-en presentation av en svensk tankeskala samt tankar om tankens kraft- Björn & Hanna Adler

1 av 8 2009 09 17 21:04 -en presentation av en svensk tankeskala samt tankar om tankens kraft- Björn & Hanna Adler Mental Mind Scale är ett screeninginstrument som utvecklats för att underlätta och systematisera bedömningen av en individs funktionella- och dysfunktionella tankemönster. Skalan utmynnar i en tankefaktor som beskriver och sammanfattar balansen mellan positiva-och negativa tankar Tankeskalan (MeMs) har precis som Affektskalan (AFS) (som presenterades i Sokraten nr 1/2001) utvecklats på svensk population av psykologerna Hanna Adler och Björn Adler. Båda är dessutom specialister i neuropsykologi och klinisk psykologi samt leg psykoterapeuter med inriktning kognitiv psykoterapi. Skalan består av 48 påståenden/items som man skall ta ställning till. Den sammanfattas i fyra grundaspekter: tillit, kompetens, självkontroll & självhävdelse. Tankar och affekter utgör olika delar av en gemensam arena som utmynnar i våra olika personligheter. De påverkar i högsta grad vårt sätt att förhålla oss till vår omgivning, tankar om oss själva, och därmed också våra handlingar. Därför bör undersökning av både tankar och känslor ingå i en bedömning samt utvärdering av behandling vid olika former av psykisk/psykiatrisk störning. Vi kan ibland säga att någon har problem med sina känslor. Tankeproblem talar vi däremot inte lika ofta om. Finns det något sådant eller beror svårigheterna mest på att känslorna är i obalans? Andra viktiga frågor handlar om: Är tankar och känslor helt olika saker? Var finns tanke och känsla i hjärnan? Finns de på olika ställen? Hur påverkar de varandra? Hur kan vi skilja ut vad som faktiskt är en känsla från en tanke? Vad kommer först, tanke eller känsla? Tanken är central när vi löser problem. Det är just tankeprocessen som utgör grunden för lösandet av t ex matematiska operationer. Tanken finns också med oss på ett påtagligt sätt när vi upplever att vi misslyckas. Då kan vi tänka: Jag måste vara dum som inte kan det som alla andra klarar så lätt! Detta är en tanke, ett inre samtal inom oss själva, och inte i första hand en känsla. Själva känslan kommer senare. De negativa tankarna leder ofta till olust och bedrövelse. Vi påverkas på ett påtagligt sätt av tanken. Våra tankar spelar en stor roll för vårt välmående. När det är som bäst så kan man tänka igenom olika saker, olika alternativ och tar beslut utan att prova på allt som man tänkt på. Detta spar tid och

2 av 8 2009 09 17 21:04 kraft och är en nödvändighet för att vi skall kunna fungera optimalt som människor. Vi kan bland annat göra riskkalkyler så att vi därmed undviker en hel del framtida svårigheter. Det finns mycket kraft i tanken även om vi ibland hävdar att känslans makt är ännu större. Man kan slå bort en tanke men inte lika lätt en känsla. Den senare kommer tillbaka igen precis som en bumerang. Man kan slå bort en känsla från sitt medvetande men är den stark så blir den kvar i kroppen i form av en diffus känsla utan ord. Förmodligen är det samma sak med svåra tankar. Även dessa kan tryckas bort, förflyttas från vårt medvetna tänkande. Men de sammanfattas i våra erfarenheter. De formas till olika prototyper, eller grundackord, och kan senare dyka upp i olika sammanhang. Om vi bär med oss ett tillräckligt stort antal upplevelser och tankar om att vi är lyckosamma och även värda att älskas så finns det goda chanser att dessa tankemönster, eller prototyper, kommer att dyka upp som en hjälpande vän när vi stöter på svårigheter i livet. Även om vi blivit svikna av en person så kan vi luta oss mot en inre övertygelse att de flesta människor som vi känner finns trots allt kvar. I dessa relationer känner vi oss älskade även fortsättningsvis, även om en person varit svekfull. Förr skiljde vi tydligt mellan det som vi tänkte och det som vi kände. Vi t o m lokaliserade känslor såsom kärlek utanför hjärnan. Denna rest bär vi än idag med oss. Vi säger ju: Jag älskar dig av hela mitt hjärta! Vi kan lätt konstatera att det faktiskt inte låter lika bra att säga: Jag älskar dig med hela min hjärna! Även om detta skulle vara mer korrekt. Vi både tänker och känner med hjärnan. Idag vet vi också att de båda använder samma "vägar" i hjärnan. Vi använder samma nervbanor när vi känner som när vi tänker. Skillnaden ligger främst i att de startar på olika ställen och att känslorna rör sig med ungefär dubbla hastigheten jämfört med tankarna. Därmed kan man tycka att känslorna har ett visst övertag. Tankar och känslor är annars delar av samma medvetande. Vad händer med tankar och känslor när vi blir rädda. Vi kan alla föreställa oss den skräck som vi kan känna om vi plötsligt skulle se en skorpion en meter framför oss på golvet. Vad händer i hjärnan? Hur uppstår tankarna och känslorna om skorpionen? Själva synimpulsen vandrar via ögonen in till talamus, som är relästationen, eller omkopplingscentralen. Talamus skickar ett grovt meddelande ner till amygdala, som är hjärnans alarmcentral. Talamus skickar också synimpulserna vidare till hjärnbarkens syncentrum i nackloben, i de bakre delarna. Här sker en medveten, men långsam, bearbetning av synintrycken. Amygdalas minne känner dock snabbt igen det grova synintrycket som det fått från talamus. Det tolkas som något farligt och muskler och cirkulation sätts i larmberedskap via ryggmärgen. Om tidigare minnen i amygdala är allt för starka, och skräckfyllda, så kan vi snabbt hamna i panikkänslor. Då hinner vi inte tänka förnuftigt utan allt sker med automatik och med en övervikt av känslor. Med fog kan vi då tala om att känslorna faktiskt har tagit överhand över förnuft och tankar. Senare forskning har visat att de nervförbindelser som skickar impulser från minnescentra till amygdala inte är lika välutvecklade som de nervbanor som sänder signaler åt motsatt håll. Konkret innebär detta att amygdalas signaler om rädsla och skräck kan bli starkare än medvetandets lugnande signaler. Därmed kan vi få svårt att tala oss själva tillrätta med kloka och förnuftiga resonemang. Rädslan kan finnas kvar en lång stund efter att vi upplevt något som skrämmande. Då

3 av 8 2009 09 17 21:04 har känslorna verkligen tagit överhand över tankarna. Om vi däremot inte blir paniskt rädda vid första anblicken av skorpionen där på golvet, en meter framför oss, så kommer tankarna att nå vårt medvetande. Vi startar förmodligen en inre dialog som kan handla om hur vi skall hantera situationen. Om vi kan behålla sinnesnärvaron så kommer tanken att utmynna i en ändamålsenlig handling. Den kallblodige kanske rent av lyfter foten och trampar ihjäl skorpionen. Andra tar några försiktiga steg bakåt och lämnar sedan rummet för att pusta ut på säkert avstånd. Oavsett handlingens innehåll är det här påtagligt att det är förnuft och tanke som tagit överhand över känslorna. Det är livsnödvändigt att starka, svåra upplevelser också fångas via våra tankar. När en känsloupplevelse sammanfattas i tankar och ord så blir den också en del av oss själva som vi kan hantera. Även om känslorna kan vara svåra att närma sig. Om, däremot, svåra känsloupplevelser inte bearbetas via tankar och ord så riskerar de istället att "sätta sig i kroppen". De kan då lätt aktiveras i framtida situationer där det råder en viss likhet med ursprungligt trauma. Det kan räcka med att rädslan för att de svåra känslorna, av skräck eller ångest, skall dyka upp för att just aktivera ett gammalt trauma på nytt. Detta kan sluta med att man blir "rädd för att bli rädd" och börjar undvika en rad olika vardagssituationer bara för att slippa bli rädd på nytt. I våra minnessystem lagras all livserfarenhet. Alla händelser systematiseras, sammanfattas och slutligen lagras i kategorier i vårt minne. Det är på detta sätt som vi skapar oss en sammanfattande tanke och känsla av hur det brukar vara att ha fest, vara på födelsedagskalas, äta middag med familjen, möta nya människor och inte minst lära oss något nytt. Har vi mestadels positiva tankar om oss själva och de händelser vi varit med om så ökar också chansen att vi även nästa gång kommer att reagera på ett öppet och positivt sätt. Alla nya händelser passerar en typ av filter som enkelt uttryckt består av alla våra tidigare upplevelser sammanfattade i form av scheman. Våra samlade upplevelser tar sig ofta uttryck i automatiska tankar. Dessa kan vara både positiva och negativa. Ibland kan det vara så att de negativa tankarna om en situation, sig själv och även framtiden helt tar överhand utan att det egentligen finns någon tydlig anledning till detta vilket är vanligt hos människor som är deprimerade. Vid ångest handlar det däremot oftare om katastroftankar samt tankar om hot och fara. Om vi tror och tänker att vi inte kommer att lyckas med en speciell arbetsuppgift så kommer vi förmodligen att söka bekräftelser på att det som vi tänker och känner verkligen stämmer. Det är på detta sätt som negativa tankar kan förstärkas och befästas. De får ytterligare fotfäste när vi efter ett av många misslyckade försök att spela piano säger: Jag är fullständigt misslyckad! Jag kommer aldrig att lyckas. Alla kommer att förstå hur dum jag egentligen är. Även om det kan låta besynnerligt så är det inte alls ovanligt att vi människor skyddar och omhuldar våra negativa, automatiska tankar. De bidrar därmed till att befästa dysfunktionella scheman. Det är på detta sätt som även nya tankar i framtiden kommer att påverkas av gamla, fastlagda tankestrukturer. De kommer att filtreras för att bättre passa in i våra gamla tankemönster. En vanlig sådan kommentar är: Vad var det jag sa!? Automatiska tankar är oftast svårfångade p.g.a. av att de är mycket snabba och att känslorna som är knutna till tankarna oftast också är intensiva och övergripande. Vi behöver helt enkelt träna oss i att

4 av 8 2009 09 17 21:04 lägga akt på våra tankar för att på detta sätt identifiera eventuella dysfunktionella mönster. I annat fall rusar de bara förbi. Ibland använder vi människor oss av uttryck som att vi är vad vi äter. Vi skulle också kunna säga att vi är vad vi känner eller varför inte att vi är vad vi tänker. Goda tankar leder ofta till nya goda tankar medan de negativa förstärker åt andra hållet. Det är inte ovanligt att vi kompenserar för dysfunktionella tankescheman. En sådan kompensation kan bli aktuell när vi upplever att vi egentligen är värdelösa. Kompensationen kan bestå i att vi hela tiden försöker vara duktiga och prestera perfekt. Skulle vi bara det minsta lilla uppleva att vi misslyckas så kommer vi genast i kontakt med grundschemat: Jag är en misslyckad person! Tankar är mycket starka och vi talar ibland om tankens skapande kraft. Inom den medicinska världen är det allmänt känt att placeboeffekter, patientens egen tro på förbättring vid t ex medicinering, står för minst en tredjedel av tillfrisknandet vilket vittnar om tankens imponerande kraft. Inom idrottsvärlden möter vi många konkreta exempel på hur tankekraft skapat vinnare av duktiga idrottsmän som från första början vant sig vid att alltid komma tvåa. De har självklart alltid velat vinna men samtidigt, på ett omedvetet plan, tvivlat på sin kapacitet och inte kunnat se sig själv som vinnare. Ofta har de haft svårt för att inte bara tänka sig som vinnare (i ord) utan även haft problem med att plocka fram tydliga, varaktiga, målbilder (visuellt) där de kan se sig som segraren som hyllas av alla. Tanken har förmåga att styra både medvetet och mer omedvetet. På ett medvetet plan syns tanken i det som vi tänker. Det kan handla om att vi tänker att vi skall gå upp vid en viss tidpunkt på morgonen, lite tidigare än vanligt, då vi skall resa bort. Innan vi går och lägger oss så tänker vi intensivt på att vi måste stiga upp senast klockan fem för att hinna med allt. Många är de som sedan kommer att vakna på egen hand några minuter innan klockan ringer därför att de ställt in sin kropp på att vakna vid en speciell tidpunkt. Här har den medvetna tanken övergått i en omedveten del som fungerar även när vi inte använder medveten tankekraft. Vi behöver inte hela tiden tänka på att vi måste gå upp klockan fem på morgonen. Kroppen sköter detta själv på egen hand. Om vi tar utgångspunkt från att vi är vad vi tänker, hur ser då våra tankar ut om oss själva? Vilka tankar får störst genomslag? Hur vi tänker och beskriver oss själva utgör en viktig del av vår självbild. Ofta tänker vi dock inte medvetna tankar om hela oss själva. Det stannar lätt vid någon delaspekt såsom; Jag är inte bra på att sjunga! Eller; Jag är ganska bra på matte! Självbilden är den del som vi visar upp i kontakt, möten, med andra människor. Den ställs på prov när vi möter svårigheter och då blir det ofta uppenbart att vi inte är något annat än vad vi tänker om oss själva, vår omgivning eller framtiden.

5 av 8 2009 09 17 21:04 Även icke ändamålsenliga tankar skyddas ofta av oss människor från yttre ifrågasättande. Genom olika handlingar förstärks dessutom de förutfattade uppfattningarna så att vi därmed snarare får en bekräftelse på att: Det är precis så illa som jag egentligen trodde! Här nedan följer en enkel beskrivning av olika tankeförvrängningar (tankefällor) som oftast bara förstärker vår uppfattning. Därmed fördjupas problemen snarare än att de löses. Svart-vitt tänkande innebär att man antingen kommer att lyckas eller (vilket är vanligast) misslyckas Orealistiska mål har sitt ursprung i för höga krav på sig själv. Här är det vanligt med tänkande såsom: Jag borde.eller Jag måste Selektivt tänkande kan bestå i att bara uppfatta det som är negativt och bortse från allt som kan vara positivt Att vända positivt till negativt innebär att man vänder en positiv upplevelse till något negativt. Komplimanger avfärdas med att tänka: Egentligen menade han ingenting med det Överdrivna generaliseringar som tar sig uttryck i tankar såsom: Jag är hopplös! Jag är i grund och botten misslyckad! Förstoring av obehagligheter kan innebära att man förstorar sina misstag och överdriver eventuella otrevliga händelser som kommer att inträffa Katastroftänkande där obehagligheter förvandlas till katastrofer Personalisering där man klandrar sig för alla obehagligheter som inträffar Sammanblandning av känslor och fakta. När man känner sig misslyckad och upplever känslor av hopplöshet så är man också hopplös och misslyckad Förhastade och negativa slutsatser ur en viss händelse trots att det inte finns några bevis för detta. Det kan handla om att man utgår från att andra människor ser ner på en utan att egentligen veta att det verkligen förhåller sig så Utveckling av logik och problemlösningsförmåga men även motiverande målbilder utgör grundpelare i goda tankars utveckling. Hur högt skall vi då sätta våra mål? Kunskaper och erfarenhet från bland annat idrottspsykologin visar på att målen inte bör sättas för lågt. Samtidigt bör de innehålla ett visst mått av realism. När man nöjer sig med ett realistiskt arbetsmål finns det alltid en risk att det är för lågt och då kan tankar och handlingar som skulle kunna leda bortom målet komma att blockeras. I goda tankars utveckling kan det vara meningsfullt att sätta upp ett större slutmål samt flera delmål som skall leda fram till huvudmålet I goda tankars utveckling är det helt avgörande att vi har förmåga att identifiera eventuella svårigheter som vi har. Det är först efter själva erkännandet, i identifieringen av svårigheterna, som vi kan börja diskutera och titta närmare på strategier för att överbrygga problemen. Allt enligt en enkel princip: Känna igen problemen Upplevelse av att kunna påverka Förmåga att utmana Allt måste starta med att vi känner igen problemen. Men det räcker inte med att känna igen!

6 av 8 2009 09 17 21:04 Detta gör vi ju också när vi utvecklar tankeförvrängningar såsom: Nu hamnar jag på nytt i en situation där jag misslyckas! Jag är verkligen en misslyckad person! I ett förändringsarbete måste vi också ha en klar upplevelse av att vi kan förändra (kontrollera och påverka). Gamla förutfattade meningar (scheman) är dock oftast så grundmurade att vi under en längre tid måste konkret öva oss i att utmana gamla tankemönster. Det blir helt avgörande att vi börjar utmana gamla föreställningar. Detta är vägen till förändring av dysfunktionella tankemönster. I grunden förutsätter en sund schemautveckling en klar upplevelse av trygghet I ett socialt sammanhang. Den förutsätter därmed en upplevd samhörighet med de närmaste i närmiljön. En utvecklad autonomi hos individen kan vara ett gott "kvitto" på en sund schemautveckling under förutsättning att individen dels har realistiska förväntningar och möjligheter men också upplever tillit och en känsla av att ha ett värde. Mental Mind Scale (MeMs) har tagit fasta på dessa förutsättningar för en god och sund schemautveckling och undersöker fyra mer grundläggande aspekter: Kompetens Tillit Självhävdelse Självkontroll Det som undersöks är närmast individens upplevelse av att vara älskad och att vara tillräckligt duglig. Skalan undersöker också individens upplevda förmåga att hävda egna behov samt förmågan att styra det egna beteendet. Tillsammans utgör de grundläggande förmågor som ligger till grund för goda tankars (och även känslors) utveckling och därmed också en god psykisk hälsa. ********************************************* Adler B & Holmgren H (1999). Frontalloberna Hjärnans dirigent. Psykologtidningen. Nr 16/99. Adler B & Holmgren H (2000). Neuropedagogik. Studentlitteratur, Lund. Adler B & Adler H (2001). Affect Scale en presentation av en affektskala och en affektteori. Sokraten. Nr 1/2001, 11 16. Adler B (2001). Vad är dyskalkyli? Nu Förlaget, Höllviken. Bowlby J (1994). En trygg bas. Natur och Kultur, Stockholm. Safran J D (1991). Emotion and the process of therapeutic change. Guilford.

7 av 8 2009 09 17 21:04 Holmgren H & Adler B (1999). Känslan för tiden rubbas vid psykiatrisk störning. Läkartidningen. Vol 96, nr 1 2, 68 70. Kolb B & Whishaw I Q (1985). Fundamentals of human neuropsychology. W H Freeman and company, New York. Kretschmer E (1952). Medicinsk psykologi. Natur och Kultur, Stockholm. LeDoux J (1996). The emotional brain. Simon & Schuster, New York. Lundh L-G et al editors (1992). Kognitiv psykologi. Studentlitteratur, Lund. MÆ rch M M et al editors (1997). Kognitiva behandlingsformer. Natur och Kultur, Stockholm. Nathanson D L (1992). Shame and pride: affect, sex and the birth of the self.w.w. Norton & Company, New York. Palm A et al editors (1994). Kognitivt förhållningssätt. Natur och Kultur, Stockholm. Perris C (1986). Kognitiv terapi i teori och praktik. Natur och Kultur, Stockholm. Perris C (1996). Ett band för livet. Bowlbys anknytningsteori och psykoterapi. Natur och Kultur, Stockholm. Piaget J (1968). Språk och tanke hos barnet. Gleerups, Lund. Vygotsky L (1988). Thought and language. MIT Press, Cambridge. Young J E (1999). Cognitive Therapy for personality disorders : a schema-focused approach. Professional Resources Exchange. FAKTARUTA Mental Mind Scale (MeMs) är en skala som undersöker funktionella och dysfunktionella tankemönster Den består av 48 items/påståenden som individen skall ta ställning till. Tankeskalan finns som pappersversion samt datorversion (ingår 200 administreringar + fri scoring i grundversionen). En grunduppsättning av papper + penna versionen inkl manual och sammanställningstablåer kostar 1300:. Priset för datorversionen är 2900: Mental Mind Scale (MeMs) kan bara köpas av leg psykolog, leg psykoterapeut samt leg läkare. Ytterligare info eller beställning: Kognitivt Centrum Södra Sverige AB, Östra Förstadsg 23 B, 211 31 Malmö Tele: 040 30 16 80 eller 073 98 54 323

8 av 8 2009 09 17 21:04 Telefax: 040 12 64 65 E mail: kognitivt.centrum@altavista.se Tillbaka