1(43) Datu Slutrapport Införande av terapeutstödd internet-baserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) vid ångestprobleatik i Region Halland Projektledare: Helena Morténius Projektägare: Ann-Sofi Isaksson Kunskapsstyrning, Regionkontoret
2(43) Datu Innehållsförteckning 1. Introduktion... 6 2. Bakgrund... 7 3. Syfte... 9 4. Material och etod... 10 4.1. Förberedelser... 10 4.2. Saanfattning upplägg... 10 4.3. Utvärderingsått/design... 11 4.4. Etiska riktlinjer... 11 4.5. Inklusionskriterier... 12 4.6. Exklusionskriterier... 13 4.7. Behandlingsprocess... 13 4.8. Rekrytering och rutiner för reittering... 14 4.9. Behandlingsprogra... 20 4.10. Instruent... 20 4.11. Datainsaling... 21 5. Resultat... 21 5.1. Bakgrundsfaktorer... 22 5.2. Resultat ur behandlarens perspektiv... 23 5.3. Resultat ur patientens perspektiv... 24 5.4. Patienternas självskattade hälsa... 31 5.5. Möjligheter och hinder... 33 5.6. Bortfallsanalys... 34 5.7. Effektål saanställning... 35 6. Diskussion... 37 7. Slutsats... 39 8. Praktiska betydelsen... 39 9. Kostnader för pilotinförandet... 40 10. Rekoendationer vid breddinförande... 41 11. Referenser... 42
3(43) Datu Saanfattning Regionernas uppdrag att utifrån begränsade resurser öta befolkningens behov av hälso- sjukvård är en stor utaning, inte inst avseende de ökande sjukskrivningstalen vid psykisk ohälsa. Den ökade digitaliseringen av vården kan därför vara en väg att göra vården er tillgänglig och kostnadseffektiv. I ett pilotprojekt har behandlarstödd internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för individer ed lindrig till åttlig ångestprobleatik prövats ino närsjukvården i Region Halland. Pilotprojektet är ett av flera projekt so involverar användning av behandlingsplattforen Stöd och behandling (SoB) so nås via 1177.se. Pilotprojektets syfte Ett övergripande syfte för projektet har varit att öka patientens tillgång till internetbaserade (digitala) stöd- och behandlingsinsatser av god kvalitet, på ett användarvänligt, säkert och flexibelt sätt. Övergripande projektål i det aktuella pilotprojektet har varit ipleentering av internetbaserad KBT-behandling för ångestprobleatik ino en verksahet i Region Halland sat att utfora förslag so kan underlätta vidare ipleentering av digitala behandlingsinsatser. Utgångspunkt och praktiska betydelsen En utgångspunkt för projektet är att införande av internetbaserade behandlingsinsatser för psykisk ohälsa bör kunna edföra inskade kostnader för hälso- och sjukvården på sikt. Alternativa tekniska lösningar kan inska behov av fysiska öten och öka effektiviteten i verksaheten. Det kan öka tillgängligheten till bedönings- och behandlingstider i befintliga psykosociala tea och därigeno korta ner väntetider för kontakt ed psykolog/kurator. Ökad tillgänglighet till psykologisk bedöning och behandling fräjar att patientgrupper kan identifieras och erbjudas behandling i ett tidigare skede vid psykisk ohälsa. Tidiga insatser kan hindra negativ utveckling avseende psykiatriska syto och inska behov av sjukskrivning och er ofattande insatser från hälso- och sjukvården totalt sett. En annan positiv aspekt är att patienter kan erbjudas behandling på flera sätt, vilket innebär att behandlingsupplägg i högre utsträckning kan anpassas efter individens behov och förutsättningar i livssituationen. Projektets genoförande Pilotprojektet inleddes i januari 2016 och beräknades då pågå i ett år. Initial projektfas ägnades åt planering och förberedelser inför projektstart; utveckling av projektplan, risk- och konsekvensanalys, inforationsaterial, urval och inköp av behandlingsprogra, utbildning för behandlare, upprättande av struktur för patientflöde, praktiska och adinistrativa rutiner. De första behandlingarna påbörjades i juni 2016. Mål initialt var 15 patienter, vilket senare utökades ed
4(43) Datu ytterligare 10 patienter under första halvåret 2017. För närvarande (170720) har saanlagt 35 patienter startat behandling ed hjälp av annan finansering. Patienterna nådde sin behandling via inloggning i 1177.se. Behandlingsprogra Ångesthjälpen har utvecklats av leverantör Psykologpartners och anpassats för behandlingsplattfor SoB. Behandlingen bestod av 8 avsnitt och beräknad behandlingstid var 8-12 veckor. Aktuell patientgrupp var vuxna patienter (över 18 år) ed lindriga till åttliga besvär avseende ångest och oro. Rutiner för bedöning, behandling och uppföljning presenteras närare längre fra i denna rapport. Två psykologer på Vårdcentralen Falkenberg har fungerat so behandlare och ansvarat för bedöning och behandling av patienterna. Behandlingsinsatsen har varit sökbar för patienter från hela Halland. Utöver patientavgift vid ottagningsbesök har behandlingen varit kostnadsfri för patienterna under pilottiden. Patienterna har huvudsakligen sökt själva ed intresse för internetbaserad KBT-behandling, efter att ha fått inforation från sin vårdcentral alternativt själva sett inforation o projektet via hesida eller geno edier. Projektets utvärdering Effektålen so utvärderades var; en jälikare vård, patientens följsahet till behandling, en effektivare vård geno ökad tillgänglighet, erbjudan av förebyggande åtgärder, patientens upplevelse av behandlingen, effektiv behandlingsinsats. Utvärderingsproceduren Utvärdering utfördes geno; a) analys av antal anälda patienter, antal genoförda behandlingar, antal avbrutna behandlingar. b) analys av enkäter till patienter (frågor kring behandlingserfarenheten, upplevelse av behandlingsprogra, digital plattforen, kontakt ed behandlare ed era). c) analys av enkäter till behandlare (frågor kring behandlingsprocesser, upplevd behandling, arbetstidsinsats, eventuella svårigheter och risker, öjliga förbättringsoråden ed era - utifrån behandlarperspektiv). d) analys av sytoskattning vid behandlingsstart respektive avslut avseende ångest/oro (GAD-7), depression (PHQ-9), upplevd livskvalitet (BBQ) sat funktionsföråga (WHODAS 2.0 12 frågor). Ett sekundärt ål är också att utvärdera effekt över tid via uppföljande ätningar 3 respektive 9 ånader efter behandlingsavslut, vilket inte koer presenteras i denna rapport.
5(43) Datu Resultat Jäförelse av deltagarnas sytoskattning före och efter behandling tyder på klart förbättrat psykiskt ående efter behandling. Analys på gruppnivå visar att patienterna vid behandlingsavslut angav lägre grad av ångestsyto och depressiva syto, lägre grad av funktionsnedsättning på grund av hälsotillstånd, sat högre grad av upplevd livskvalitet. Den signifikativa förbättringseffekten är konstant på satliga fyra ått. I patientenkäterna anger en tydlig ajoritet av patienterna hög grad av nöjdhet ed behandlingsprocessen och att de upplevt behandlingen so eningsfull och hjälpsa. Av behandlarenkäterna kan urskiljas att även behandlarna upplever att behandlingsprocessen har fungerat väl för en ajoritet av patienterna. Det har inte funnits någon kontrollgrupp i denna utvärdering. Det går däred inte att utvärdera o aktuella resultat är likvärdiga, säre eller bättre jäfört ed reguljär KBT-behandling på vårdcentralerna. Det är en begränsning i aktuell utvärdering, och värt att beakta vid koande projekt ino orådet. De kliniskt signifikanta behandlingseffekter so frakoit i aktuellt projekt, i kobination ed faktorer såso ökad flexibilitet och tillgänglighet för patienter sat tidseffektivisering för personal, bedös tillsaans utgöra tillräcklig grund för att rekoendera en fortsatt utveckling av internetbaserad KBT i närsjukvården Halland. Effektål och resultat för pilotprojekt IKBT.
6(43) Datu 1. Introduktion Under de senaste decennierna har forskning och ett flertal nationella undersökningar rapporterat o en växande psykisk ohälsa i Sverige. Sjukskrivningar ed psykiska diagnoser so sjukskrivningsorsak har ökat. Av sjukfall so hanterades av Försäkringskassan 2014 otsvarade 40% sjukskrivning för psykisk ohälsa, vilket innebär att psykiska syto och sjukdo idag utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken (Försäkringskassan, 2015). Bland de psykiska diagnosgrupper so leder till sjukskrivning är stressreaktioner och ångestsyndro (F40-48) sat förstäningssyndro, fräst depressiv episod (F32) vanligast. Den förstnända gruppen otsvarar 55 % av sjukfallen, depressiv episod 30% (2014:4). Även graden av subjektivt skattade upplevelser av ängslan, oro eller ångest i har ökat det senaste decenniet. Enligt den senaste nationella rapporten från folkhälsoyndigheten upplever 38% av kvinnor och 25% av än ångestsyto (Psykisk hälsa Ångest: Hälsa på lika villkor 2015, Folkhälsoyndigheten). För 10 år sedan låg denna andel kring 24% respektive 14% på nationell basis. Den växande psykiska ohälsan innebär en ökad belastning och utaning för vårdsysteen. Detta gäller inte inst priärvården, so tar eot och ansvarar för behandling av ajoriteten av de patienter so söker för ångestprobleatik och/eller depression (Socialstyrelsen, 2010). Av de patienter so söker priärvården för psykisk ohälsa beräknas cirka 15% besväras av depression, ångest och utattning (Kallioinen et al, 2010). Psykologisk behandling, fraförallt kognitiv beteendeterapi (KBT) har lyfts fra so högt rekoenderat behandlingsalternativ vid ångestsyndro av lindrig till åttlig svårighetsgrad, likso vid lindrig till åttlig depressiv episod. Priärvården har begränsade förutsättningar att erbjuda psykologisk behandling i den utsträckning so bedös önskvärt utifrån patienternas behov (Socialstyrelsen, 2010). Rekrytering av psykologer, psykoterapeuter och personal ed psykosocial kopetens till priärvården ökar, en fortsatt saknas på ånga håll förutsättningar för att erbjuda psykologisk behandling, såso kognitiv beteendeterapi, i tillräcklig utsträckning (Socialstyrelsen 2010, Kivi 2015). Att finna vägar för effektivare behandlingsflöden, och däred öka tillgång till snabb och god vård behandling för fler patienter, är således en viktig ålsättning. Internetbaserad KBT-behandling, där patienten arbetar heifrån ed ett färdigt behandlingsaterial och har regelbunden kontakt ed psykolog eller annan behandlare, har under senaste decenniet tagits fra och utvärderats för ett flertal psykiatriska diagnoser. Forskningsstudier tyder på positiva behandlingseffekter, ånga gånger likvärdiga ed resultat so uppvisas i reguljär KBT-behandling ( face-2-face ) (Vernark & Bjärehed, 2013). Ipleentering av internetbaserad behandling so behandlingsalternativ i priärvården bedös so en öjlig väg att öka tillgång till psykologisk behandling för aktuella patientgrupper. Då orådet är relativt nytt och under utveckling är kunskapsläget
7(43) Datu avseende ipleentering och förvaltning av internetbaserad KBT-behandling ino hälso-och sjukvården begränsat. 2. Bakgrund Under senare år har sjukvårdskostnaderna i Sverige såväl so i övriga Europa stigit kraftigt. Ett sätt att beöta och hantera denna situation har varit en ökad satsning på inforations- och kounikationsteknologin (IKT). Efterso denna insats inte haft en tillfredställande takt har regeringen och SKL enats o att accelerera förloppet geno en vision där Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025 (ehälsoyndigheten.se). En nationell ehälsostrategi finns sedan 2010 i Sverige (Nationell ehälsa i Sverige) en också Världshälsoorganisationen (WHO) har fratagit en strategi för nationell ehälsa 2013 (National ehealth Strategy Toolkit). Ehälsa via säker stöd- och behandlingsplattfor Ökad tillgång till datorer, sarta telefoner och internet har förändrat sahället och hur dess invånare kounicerar och söker inforation.många söker efter edicinsk inforation på nätet innan an vänder sig till hälso- och sjukvården, och intresset hos allänheten för att få ta del av digitala sjukvårdstjänster såso läkarkonsultationer och behandlingsprogra har ökat. Den snabba utvecklingen ställer höga krav på användaren att filtrera i inforationsflödet, inte inst ed tanke på den edicinska inforation so exploderat på nätet. Sveriges kouner och landsting står bako 1177 Vårdguiden so fungerar so salingsplats för inforation, säker sjukvårdsrådgivning och e-tjänster för invånarna. Utöver rådgivning via webb och telefon pågår saordning i frågor kring teknisk infrastruktur ino hälso- och sjukvården på nationell nivå. Ett nationellt införande av behandlingsplattforen Stöd och behandling (förkortning SoB används fraöver i dokuentet) startade 2015 i Sverige, vilket ger vårdgivare öjlighet att erbjuda internetbaserade stöd- och behandlingsinsatser till invånarna. Patienten får tillgång till SoB via säker inloggning till 1177 Vårdguidens nationella e-tjänster. Region Halland var en av arton regioner/landsting so anslöt sig till denna plattfor 2016. Ångestsyndro och behandling En viss grad av ångest och oro är en naturlig del av att vara änniska. Ångestsyto utlöses då vi står inför verkliga farliga situationer, en är också en vanliga under perioder av osäkerhet eller när vi står inför en svår uppgift. Under kris eller stark stress är det inte ovanligt att individer upplever ökad inre oro och fysiska syto såso rastlöshet, ökad puls och svettningar (Nationalencyklopedin, 2016). När ångestsyto är ihållande, bidrar till påtagligt lidande och/eller påverkar en persons livsföring på ett tydligt begränsande sätt kan en diagnos ino diagnosgruppen ångestsyndro bedöas aktuell. Utifrån DSM-5 (syste över
8(43) Datu diagnoskriterier för psykiatriska sjukdoar och tillstånd, utvecklat av Aerican Psychiatric Association) ofattar diagnosgruppen ångestsyndro ett flertal diagnoser, däribland fobiska tillstånd, paniksyndro ed och utan agorafobi, generaliserat ångesttillstånd (GAD) och social ångest (Mini-D 5, 2015). Patienter ed ångestsyndro har ino sjukvården ofta fräst erbjudits edicinsk behandling, och tillgången till psykologisk behandling har varit begränsad. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2010) rankas psykologisk behandling, fraför allt KBT, so prioriterat behandlingsalternativ vid i princip alla lindriga och edelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndro. Behandlingen syftar ofta till att geno beteendeförändringar försöka påverka livet i rätt riktning, ot en lägre grad av hindrande ångestsyto och ökad livskvalitet. Huvudskäl till prioriteringen är att forskningsresultat visat att KBT kan ha god till ycket god effekt på syto och funktionsnivå, både kort- och långsiktigt. För att uppnå rekoendationen o att erbjuda fler effektiva behandlingsalternativ behöver hälso- och sjukvården öka tillgången till psykologisk behandling (Socialstyrelsen 2013). Behovet av personal ed kopetens för psykologisk behandling, däribland kognitiv beteendeterapi, behöver öka väsentligt för att de nationella riktlinjerna ska kunna operationaliseras. Det konstaterats so tidigare nänts att tillgången på evidensbaserad psykoterapi och KBT i priärvården är låg (Socialstyrelsen, 2013) och detta trots att Sverige är ett av de länder i världen so har den högsta Internetanvändning (SCB, 2013). Internetbaserad KBT-behandling för ångestsyndro och depression har prövats i ett flertal studier, och visat på positiva behandlingseffekter. Resultat av etaanalys har visat på i stort sett likvärdiga resultat so face-to face KBT i flera studier (Andersson, Cuijpers, Carlbring, Riper & Hedan, 2014). Det är fräst fyra diagnoser so visat goda effekter; paniksyndro, social fobi, GAD och egentlig depression (Hedan, Ljotsson & Lindefors, 2012, Andrews, Cuijpers, Craske, McEvoy & Titov, 2010). Teoretisk grund och principer för behandlingsupplägg är till stor del saa vid internetbaserad KBT so vid face-2-face - behandling (ex probleanalys, ålforulering, psykoedukation/inforation till patienten, övningar/heuppgifter). Vid traditionell behandling introduceras patienten för inforation och övningar under satal ed terapeuten, ibland kopletterat ed ex textaterial so patienten läser ellan sessioner. I internetbaserad KBT tar patienten ofta del av inforationen själv via text, video och/eller ljudfiler i ett behandlingsprogra. Olika upplägg finns för hur patienten registrerar sitt arbete, exepelvis att patienten i prograet och antecknar svar på övningar, vilket terapeuten därefter kan gå in och läsa. Det finns en del studier på ren självhjälpsbehandling, dvs utan terapeutstöd under behandlingen, en regelbunden kontakt ellan patient och behandlare (via texteddelanden/telefon/ail) rekoenderas i de flesta behandlingsupplägg.
9(43) Datu Internetbaserad KBT-behandling har inte erbjudits tidigare i Närsjukvården i Region Halland på ett saordnat sätt. En abition att pröva behandlingsforen på ett genotänkt sätt och att få ökad kunskap och värdefull erfarenhet av öjliga förtjänster och utaningar vid internetbaserad psykologisk behandling var en av utgångspunkterna för den aktuella pilotverksaheten. 3. Syfte Att ino raen för ett pilotprojekt i närsjukvården erbjuda terapeutstödd internetbaserad KBT-behandling för ångest och oro via plattforen SoB. Vald behandling är det etablerade behandlingsprograet Ångesthjälpen, utvecklat av företaget Psykologpartners. Vidare syfte att under projekttiden utvärdera behandlingsinsatsen avseende behandlingseffekt, patient- och verksahetsperspektiv, i syfte att a) bedöa o vidare ipleentering bör rekoenderas; b) utifrån projektets erfarenheter belysa öjliga förtjänster, utaningar och risker vid breddinförande, sat c) presentera förslag på öjliga verksahetsupplägg vid bredare ipleentering. Effektålen so utvärderades var följande; en jälikare vård, patientens följsahet till behandling, en effektivare vård geno ökad tillgänglighet, erbjuda förebyggande åtgärder, patientens upplevelse att de fått hjälp ed behandling sat effektiv behandlingsinsats.
10(43) Datu 4. Material och etod 4.1. Förberedelser I projektets uppstartsfas genofördes nedanstående oent so gav underlag för vidare detaljerad planering av projektet; Tjänsteresa; en interaktionsdesign för att visa träffpunkter ellan behandlare och patient Intressentanalys Riskanalys Kounikationsplan Utvärderingsplan En anual för pilotprojektet KBT via nätet utvecklades, för att säkerställa riktlinjer för att behandlingarna skulle utföras på ett likartat, strukturerat och patientsäkert sätt. Manualen togs fra fräst so stöd för behandlare, en också för att kunna inforera övrig personal på vårdottagningen o internetbehandlingsprojektet. Riktlinje/checklista vid telefonbedöning/patientbesök togs fra so grund för bedöning avseende inklusions- och exklusionskriterier, sat för att säkerställa att patienter skulle få adekvat inforation o behandlingen. Vidare skapades kortare, saanfattande inforationstexter för patient respektive vårdpersonal. Ipleenteringsfasen i projektet före, under och efter följde den vedertagna ipleenteringsodellen PARiHS (Prooting Action on Research ipleentation in Health Services) (Kitson et al 2008). De tre delarna so odellen bygger på är; evidens, kontext och facilitering. Evidensen av forskningsresultat av studier gjorda ino orådet, klinisk erfarenhet från pilotverksaheten och behandlare, patientens uppfattning och så kallade lokala data. Kontexten innefattar pilotverksahets kultur, ledarskap och rutiner i förändringen. Facilitering innebär stödjande funktioner såso nyckelpersoner ed specifika kunskaper och färdigheter i både införande och specifikt KBT, vilket ska underlätta i processen ed att införa nya kunskaper och rutiner på orådet. 4.2. Saanfattning upplägg Patienter ed lindriga till åttliga ångest-/orosbesvär aktualiseras för internet-kbt (t ex via egen intresseanälan, läkarreiss eller via info från behandlare). Vid telefonbedöning och ottagningsbesök får patienten er inforation o behandlingen och psykolog bedöer o patienten är aktuell för behandling utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Behandlingsprogra Ångesthjälpen består av 8 behandlingsavsnitt. Patienten inforeras o att hen generellt förväntas göra ett behandlingsavsnitt per vecka och att
11(43) Datu beräknad behandlingstid vanligen är 8-10 veckor. Efter fullföljd behandling kan patienten få tillgång till behandlingsinnehållet i vidakthållandeläge under ytterligare 3 ånader. Vid behandlingsstart görs plan för behandlingsuppföljning. Riktlinje är att behandlaren ger koentarer på patientens arbete och svarar på ev frågor via texteddelande en g/vecka, sat utöver detta svarar på eddelande vid behov. Vid fullföljd (sat vid ev tidigt avbruten) behandling bokas avslutande ottagningsbesök. Vid besök diskuteras vad patienten lärt sig, frasteg och svårigheter Behandlingseffekt utvärderas via 4 självskattningsforulär so ifylls inför behandlingsstart respektive avslut. Mått avseende ångest/oro, depression, livskvalitet och funktionsföråga, sat ev kopletterande diagnosspecifika forulär. Uppföljande ätningar planeras 3 sat 9 ånader efter avslutad behandling. Patientenkät ed frågor kring bland annat upplevelse av behandlingsinnehåll och kontakt ed behandlare skickas till pat. Behandlarenkät ifylles av behandlare per patient (behandlarperspektiv avseende behandlingsprocess, analys behandlartid ). 4.3. Utvärderingsått/design Behandlingseffekt utvärderades via självskattade syto vid behandlingsstart respektive avslut. Fyra självskattningsforulär användes; GAD-7 (ångest/oro), PHQ-9 (depression), BBQ (upplevd livskvalitet) sat WHODAS 2.0 12 frågor (funktionsföråga). Effekten ska utvärderas över tid via uppföljande ätningar 3 respektive 9 ånader efter behandlingsavslut. Utvärdering skedde vidare geno b) analys av antal anälda patienter, antal genoförda behandlingar, antal avbrutna behandlingar c) enkäter till patienter (frågor kring behandlingserfarenhet, bland annat upplevelse av behandlingsprogra, digital plattfor och kontakt ed behandlare). d) enkäter till behandlare (frågor kring behandlingsprocesser, upplevd behandlingseffektivitet, arbetstidsinsats, eventuella svårigheter och risker, öjliga förbättringsoråden ed era - utifrån behandlarperspektiv). 4.4. Etiska riktlinjer Genoförandet av behandlingen följer satliga etiska principer enligt Helsingfors deklarationen; autonoi, icke skada, göra gott, rättvisa. Patienten tillfrågas först av psykolog och får därefter untlig och skriftlig inforation o studie/utvärdering sat behandlingsupplägg. Patienten eddelas att deltagandet i projektet är frivilligt och att hen när so helst, utan särskild förklaring, kan avbryta deltagandet. Patienten försäkras vidare att detta i så fall inte kan koa att påverka övriga kontakter eller behandling på vårdcentral eller ino hälso-och sjukvården.
12(43) Datu Urval Pilotstudien bestod av patienter ed lindrig till åttlig ångestprobleatik so via egenreiss eller läkarreiss aktualiserades för kontakt ed psykolog-/kuratorsottagning. Inklusionsoch exklusionskriterier presenteras nedan under respektive rubrik. Under projektets tidsperiod anälde uppskattningsvis 25-30 personer intresse för att delta i behandlingen på eget initiativ. Utöver detta fick ett stort antal patienter inforation vid första kontakt ed psykolog-/kuratorsottagningen (telefonbedöning). Av de so själva anält intresse föll cirka 30% bort vid telefonbedöning eller bedöningssatal. Bedöning av psykolog kring läplighet i deltagande i projektet gjordes utifrån uppsatta inklusions- och exklusionskriterier, se nedan. Anledningar till att behandlingen valdes bort i aktuella fall berodde på att behandlingsinsatsen utifrån uppsatta kriterier ej bedödes läpligt, vilket vanligen kunde konstateras i saråd ed patienten. Orsaker var bland annat alltför koplex probleatik, annan probleatik, bristande förutsättningar i livssituation och bristande otivation i aktuellt läge. 4.5. Inklusionskriterier Aktuell patientgrupp var vuxna patienter ed lindriga till åttliga ångestbesvär. Utifrån behandlingsprograets utvecklares rekoendationer (Psykologpartners 2016), sat det forskningsstöd so finns avseende internetbaserad behandling vid ångestprobleatik, prioriterades fräst patienter ed diagnoser paniksyndro, social fobi, och ångestsyndro UNS. Parallella lindriga till åttliga depressiva syto var ej grund för exklusion, en ångestbesvären skulle ha bedöts so priär probleatik. Vid behov, t ex för att utesluta edicinsk/soatisk orsak till syto, rekoenderades läkarbedöning. Vid pågående edicinsk behandling för ångest/depression (ex SSRI, SNRI) förordades stabil edicinering sedan inst sex ånader. Medicinering ed påtagligt ångestreducerande effekt (benzodiazepiner och liknande preparat) bedödes ej läpligt, speciellt vid kontinuerligt bruk. Patienten ska utöver detta: kunna läsa och ta till sig svensk text ha en viss datorvana ha tillgång till dator/surfplatta/sart telefon ha tillgång till fungerande internetuppkoppling kunna arbeta ostört ed behandlingen inst 2 tiar per vecka vara otiverad till att förändra sin situation vara otiverad till internetbehandling
13(43) Datu 4.6. Exklusionskriterier Behandlingen riktar sig inte till patienter ed: svårare ångest och/eller depression och/eller andra svåra psykiatriska tillstånd (bipolaritet, psykos ed era). nyinsatt SSRI behandling so ej stabiliserats. kontinuerligt bruk av ångestdäpande ediciner alkohol- eller narkotikaissbruk. isstanke o förhöjd suicidrisk, uttalade suicidtankar. svårigheter att förstå svenska språket, och/eller stora svårigheter att läsa eller uttrycka sig i text. hindrande oständigheter, pågående kris eller påtaglig stress i livssituation so begränsar engageang i behandling. vid längre planerad frånvaro (t ex längre seester) rekoenderas patienten avvakta ed behandling. obetydlig datorvana, ingen tillgång till dator/surfplatta/sart telefon, sat dålig internetuppkoppling. bristande otivation för internetbehandling och/eller eget förändringsarbete. 4.7. Behandlingsprocess Vid bedöningssatal inforeras patienten o behandlingsinnehåll, förutsättningar för kontakt ed behandlare och deltagande i vetenskaplig utvärdering. Hen får fylla i skriftligt satycke till att ha tagit del av skriftlig och untlig inforation o projektupplägget. Behandlingen startas upp och behandlaren instruerar kring hur inloggning går till. Patienten når sin behandling via inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster, där hen tilldelas tillgång till behandlingsprogra Ångesthjälpen via behandlingsplattfor SoB. Behandlingsprograet innehåller 8 behandlaravsnitt, och vanligen förväntas patienten göra ett avsnitt per vecka. Med hänsyn till att er tid kan behövas på något avsnitt, sat faktorer såso sjukdo, tidsbrist etc är beräknad preliinär behandlingstid 8-12 veckor. Behandlingsupplägget bygger till stor del på guidad självhjälp. Varje vecka får patienten, via text, video och ljudfiler, tillgång till inforation, fakta och övningar so denne aktivt ska arbeta ed. Patienten har en personlig behandlare so stödjer arbetet under behandlingsprocessen. Behandlaren har planerad skriftlig uppföljning ed patienten varje vecka. Hen ger då återkoppling på patientens arbete, besvarar frågor och stöttar patienten. Utöver detta har patienten öjlighet att via eddelande och telefon kontakta behandlaren vid
14(43) Datu behov. Vid behov kopletteras textkounikation ed telefonkontakt, sat (er sällan) ed besök. Vid avslut bokas nytt ottagningsbesök, där effekt av behandling, vidakthållandeplan sat ev vidare behandlingsbehov diskuteras. Två psykologer ed KBT-kopetens på Vårdcentralen Falkenberg (initialt Hälsa & Rehab Falkenberg) har fungerat so behandlare i projektet. Behandlingsprogra Ångesthjälpen för 25 patientbehandlingar har köpts av leverantören Psykologpartners AB. 4.8. Rekrytering och rutiner för reittering Reissvägar Patienter kunde aktualiseras för internetbaserad KBT-behandling på flera sätt: 1. Läkarreiss 2. Egenreiss 3. Rekrytering från väntelista alternativt från pågående behandling/satalskontakt. Patientinforation o pilotprojektet placerades i väntru sat på Vårdcentralens hesida sat 1177.se. Intresserade patienter från hela Halland har kunnat söka utifrån specifikt intresse för KBT via nätet. Initialt skedde intresseanälan geno att patienten ringde vårdcentralens telefonnuer. Under projektets senare del kunde patienter också göra intresseanälan geno att besvara ett digitalt frågeforulär på 1177.se. I en del fall kontaktades patienter so redan var aktuella på psykolog-/kuratorsottagningen (nyreitterade alternativt väntelistepatienter) och gavs inforation o behandlingsalternativet. Detta gjordes då behandlingsalternativet frastod so riligt utifrån reissbedöning. Bedöning egenreiss Enligt psykolog-/kuratorsottagningens ordinarie rutiner bokas telefonbedöning ed psykolog/kurator in för patienter so år psykiskt dåligt och so söker ed önskeål o psykologisk behandling/satalskontakt. Sådan strukturerad telefonbedöning utgör sedan underlag för egenreiss. I fall då det bedöts aktuellt har patienter ed ångestbesvär inforerats o pilotprojektet vid telefonbedöning, inklusive att deltagande i pilotprojektet innebar en öjlighet att snabbt koa igång ed behandling. Under projekttiden har också inforationsaterial skickats ut till nyreitterade patienter och väntelistpatienter, och patienten uppuntrats höra av sig vid intresse. Bedöning av sjuksköterska Då patient kontaktar vårdcentralen görs vanligen en första bedöning av sjuksköterska i telefon eller utifrån patienteddelande i 1177.se. Utifrån patientens sytobeskrivning rekoenderas i relevanta fall telefonbedöning hos psykolog/kurator. O patient uttryckt
15(43) Datu intresse för KBT via nätet rekoenderas telefonbedöning av någon av psykologerna so fungerar so internetbehandlare. Läkarbedöning När läkare öter patienter ångestprobleatik och bedöer att behov av och förutsättningar för psykologisk bedöning/behandling finns kan de reittera patienten till psykolog- och kuratorsenheten. Sedvanlig edicinsk bedöning (provtagning ) kring ev soatiska orsaker till besvär bör göras enligt generella riktlinjer. O läkare diskuterar behandlingsalternativ internetbaserad KBT ed patienten och patienten är intresserad av det kan det specificeras i reissen. Psykolog kontaktar därefter patienten för vidare bedöning av o internet-kbt bedös läpligt. Reissrutiner Reiss innehållande inforation ed utgångspunkt från reissunderlaget, skickas so reiss via journalsyste till psykolog-/kuratorenhet enligt sedvanlig rutin. Reiss kan skickas av läkare och övrig edicinsk och paraedicinsk personal. En läkare bör ha gjort en edicinsk bedöning so verifieras i reissen. Alla inkoande reisser till psykolog/kurator tas upp vid reissbedöning. Patienter ur aktuell ålgrupp där behandling via nätet bedös so öjligt alternativ identifieras här. Internetbehandlare kontaktar de per brev och/eller telefon och inforerar o behandlingsalternativet. Vidare rutin beskrivs nedan. Efter avslutad behandling skickas ett reissvar till reittenten. Reissvar ska innehålla resultat av behandlingen sat bedöning av ev vidare behandlingsbehov/åtgärdsförslag. Bedöning av internetbehandlare Behandlare kontaktar öjlig patient för första telefonbedöning. O aktuellt bokas då tid för ottagningsbesök för vidare bedöning och ev behandlingsstart. Inforationsbrev o behandlingsupplägg inkl skriftligt satyckesblankett, sat aktuella sytoskattningsforulär skickas he till patienten tillsaans ed besökskallelse. Bedöningssatal Inför bedöningssatal hos psykolog bör patienten ha tagit del av inforationsaterial sat fyllt i sytoskattningsforulär. Klinisk bedöning vid telefonbedöning och ottagningsbesök utgör tillsaans ed sytoskattning (och i aktuella fall digital intresseanälan) underlag för psykologens bedöning o behandling bör startas.
16(43) Datu Stöd för bedöning utgörs av inklusions- och exklusionskriterier, sat saanställning av vilka oråden so bör gås igeno ed patienten. Andra oråden so tas upp: 1. Inloggningsvägar till 1177.se och SoB, säkerställa att patienten har obilt bank-id eller annan e-legitiation. 2. Förutsättningar under behandlingsperioden: stabil livssituation, eller står patienten inför större förändringar? Koer hen vara bortrest ycket? (I en del fall kan det bedöas relevant att avvakta ed behandling tills förutsättningarna är bättre) 3. Rutin för kontakt ed behandlare, patientens respektive terapeutens ansvar under behandling. Inforera o att patienten är välkoen att kontakta behandlare vid försäring/behov av extra stöd, en ge också tydlig inforation o att patienten vid akut allvarlig försäring (ex uttalade suicidtankar, akut fysisk sjukdo) ska vända sig till akutvård (ex 1177 sjukvårdsrådgivning, 112, akutpsykiatri, akutottagning, beroende på probleens natur). 4. Säkerställ att patienten förstår och accepterar förutsättningar för behandlingsupplägg och kontakten ed behandlaren. Ko överens o regelbunden dag för behandlaruppföljning, då behandlaren vanligen ger återkoppling på färdigt avsnitt, svarar på frågor sat öppnar nytt avsnitt. Patienten ska inför uppföljningsdag skicka eddelande o att hen är färdig, alternativt inforera o ev behov av er tid och/eller stöd för att koa vidare. O patienten önskar kontakt utöver planerad uppföljning och hör av sig via eddelande eller telefon, besvarar behandlaren så snart so öjligt. Målsättning är att kunna svara ino 1-2 dagar under veckodagar, en patienten inforeras o att det kan uppstå situationer då det ej är öjligt. Inforation o avslutande behandlingsbesök, rutin för utvärdering geno att patienten på nytt fyller i skattningsforulär, sat patientenkät. Inforation o att fokus för behandlingskontakten är avgränsat till ångestbesvären och det aterial so aktualiseras via behandlingsinnehållet. Ev andra psykosociala besvär so pat har ska generellt ej behandlas ino raen för denna behandling. I fall då patienten är listad på annan vårdcentral hänvisas patienten ta kontakt där. Är patienten listad på Falkenbergs vårdcentral (alt övriga so tillhör upptagsorådet) tar psykologen kontakt ed patienten och problelöser kring o behandlingen fortsatt ska prioriteras alternativt pausas/avbrytas o patienten har andra behov. Patienten rekoenderas ha avisering påslagen på 1177.se, för att däred få påinnelse/inforation o händelser via e-post och/eller SMS.
17(43) Datu Patienten ska vara beredd att avsätta 2-3 tiar/vecka för behandlingen. gå igeno aterial, göra övningar sat skicka eddelande till behandlaren när hen är färdig ed aktuellt avsnitt. får ta ställning till o hen önskar uppföljning av annan psykolog vid planerad/oplanerad frånvaro för ordinarie behandlare. Behandlare bör ha edvetenhet o att patienten kan ha begränsad kunskap, oklara förväntningar och/eller negativa föreställningar o internetbaserad KBT-behandling, och ha beredskap att beöta detta. Behandlare rekoenderas inforera, otivera och lyfta fra positiva resultat av internetbehandling. Rekoenderas ej att övertala o patienten är tydligt negativt inställd ej önskvärt att patienten upplever sig tvingad eller föst in i behandling. Behandlingsstart Bedös patienten läplig och otiverad för denna behandling startas behandling vid bedöningssatal. Skriftligt satycke till behandlingsupplägg upprättas i dubbla exeplar där behandlare och patient har vartdera. Dialog kring preliinära behandlingsål och planering kring behandlarkontakt (uppföljningsdag, telefonnuer, preliinär behandlingsperiod ) gås igeno. O bedöning resulterar i att behandling inte bör påbörjas inforeras patienten o bakgrund till detta och andra behandlingsöjligheter kan diskuteras. - Tillhör patienten psykolog-/kuratorsottagningens upptagningsoråde kan ärendet tas upp vid reissbedöning för dialog kring annan läplig åtgärd. För patienter so sökt/reitterats nyligen kan väntetid för satalskontakt bli aktuellt. Är patienten listad på annan vårdcentral rekoenderas hen vända sig dit för att diskutera andra öjliga behandlingsinsatser. Behandlares roll och ansvar Behandlarens uppgift är att stödja patienten i dennes behandling so till stor del bygger på eget arbete. Behandlaren koer överens ed patienten o veckovisa uppföljningar, där patientens får återkoppling/feedback på sitt pågående arbete och sitt ående so patienten själv skattar inför varje nytt avsnitt. Behandlaren bedöer utifrån denna uppföljning när det är läpligt att patienten får tillgång till nästa avsnitt, vanligtvis ett per vecka. Detta sker enligt överenskoelse via skriftväxling i Stöd och behandling eller vid behov via telefon. Patienten kan däreellan skriftligt ställa frågor till behandlaren.
18(43) Datu Råd kring förhållningssätt Uppdraget so terapeutstöd vid internetbehandling skiljer sig delvis från terapeutroll i reguljär satalsbehandling. Behandlingsinnehållet finns inlagt i behandlingsprograets avsnitt, och det finns således begränsat behov av att tillföra ytterligare inforation till patienten. Behandlaren ska fungera so ett stöd och hjälpa patienten ed att följa behandlingsupplägget. Rollen innebär att: följa patientens arbete, bekräfta frasteg svara på patientens frågor identifiera tecken på svårigheter och beöt dessa - o patienten issförstått aterial/övningar: förtydliga på vänligt sätt - o patienten år säre kopplat till något avsnitt/övning: validera, noralisera, stöd till problelösning övervaka ev tecken på allvarlig försäring, och hantera detta Rekoendationer för textkounikation i behandlarroll (utgångspunkt/inspirerat av inforation från Psykologpartners sat anual för internetbaserad KBT utvecklad av Västerbottens läns landsting): Håll svar relativt kortfattade. Svara/ge återkoppling på centrala oråden/frågor. Undvik att i större utsträckning gå in i proble so ej tillhör behandlingsorådet. Stötta vid behov och uppuntra egna lösningsförslag. Skriv tydliga och konkreta eddelanden. Undvik alltför svårt språk. Vid förklaringar av något oent, hänvisa gärna till något so är relevant för patienten, ex använd exepel på återkoande problesituation so patienten själv beskrivit. Ha fokus på att stärka patienten. Uppuntra fungerande strategier, ge lösningsförslag för svåra situationer. Uttryck dig respektfullt, sakligt och fritt från värderingar. Tilläpa ett norkritiskt perspektiv och beakta att alla patienter ska känna sig väl beötta. Diskriinering utifrån funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, könslig identitet, sexuell läggning, religion eller andra aspekter är ej tillåten. Ytterligare råd kring textkounikation från Psykologpartners Håll fokus på dina uppgifter so behandlare Klargör förväntningar på textstödet vid uppstart, så att inte patienten förväntar sig något oriligt, vare sig vad gäller svarsfrekvens eller ofattning. Ställ inte onödiga frågor. Försök hitta en balans ellan forell och inforell ton.
19(43) Datu Undvik slang, svårt språk och psykologisk jargong. Håll dina raar tydligt vad gäller arbetstid och svarstid. Risker, åtgärder och ansvar Patienter söker behandling i ett läge när de inte år bra, och en del patienter kan också börja å säre under behandling. Likso i all psykologisk behandling är det viktigt att behandlare är uppärksa på och hanterar ev tecken på försäring hos patienten. Behandlaren är ansvarig för att höra av sig till patienten o hen blir inaktiv i behandlingsprograet. I första hand geno texteddelande, o patienten ej svarar ska behandlaren söka patienten på telefon. Fungerar inte behandlingen enligt plan bör det tas upp i dialog ed patienten. O hen ej önskar eller har förutsättningar för att fullfölja behandling bör an överväga att avbryta behandlingen, sat bedöa o patienten bör erbjudas annan psykologisk behandling eller andra behandlingsinsatser. Avslutande besök ska erbjudas även då patienten avbryter behandling i förtid. Vid oro för allvarlig försäring, förhöjd suicidrisk O patienten via eddelande eller i sina registrerade övningar ger uttryck för påtaglig försäring ska behandlare höra av sig till patienten. Behandlare bör söka patienten via telefon och vid behov boka fysiskt öte för vidare bedöning. Vid kontakt ed patienten bör punkterna nedan tas upp: Hänvisa till kontakt ed vårdcentral, läkarbedöning vid behov. Inforera o öjlighet att ta kontakt ed priärvårdsjour vid akuta behov. Vid uttalade tankar o suicid, ring upp patient och hjälp till ed kontakt till akut psykiatriskt tea. Behandlare ska i aktuella fall tydligt journalföra vilka tecken på förhöjd suicidrisk alt andra psykiatriska syto so frakoit, vad patient skrivit, vilken bedöning so gjorts och vilka åtgärder so vidtagits. Behandlares frånvaro Vid behandlingsstart anger patienten skriftligt o hen önskar stöd från annan behandlare vid ordinarie behandlares frånvaro eller inte. Vet behandlaren att hen koer vara borta tillfälligt (1-2 dagar) vid planerad uppföljning inforeras patienten o att uppföljningsdag flyttas aktuell vecka. O patienten önskat vikarie-funktion, görs vidare uppföljningsplan vid planerad frånvaro (t ex seester). Vid t ex sjukfrånvaro för behandlare vid bokade uppföljningstider ska patienten inforeras o frånvaron, antingen geno texteddelande på 1177.se eller geno telefonsatal från receptionist. Ytterligare ett alternativ är att annan
20(43) Datu internetbehandlare inforerar patienten, sat ev ger återkoppling och öppnar nytt behandlingsavsnitt. Dokuentation/journalanteckningar Vårddokuentation sker i VAS på saa journalenhet so övriga psykolog/kuratoranteckningar. Det är också saa instans so reissen skickas till. Planerade uppföljningar bokar behandlare in so 15 in oduler, so ankost registreras och journalförs vid uppföljningstillfället. Mall för journalanteckning finns. 4.9. Behandlingsprogra Det behandlingsprogra so används heter Ångesthjälpen och är en KBTbehandlingsprogra so rekoenderas för lindrig till åttlig ångestprobleatik. Privat leverantör är Psykologpartners W&W AB. Behandlingsprograet anpassades under 2015-2016 för behandlingsplattfor SoB. Prograet består av åtta avsnitt/oduler och innehåller följande: - Avsnitt 1 Ett första steg - Avsnitt 2 Situationsanalyser - Avsnitt 3 Värderingar, ål och hinder - Avsnitt 4 Att hantera hinder - Avsnitt 5 Tankar och känslor - Avsnitt 6 Medveten närvaro i vardagen - Avsnitt 7 Värderad riktning - Avsnitt 8 Agerande so fungerar 4.10. Instruent Självskattningsforulär avseende depression (PHQ-9), ångest/oro (GAD-7), funktionsföråga (WHODAS 2.0 12-frågeversion) och upplevd livskvalitet (BBQ) ifylldes inför behandlingsstart och vid behandlingsavslut. Forulären skickas ut till patienten inför bedöningssatal sat avslutande besök. När det bedös kliniskt relevant i diagnostiskt hänseende kan ytterligare skattningsforulär tillfogas, ex specifik sytoskattning av socialfobiska besvär. Två enkäter, en riktad till edverkande patienter och en till behandlare, har utforats av behandlare och projektledare ed stöd av FoU Halland. Enkät ifylldes enskilt av patienten respektive dennes behandlare efter behandlingsavslut. Patientenkäten består av 22 frågor och behandlar bland annat patientens nöjdhetsgrad ed insatsen, eventuella svårigheter eller proble so hen upplevt under behandlingsperioden, och egna förslag på hur behandlingen skulle kunna förbättras. Skattningsforuläret WAI (Working Alliance Inventory) har inkluderats i patientforuläret, so ett ått på hur relationen ed behandlare har upplevts.
21(43) Datu Behandlarforuläret ed 31 frågor är delvis en spegling av patientforuläret geno att den utforskar behandlarens uppfattning av behandlingsprocessen och eventuella svårigheter so uppstått. Den innehåller också frågor kring individuella bakgrundsfaktorer, såso eventuell pågående sjukskrivning, edicinering och tidigare behandlingsförsök. Dessa frågor inkluderades utifrån att dessa faktorer skulle kunna ha betydelse för behandlingsutfall på gruppnivå, och att förståelse för det skulle öka förutsättningarna att förutspå för vilka patienter behandlingen är läpad, vilka so behöver ytterligare stöd osv. 4.11. Datainsaling a) sytoskattning vid behandlingsstart och behandlingsavslut, sat uppföljande ätningar 3 och 9 ånader efter behandlingsavslut b) analys av antal patienter so anält intresse, antal av antal patienter so påbörjat behandling, sat antal fullföljda respektive tidigt avbrutna behandlingar c) enkät till deltagande patienter avseende deras upplevelse av behandlingsprograet och plattforen, positiva och negativa aspekter av behandlingserfarenhet d) behandlarenkät so ifylles vid varje behandlingsavslut. Sytoskattningsforulär x 2 sat behandlarenkäter skickades till FoU Halland för saanställning. FoU Halland ansvarade för utskick av patientenkät efter behandlingsavslut, sat för påinnelser vid uteblivna svar. Analys av skattningsforulären och enkätsvaren gjordes av FoU Halland. Bearbetning av data Materialet bearbetas i det statistiska prograet SPSS. Data presenteras deskriptivt so frekvenstabeller och figurer. Relevanta statistiska test används för att studera baseline data i relation till erhållna värden efter behandlingen. Satliga test görs dubbelsidigt och signifikansnivån 0,05 används. 5. Resultat Under tidsperioden aj 2016 till aj 2017 hade 25 patienter startat och avslutat behandlingsinsatsen internetbaserad KBT för ångest och oro. Av dessa fullföljde 22 patienter hela behandlingen edan 3 behandlingar avslutades i förtid på egen begäran. Resultat i denna analys av skattningsforulär vid start och avslut baseras på data från de 22 patienterna, varav 18 besvarade patientenkäten.
22(43) Datu 5.1. Bakgrundsfaktorer Behandlingsinsatsen var oberoende av ålder, kön och sociodeografisk tillhörighet sat att patienten kunde göra egenreiss för behandling. Medelåldern för patienterna var 38 år. Den yngsta patienten var 20 år och den äldsta 72 år. Patienternas huvudsakliga sysselsättning bestod av; 70% anställda, 17% studerande, 8% annat (t ex föräldraledig, arbetssökande). Av dessa hade 36% varit sjukskrivna under saanhängande period på inst två veckor under de senaste 6 ånaderna (varav 89% 5 veckor eller er). Av de svarande hade 73% tidigare erfarenheter av psykoterapi/satalskontakt en ingen hade erfarenhet av internetbaserad KBT-behandling. Patienterna uppfattade sig generellt so vana datoranvändare (83% ycket vana resp 17% ganska vana). En större andel kvinnor än än har deltagit i pilotprojektet, (kvinnor 69 %, än 31%, se tabell 1). So nänt var behandlingen öppen att söka för patienter från hela Halland. Analys visar att en ajoritet av deltagande patienter var boende i Halstads koun, följt av Falkenbergs koun. Från övriga kouner ko ett fåtal patienter. En utolänspatient inkluderades i projektets tidiga fas. Tabell 1. Antal personer so fullföljt behandlingen, fördelat på kön och geografisk tillhörighet. KOMMUN Antal Kvinnor Män Totalt Kungsbacka 1 1 Varberg 1 1 Falkenberg 4 2 6 Halstad 8 4 12 Hylte 1 1 Lahol Utoläns, VGR 1 1 22 Majoriteten av ovannända patienter sökte psykolog- och kuratorsottagning via egenreiss 18 st (82%). Fyra patienter (18%) aktualiserades via reiss från läkare eller annan behandlare. Tabell 2. Antal och andel kvinnor och än so påbörjat och fullföljt behandling för ångest och oro i Halland. Behandling Antal Andel (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Påbörjat 17 8 25 68 32 Fullföljt 14 8 22 64 36
23(43) Datu 5.2. Resultat ur behandlarens perspektiv Saanställning av behandlarenkät visar att behandlarna i genosnitt skickat 16 skriftliga eddelanden i behandlingsprograet per patient och behandling. Dessa inkluderar planerade veckovisa uppföljningar sat övrig kounikation (exepelvis då behandlaren svarat på frågor från patienten, tidsbokning ). Uppskattad tidsåtgång per tillfälle var i edeltal 12 inuter. Enkätresultaten anger att behandlarna hade cirka 2 telefonsatal per patient ed en genosnittstidsåtgång på 13 in. Dessa siffror är edelvärden utifrån satliga behandlarenkäter. Med några patienter användes planerad telefonuppföljning under perioder istället för skriftlig uppföljning, edan andra endast hade uppföljning via textkounikation. Spridningen avseende antal telefonsatal per patient är däred troligen relativt stor. Aktuella data ger att genosnittlig saanlagd arbetstid/patient uppskattades till 3,63 tiar (192 inuter för skriftlig kounikation, 26 inuter för telefonsatal, totalt 218 inuter). Vanligen ko patienten för två ottagningsbesök x 45 inuter (vid behandlingsstart och avslut), totalt 90 inuter. Utöver detta inleddes kontakt vanligen ed telefonbedöning på 30-60 inuter. Vidare tillko adinistrationstid (journalföring, adinistration av skattningsforulär, att söka patienter på telefon ed era), vilket ej registrerats under projekttiden. Saantaget uppskattas saanlagd behandlartid per patient till 6-7 tiar utifrån redovisade siffror. Resultaten här är edelvärden, och en del osäkerhetsaspekter finns. Behandlarna skattade tidsåtgång efter avslutad behandling, och det är öjligt att de kan ha underskattat/överskattat verklig tidsåtgång. Saanlagt 90% av de so erbjöds var otiverade att starta behandlingen, och bedödes även konstant otiverade under hela behandlingen. I behandlarenkäterna uppskattas 76% av patienterna ha följt överenskoen behandlingsplanen, edan 24% bedös inte ha gjort det. I de senare fallen finns fritextkoentarer kring vilka avsteg från behandlingsplan so uppstått. Behandlare anger i flera fall att patienten delvis varit otiverad, en ej följt uppsatt tidsplan och/eller i begränsad ofattning kounicerat behov av stöd eller er tid till behandlaren. Vidare har behandlare upplevt detta kopplat till svårigheter prioritera behandlingen fullt ut, på grund av faktorer i livssituationen, hälsotillståndet eller bristande otivation. Behandlarna uppgav att de för 32% av patienterna inte behövt ge någon extra påinnelse o att följa överenskoen behandlingsplan. 36% hade fått påinnelse vid något enstaka tillfälle, och resterande 32% hade givits extra påinnelse vid ett flertal tillfällen. En enkätfråga tog upp o behandlare ansåg att det uppstått några risker under behandlingen för aktuell patient, (risker definierades ej vidare i enkäten, en avsåg bland annat risk för suicidalitet). Även andra negativa behandlingseffekter, exepelvis försärad psykisk hälsa,
24(43) Datu kunde beaktas). Enkätsvaren visar att behandlarna inte bedöt att några uttalade risker uppstod under pilotbehandlingarna. Resultat från behandlarenkät visar att behandlarna uppskattar att behandlingen i hög till ycket hög grad varit till nytta för 90% av patientgruppen. I saa höga utsträckning skulle de rekoendera patienterna vidare internetbaserad psykologisk behandling o behov uppstod (exepelvis för andra psykiska besvär). I fritextsvar uppger behandlarna att de för några patienter sett behov av viss odifiering av behandlingsupplägget. Exepel på hur behandlarna anpassat ordinarie behandlingsupplägg var förlängd tid på behandlingsavsnitt, er ingående förklaringar av behandlingsinnehållet och utökad dialog kring hur övningar kunde anpassas utifrån patientens besvär och förutsättningar. Det senare blev aktuellt fräst i fall då patienten ej hade en renodlad probleatik alternativt koorbiditet so innebar att behandlingsfokus inte upplevdes helt relevant eller genoförbart utifrån aktuell sytobild. 5.3. Resultat ur patientens perspektiv Majoriteten av patienterna upplevde att KBT-behandling via nätet var ycket enkelt/enkelt att koa igång ed. De flesta patienterna (89%) upplevde att textens innehåll i de olika avsnitten i prograet var ycket enkelt/enkelt att förstå. Vidare uttryckte en stor ajoritet av patienterna att instruktionerna och övningarna i prograet var enkla att hantera. 89% av patienterna instäde helt eller i hög grad till att behandlingen hade bidragit till ökad förståelse för ångestbesvären och hur patienten skulle fortsätta att arbeta ed de. En betydande andel av patienterna ansåg att prograet tog upp relevanta oråden i förhållande till deras besvär. Resultat per fråga visas nedan.
25(43) Datu Upplevelse av att koa igång ed behandlingen Mycket enkelt Enkelt Svårt Mycket svårt 6% 0% 33% 61% Figur 1. Hur upplevde du att det var att koa igång ed behandlingen? Förstå och ta till sig textens innehåll Mycket enkelt Enkelt Svårt Mycket svårt 0% 11% 33% 56% Figur 2. Hur var det att förstå och ta till dig textens innehåll i de olika avsnitten?
26(43) Datu Förståelse och instruktioner till övningarna/uppgifterna Mycket enkelt Enkelt Svårt Mycket svårt 0% 0% 35% 65% Figur 3. Hur var det att förstå och ta till dig instruktioner till övningarna/uppgifterna? 50 40 Behandlingen bidrog till ökad föreståelse 44 45 % 30 20 10 0 0 Instäer inte alls 11 Instäer delvis Instäer i hög grad Instäer helt Figur 4. Behandlingen har bidragit till ökad förståelse för ina besvär och hur jag kan arbeta ed de.
27(43) Datu 50 40 Behandlingen tog upp relevanta oråden för besvär 41 47 % 30 20 10 12 0 Instäer inte alls Instäer delvis Instäer i hög grad Instäer helt Figur 5. Jag upplever att behandlingen tog upp relevanta oråden för ina besvär. Patienternas utsagor Föruto enkätfrågor ed fasta svarsalternativ fanns fritextfrågor där patienterna gavs öjlighet att beskriva positiva och negativa erfarenheter sat ge förbättringsförslag. Resultat av dessa enkätfrågor presenteras i följande avsnitt. Vad tycker du fungerat bra ed behandlingen? 15 av 18 patienter besvarade denna fråga. Bland positiva aspekter anges bland annat uppskattning av behandlingsinnehållet och hur detta presenteras i text, video och ljudfiler, sat behandlingsforens tillgänglighet och flexibilitet. Exepel på patientsvar presenteras nedan: Det har varit sidigt och an har inte känt sig pressad under veckorna då det varit bra ed tid, bra och tydliga övningar. Bra att de hela tiden bygger på varandra. Filklippen var ycket bra. Inga bestäda tider att passa, kunde arbeta ed detta när orken fanns. Bra ed övningar, an fattar sina önster. Lättillgänglig. Man kan gå in när an vill. Många bra övningar av olika karaktär. Tydligt och lättförståeligt upplägg. Möjlighet att själv lägga upp schea och arbeta under eget ansvar. Att göra den i heiljön har gjort övningarna extra relevanta, jag har haft lättare att koa ihåg att använda de även utanför datorn. Det har också gjort att utaningarna blivit på riktigt. Det är MITT jobb so för ig fraåt, bra att vissa saker fått ta er tid än andra. Jättebra att an kunnat läsa, se och SKRIVA. Det har gjort att jag inns bättre.
28(43) Datu Vad tycker du fungerat indre bra under behandlingen? 13 av 18 patienter besvarade denna fråga. 9 av dessa gav exepel på vad de upplevt so indre bra, resterande 4 angav att de inte såg några negativa oråden. So negativa aspekter angavs tekniska proble (krånglig inloggning, att hesidor tog lång tid att ladda); att behandlingen innehöll ycket aterial (vilket kunde upplevas överväldigande och stressande, försvårande för inlärning och för att följa tidsplan); sat i några fall önskeål o/behov av er behandlarstöd. Exepel på patientkoentarer: Ibland för ycket text och för ycket övningar, kan bli ycket för någon so har svårt ed koncentrationen. Ibland har jag känt ig lite ensa i den och vissa veckor hände det att jag nästan överanalyserade ina situationer. Jag har haft lite för dåligt ed tid att träna på övningarna, de hinner inte sätta sig. Har du förslag på hur behandlingsupplägget skulle kunna förbättras? 11 personer gav exepel på förbättringsförslag. Dessa inbegrep önskeål o tekniska förbättringar (utskriftsfunktion för textinforation och övningar, förbättring avseende gränssnitt och inloggningsvägar) längre tidsperspektiv (er tid att arbeta ed ofattande avsnitt, er tidsutrye för att kunna repetera inforation och lära sig på djupet, att behandlingen skulle kunna vara längre) er filklipp, indre läsbar text, er praktiska övningar ökad behandlarkontakt (er återkoppling från behandlare på vissa övningar, något besök under behandlingsperiod, vidare stöd/uppföljning efter behandlingsavslut) Exepel på patientkoentarer: Kanske två veckor ibland för ofattande övningar, an glöer lätt vad an ska fokusera på. Hade varit bra att kunna skriva ut papper både under behandlingen och att ha det efteråt. Något er öte, t ex halvtid hade varit bra. Kanske lite fler filklipp, öjligt att behandlingen hade kunnat varit längre. Längre tid på vissa avsnitt, och då kanske bara ha att an ska fylla i tankar och övningar, ingen ny inforation den veckan. Avslutningsvis fanns en enkätfråga där patienten tillfrågades o hen skulle kunna rekoendera behandlingsprograet till en vän. Alla patienter svarade ja på denna fråga.
29(43) Datu Patientens uppfattning o behandlarens stöd och kontakt En stor ajoritet av patienterna angav att de upplevt behandlaren so tillgänglig och att de fått det stöd de behövde (se figur 6-7). Behandlarens stöd 60 50 40 44 50 % 30 20 10 0 0 Instäer inte alls 6 Instäer delvis Instäer i hög grad Instäer helt Figur 6. Jag fick det stöd jag behövde från in behandlare Behandlarens tillgänglighet 90 80 78 70 60 % 50 40 30 20 22 10 0 0 0 Instäer inte alls Instäer delvis Instäer i hög grad Instäer helt Figur 7. Jag upplevde in behandlare so tillgänglig (t ex jag fick svar på texteddelanden ino rilig tid, kände ig välkoen att ställa frågor vid behov).
30(43) Datu Skattningsforuläret WAI (Working Alliance Inventory) inkluderades i patientenkäten so ått på hur relationen ed behandlare hade upplevts. Minsta öjliga erhållna värdet i ett WAI-forulär är 12 och på otsvarande sätt det högsta värdet 84. Patientskattningarna visade ett genosnittligt totalvärde på 68. Detta otsvarar ett edelvärde på 5,67 på enskilda frågor. Resultaten bedös so relativt höga och so ett tecken på att patienterna har upplevt kontakten ed behandlaren so hjälpsa och konstruktiv. Box 1. Frågor so ingår i WAI-foruläret. Svarsskala; 1=aldrig, 2=sällan, 3=av och till, 4=en del gånger, 5=ofta, 6=ycket ofta, 7= alltid. So ett resultat av sessionerna är jag er klar över vad jag skulle kunna ändra på. Det jag gör i terapin ger ig nya sätt att se på ina proble. Jag tror att in terapeut tycker o ig. Min terapeut och jag saarbetar ed att sätta upp ål för in terapi. Min terapeut och jag har respekt för varandra. Min terapeut och jag arbetar ot ösesidigt överenskona ål. Det känns so att in terapeut uppskattar ig. Vi är överens o vad so är viktigt för ig att arbeta ed. Jag upplever att in terapeut bryr sig o ig även när jag inte gör saker so hon/hon gillar. Jag upplever att det so jag utför i terapin koer att hjälpa ig att nå de förändringar so jag önskar. Vi har åstadkoit en god förståelse för vilken förändring so är bra för ig. Jag tror att det är rätt sätt so vi arbetar ed ina proble.
31(43) Datu 5.4. Patienternas självskattade hälsa Behandlingsinsatsens effektivitet ättes via sytoskattningsforulär före och efter behandling. Analys av resultaten visade klart sänkta edelvärden avseende ångest- /orossyto respektive depressiva syto vid behandlingsavslut. Skattningar avseende upplevd livskvalitet respektive funktionsföråga hade ökat arkant (se tabell 3, figur 8-11). Tabell 3. Patienternas självskattade hälsa vid behandlingsavslut jäfört ed -start. SKATTNINGSFORMULÄR Förbättrad Försärad Oförändrad GAD-7 (ångest och oro) PHQ-9 (depression) BBQ (upplevd livskvalitet) WHODAS 2.0 (funktionsnivå) 20 (91 %) 18 (82 %) 16 (73 %) 16 (73 %) 2 (9 %) 3 (14 %) 5 (23 %) 2 (9 %) 0 (0 %) 1 (4 %) 1 (4 %) 4 (18 %) P o ä n g 60 50 40 30 20 10 0 BBQ - livskvalitet 56,6 44,7 Patient före behandling Patient efter behandling Poäng: edelvärde noralpopulation 60,6 Figur 8. Upplevd livskvalitet före och efter behandling, edelvärden.
32(43) Datu GAD-7 ångest/oro P o ä n g 15 13 11 9 7 5 3 1 11,4 5,6 Patient före behandling Patient efter behandling Poäng: 5 lindrig, 10 åttlig, 15 svår Figur 9. Grad av ångest/oro före och efter behandling. PHQ-9 depression p o ä n g 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 10,4 5 Patient före behandling Patient efter behandling Poäng: 5 ild, 10 åttlig, 15 edelsvår och 20 svår Figur 10. Grad av depression före och efter behandling.
33(43) Datu WHODAS 2.0 12 frågor p o ä n g 60 50 40 30 20 10 0 25,5 Patient för behandling 19,6 Patient efter behandling Min 12-Max 60 p. Högre siffra innebär högre grad av funktionsnedsättning till följd av hälsotillstånd. Figur 11. Funktionsföråga före och efter behandling. 5.5. Möjligheter och hinder I en flervalsfråga obads patienterna skatta eventuella upplevda hinder under behandlingen. Patienterna kunde välja flera svarsalternativ. 30% av patienterna angav att de inte upplevt några hinder. 41% angav att de inte kunnat avsätta tillräcklig tid. Vidare angavs bristande otivation, nedsatt ork på grund av hälsotillstånd, svårigheter avseende koncentration och svårigheter att få utrye att arbeta ostört. Några patienter har rapporterat tekniska proble/störningsoent såso att det krävs ånga steg för inloggning, långsa laddning av sidor och video, bristande översikt över behandlingsavsnitt. Mestades uppger patienterna dock att det upplevt inloggning och användning av prograet so enkelt och sidigt
34(43) Datu Eventuella hinder under behandlingen Det har inte funnits några hinder 30 Jag har inte varit tillräckligt otiverad Jag har haft proble ed dator/surfplatta/obiltelefon 18 18 Jag har inte kunnat koncentrera ig tillräckligt 29 Jag har inte orkat på grund av in hälsa Jag har inte kunnat arbeta ostört ed in behandling Jag har inte hunnit avsätta den tid so har behövts 12 24 41 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 % Figur 12. Vilka eventuella hinder har du upplevt under behandlingen? (flera svarsalternativ kan anges) 5.6. Bortfallsanalys Det var tre stycken so valde att inte fullfölja prograet. Huvudorsaken enligt behandlarnas utsagor var bristande förutsättningar i livssituationen för att engagera sig i behandling följt av att behandlingsprograet inte var rätt för patientens probleatik, tekniska proble, behov av större behandlarkontakt sat bristande otivation.
35(43) Datu 5.7. Effektål saanställning En jälikare vård Projektet bedös relativt fragångsrikt i detta avseende. Behandlingsalternativet har varit tillgängligt att söka för hela regionens invånare. Att behandlingsforen innebär färre ottagningsbesök än reguljär KBT-behandling kan antas innebära att den upplevs er tillgänglig för patienter so har svårt att regelbundet ta sig till en ottagning. Detta kan ses so en grund för ökad jälikhet i vården, exepelvis för invånare i glesbygd och/eller invånare so har svårt att ta ledigt från arbete eller studier, so lättare kan delta i behandling. Pilotdeltagarna uppvisade en spridning avseende faktorer såso kön, ålder, bosättningsort och grad av psykiska besvär. Medvetenhet o patienters olika förutsättningar, likso vikten av ett inkluderande och norkritiskt förhållningssätt hos behandlare, har beaktats vid planering och genoförande av projektet. Behandlingsupplägget i nuvarande for ställer krav på goda kunskaper i svenska språket, då både behandlingsprogra och SoB-plattforen endast finns tillgängligt på svenska. Detta innebär en begränsning, so förhoppningsvis kan åtgärdas vid vidare utveckling av progra och plattfor. Patienters följsahet till behandling Målsättning var att 90% av de patienter so påbörjade behandlingen skulle slutföra den. Målet uppnåddes inte helt, en 88% av startade patienter fullföljde hela behandlingen. Utifrån att visst bortfall kan förväntas i all psykologisk behandling, sat att behandlingsupplägget var nytt såväl i organisationen so för behandlarna, bedös projektet fragångsrikt i detta avseende. Effektivare vård geno ökad tillgänglighet Övergripande ålsättning var effektivisering avseende arbetstid för behandlare, sat att det skulle kunna resultera i att fler patienter kan erbjudas hjälp ed saa resurser. Orådet utvärderades via behandlares uppskattning av tidsåtgång i behandlarenkäter, sat geno vidare analys av behandlarna i projektet. Behandlares tidsåtgång per hel genoförd behandling, inklusive bedönings- och avslutningsfas sat adinistration, uppskattades till 6-7 tiar. Många vetenskapligt prövade anualbaserade behandlingsupplägg för reguljär KBTbehandling utgår från behandlingsplaner på 8-20 sessioner (grovt uppskattat 8-20 tiar). I jäförelse ed detta innebär det aktuella upplägget för internetbaserad KBT-behandling en tidsbesparing. Preliinärt bedös internetbaserad KBT-behandling kunna innebära en ökad effektivisering avseende behandlartid, förutsatt att patienterna upplever långsiktigt positiva effekter av behandling (och därigeno har lägre behov att söka behandling på nytt).
36(43) Datu Att behandlingsforen varit ny ino verksaheten och för behandlande psykologer har naturligt inneburit en orienterings- och inlärningsprocess där nya frågeställningar uppstått under vägen. Likso ino andra arbetsoråden kan antas att behandlare ed gedigen kopetens och god erfarenhet av behandlingsetoden kan vara er tidseffektiva i sitt genoförande. Vid eventuellt fortsatt utveckling och ipleentering av internetbaserad psykologisk behandling bedöts det av vikt att blivande behandlare har tillräcklig grundkopetens i terapeutiskt arbete, sat att de får utbildning och handledning i aktuella behandlingsetoder. För att och kunna genoföra behandlingsupplägget på ett effektivt sätt bedös det också viktigt att behandlarna kontinuerligt arbetar ed etoden, så att de därigeno upprätthåller sina etodkunskaper. Erbjuda förebyggande åtgärder Ett övergripande ål och syfte för projektet var att erbjuda tidiga behandlingsinsatser och därigeno fungera so ett förebyggande och hälsofräjande initiativ. Detta får betraktas so ett ofattande ål, och bedös svårt att på ett övergripande plan utvärdera utifrån denna relativt begränsade pilotverksahet. Begränsad tillgänglighet och långa väntetider för psykologisk behandling är ett ofattande proble på ånga håll, och det aktuella projektet kan inte betraktas so en lösning på detta. Med respekt för dessa stora utaningar betraktas pilotprojektet so lyckat i detta avseende. Geno deltagande i projektet har patienter kunnat påbörja behandling utan längre väntetid, och i ånga fall fått behandling de inte kunnat få på sin vårdcentral. I patientgruppen fanns patienter ed relativt långvariga och koplicerade ångesttillstånd, en också patienter ed lindriga besvär so kanske ej prioriterats för ofattande KBT-behandling utanför projektet. Inte inst avseende den senare gruppen tros projektet ha fyllt en viktig förebyggande funktion och otverkat risk för utdraget lidande och försärad psykisk hälsa. Patientens upplevelse av behandlingen Målsättning var att patienterna skulle uppleva sig hjälpta och vara nöjda ed behandlingsinnehåll och upplägg sat kontakt ed behandlare. Projektet betraktas so fragångsrikt på denna punkt. En stor ajoritet av patienterna uppgav hög grad av nöjdhet ed innehåll och behandlingsupplägg, upplevde sig ha fått bättre förutsättningar för att hantera ångest och oro, sat upplevde sig ha fått gott och tillräckligt stöd av sin behandlare. Patienterna upplevde behandlingen so hjälpsa i hög grad och uppgav att de skulle rekoendera den till närstående. Ett flertal patienter uppgav att de särskilt uppskattat den behandlingsforens flexibilitet, dvs att kunna arbeta heifrån vid självvald tidpunkt, kunna repetera aterial ed era.
37(43) Datu Effektiv behandlingsinsats Behandlingseffektivitet utvärderades geno sytoskattningsforulär vid behandlingsstart och behandlingsavslut. Resultat på gruppnivå tydde på klara positiva effekter, i for av lägre grad av ångestsyto och depressiva syto, högre grad av upplevd livkvalitet sat förbättrad funktionsföråga. Det finns en plan för uppföljande ätningar ed skattningsforulär för att följa effekt över tid. Data är under insaling och ingen sådan analys och resultatbeskrivning kan däred presenteras i denna rapport. 6. Diskussion En frågeställning vid projektstart rörde rekrytering av patienter. Är behandlingsinsatsen väl anpassad och tilläpbar för de patienter so söker vård på vårdcentralerna? Upplevs behandlingsalternativet attraktivt för patienterna? Då behandlingsalternativet inte tidigare erbjudits på ett saordnat sätt och även är relativt nytt nationellt antogs att en stor del av befolkningen har begränsad kunskap o internetbaserad KBT-behandling och hur det går till. Rekrytering av patienter via textinforation till patienter på väntelista prövades initialt ed begränsad fragång, då få patienter responderade på erbjudandet den vägen. Att bredda intaget av patienter till hela regionens patienter och aktivt inforera såväl allänhet (lokal- TV, lokaltidningar) so personal på vårdcentralerna ledde till att ett betydligt större antal personer anälde intresse. Mycket tid lades för behandlarna när det gällde ottagande och hantering av dessa intresseanälningar (egenreisser). Att söka ett flertal personer på telefon, telefonbedöningar, journalföring, att göra i ordning och skicka ut aterial osv tog er tid än vad so inledningsvis förväntats och so avsatts för pilotprojektet. Behandlaren tillsaans ed projektgruppen arbetade därför under hösten fra ett screeningförfarande ed en inforerande text sat ett intresseforulär, so digitalt kunde fyllas i via 1177.se. Under projektets gång har det varit tydligt att det sökt relativt ånga patienter från vissa vårdcentraler, edan det från andra vårdcentraler sökt få eller inga patienter. Ett antagande är att detta beror på att en del läkare, psykologer och kuratorer i högre grad haft behandlingsalternativet i åtanke och inforerat aktuella patienter o öjligheten. En slutsats av detta är att aktuell och tydlig inforation till såväl patienter so personal är viktigt över tid för att skapa edvetenhet o behandlingsalternativet. Kounikationsavdelning bör delta i arbetet att skapa och upprätthålla aktuell och korrekt inforation, i både digitala och traditionella kounikationskanaler.
38(43) Datu Avseende de svårigheter att rekrytera direkt från väntelista so uppstod initialt är en reflektion utifrån behandlarnas kliniska erfarenhet att ånga patienter so söker vårdcentralen initialt förväntar sig och även bedös ha behov av 1-3 satal initialt, exepelvis för att skapa en probleforulering och lindra akuta besvär. Efter att tillsaans ed en terapeut fått en tydligare bild av probleen är det ofta lättare att beskriva hur en behandling kan vara till hjälp och därigeno otivera patienten. Att ta del av erfarenheter från patienter so avbrutit behandling i förtid blir intressant för vidare analys av hur, när och för ve behandlingsupplägget passar och inte, sat o behandlare kunnat anpassa behandlingsupplägget på något vis för att underlätta för dessa patienter. I denna utvärdering var det endast tre patienter so avbröt sin behandling, därför är det svår att dra några slutsatser. Men utifrån leverantörens riktlinjer sat beprövad erfarenhet kan följande punkter antas viktiga; god bedöning och diagnostik (att patienten har en problebild so passar för behandlingsinnehållet, dvs huvudsakligen uppfyller kriterier för diagnos ino gruppen ångestsyndro, och/eller probleatisk oro sat undvikandebeteende); att otivation och förutsättningar för att aktivt engagera sig i behandling utforskas noga inför behandlingsstart och att patienten uppuntras kontakta behandlare o hinder/svårigheter uppstår för geensa problelösning. Några uttalande o hur behandlarna upplevt införandet Behandlarna har uppgett att det fungerat väl att upprätta ett positivt saarbete ed patienterna trots att an inte öts so i reguljär satalskontakt. De har också fått större öjlighet att erbjuda patienten den behandlingsetod so passar bäst och var positiva till att ha fler behandlingsetoder att erbjuda patienterna. Det finns en del öjliga förbättringsoråden för att uppnå optial funktionalitet på plattforen SoB, under de handledningstillfällen behandlarna haft ed leverantören har dessa önskeål frahållits. Behandlarna enar också att inför ett eventuellt breddinförande av IKBT finns ett flertal utaningar att hantera. Några av dessa är; planering avseende hur utförandet av IKBT ska organiseras i regionen (centralt eller per vårdcentral), vilka diagnosgrupper so ska prioriteras, kravställning vid upphandling, behov av teknisk support för patienter och behandlare, kopetenskrav på behandlar, utbildning och handledning för behandlare, upprättande av rutiner för reissvägar och överenskoelser kring hur patientansvar hanteras o patient behandlas på två ottagningar, patientavgifter, personalkostnader sat andra kostnader.
39(43) Datu 7. Slutsats Resultaten i aktuellt pilotprojekt tyder på att det finns god anledning att fraöver fortsätta införandet av terapeutstödd internet-baserad kognitiv beteendeterapi i Halland. Det finns behov av och intresse för kvalitativ psykologisk behandling hos invånarna, so närsjukvården i dagsläget inte förefaller ha förutsättningar att öta fullt ut. Resultatet visar att vid jäförelse av deltagarnas sytoskattning före och efter behandling tyder detta på klart förbättrat psykiskt ående efter behandling. Analys på gruppnivå visar att patienterna vid behandlingsavslut angav lägre grad av ångestsyto och depressiva syto, lägre grad av funktionsnedsättning på grund av hälsotillstånd, sat högre grad av upplevd livskvalitet. Den signifikativa förbättringseffekten är konstant på satliga fyra ått. I patientenkäterna anger en tydlig ajoritet av patienterna hög grad av nöjdhet ed behandlingsprocessen och att de upplevt behandlingen so eningsfull och hjälpsa. Av behandlarenkäterna kan urskiljas att även behandlarna upplever att behandlingsprocessen har fungerat väl för en ajoritet av patienterna. Det har inte funnits någon kontrollgrupp i denna utvärdering. Det går däred inte att utvärdera o aktuella resultat är likvärdiga, säre eller bättre jäfört ed reguljär KBTbehandling på vårdcentralerna. Det är en begränsning i aktuell utvärdering, och värt att beakta vid koande projekt ino orådet. De kliniskt signifikanta behandlingseffekter so frakoit i aktuellt projekt, i kobination ed faktorer såso ökad flexibilitet och tillgänglighet för patienter sat tidseffektivisering för personal, bedös tillsaans utgöra tillräcklig grund för att rekoendera en fortsatt utveckling av internetbaserad KBT i närsjukvården. 8. Praktiska betydelsen Internetbaserad KBT-behandling skulle på sikt kunna edföra inskade kostnader för hälsooch sjukvården, dels geno att vissa ålgrupper kan identifieras och erbjudas behandling i ett tidigare skede (och därigeno förebygga behov av er ofattande behandlingsinsatser), dels geno att alternativa tekniska lösningar kan inska behov av fysiska öten och öka effektiviteten i verksaheten. Det kan öka tillgängligheten till snabba behandlingskontakter och bidra till ökad valfrihet för patienten.
40(43) Datu 9. Kostnader för pilotinförandet Eelie Hellberg-Olsson, psykolog/behandlare (20% projektanställd 2016-01-01-2016-06-31, 2016-09-01-2016-12-31). Under 2017 har Eelie ed hjälp av andra edel från Region Halland arbetat 50% ed detta införandet. Utbildning för behandlare av Psykologpartners 2 dgr x 2 behandlare, 32 000 kr Behandlingsprogra Ångesthjälpen av Psykologpartner AB 750 kr/behandling x 25 Handledningskostnad löpande av Psykologpartner AB 2000 kr/h x 12h, fördelat på sex tillfällen/år. Patientbesöksavgift uttages endast vid start- och slutbesök, dvs fysiska besök, annars avgiftsfritt under pilottiden. En uppskattad kostnadsberäkning gjordes för denna pilot ed hjälp av SHARP-databasens schablon för ett psykologbesök på (1200 kr/h).