Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014 Husdjur 1/2014 53

Vilja att utveckla är stark i Ugada ugada Med begräsade möjligheter och resurser har Philomia Kemijumbi Nshagao byggt ett framgågsrikt mjölkföretag i Ugada. Vid 71 års ålder har ho fortfarade e stark vilja att städigt utveckla sig och företaget. Uder låg tid var det i pricip omöjligt för kvior att äga eller köpa mark i Ugada. Sakta har saker och tig börjat förädras och ett av de färgstarkaste exemple på det är 71-åriga Philomia Kemijumbi Nshagao. Ho köpte 1982 e gård och 30 ötkreatur tillsammas med si u avlide ma i Kashari Couty orr om stade Mbarara i sydvästra Ugada. I etapper har ho köpt till mark så att ho i dag brukar 80 hektar. Ho driver esam gårde och företaget Rubyerwa Dairy Ivestmets med hjälp av 14 aställda mä. 400 liter mjölk om dage Frå börja hade vi 30 Akolekor som mjölkade sammalagt 50 liter mjölk om dage. I dag har jag 24 kor som mjölkar ugefär 400 liter per dag, me sammalagt cirka 125 ötkreatur. Mitt mål är att om fem år producera 700 liter om dage samt att sälja 20 dräktiga kvigor och 25 avelstjurar per år. Me om fem år vill jag att ågot av mia bar ska ha tagit över företaget, säger Philomia. Ho har e stark visio om framtide och strävar efter att skapa e modellgård för att kua lära upp aställda så att de efter ågra år ka skapa ega mjölkföretag. Det jag ka erbjuda dem är kuskap och erfareheter krig hur ma bedriver ett framgågsrikt mjölkföretag, säger Philomia. Aväder semi Reda 1989 började ho och hees ma korsa i friesia på ötkreatur av de lokala rase frå Akoleregioe och i dag består besättige av i första had rerasiga friesia, me det fis äve ågo jersey och ayrshire i besättige. För att få ett avelsframsteg och förbättrade egeskaper på kora i besättige aväder Philomia semi. Alla strå frå spermadoser som aväts sparas fasttejpade i e Noggraa registrerigar av mjölkmägder och semierigar. Philomia har kotroll på besättige. härstamigsbok. Dosera kommer frå hela världe till exempel usa, Sydafrika, Nya Zeelad och Hollad. Jag bokför varje semierig och håller oggra kotroll på djures härstamig. Jag för äve bok över hur mycket varje ko mjölkar per dag och om de har haft ågra sjukdomar eller kalvigssvårigheter, berättar Philomia och Kort om: Östafrikaska Ugada Visst har Philomia e mjölkmaski...me de fugerar ite. Närmaste service fis att få i Turkiet. I Ugada fis de vilda bergsgorillora. De östafrikaska republike Ugada blev efter drygt 70 år uder brittiskt styre självstädigt 1962. Ladet har drygt 36 miljoer ievåare och 70 procet av de arbetsföra befolkige lever av jordbruket. Ladet har två regperioder och därför också två växtodligssäsoger, me klimatförädrigara har reda påverkat hur periodera ifaller och itesitete i rege. Här fis såväl regskog som bergskedjor och savaer. I regioe Akole i sydvästra Ugada är jordbruk e mycket viktig ärigsgre. Här odlas till exempel baaer, böor, majs, kaffe (största exportprodukte), te, potatis, jordötter samt olika frukter och grösaker. 56 Husdjur 12/2013 Husdjur 12/2013 57

Mjölkproduktioe är i första had betesbaserad, me vid mjölkige får kora äve lite elefatgräs och drak samt mieraler. Bild ova och till höger. De yfödda kalve tas i till si mor för att få ett första råmjölksmål. Elefatgräs odlas och skördas som esilage iför torrperiodera. Noggraa hygierutier praktiseras. Torka vått, torka torrt är lika aturligt här som i Sverige. Kora kommer i till mjölkige. De högst avkastade mjölkas tre gåger per dag, me de flesta kora mjölkas två gåger. Gräset esileras i ekla jordhålor. Melass aväds som esilerigsmedel. låter oss titta i bokförige. E bok för mjölkavkastig, e för semierigar Philomia har kotroll på allt. Ho är före si tid, det fis äu ige cetral orgaisatio för härstamigskotroll eller mjölkkotroll i Ugada. Jag skulle gära vilja se att det gick att automatisera och göra registrerigar på dator i stället för mauellt, säger Philomia. Ugada lågt efter Me dit har ho ite ått äu. Automatiserige och mekaiserige iom latbruket har ite kommit lågt i Ugada. På Rubyerwa mjölkas kora för had, trots att det fis e mobil mjölkmaski. Jag har ite reservdelar, så tyvärr ka vi ite aväda de. Närmaste service fis i Turkiet, säger Philomia. Klocka 08.00 på morgoe och vid 13-tide är det dags att mjölka kora. De mest högavkastade mjölkas till och med tre gåger per dag. De vätar utaför de hårdgjorda gårdsplae som omges av två rader ekla bås. I fodertråge lägst fram i båse ligger elefatgräs och ågra kilo drak. E av mäe hämtar e kalv frå de lilla fålla bredvid gårdsplae. De föddes för ågra timmar seda och u ska de få si första giva råmjölk. Philomia berättar att de är oggraa med att kalve får dricka råmjölk för att de ska få i sig ödvädiga atikroppar. De övriga mäe börjar mjölka. Philomia är oggra med hygiee och efter att mäe har tvättat hädera regörs koras spear. Två avtorkigar, e våt och e torr, praktiseras. Därpå kotrollerar ma att mjölke ite iehåller flockor eller blod ia ma börjar mjölka. Philomia är stolt över de höga kvalitet mjölke håller. Vi har testat mjölke med ett system frå Japa. På e skala mella ett och sex Kort om: Fakta Agriterra Agriterra är e ederlädsk latbruksorgaisatio som stödjer latbruksorgaisatioer med rådgivig för att motverka fattigdom. Med hjälp av ederlädska rådgivare och med ekoomiskt stöd frå Nederläderas regerig arbetar orgaisatioe för att stärka latbruksorgaisatioer i framför allt utveckligsläder. Målet är att öka demokrati och de ekoomiska tillväxte samt att åstadkomma e bättre fördelig av ikomster. Statioerad i Ugada fis Taco Hoekstra som arbetar med stöd till jordbrukare, kooperativ och företag. Agriterra arragerade i samarbete med IFAJ (Iteratioal Federatio of Agricultural Jouralists) e resa till Ugada där Husdjur deltog. Källa: www.agriterra.org hade vi två. Tre är medel meda fem och sex är mycket dåligt, säger Philomia. Mjölke frå varje ko mäts och registreras. Philomia berättar om hur mjölkpriset för e måad seda uder torrperiode var uppe i 1 000 ugadiska shilligs per liter (2,60 sek), me att det u har fallit till 400 shilligs per liter (ca 1,05 sek). Om jag hade ett mjölkpris på 700 shilligs (1,80 sek) skulle jag vara mycket öjd, säger Philomia. Ho levererar si mjölk till ett lokalt kooperativ som seda säljer mjölke vidare till ett mejeri. Trasporterar mjölke på cykel Morgomjölke hämtas i sex kärl med e pickup frå cetrale. På eftermiddage trasporteras mjölke med cykel till uppsamligsplatse. Jag öskar att jag hade e ege pickup. Det hade varit mycket värdefullt för mi del, säger Philomia. Efter had som arbetet framskrider får fler kalvar komma i på gårdsplae och dia sia mödrar. Att mjölka ur allt och seda ge kalvara mjölk i spa är iget som praktiseras på gårde det fis iga spaar med app att få tag på. Jag tycker ite om att låta kalvara dricka ur spa, me om jag hade haft spaar med app hade jag låtit dem dricka si mjölk så, säger Philomia. Av säkerhetsskäl och för att gödsel ska kua samlas i hålls kora attetid i e fålla ära gårdscetrum, me varje dag betar de e y betesfålla Philomia har ett 20-tal fållor och praktiserar rotatiosbete för att maximera avkastige me också för att miska behovet av arbetskraft som vaktar de betade kora. Tillskottsfoder uder torka Uder torrperiodera får kora tillskottsfoder i form av tio kilo esilage gjort på elefatgräs och med tillsats av melass för att esilerigsprocesse ska komma igåg. De får äve ågra kilo drak och mieraler. Gödsel frå kora samlas i varje dag MAFA MINISTRÖ - COW Helautomatisk utläggig av sågspå och hackad halm i liggsägar Aläggige kräver lite plats Justerbar spridarbredd 1-5 m Framdrivig 2-30 m/mi. Batteridrift 24 V Miimalt uderhåll Kapacitet 1000 kor Ekelt hadhavade Ka strö automatiskt 8 ggr/dag/baa Totalvikt edast ca.100 kg För priser och mer ifo Besök oss på; www.mafa.se och aväds för biogasproduktio. Philomia har e ergrävd behållare som fylls med koras gödsel. De gas som samlas leds med rörledigar till bostadshuset och aväds vid blad aat matlagige. Restera av biogasframställige aväds som gödsel i baaodlige För att få elektricitet i huset (till exempel för belysig) aväder ho i stället solcellspaeler. Förutom de aställda som bor i ett eget hus ivid koras fållor bor Philomia helt själv på gårde, trots si ålder. Bar och barbar bor spridda över de afrikaska kotiete, me två gåger per år samlas Tel. 0431-44 52 60 ifo@mafa.se NÄRKES SLAKTERI I GÄLLERSTA AB Tel 019-23 90 75 Fax 019-23 90 76 mobil 070-535 13 19, Mats Larsso TÄNK ER!!! Alltid persolig kotakt Alltid fri rådgivig Alltid kostadsfri livdjursförmedlig Alltid bästa betalig Legoslakt/Återtag till självkostadspris Ej krav på kotrakt hela familje hos Philomia för att diskutera latbruket och fira helg. Vid påsk- och julhelgera träffas hela familje här på gårde. Då ägar vi tid åt att tillsammas diskutera företagets framtid, visio och mål, säger Philomia. Ho och familje plaerar att utveckla gårde geom att erbjuda koferesmöjligheter samt utbildig av persoal. Istallatio av ett vidkraftverk ska på sikt säkerställa behovet av elkraft. lisbeth.karlsso@vxa.se Detta + mycket mer erbjuder vi dig/er, NÄRKES SLAKTERI I GÄLLERSTA AB som leveratör till NÄRKES SLAKTERI Tel 019-23 90 75 Fax 019-23 90 76 Tjur och kvigkalvar köpes! mobil 070-535 13 19 Mats Larsso Välkoma med er amäla! 58 Husdjur 12/2013 Husdjur 12/2013 59

Vad ser i på bilde? frågar Judith jouralistera Liz Wright frå Storbritaie och Au Artjoki frå Filad. Udervisig i företagsekoomi sker ofta med bilder eftersom måga av kursdeltagara ite ka läsa. Utbildig stärker Ugadas latbrukare ugada Ho sprudlar av glädje och skrattar högt är vi försöker berätta vad vi ser på bildera. Judith Ahimbisibue har arbetat med utbildig av latbrukare i cirka ett år. Me ho aväder ite böcker och skrivtavla. De latbrukare som Judith arbetar med ka ofta ite läsa och skriva. Aalfabetism är fortfarade ett valigt problem blad Ugadas ladsbygdsbefolkig. I området rut stade Mbarara i sydvästra Ugada bedriver latbruksorgaisatioe mbadifa (Mbarara District Farmers Associatio) e rad utveckligsprojekt blad grupper av latbrukare i regioe. Mål att skapa ett ätverk Målet är att samla grupper av latbrukare i ätverk, föreigar eller kooperativ för att stärka dem i deras roll på markade. Orgaisatioe arbetar äve med att utbilda latbrukare för att kua öka produktio och produktivitet på ett hållbart sätt. Ma vill hjälpa latbrukara att å ut på mer lösamma markader samtidigt som deras produkter ska hålla hög kvalitet. Slutlige är också målet att kua påverka regelverke som styr latbruket och att ge latbrukara tillgåg till service och rådgivig. Ett av de problem som ofta uppstår i mbadifa:s arbete är att måga av de deltagade latbrukara ite ka läsa och skriva. Me mbadifa har skapat e väg rut det problemet. Normalt lär latbrukara sig geom att titta på hur ma gör, så är de får se och diskutera det de ser lär de sig samtidigt, säger Judith Ahimbisibue. Moses Turyaramya visar hur maagemetkurse för latbrukare är upplagd. Med hjälp av teckigar och diskussioer med kursledare lär sig latbrukara att samarbeta samt att förbättra produktivitete och kvalitete på sia produkter, till exempel geom att aväda bättre utsäde och resa sia produkter ia de säljs. Med mer kuskap och geom att samarbeta med adra latbrukare blir de starkare förhadlare. Kuskap ger bättre förhadligsläge Geom att öka kvalitete på sia varor och med bättre kuskap om hur markade fugerar ka latbrukara få bättre betalt och ka sälja större kvatiteter till grossister och hadlare, säger Judith Ahimbisibue. mbadifa aväder maualer för varje delsteg i utbildige för att stadardisera hur utbildige geomförs. Det är viktigt att vi kursledare arbetar på samma sätt så att alla latbrukare får samma kuskap, säger Judith Ahimbisibue. lisbeth.karlsso@vxa.se 60 Husdjur 12/2013

Semi ökar i Ugada ugada Mer mjölk och bättre geetisk variatio det är målet för de djurägare som aväder sig av semi. Ma väljer dessutom oftast kössorterade doser. Alla vill ha fler kor! E stor del av de doser som aväds för semi i Ugada är kössorterade. Mjölkböder vill helst ha kvigkalvar, det ger större möjligheter till ökade ikomster! Iget bord, me iehållet i låda skiljer sig ite så mycket frå sveska semilådor. På försöksgårde vid aro (Natioal Agricultural Research Orgaizatio) utaför Mbarara i Ugada arbetar Aloysius Muwamga i AI-cetrets ekla lokal. Ha är e av 40 diplomerade husdjurstekiker som arbetar med semi i Akole-regioe i Ugada. Ä så läge är det få latbrukare som aväder semi, me det ökar sabbt djurägara ser möjlighetera att öka de geetiska variatioe och höja avkastige. Jag säljer 450 500 doser per kvartal, säger Aloysius Muwamga och plockar fram ågra doser ur ett kärl. Semierig på dagsageda Ha utgår ifrå försöksstatioe är regioes latbrukare behöver semi till ågo av sia kor, me i dag ska Aloysius dräktighetsudersöka ågra av försöksgårdes 36 mjölkade kor och seda semiera dem som är brustiga. AI-cetret är ett fältkotor till Aimal Geetic Resources Databak som har had om avelsarbetet på ötkreatur i Ugada. I kvävekärle förvarar Aloysius sperma frå mjölkraser som holstei friesia, jersey, ayrshire och guersey, me ha har äve köttrasdoser frå brahma med flera raser. Här fis också e aläggig för lagrig av flytade kväve som förser stora delar av Ugada med kväve till spermaförvarige. Me arbetsmiljö utgör e uppebar risk för Aloysius som ite aväder ågo form av skyddsutrustig är ha häller över det flytade kvävet i behållara. 10 procet aväder semi Ugefär 10 procet av alla mjölkböder aväder semi för att få sia kor dräktiga, me itresset ökar alltså frå år till år. Framför allt är det möjlighete att aväda kössorterad sperma som är itressat. Vi får doser frå hela världe Nya Zeelad, usa, Sydafrika och Storbritaie. Det mesta vi säljer är faktiskt kössorterade doser. Bödera vill ite ha tjurkalvar, säger Noel Baguma som är driftasvarig på försökscetret. Ha visar oss väge till haterigsfålla där försöksstatioes mjölkkor har samlats. Jersey subvetioeras Det semieras mest med holstei friesia och jersey. E dos iklusive semierig kostar ugefär 50 000 shillig, vilket motsvarar ugefär 129 sek, me doser av jersey subvetioeras just u kraftigt av de ugadiska regerige. Jerseysperma distribueras fritt. Ma aser att jersey, som är midre och har högre fett och proteihalt, är ett bra alterativ till holstei friesia som är större och kräver mer uderhållsfoder, säger Noel Baguma. Avädige av semi har varit och är positiv för djurhälsa. Överförbara sjukdomar, som till exempel brucellos, har miskat i Ugada seda vi iförde semi. Ett problem som kvarstår är dock är de lokala rasera korsas med till exempel holstei friesia. När ma korsar stora mjölkraser med kor av våra lokala, småvuxa raser leder det ofta till kalvigssvårigheter, säger Noel Baguma. På försöksgårde består mjölkbesättige av rerasiga holstei friesia. Två mä hjälper Aloysius Muwamga och Noel Baguma att skilja ut de kor som ska udersökas. Aloysius semierar de första ko. Med två hikar varmt respektive kallt vatte och e termometer bladar ha vattet till 37 grader för att kua tia upp spermadose. Ha får arbeta på marke kora fixeras i e ekel sorterigsgåg vid beteshage. Udersökige visar bra resultat. Båda kora är dräktiga, fastslår Aloysius Muwamga. lisbeth.karlsso@vxa.se E ekel termometer aväds för att få rätt temperatur på vattet är dose ska tias. Cirka 450-500 doser per kvartal - det är vad Aloysius säljer. De sperma som aväds i Ugada kommer frå hela världe - här fis både europeiska, ordamerikaska och ya zeelädska doser i kärle. 62 Husdjur 1/2014 Husdjur 1/2014 63