POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011



Relevanta dokument
Folkhälsoplan för 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Avsiktsförklaring och riktlinjer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Lokal arbetsplan Trevnaden

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2004

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Plan för specialundervisningen

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Riktlinjer för placering vid skolenhet

Stadgar Kontakt Nässjö Stadgar. för

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Förskolan Västanvind

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Trygghetsplan för Hästens förskola

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Trygghetsplan för Duvans förskola

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: Ansvarig: Rikard Torkelsson

Verksamhetshandbok. Gamlakarleby Idrottsförening rf. Friidrottssektionen

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK.

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag (1325/2014)

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Workshop kulturstrategi för Nacka

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

DIGITALISERINGSPLAN

Leda digitalisering 21 september Ale

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Tillgänglighetsplan Remiss

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Integration och mångfald _

Digitala verktyg i musik

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

SFI- En brygga till livet i Sverige?

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län


LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

1(16) Uppföljning. Ändrad:

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Transkript:

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin m barnets rättigheter (barnknventinen) ch gällande svensk lagstiftning. 1 (5) Datum 2007-10-09 Inledning Riksdagen har antagit en strategi för att förverkliga barnknventinen i Sverige. Där sammanfattas barnknventinens budskap i tre rd: barn ska respekteras. Strategin anger att kmmuner bör - erbjuda persnal frtbildning för att stärka sin barnkmpetens ch kunskap m barnknventinen - inrätta system för att säkerställa att barnets bästa förverkligas i det kmmunala arbetet Plicyns syfte Syftet med Plicy för barnknventinen i Kungsbacka kmmun är att - påverka attityder, arbetssätt ch förhållningssätt i kmmunens verksamheter - barnknventinen ska styra beredning ch beslut i alla frågr sm rör barn ch ungdmar - beslutsfattandet ska ske i enlighet med barnets bästa - barn ch ungdmar i kmmunen ska ha rätt att göra sina röster hörda ch att barns ch ungdmars åsikter ska ha betydelse i de prcesser sm leder fram till beslut - i allt arbete i kmmunens verksamheter ska attityder, arbetssätt ch förhållningssätt mt det enskilda barnet ha sin grund i barnknventinen. Bakgrund Vad är barnknventinen FN:s knventin m barnets rättigheter antgs i FN:s generalförsamling den 20 nvember 1989. Den är ett förtydligande av deklaratinen m de mänskliga rättigheterna anpassad till barns ch ungdmars verklighet. Knventinen utgår från att barndmen har ett värde i sig ch att barn är en utsatt grupp. I denna knventin avses med barn varje människa under 18 år, m inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag sm gäller barnet (Artikel 1). Trts att unifrm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Fastställd av kmmunfullmäktige 2007-11-08 Kungsbacka kmmun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefn vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kmmun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

barnknventinen knsekvent talar m barn används i Kungsbackas plicydkument mväxlande begreppet barn ch ungdmar för att understryka giltigheten upp till 18 år. Barnknventinen är ett juridiskt dkument, en flkrättslig ch bindande överenskmmelse, sm Sverige ch andra länder anslutit sig till ch är skyldiga att följa. FN:s knventin m barnets rättigheter måste ständigt beaktas vid alla förvaltningsbeslut ch alla plitiska beslut på alla nivåer. 2 (5) Barnknventinen är inte svensk lag ch tar inte heller över svensk lagstiftning. Men varje stat sm ställt sig bakm knventinen är skyldig att se till att dess rättigheter införlivas i egen lagstiftning. Knventinen arbetas successivt m till svensk författningstext. Alla rättigheter sm slås fast i barnknventinen samspelar ch utgör en helhet. De är således lika viktiga. De medbrgerliga ch plitiska rättigheterna är absluta rättigheter sm inte går att förhandla m (finns t ex i artiklarna 2, 3, 6.1, 7, 8, 12-16, 22, 32-38, 40). De eknmiska, sciala ch kulturella rättigheterna (finns t ex i artiklarna 5, 6.2, 9-11, 17-21, 23-31, 39) har karaktären av mål att uppnå på sikt. Knventinens sista del gäller staternas frmella hantering av knventinen (artiklarna 42-54). Kmmunens framtida ambitinsnivå styrs genm utvecklingen av detta plicydkument (se avsnittet Genmförande ch revidering ). Barnknventinens fyra grundprinciper, sm presenteras nedan, är utgångspunkten för hur de lika artiklarna ska tlkas ch förverkligas: Principen m att alla barn har samma rättigheter artikel 2 Rättigheterna gäller alla enskilda barn ch ungdmar inm ett lands gränser. Barnet ska skyddas mt diskriminering eller bestraffning på grund av barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religin, plitiska eller annan åskådning, natinella, etniska eller sciala ursprung, egendm, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (se hela texten i artikel 2 i barnknventinen) Principen m att barnets bästa ska sättas i främsta rummet artikel 3 Vid alla åtgärder sm rör barn ska barnets bästa kmma i främsta rummet. (se hela texten i artikel 3 i barnknventinen) Principen m rätten till liv ch utveckling artikel 6 Denna princip betnar den grundläggande rätten till liv, men ckså barnets rätt till överlevnad ch utveckling. (se hela texten artikel 6 i barnknventinen) Principen m rätten att uttrycka sina åsikter artikel 12 Principen gör klart att barnet har rätt att kmma till tals ch att barnets åsikter ska respekteras. Knventinen tar hänsyn till barnets utveckling genm att slå fast att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder ch mgnad. (se hela texten i artikel 12 i barnknventinen) Alla artiklar i knventinen ska dessutm beaktas mt bakgrund av artiklarna 4 (till det yttersta av sina tillgängliga resurser) ch 23 (barn med funktinshinder). Hur ska vi veta vad barnknventinen innehåller Det avslutande avsnittet Lästips redvisar vägar till aktuella böcker ch utredningar. Fastställd av kmmunfullmäktige 2007-11-08

Analys av vissa centrala begrepp i barnknventinen 3 (5) Vad betyder barnets bästa i främsta rummet Samhället ska se varje barn sm en egen individ Varje barn ska ha samma rättigheter ch möjligheter avsett kön, samhällsklass, etnisk bakgrund, funktinshinder eller bsättningsrt Varje barn ska ha gda ch trygga uppväxtförhållanden, få en gd fysisk ch psykisk mvårdnad Varje barn ska mötas med respekt för sin egen persn, förutsättningar, behv, vilja ch intresse Varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter ch få dem respekterade Varje barns rätt till utbildning ska tillgdses för att främja den fysiska, psykiska, sciala, andliga ch mraliska utvecklingen Kmmunala beslut ska fattas utifrån barnets bästa där vetenskap, beprövad erfarenhet ch barnets röst vävs samman Vårdnadshavare/föräldrar har ansvaret för barnet Vad betyder rätten till liv ch utveckling Varje barn har en innebende rätt till livet. Knventinsstaterna ska till det yttersta av sina tillgängliga resurser säkerställa barnets rätt till överlevnad ch utveckling. rätten till liv Varje barn har en självklar rätt till sitt liv samt att leva värdigt rätten till utveckling Varje barn har rätt till fysisk, psykisk, scial, andlig ch mralisk utveckling Varje barn har rätt till en gd fysisk ch psykisk hälsutveckling Varje barn har rätt till utbildning, stimulans, fritid ch lek Varje barn har rätt till vila Vad betyder till det yttersta av sina tillgängliga resurser Uttrycket, till det yttersta av sina tillgängliga resurser, handlar m ett samhällseknmiskt perspektiv, m pengar, mänskliga ch rganisatriska resurser. Den plitiska viljan är av str betydelse. Barn- ch ungdmsfrågr ska ges priritet i plitiska beslut ch tillgdses eknmiskt minst lika mycket sm andra grupper. Större krav ställs på Sverige ch andra relativt rika länder i arbetet med att förverkliga barns rättigheter. (Se artikel 4 i barnknventinen) Fastställd av kmmunfullmäktige 2007-11-08

Inriktningsmål Inriktningsmålen anger de mråden sm kmmunen valt att vidareutveckla under åren 2007 2011. Ungdmsnämnden inm Förskla & Grundskla ch samtliga plitiska nämnder besvarade 2005 frågan Vilken artikel i barnknventinen anser ni för närvarande vara den viktigaste för barn ch ungdmar i Kungsbacka?. Artiklarna 3 ch 12 ansågs mest angelägna bland plitikerna. Ungdmsnämnden pririterade artiklarna 3 ch 19. Allmänt - Alla nämnder i Kungsbacka har ett gemensamt ansvar ch ska samverka för att förverkliga barnknventinens intentiner i samband med åtgärder sm rör barn ch ungdmar - Barn, ungdmar, föräldrar, persnal ch plitiker ska erbjudas utbildning/infrmatin m barnknventinen Principen m att barnets bästa ska sättas i främsta rummet (Artikel 3) - Alla nämnder i Kungsbacka ska beakta barnets bästa vid beslut sm rör barn ch ungdmar - Alla nämnder ska dkumentera hur man tagit hänsyn till barnets bästa i viktiga beslut sm rör barn ch ungdmar 4 (5) Principen m rätten att uttrycka sina åsikter (Artikel 12) - Barn ch ungdmar i Kungsbacka har rätt att kmma till tals, vara delaktiga ch deras åsikter ska beaktas i förhållande till ålder ch mgnad Skydd mt övergrepp (Artikel 19) - Persnal i kmmunens verksamheter ska skydda barn ch ungdmar mt alla frmer av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp samt risker med Internetanvändning. Genmförande ch revidering Arbetet enligt plicyn ska kpplas till den årliga verksamhetsplaneringen ch uppföljningen Plicydkumentet revideras vart femte år, året efter det att FN:s Barnrättskmmitté har behandlat Sveriges rapprt Lästips Mänskliga rättigheter. Knventinen m barnets rättigheter, Utrikesdepartementet Trycksaksprduktinen är str. Aktuella tips finns sm referenser till nyutgivna böcker, t ex från Barnmbudsmannen eller Rädda Barnen. Barnmbudsmannens senaste årsbk förtecknar egna publikatiner. Barnmbudsmannen: www.b.se Rädda Barnen: www.rb.se Vissa krav på Sverige från FN:s Barnrättskmmitté berör Kungsbackas inriktningsmål. Förvaltningarna uppmanas att beakta nedanstående synpunkter från Barnrättskmmittén (se www.b.se för att se hela rapprten) - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten förstärker sina åtgärder för att bekämpa rasism ch främlingsfientlighet, inklusive inm utbildningen. - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten vidtar nödvändiga åtgärder för: Fastställd av kmmunfullmäktige 2007-11-08

att minska stressnivån för sklbarn ch hjälpa dem med hantering av effekterna av stress; att förebygga självmrd; att angripa prblem med bulimi ch anrexi; att angripa prblem med övervikt ch fetma; att stärka prgram för barns psykiska hälsa, såväl förebyggande sm ingripande. 5 (5) - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten, i sitt arbete med att förebygga ch bekämpa mbbning, fkuserar särskilt på barn med funktinshinder ch med utländsk bakgrund samt på att bestämmelserna mt mbbning genmförs fullt ut i alla sklr ch andra institutiner i samverkan med barnen. - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten frtsätter sitt arbete för att garantera: att alla barn kan tillgdses rätten till utbildning, inklusive barn utan uppehållstillstånd ch "gömda barn"; att skillnaderna i studieresultat mellan lika sklr ch reginer försvinner; att yrkesutbildningar finns tillgängliga ch att stöd erbjuds vid övergång från skla till arbete. - Kmmittén rekmmenderar knventinsstaten att: a) stärka såväl skyddsmekanismerna för barn när de använder Internet sm prgrammen för att göra barn medvetna m Internets avigsidr, genm att samarbeta med Internetleverantörer, föräldrar ch lärare; b) stärka åtgärderna för att minska ch förebygga förekmsten av sexuellt utnyttjande ch trafficking, inklusive genm att via utbildning ch mediakampanjer infrmera yrkesarbetande ch allmänheten m prblemen med sexuellt utnyttjande ch trafficking. Fastställd av kmmunfullmäktige 2007-11-08