Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 4 2015 TEMA SKOLAN Filip 10 år: Tjata inte! Erica 14 år: ADD är inget hinder Sebbe 17 år: Jag är rätt smart om jag vill Eleven är inte problemet Stor oro inför skolstart Skolmagasin för elever med NPF Hjälpmedelstest Attention vill göra nätet tryggare
Framtid utan kaos? För unga vuxna som haft en tuff start Vi hjälper unga vuxna och deras anhöriga till bättre förutsättningar och framtidstro. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. Hur är det möjligt? På Inagården arbetar vi för att synliggöra individens behov och skapa förutsättningar för ett fungerande liv utan kaos. Vi har utvecklat en modell som visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus ligger på att se och utveckla varje individ efter hans eller hennes unika förutsättningar. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, normal dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Utslussning och handledning inför hemflytt Unga vuxna en bortglömd grupp Att vara ung men ändå räknas som vuxen kan vara nog så svårt även för den som är frisk och har haft en bra start i livet. Psykisk ohälsa, neuropsykiatriska störningar eller förvärvade hjärnskador kan ge svåra förutsättningar till ett bra liv. Alldeles för ofta placeras unga vuxna tillsammans med gamla och demenssjuka i brist på lämpliga vård- och boendeformer. På inagården har vi stora möjligheter att utveckla unga vuxna på deras egna villkor. Den 24 september deltar vi på Psykisk ohälsa Väst i Göteborg. Besök oss där eller kontakta oss på www.inagarden.se eller på telefon: 0292-508 76.
INNEHÅLL & LEDARE INNEHÅLL NR 4 2015 3 LEDARE 13 Sebbe ser framåt 6 4 TEMA SKOLAN 4 Krönika: Eleven är inte problemet 5 Filip, 10 år: Tjata inte! 6 Elever gör skolmagasin 8 Vad har eleven rätt till? 9 Elevassistenten: Eleverna behöver någon som tror på dem 10 Test: Vilka hjälpmedel hjälper? 12 En plattform ut i livet 14 Nätverket Barn i behov 16 PORTRÄTT Erica, 15 år: ADD är inget hinder! 19 AKTUELLT 22 Projektet Nätkoll 24 LÄSTIPS Så här! Få skolan att funka 27 ATTENTIONKOLL 8 Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. En fungerande skola är livsviktig TEMAT I DET HÄR NUMRET är skolan. Hur skolan fungerar, eller inte fungerar för våra barn har varit viktigt för oss sedan Attention bildades för femton år sedan. De flesta av våra medlemmar har åsikter om den svenska skolan och hur den borde förändras. En fungerande skolgång är bokstavligen livsviktig för alla barn, och för de barn som har en funktionsnedsättning kan skolan ofta vara en större utmaning än för andra. Attention har en vision om en likvärdig och på djupet inkluderande skola, där olikheter berikar och ses som en tillgång. Tyvärr präglas dagens skola snarare av motsatsen. Elevens svårigheter med att uppnå skolans krav leder till en fokusering på eleven, snarare än skolans bristande kompensatoriska förmåga. Den elev som inte lyckas uppnå kunskapskraven, och som inte har turen att få kompetent stöd, blir ett problem. Till denna dystra bild hör också mobbing. Omkring 60 000 barn drabbas varje år, enligt organisationen Friends. Dag efter dag ska dessa barn gå till en skola som de inte känner sig trygga i. Många av dem har NPF. För dem är skolstarten början på ett helvete som bara kommer bli värre ju längre terminen går. Mobbing kan drabba vem som helst, men risken är tio gånger större om du har ADHD enligt en undersökning som Uppsala universitet har gjort. Skolans misslyckande påverkar inte bara de utsatta elevernas och deras föräldrar. Det drabbar också samhället i stort, genom bland annat ökat behov av socialtjänst, försörjningsstöd, psykiatri och annan sjukvård. Så här kan det inte få fortsätta. För att försöka vända denna olyckliga trend genomför Attention under hösten en skolkampanj med devisen Eleven är inte problemet. Med det vill vi säga att det är vi vuxna som har ansvaret för klimatet i skolan. Det är vi som måste ta itu med problemet. Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention Läs mer om vårt arbete för en bättre skola på vår webbplats. I vår webbutik finns det också flera material och trycksaker som berör skolan. Du hittar butiken på www.attention-riks.se. Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Ansvarig utgivare: Anki Sandberg Redaktör: Linnéa Rosenberg E-post linnea.rosenberg@attention-riks.se Telefon: 073-940 22 73 Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Annonsbokning: 070-289 88 58 Adressändring: kansliet@attention-riks.se Prenumerationer: 08-120 488 00 Kontakta Attention: 08-120 488 00 Omslagsfoto: Victor Wikander Bild ledare: Linnea Bengtsson Korrektur: Anette Wedberg Tryck: Åtta45 3
TEMA SKOLAN Eleven är inte problemet Cecilia Brusewitz är projektledare för Attentions föräldrastödsprojekt Egen Styrka och mamma till en tjej med NPF. Hon har Gästkrönikör Cecilia Brusewitz kämpat i många år för att hitta en skola där hennes dotter inte är ett problem. Text: Cecilia Brusewitz Illustration: Javier Herbozo MOBBNINGEN. Åtgärdsprogrammen som jag luttrat satt min signatur på, med tiden väl medveten om att insatserna troligtvis inte kommer att bli av. Skolformen som jag inte kan motivera för mitt barn som måste gå i den. Betygsystemet som på intet sätt kan spegla vad mitt barn faktiskt kan. Det orättvisa i att vissa fixar det och andra, som vi, inte klarar det alls och blir problem. SOM JAG HAR hatat skolan. Pedagogerna, elevhälsan (som knappt finns), kravet på mig som förälder att på distans reda upp situationer som jag inte kan reda upp. Känt en desperation så stark att jag inte kunnat sova, ibland inte äta, ofta inte arbeta. En rödglödgad desperation, så innerlig och fullkomlig och alltid dold. Istället försökt att vara konstruktiv. Behärskad. Suttit i miljontals möten samarbetsvillig och påläst med harhjärtat tickandes i mammabröstet, torr i munnen och med sus i öron. Föreslagit saker som jag tror kan fungera. Märkt att det låtit bra i öronen på de som ska ta det vidare. Märkt att det inte tagits vidare. SEDAN EN DAG tog hatet och desperationen slut. Blev trötthet. Sedan kom den. Nyfikenheten. Varför funkar det inte? Vilket är systemfelet? Varför funkar det ibland? Hur. Kan. En. Förändra? För förändras måste det. Systemet. Det är inte de enskilda lärarna som ska bära hundhuvud, knappt ens rektorn eller skolcheferna. Det är inte lokalerna eller hjälpmedlen som allt står och faller med. Problemet är att det som idag premieras är det som mitt barn med NPF inte förmår. I en tid där barn håller i sina egna utvecklingssamtal faller mitt barn pladask. I en tid där de ska klara att samarbeta kring skoluppgifter från förskoleåldern och hålla reda på oändligt antal stenciler så misslyckas hon varje dag. I en tid där man ska fixa fri lek och klara intrikata sociala spelregler så skämmer hon ut sig. Varje dag. Vad gör det med en människa? Det som hon inte kan är det som räknas, blir bokstäver i ett betyg som inte leder någonstans. EFTER LÅNG KAMP fick mitt barn till slut börja i en skola som var möjlig och på så sätt förändras allt. Hela livet. För mig, för henne, för hennes pappa, syskon. Jag kunde plötsligt arbeta (!). Släppa garden och tänka att där hon är nu där tar de ansvar för att hon ska bli sitt bästa jag. Det är inte längre någon som ringer på min jobbtelefon och säger att nu har det hänt igen. Du behöver nog komma. MITT BARN ÄR INTE ANNORLUNDA. Hon har inte förändrats. Skolan var annorlunda från hennes tidigare, är en fredad zon från det hetsiga samhälle vi konstruerat och som är sunt för så få, och plötsligt gick det. Hon är nu en elev med fina omdömen som speglar henne och lusten att komma till skolan efter sommarlovet är stor. Det som tär nu är vetskapen om havet av barn där ute som inte får hennes chans. En är räddad men tusentals andra står på tur. 4
TEMA SKOLAN Tjata inte! Om en vecka ska Filip börja i fyran. I hans fall innebär det att han ska gå i en ny skola och få en annan lärare. Både han och hans föräldrar är oroliga för hur det ska bli. Kommer den nya läraren att förstå Filips behov och kunna bemöta honom på ett sätt som fungerar? Text och foto: Linnéa Rosenberg UNDER LÅGSTADIET har Filip haft en klasslärare med mycket kunskap om ADHD och ett stort personligt engagemang för Filip. Dessutom hade hon bra ordning på klassen så att miljön blev tillräckligt lugn och han fick chans att försöka fokusera. En gång när hon var sjuk stack jag hem för det blev så stökigt och alla bara spelade Allan Ballan, säger han. Det var när den läraren visade boken "Jag är visst smart! Säger Patrik", som handlar om en kille med ADHD, som Filip själv kom på att han ville göra en NPF-utredning. Det kändes som att han i boken var precis som jag och då började jag tänka att jag kanske hade ADHD, berättar han. UTREDNINGEN LEDDE fram till diagnoserna ADHD och trotssyndrom. Han har alltid varit rastlös och förut hade han problem med att reglera sina känslor och fick ofta utbrott, men det har minskat sen han började medicinera. Han har drag av Asperger också, fast uppfyller inte kraven för en diagnos eftersom han är för social och empatisk. Men hans överkänslighet för olika sinnestimuli som obekväma kläder och viss mat ställer till det en hel del för Filip och hans familj. Filip tycker att ADHD är rätt bra att ha ibland också. Inte minst på fotbollsplanen. Jag orkar mer än de andra och slutar aldrig kämpa när vi har match. Och så är jag envis och kämpar, kämpar och kämpar så att jag ofta får som jag vill. Mamma Cecilia ger exemplet att han vid sex års ålder drev igenom att barnen i förskoleklass skulle få tillgång till lågstadieelevernas fotbollsplan en gång i veckan. MED SJÄLVA SKOLARBETET har Filip däremot svårt att vara ihärdig och motiverad. Där blir jag bara uttråkad när vi gör tråkiga saker under lång tid. Jag har till och med somnat tre gånger på lektionerna, berättar han och skrattar åt sig själv. Han föredrar praktiska ämnen som idrott och träslöjd, och så rasterna så klart. Undantaget är syslöjden som han tycker är värst av allt. Jag är den enda i klassen som inte fått symaskinskörkort, säger han besviket. Halva tiden kämpar jag hårt för att lyckas men ger upp till slut och halva tiden orkar jag inte bry mig. Jag skulle vilja ha ett lugnt rum att gå undan till ibland Tioåriga Filip tycker att det borde vara färre barn per klass sig under en trappa på skolans nedre plan eller någon annanstans utanför klassrummet. Det vore också bra om det var färre barn i varje klass och om man bara behövde gå i skolan tre dagar i veckan och kunde gå på fritids de andra två. Massage är också jättebra. Det blir jag lugn av, säger han. Namn: Filip Ålder: 10 år Bor: Huddinge NPF: ADHD och trotssyndrom FILIP TYCKER ATT DET skulle bli mindre jobbigt att gå i skolan om han fick tillgång till ett avskilt rum dit han kunde gå för att få lugn och ro ibland. Just nu arbetar de på att han ska sluta rymma ifrån skolan när han behöver komma undan och ibland går han och ställer FILIP HAR EN TYDLIG uppfattning omhur lärare bör bemöta elever med NPF och delar med sig av ett handfast råd: Var inte för mjuk, men inte för sträng heller. Var bara bestämd. Och för allt i världen tjata inte för då blir man galen! 5
TEMA SKOLAN Elever med NPF Alex och Anna på ESS-gymnasiet Clara på ESS-gymnaiet Det har varit superkul och lärorikt, säger Samuel på Källbrinksskolan, som varit med och skapat magasinet SÅ HÄR! Få skolan att funka. Han är en av de åtta i elever från Källbrinksskolan och ESS-gymnasiet som ingått i redaktionen, gjort egna intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter. Både av att leva med en NPF-diagnos och hur de gör för att få skolan att fungera. Text: Lllemor Holmgren Foto: Lillemor Holmgren & Victor Wikander ARBETET MED att ta fram boken började för något år sedan som en del i Attentions projekt Min skola. Eleverna kopplades in redan från början med att vi gjorde intervjuer både enskilt och i grupp på de båda projektskolorna, säger projektledaren Karin Forsberg. Hon är noga med att framhålla att alla texter i boken grundas på eleverna synpunkter. Eleverna fick också lämna förslag på vilket sätt de ville hjälpa till. Några ville göra intervjuer och andra ville låta sig intervjuas. En redaktion bildades med Simon, Erica, Brandon, Frida och Samuel från Källbrinksskolan och Alex, Anna och Clara från ESS-gymnasiet. TIDNINGEN ATTENTION är med på ett redaktionsmöte på ESS-gymnasiet när boken börjar ta form och de första förslagen på färdiga sidor ska diskuteras. Är det lagom mycket text? Är det balans mellan barnsligt och vuxet? Vad är fint och vad är fult? Det är lite rörigt med alla bilder och detaljer på vissa sidor, säger Alex och vill lyfta fram texten mer. Det kanske är hans ADD och hans egen inlärningsförmåga som spökar, menar han, men han vill ha ordning och reda och texter som är tydliga. Han gillar upplägget på intervjusidorna, som han tycker har bra balans mellan text och bild. Han är också lite stolt över sin egen intervju med organisationen Sveriges Elevråds ordförande Matilda. Det var kul att få göra den eftersom jag tycker elevinflytande är så viktigt. Anna tycker att förslagen som visas över lag ser bra ut. Hon har dyslexi och texternas läsbarhet är viktig för henne. Hon känner igen sig i innehållet och tror att 6
gör skolmagasin Samuel och Brandon på Källbrinksskolan Läs mer om skolmagasinet Så här! på sidan 24 många med olika svårigheter kommer att ha glädje av boken. Om jag har kunnat bidra till att hjälpa andra är jag glad, säger hon och vill inte att någon ska behöva genomlida det hon har gjort. Jag gick hela grundskolan utan att få hjälp. Jämfört med det är ESS-gymnasiet rena himmelriket. Här har jag fått en egen dator, andra hjälpmedel och har lärare som förstår. Jag ligger nu i fas kunskapsmässigt. Clara håller med Alex att vissa sidor är lite för plottriga och att man borde ta bort en del små illustrationer. Men också hon tycker att innehållet är viktig och att det är bra om unga med NPF kan hjälpa varandra genom att dela sina erfarenheter. Hon är också en av dem som porträtteras i boken. Innan jag kom till ESS-gymnasiet hade jag fem timmars närvaro i skolan, jag drabbades av djup depression och sista terminen i nian var jag sjukskriven. Jag var 17 år när jag fick mina diagnoser ADD och atypisk autism. Nu mår jag bra och har som högst fem procents frånvaro. Det mesta funkar bra tack vare lärare som har specialutbildning och förstår sig på såna som jag. Jag har också utvecklat egna studietekniker som framgår av magasinet. SAMUEL OCH BRANDON på Källbrinksskolan, som också låtit sig intervjuas i boken, tycker båda att det har varit superkul att vara med i redaktionsarbetet. Vi har haft en massa synpunkter och känner att Karin verkligen har lyssnat, säger Brandon och menar att han själv också har lärt sig en hel del på resan. I dag när skolan funkar tack vare rätt medicin och rätt stöd ser han mest fördelar med att ha ADHD. Han tror inte heller att han hade varit lika framgångsrik i handbollsmålet utan sin ADHD. Samuel har också intervjuat Jojje Karpathakis, en av sommarens omtalade sommarpratare. En skön person som pratar om styrkor med ADHD. Vi som har ADHD kan lära mycket av varandra, menar Samuel. Själv trodde han att hans kompisar skulle se honom som ett missfoster om han berättade om sin diagnos. I dag vet alla bättre. Efter två år på Källbrinksskolan har varken han eller Brandon några problem att tala om sin ADHD. Inte heller kompisarna tycker att det är något konstigt. Att få vara med och dela med sig av sina erfarenheter, har givit mersmak. Jag kan tänka mig att fortsätta och kanske vara ute i andra skolor och berätta, säger Samuel. 7
TEMA SKOLAN Vad har eleven rätt till? Enligt skollagen är skolan skyldig att ge extra stöd till den elev som behöver det. I lagen står det att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov och att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Text: Karin Forsberg Enligt skollagen ska: Stödet ska utgå från elevens individuella behov Stödet inte bara ges för att nå upp till godkänt, utan eleven ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Brist på ekonomiska resurser inte vara en motivering till att en elev inte ges extra stöd Olika omfattande stöd Extra anpassningar kallas ett mindre omfattande stöd. Det ansvarar läraren för och det kan oftast ges inom den vanliga undervisningen. Exempel: extra tydliga instruktioner, eller hjälp att planera skoldagen. Om det behövs mer omfattande stöd, kanske också under en längre tid, kallas det istället särskilt stöd. Om man tror att en elev behöver särskilt stöd är rektorn ansvarig för att det utreds. Särskilt stöd kan vara till exempel tillgång till elevassistent eller enskild undervisning. Särskilt stöd ska alltid dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I ett sådant ska det stå: - Vilket stöd eleven behöver - Hur skolan ska utforma och genomföra stödet - Vem/vilka som är ansvariga - Vad skolan tänker göra för att följa upp att stödet fungerar Både elever och vårdnadshavare har rätt till delaktighet i utbildningen Delaktighet Både eleven själv och vårdnadshavare har rätt till delaktighet i utbildningen. I skollagen står det att barnets bästa ska vara utgångspunkt för verksamheten, och att man ska ta hänsyn till barnets åsikter i de frågor som rör honom eller henne. Enligt skollagen ska också föräldrar ha infl ytande över sitt barns skolsituation. Både eleven själv och vårdnadshavare ska till exempel kunna vara delaktiga när man upprättar ett åtgärdsprogram. Hur kan man gå tillväga för att få mer stöd i skolan? Prata med elevens lärare till att börja med. I första hand ska man se om extra anpassningar räcker för att ditt barn ska klara kunskapsmålen. Om ditt barn verkar behöva mer omfattande stöd särskilt stöd är det rektorn som är ansvarig för att det utreds. Om du har frågor kring elevens rättigheter i skolan kan du vända dig till Skolverkets Upplysningstjänst. Mer info om barns rättigheter i skolankommer att finnas i Attentions skolguide som släpps under hösten. 8
TEMA SKOLAN "Eleverna behöver någon som förstår" Att tro på eleverna och hjälpa dem att kämpa på i skolan är jätteviktigt, för med rätt stöd kommer de att klara det. Det gäller bara att hitta det stödet, säger Martin som jobbar som elevassistent på Källbrinksskolan i Huddinge. Text: Karin Forsberg Foto: Lovisa Schiller MÅNGA AV ELEVERNA hälsar på Martin när han går genom skolkorridorerna. Då och då stannar han upp för att småprata med några eller för att passa på att påminna om någon inlämningsuppgift. Jag försöker vara en trygg vuxen som de kan vända sig till, och jag jobbar mycket för att bygga upp förtroende och en bra kontakt med eleverna. Jag sätter inte betyg och bestämmer inte på samma sätt som lärarna. Så ibland kan det nog vara lättare för eleverna att prata med mig, och de ska känna att de kan komma till mig om de vill. Man får lätt intrycket av att Martin är en spindel i ett stort nät med många trådar att hålla reda på. Eller kanske snarare en bläckfisk med armar nog att göra flera personers jobb på samma gång. Mitt jobb innebär många olika saker. Jag hjälper till på lektioner, arbetar nära eleverna, håller reda på vad de gör i alla olika ämnen. Jag har ofta kontakt med deras föräldrar också. Så det är mycket att ha koll på, och ibland skulle jag behöva vara på flera ställen samtidigt! MARTIN HAR JOBBAT som elevassistent i nio år, och kontakten med ungdomarna tycker han är det allra bästa. Det låter som ett standardsvar, men det är verkligen så! När man ser att ens arbete gör skillnad och får bra respons från eleverna, då känner man att det man gör är viktigt. Elever med NPF behöver någon på skolan som förstår deras problematik och som kan stötta dem. När de själva känner att allt går jättedåligt, då är det viktigt att peppa dem och ge dem känslan av att det kommer gå bra, även om det är svårt. HUR AVGÖRANDE DET det är med förståelse för elever med NPF och att skolan arbetar aktivt för att de ska få rätt stöd, är något som Martin återkommer till flera gånger. Martins jobb som elevassistent innebär många olika arbetsuppgifter Det är jätteviktigt med en ledning som styr åt rätt håll. Som vill jobba med det här och tycker att det är viktigt. På Källbrinksskolan testar vi ofta nya lösningar, till exempel att färgkoda scheman. Vi använder också mycket tekniska hjälpmedel, de finns tillgängliga i alla klassrum. Och alla på skolan borde ha utbildning om NPF! Redan som en del i lärarutbildningen, tycker jag. Martin har noterat att elever med NPF är mer öppna med sina funktionsnedsättningar nuförtiden och att de andra eleverna inte heller gör någon stor grej av det. Elever utan NPF har fått en helt annan inställning. Jag ser en stor skillnad jämfört med för några år sedan. Vi har flera elever här som har berättat väldigt öppet om sina NPF, och de andra eleverna visar förståelse. Elever med NPF behöver någon på skolan som kan förstå deras problematik och som kan stötta dem. 9
TEMA SKOLAN Vi tog hjälp av elever med NPF för att testa olika typer av hjälpmedel. Vilka hjälpmedel hjälper? Foto: Lovisa Schiller Appar BOLLVÄST TIME TIMER AM I LATE VAD? En bollväst är fylld med bollar. Västarna kan väga olika mycket, upp till 12 kilo. VARFÖR? Västen kan göra att man känner sig lugnare och kan koncentrera sig bättre. VAD? Ett tidshjälpmedel där man ser hur lång tid det är kvar. När tiden är slut ringer ett alarm. Time timer fi nns också som app. För android heter den visuell timstock och är gratis. För iphone heter den timstock och kostar 9 kr. VARFÖR? Hjälpmedlet kan underlätta om det är svårt att hålla koll på tiden eller känna hur lång tid något tar. VAD? Appen hjälper dig att hålla reda på tiden. Du väljer vilka saker du ska göra och hur lång tid du har på dig, till exempel hur lång tid det tar att duscha och att äta frukost. VARFÖR? Med hjälp av den här appen blir det lättare att hålla koll på hur lång tid det är kvar. + Erica: Det positiva är att den inte tynger en utan gör en mer lugn och isolerad. Perfekt att kombinera med sittdyna för att stressa av och kunna koncentrera sig. Samuel: Det hjälper till med koncentrationen. Frida: Jag märkte inte av att den fungerade men mina vänner tyckte det. Samuel: Att man ser hur mycket tid det är kvar. Simon: Det är bra om man inte är så bra på att hålla tiden. Erica: Det är bra för mig eftersom jag har ADD och har svårt att få mina morgonrutiner ihop. Timern gör att jag själv kan se hur lång tid allting tar, så att jag sen lär mig att vissa saker ska ta en viss tid. Erica: Jättebra för människor som alltid kommer försent. Man får mycket lättare att hålla koll på sina rutiner och komma i tid. Den är också bra på det viset att man kan själv välja bort saker man inte vill göra. Frida: Den kanske gör morgnarna lite roligare. - Erica: Det kan bli varmt om man har den på sommaren. Simon: Det är lite svårt att veta vilken sida som är ut och in. Och när man sitter ner känns den inte så tung. Frida: Att min lärare alltid skulle komma med den irriterade mig. Den är ful. Samuel: Om det inte fi nns batterier kvar. Simon: Ljudet som låter när den är klar är ganska tyst så man hör den inte. Frida: Man har timer på telefonen och klockan så den känns meningslös. Brandon: Kan lika gärna använda mobilen eller klockan. Erica: Det som verkar dåligt är att den kanske är för stor men då kan man ta appen. Erica: Det fi nns inget dåligt förutom att den klickar och det kan vara stressigt. Brandon: Vore bra om den kunde starta av sig själv när väckarklockan ringer. Betyg 1-5 3,75 3,33 4 10
Erica Ålder: 14 år NPF: ADD Samuel Ålder: 16 år NPF: ADHD och dyslexi Frida Ålder: 16 år NPF: ADHD Simon Ålder: 16 år NPF: ADD och Aspergers Brandon Ålder: 15 år NPF: ADHD SLEEP AS ANDROID SKÄRM SITTDYNA STRESSBOLLAR VAD? Sleep as android är en app som registrerar din sömn under natten. Genom din andning och dina rörelser känner den när du sover djupt och när du sover lätt, och på det sättet kan den se till att väcka dig när du sover som lättast. VARFÖR? Appen hjälper till att vakna när man sover som lättast. VAD? Skärmen är fl yttbar och kan ställas på bordet/ skolbänken. VARFÖR? Man ser inte vad de bredvid en gör och då kan det vara lättare att fokusera på sitt eget skolarbete. VAD? Det fi nns sittdynor i olika modeller. En del är fyllda med luft och andra innehållar bollar. VARFÖR? Rastlösheten kan minska så att man får lättare att fokusera. VAD? Stressbollar fi nns i olika former och varianter. Det är små bollar som man kan sysselsätta händerna med. VARFÖR? Att hålla på med en stressboll kan göra att man slappnar av och kan koncentrera sig lättare. Brandon: Verkar bra för att man kommer upp tidigt. Erica: Den kan vara bra för såna som har svårt att sova. Då man kan se hur man sover blir det enklare att se vad som är fel. Och då blir det lättare att göra något åt det. Frida: Det verkar smart att kunna ha en enkel väckning. Samuel: Att man kan koncentrera sig på arbetet. Simon: Det är bra för prov och sånt så man slipper sätta upp pärmar som vägg. Simon: Det var skönt att sitta på. Brandon: Man kan röra lite på sig utan att det stör så mycket. Erica: Bra för att människor med hyperaktivitet kan röra på sig lite och få ut energin på just sittdynan. Samuel: Att den motverkar stress. Simon: De var sköna att pilla med. Brandon: Bra, låter inte och är avslappnande. Frida: Det fi nns mycket att göra med bollen, som till exempel dra i fransarna. Gillar att den är lite slajmig men ändå fast. Erica: Inget verkar dåligt förutom att appen är i mobilen och strålningen inte är så bra. Testpanelen hade inget negativt att komma med. Samuel: Man kanske inte kan sitta still. Det blir jobbigt att sitta på den efter ett tag. Frida: Den hjälper inte. Erica: Att det kanske inte hjälper alla. Simon: Vissa kanske kommer kasta runt med bollarna. Brandon: Vissa har lite för hårda strån, låter mycket, går inte att krama och är fula. Frida: De går inte att bolla med. 4 2,67 3,16 2,71 11
TEMA SKOLAN En plattform ut i livet Vi vill att våra elever med NPF och kognitiva svårigheter ska ha en bra plattform ut i livet när de lämnar Slottegymnasiet, säger Madeleine Lundholm, skolkurator och projektledare för Vägen ut. Förutom att skolan på olika sätt arbetar för att stärka eleverna har de utvecklat ett samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommunen för att bygga broar till arbetsliv eller fortsatta studier. Text & foto: Lillemor Holmgren EN FÖRUTSÄTTNING för att arbetet ska bli framgångsrikt, är att personalen har kunskap om NPF och inblick i vad det kan innebära att leva med dessa svårigheter i vardagen. Därför ges all personal möjlighet till kontinuerlig kompetenshöjning, säger Madeleine glad över att skolan har en rektor som backar upp detta. Slottegymnasiet i Ljusdal är en relativt liten gymnasieskola med drygt 500 elever. På senare år har allt fler unga med NPF, både från kommunen och angränsande kommuner sökt sig till skolan. En förklaring är att vi har ett elevhem, en annan att vi har ett arbetssätt som gynnar elever med NPF. De klarar ofta programmålen med stöd av bra elevassistenter och ett fungerande elevhälsoteam. Det är ju positivt, men enligt Madeleine, finns också en baksida av att ge mycket stöd. Elevernas självständighetsutveckling begränsas, vilket kan göra det svårare för dem tiden efter gymnasiet. Tankar om framtiden skapar ofta oro både hos elever och deras föräldrar. Med pengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) startade skolan 2014 projektet Vägen ut med en projektgrupp som var väl förankrad i verksamheten. Förutom Madeleine, ingår skolans specialpedagog Eva Frosth, Lena Olofsson, som är studie- och yrkesvägledare och Inger Markusson, yrkeslärare på barn- och fritid. Projektet avslutades i och med utgången av vårterminen men arbetsmodellen lever vidare. Vi fortsätter att jobba för att stärka eleverna till att alltmer självständigt utforma sin egen vardag. Och att de får kunskap och förståelse för sin funktionsnedsättning, att inte bara se hinder utan också möjligheter för framtiden. Vi har inlett ett samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och olika kommunala förvaltningar för att eleverna ska få en bra övergång till vidare studier, arbetsliv eller annan sysselsättning. STUDIEVERKSTAN ÄR ett resultat av projektet. Hit kan eleverna gå och sitta i lugn och ro och göra sina arbetsuppgifter med kompetent stöd. De får hjälp med läxor och slipper så mycket hemarbete. De som behöver får också hjälp i praktiska situationer för att orka med sin vardag. Elevassistenterna som arbetar i Studieverkstan är i dag ett eget arbetslag och har mer rollen som handledare än assistent. Det har varit lyckat att lyfta elevassistenternas uppdrag, framhåller Madeleine och konstaterar att det har givit yrkesgruppen högre status bland övrig personal i skolan. När det gäller resultatet av samverkan med de olika myndigheterna menar hon att man måste ha rimliga förväntningar på vad som är möjligt att genomföra under drygt ett år. Det tar sin tid men hon tror på arbetsmodellen. Den största framgångsfaktorn hittills är att kunskapen och kännedomen om elever med NPF har tillvaratagits och utvecklats och det har gjort skillnad för eleverna i deras vardag. 12
TEMA SKOLAN Sebbe ser framåt Jag är drogfri sedan snart ett år, trivs bra i mitt nya fosterhem i lugna Ljusdal och har just gått ut individuella programmet på Slottegymnasiet med godkända betyg, säger Sebbe stolt. Nu har han kommit in på barn- och fritidsprogrammet och ser ljust på framtiden. Text & foto: Lillemor Holmgren SEBBE ÄR 17 och har trots sina unga år ett helvetes liv bakom sig. Droger, kriminalitet och flera misslyckade fosterhemsplaceringar. Jag rökte mest hasch och tog spice emellanåt. Jag fick psykoser och mardrömmar och mådde skit men fortsatte ändå. Han rymde från sina fosterhem, levde i olika gäng, dömdes för misshandel och någon skolgång under högstadiet blev det knappast. I samband med att Sebbe omhändertogs fick han göra en ADHD-utredning. Han fick diagnosen ADD och började äta Concerta. Han fick en ny fosterhemsplacering, långt från det stökiga område han vuxit upp. Ljusdal är bra för honom, säger han. Det är lugnt och inte så mycket lockar. Jag är nog ganska begåvad och smart om jag vill. Jag lyckades i alla fall gå från streck i alla ämnen till godkänt betyg. Från streck i alla ämnen lyckades Sebbe lämna individuella programmet med godkända betyg. Nu börjar han på barn- och fritidsprogrammet. NÄR VI TRÄFFAS i studieverkstan på Slottegymnasiet, vårterminens sista dag, vet Sebbe att han har tillräckligt många poäng för att komma in på barn- och fritidsprogrammet till hösten. Det gick inte så bra första terminen men så bestämde jag mig för att sköta mig och sluta tvivla på mig själv. Jag är nog ganska begåvad och smart om jag vill, tillägger han med ett klurigt leende och drar ner kepsen mot nacken. Jag lyckades i alla fall gå från streck i alla ämnen till godkända betyg. Och han har haft god hjälp, menar han. Förutom att han äter medicin som gör att han kan koncentrera sig, får han bra stöd i skolan. Det är bra personal som förstår sig på såna som jag och kan ge mig den hjälp jag behöver. I studieverkstan kan jag plugga i lugn och ro och där finns alltid Catharina eller någon av de andra elevassistenterna om jag behöver hjälp. Sebbe har bestämt sig. Han vill lyckas. Jag vill vara en förebild för min bror Ellias, 5 år, och skydda honom från allt vad droger heter, säger han och nämner i förbigående att Ellias är yngst av hans elva småsyskon som hans mamma och pappa har i olika relationer. 13
TEMA SKOLAN Barn i behov nätverket som fi ck nog I augusti 2013 fick många föräldrar till barn med särskilda behov ett chockartat besked. Över en natt, precis innan skolstart, kom beskedet att deras barns resursskolor skulle bli tvungna att läggas ner på grund av strypta tilläggsbidrag. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Carina Rejmus Cohen Hösten 2014 höll Barn i behov en manifestation på Sergels torg i Stockholm där Gustav Fridolin var en av talarna. JENNY PELLARP och Bente Danielsson, initiativtagare till nätverket, minns två år tillbaka. Jag blev väckt en morgon av Bente som ringde och storgråtande berättade att det tagits ett beslut som skulle tvinga våra barns skola att stänga ner. Efter samtalet så låg jag kvar i sängen med en primitiv känsla av att mitt barns liv var hotat och mitt eget med. Att det här var så fel, säger Jenny Pellarp. Minns att jag ringde upp Bente och sa att Du behöver inte vara orolig. Vi kommer stoppa det här. Vi föräldrar och inga andra. På två sekunder var Bente med. Läs mer på barnibehov.se BESKEDET FRÅN POLITIKERNA var att skolorna och anpassningarna var för dyra och på bekostnad av andra utsatta grupper. Svaga grupper ställdes mot svaga, vilket inte är ovanligt i tider av besparingar. Allt som Jenny, Bente och de andra föräldrarna lärt sig av att tidigare ha stångats med skolor och myndigheter fick plötsligt utdelning. Direkt efter vårt samtal så startade jag en facebooksida, berättar Bente. Där kunde föräldrar samlas och snart insåg vi vilken kompetens som vi föräldrar gemensamt sitter på. Vi kunde ju mer än de myndighetspersoner som vi debatterade med,. Tillsammans satte vi oss in i lagar och förordningar. Det blev tydligt att det våra barn utsattes för var direkt olagligt. Och farligt. Här handlade det om flera barn som tidigare varit suicidala i sina tidigare skolor och som nu räddats till livet av resursskolor eller andra anpassningar. KRAFTEN HAR DE senaste åren fört de aktiva medlemmarna i nätverket till såväl Almdelen som till runda bordetsamtal i riksdagen. Demonstrationer har avlöst varandra och det massmediala intresset har varit stort. Barn i behov har uppmärksammat samhället på en grupp föräldrar och barn som ofta kämpar i det dolda. Nätverkets framgång är imponerande men har också kostat på. Inkomster och karriär har påverkats för flera av oss, berättar Bente. Det har tagit enormt mycket kraft och tid. Flera har blivit utbrända under resans gång och varit tvungna att pausa. Det har funnits en fullständig förståelse för det i nätverket. Även om priset har varit högt så handlar det ändå om en barns liv. Då kan man inte riktigt prata om pris. Man bara gör. 14
Välkommen till Temadagen: Tidig upptäckt och tidiga insatser Vi har glädjen att få hälsa välkommen till en temadag som belyser vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som huvudföreläsare för dagen har vi bjudit in en av världens mest erkända autismforskare, Christopher Gillberg, som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet samt grundare, överläkare och ledare vid Gillbergcentrum. Gillberg kommer att utgå från begreppet Essence (Early symptomatic syndromes eliciting) och redogör för den senaste forskningen om de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. I slutet av dagen får vi även lyssna till Josef Nordins egna livserfarenheter av att leva med Aspergers syndrom samt musik och sång som han bjuder på. Målgrupp Dagen vänder sig till personal inom skola, vård och omsorg och till de som i sitt yrke möter personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Alla andra intresserade är välkomna. Ur innehållet Essence-begreppet Diagnostik Forskning Behandling Egna erfarenheter av att leva med NPF-diagnos, varvat med musik och sång. Föreläsare Christopher Gillberg, MD, PhD, ledare av Gillbergcentrum, professor vid universitetet i Glasgow samt hedersprofessor vid University College i London och knuten till universitetet i Bergen respektive Kochi i Japan med flera internationella akademiska lärosäten. Professor Gillberg är även författare till ett 30-tal publicerade böcker på ett stort antal språk samt över 600 fackgranskade vetenskapliga artiklar. Josef Nordin, trubadur och musiker. Datum och plats Torsdagen 26 november kl. 09.30-16.00. Start klockan 09.00 med registrering, fika och smörgås. Adress är ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Pris Deltagaravgiften är 1 800 kr exkl. moms (2250 inkl. moms). Attentions medlemspris 1 350 kr inkl. moms. Stödorganisationer har tillgång till en plats för medlemspris. I avgiften ingår enklare lunch, samt för- och eftermiddagskaffe. Erbjudande Kom 3 personer eller fler och få 15% rabatt! För att rabatten ska gälla måste bokningen göras gemensamt och med samma faktureringsadress. Anmälan och mer information Anmälan görs via anmälningsformuläret på www.attention-utbildning.se där det även finns mer information. Sista anmälningsdag är den 29 oktober. 15
PORTRÄTT Erica Ålder:14 Gör:Går i åttan på Källbrinksskolan i Huddinge NPF: ADD 16
ADD är inget hinder! - Utan ADD skulle jag inte vara jag. Livet kanske skulle vara enklare, men det skulle nog vara ganska tråkigt. Det är ju ADD som har fått mig att kämpa, leva och inte ge upp. Text: Linnéa Rosenberg Foto: Victor Wikander 14-ÅRIGA ERICA TALAR med ett allvar och en vältalighet som man inte väntar sig av en tonåring. Hon har alltid känt sig annorlunda, säger hon. Drömmande med förmågan att försvinna in i sin egen bubbla och fullkomligt glömma det hon har för handen. Nu gillar hon sig själv precis som hon är, men så har det inte alltid varit. Innan jag fick diagnos blev jag arg på mig själv för att jag inte kunde koncentrera mig och plugga. Jag trodde att jag var dum i huvudet. Men när jag fick veta att jag hade ADD föll bitarna på plats och jag insåg att det inte var något fel på mig. Att ha ADD var inget problem innan hon började skolan, menar Erica. Under förskoleåren noterade pedagogerna att hon kunde uppslukas av en aktivitet ovanligt intensivt och länge, men hon trivdes och allt fungerade bra. Svårigheterna kom när hon började sexårs och vuxenvärlden började ställa krav. Då märkte jag att jag hade svårt att koncentrera mig på matte och jag halkade efter hur mycket jag än försökte. DET ÄR FORTFARANDE nästan uteslutande i skolan som Erica känner av att hon har en funktionsnedsättning. Där ställs krav på vad, när och hur man ska göra. Men problemen har blivit lättare att tackla efter att hon fick sin diagnos. Det händer ofta att jag ska koncentrera mig på ett tal men börjar drömma mig bort. Tänka på helgen, vad det blir för mat, eller planera vad jag ska ha på mig imorgon. Men om jag accepterar att jag har den här funktionsnedsättningen och inte kräver för mycket av mig själv, så går det bättre. Då släpper spärren. Hennes lärare visar stor förståelse och det underlättar. Om hon har en dålig dag kan hon berätta det för dem och få stöd. Den här terminen ska hon få en extra stödlärare i matte som ska se till att hon kommer i gång, avslutar och svarar tillräckligt utförligt på uppgifterna. Kompisarna som vet att hon har ADD stöttar henne också. Jag har sagt till dem att jag har koncentrationssvårigheter och att hjärncellerna bråkar. En hjärncell säger att den vill och den andra att den inte vill och då tappar jag koncentrationen. ALLTEFTERSOM Ericas självförtroende har växt har hon lärt sig att upptäcka och använda sig av fördelarna med ADD, som hon tycker överväger nackdelarna. Tendensen att titta ut genom fönstret och drömma sig bort på lektionerna har hon utvecklat till en förmåga att skärma av omgivningen och gå in i sin egen fokusbubbla. Då kan vad som helst hända runtomkring henne utan att hon tappar koncentrationen. Då är jag i min egen lilla värld där inga ljud kan störa mig, och det är ju en fördel med ADD att man kan göra så, säger hon med övertygelse och tillägger att hon dessutom är bra på att hålla sina känslor i styr och att hon nästan aldrig blir stressad. ERICA HAR OCKSÅ upptäckt att hon har talang för språk och skrivande. Hon har deltagit i redaktionen för och skrivit en personlig krönika i Attentions skolprojekts magasin Så här! Få skolan att funka!. Nu har hon siktet inställt på att skriva mer. Jag vill gärna bli författare. Skriva saker om mitt liv Jag har och dela med mig av mina sagt att erfarenheter till andra med diagnos som känner sig lika ensamma som jag har gjort ibland. Hon vill få unga med ADD att tro på sig själva, inse att de är begåvade och hon använder sig själv och Einstein som exempel. Jag är dålig på matte men bra på annat. Einstein hade svårt för vardagslivet men var jättebra på matte. Att ha det där som man är sådär extra bra på som vi med NPF ofta har kan vara en väldigt stor fördel. Många forskare har ju de här diagnoserna och om allt går vägen tänker jag själv bli forskare i biologi. jag har koncentrationssvårigheter och att hjärncellerna bråkar 17
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, Aspergers syndrom/ast, Tourettes syndrom och språkstörningar. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Läs mer om oss på: www.attention-riks.se Riksförbundet Attention 2014 Text och Layout: Linnéa Rosenberg och Lovisa Schiller Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Åtta45 Tryckeri Livfulla broschyrer om NPF för barn Styrka Kreativitet Många som har Tourette är kreativa. Då brukar det vara kul att rita, göra musik eller spela teater. Styrka Mycket energi Barn med Tourette har ofta extra mycket energi. Att vila Ibland är det svårt att ta det lugnt när man har många idéer och mycket energi. Utmaning Slappna av Om man inte bryr sig så mycket om att man har tics så brukar ticsen minska. Utmaning Styrkor och utmaningar Snabbtänkta Den extra energin kan göra hjärnan snabb. Styrka Få folk att förstå Många vet inte vad Tourette är. Därför är det bra att berätta. Utmaning Kommentarer från barn: Vad skönt att det inte bara är jag Flicka 7 år Det här handlar ju om mig Pojke 10 år Nu förstår jag varför Emil blir så arg ibland Pojke 8 år Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du fakta om ADHD och tips fran barn som har ADHD. Ta del av Riksförbundet Attentions informationsmaterial om ADHD, Asperger/AST och Tourette som riktar sig till barn i lågstadieåldern. Broschyrerna är baserade på barns egna upplevelser och innehåller citat och tips från barnen själva. De ger kortfattad och lättförstådd information om funktionsnedsättningarna och utgår från styrkor och utmaningar istället för problem. Broschyrerna kostar 10 kr/st och kan beställas på attention-riks.se
AKTUELLT Stor oro inför skolstart Var tredje elev med NPF såg inte alls fram emot skolstarten och hälften anser att de inte får den hjälp de behöver av sin skola. Det visar en skolenkät som Riksförbundet Attention, Underbara ADHD och Sveriges elevråd SVEA har genomfört i samband med att höstterminen inleddes på landets grund- och gymnasieskolor. Text: Georgios Karpathakis Foto: Scandinav I ENKÄTEN HAR 907 BARN och unga, som lever med någon form av NPF, i åldrarna 10-18 år svarat på frågor kring hur de känner inför skolstarten. Resultaten visar att eleverna tycker att stress (67 procent), inte klara skolarbetet (57 procent), passa tider (43 procent) och att inte passa in (38 procent) känns jobbigast med att börja skolan igen. Att elever med NPF-diagnoser oroar sig för hur de ska klara stressen och kraven i skolan känner vi alltför väl igen. Och att fler än var tredje elev med NPF uttrycker stor oro för att inte passa in är ett tecken på att det fortfarande återstår mycket arbete innan vi, samhället och skolan lyckats avdramatisera 907 barn och unga med NPF svarade på enkäten olikheter, säger Georgios Karpathakis, grundare av Underbara ADHD. ENKÄTEN VISAR ÄVEN att elever som anser att de får hjälpen de behöver för att nå kunskapsmålen ser fram emot höstterminen (62 procent) och trivs i skolan (86 procent). Till skillnad från eleverna som inte tycker att de får rätt hjälp där endast 41 procent svarar att de trivs i sin skola. En fungerande skolgång är avgörande för en ung människas välbefinnande och framtid. Därför är det glädjande att de elever som får hjälp trivs så mycket bättre än de som inte får det, säger Anki Sandberg, ordförande i Attention. Resultatet i korthet 67 % av eleverna svarade att de tycker att stress känns jobbigast. 57 % svarade att oron att inte klarar skolarbetet känns jobbigast. 43 % svarade att det är jobbigast att passa tider. 38 % svarade att det är jobbigast att inte passa in. 62 % av eleverna som svarade att de fi ck det stöd som de behövde för att nå kunskapsmålen svarade att de såg fram emot höstterminen. 86 % av eleverna som svarade att de fi ck det stöd som de behövde för att nå kunskapsmålen svarar att de trivs i skolan. Om skolenkäten 907 elever från årskurs 4 till sista året på gymnasiet svarade på enkäten den10/8-17/8 2015. Enkätundersökningen genomfördes av Riksförbundet Attention tillsammans med Underbara ADHD och elevorganisationen Sveriges elevråd - SVEA. 19
AKTUELLT Friendsrapporten om mobbning: Elever med NPF drabbas ofta Enligt Friendsrapporten 2015 är åtta procent av landets elever utsatta för mobbning i skolan. Rapporten visar även på stora problem med trakasserier kopplat till bland annat funktionsnedsättningar och elever med NPF är en extra utsatt grupp. Text: Nina Norén Foto: Scandinav FRIENDSRAPPORTEN innehåller svar från 15 087 barn i årskurs 3-9 och visar att åtta procent av landets elever är utsatta för mobbning. Det motsvarar drygt 60 000 barn eller 1-2 barn i varje klass. Elever med ADHD löper tio gånger så stor risk. Det är oerhört tragiskt att det ser ut såhär och framförallt att mobbningen inte har minskat på tjugo år. Mobbning får oerhörda konsekvenser i form av psykisk ohälsa, avhopp från skolan och i värsta fall självmord, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends. EN STOR DEL av kränkningarna är kopplade till diskrimineringsgrunderna och många unga vittnar om trakasserier på grund av kön, etnicitet eller religion och olika funktionsnedsättningar. I rapporten tas just NPF upp och man kan läsa: Att ha en funktionsnedsättning ökar också risken för utsatthet. Exempelvis visar en studie från Uppsala universitet att Elever med ADHD löper tio gånger större risk för mobbning än andra. adhd-diagnosticerade elever i årskurs fyra löper tio gånger större risk att bli mobbade än elever utan diagnosen. KARIN FORSBERG som är projektledare för Attentions skolprojekt tycker sifforna är oroväckande och upprörande. Att åtta procent av landets barn är utsatta för mobbning och att det för många är kopplat till funktionsnedsättning är väldigt upprörande men inte förvånande. Vi vet att många elever med NPF kämpar orimligt hårt för att klara att gå i skolan, och att de sociala relationerna fungerar bra har stor betydelse för både skolresultat, hälsa och ens väg vidare i livet. Uppsala satsar på psykisk hälsa i skolan Barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhusets nystartade projekt syftar till att förbättra förutsättningarna för psykisk hälsa hos skolelever i Uppsala län. DET UNIKA MED projektet är att alla aktörer kring barnet är involverade: elever, elevhälsan, vården och brukarrepresentanter. Resultatet förväntas även bli högre skolnärvaro och bättre skolresultat, säger Sven Ernstsson, sektionschef inom barn- och ungdomspsykiatrin på Akademiska sjukhuset. Projektet riktar sig till skolelever i årskurs ett till nio i två kommuner i Uppsala län: Enköping och Älvkarleby. Totalt medverkar 20 skolor och cirka 6 000 elever. Arbetet sker i samarbete med elever, elevhälsoteam och föreningar som representerar personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. I PROJEKTET KOMMER man att lyfta fram exempel på hur synpunkter från elever kan leda till förbättring av psykisk hälsa i skolan. Elevråden kommer att inbjudas inkomma med initiativ kring temat som sedan presenteras via video på projektets webbplats. Dessutom ingår kompetensutveckling för personal inom elevhälsan samt praktiskt förbättringsarbete med fokus på samverkan mellan skolan och vården. ATTENTION I UPPSALA, Enköping och Älvkarleby har varit med och planerat projektet och kommer att medverka i projektets olika aktiviteter. Föreningen Hjärnkoll samt nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är också involverade. 20
Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Vi erbjuder individuell arbetsinriktad verksamhet till dig med ADHD eller Aspergers syndrom. Nya kunskaper, viktiga insikter och användbara redskap. Du kommer till oss via Arbetsförmedlingen eller kommunen. KURSDELTAGARE SOLHAGA ENIGMA EDUCATION Vill du veta mer så är du väkommen på ett studiebesök på något av våra kontor i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala eller Västerås Genom Solhaga Enigma Education erbjuder vi utbildningar inom autismspektrumtillstånd, ADHD och andra neuropsykiat riska funktionsnedsättningar. Läs mer på solhagagruppen.se. Solhaga gruppen Ring 08-580 81340 eller gå in på vår hemsidan www.misa.se Vad betyder värdighet för dig? 10 oktober är det World Mental Health Day och årets tema är Min värdighet. VILL DU VETA MER OM ADHD? (H)järnkoll manifesterar över hela landet. Ta kontakt med din förening eller (H)järnkoll regionalt och var med DU också. Dela gärna i sociala medier med #minvärdighet Vi har befintliga grupper och kan starta upp nya grupper vid behov. Utbildad personal Små grupper Trygga hästar Hjälpmedel vid behov Kostnad per gång för terminsridning ala 45 min 250:- Över 18 år 230:- Under 18 år Prova på ridning erbjuds vid två tillfällen med tillägg på 20:Privatlektioner 550:Intresseanmälan görs till Sanna Henefelt 070-782 38 37 eller sanna_henefelt@hotmail.com Det går också bra att ringa eller mejla till ridskolan: 08-571 685 34 info@varmdoridklubb.nu Varmt välkomna! PHSWE/CONC/1213/0002 JC-130564-1 Värmdö ridklubb erbjuder anpassad ridning Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig som är patient, förälder/anhörig eller sjukvårdspersonal. Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD. www.levamedadhd.se Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00, jacse@its.jnj.com, www.janssen.se Janssen-Cilag AB Värmdö Ridklubb Södra Evlinge gård 139 53 Värmdö varmdoridklubb.nu 21