, Rinnevattnet och Grinnerödssjön. Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Östra Krokevattnet (bilaga 1.63 och 1.69) Värdebeskrivning Sjön Östra Krakevattnet är belägen i kommunens norra del. Den ligger mellan två stora våtmarksområden. Klockaremossekomplexet, öster om sjön, består av flera olika våtmarkstyper med sydvästlig prägel där alla är förhållandevis orörda.

LÅNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDs LÄN 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 14(21) De botaniska och ornitologiska värdena är höga. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Landskapet kring Östra Krakevattnet utgörs av stora ytor orörd natur. Upplevelsevärdena är höga i området, och här finns fina vandringsleder. Hela området öster om sjön är utpekat som riksintresse för naturvård och Natura 2000- område. Klockaremossen finns också i den nationella myrskyddsplanen, där Sveriges finaste mossar är beskrivna och som syftar till att bevara dessa. Länsstyrelsens bedömning Östra Krakevattnet med strandområden har mycket höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena (speciellt fågellivet) samt möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Bjursjön (bilaga 1.52) Värdebeskrivning B jursjönligger ianlutning till norra delen av tätorten Uddevalla. Vid sjön finns en sportstuga med servering och här finns både parkering och kommunal badplats. Sjön omges av ett flertal stigar och elljusspår som utnyttjas flitigt både för promenad och för skidåkning. Ä ven Bohusleden passerar genom området. B jursjön är, med sitt nära avstånd till tätorten Uddevalla, ett populärt område för närrekreation. Sjön är även ett exkursionsmål bland skolklasser. Fisket i sjön är fritt. Länsstyrelsens bedömning B jursjön med strandområden har genom sitt tätortsnära läge mycket höga värden för främst det rörliga friluftslivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på möjligheterna till rörligt friluftsliv, upplevelsevärdena och naturvärdena kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora och Lilla Köperödssjön 1.47 och 1.53) Värdebeskrivning Stora och Lilla Köperödssjön är belägna strax utanför ett industriområde vid tätorten Uddevalla. Söder om sjöarna ligger ett fint närströvområde med flera intressanta miljöer. Här flyter Bäveån fram genom en kanjonliknande dal och här finns två små sjöar med omgivande kärrmarker och höga ornitologiska värden.