Sammanfattning Connect (U)

Sammanfattning Connect (U) Tre utvärderingar av föräldrastödsprogram på generell (universell) nivå har genomförts. I den första gjordes en randomiserad utvärdering av det anknytningsbaserade programmet Connect. Vid posttest fanns det flera indikationer på att föräldrarna kände sig mer styrkta i föräldrarollen. Vid en uppföljning ett år efter posttest existerade dessa skillnader inte längre. Aktivt Föräldraskap är ett annat föräldrastödsprogram på universell nivå. De har en promotions- snarare än en preventionsorientering. Med en kvasi-experimentell design studeras vid posttest de skillnader som fanns mellan föräldrarna som genomgått programmet och en grupp föräldrar på väntelista. Också här var det tydligt att Aktivt Föräldraskap påverkade föräldrarollen snarare än andra aspekter (barnets beteende, föräldra-barn relationen, föräldrarnas mentala hälsa). Således, gemensamt för dessa två föräldrastödsprogram är att föräldrarna kände sig styrkta i sin föräldraroll av att ha deltagit i programmen. Ömsesidig respekt är ett föräldrautbildningsprogram snarare än ett typiskt föräldrastödsprogram. Föräldrar bjuds in till en utbildning som sker i föreläsningsform. Också här användes en kvasi-experimentell design för att vid posttest undersöka de skillnader som fanns mellan föräldrarna som genomgått programmet och en grupp föräldrar på väntelista. Ömsesidig Respekt var de program som gav de bästa programeffekterna. De tydligaste effekterna var lokaliserade till tilliten att sätta gränser. Föräldrarnas nöjdhet med att delta i ett föräldraprogram (consumer satisfaction) är avgörande för programeffekter. I alla tre utvärderingarna svarade en övervägande majoritet av föräldrarna att de var mycket nöjda med att ha deltagit. Endast en mycket liten minoritet upplevde att de inte var nöjda. Fyra delstudier summeras: Rooth, H. Att betrakta sig själv och se sitt barn Föräldrastödsprogrammet Connects manual i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Koutakis, N. Evaluation of Active Parenting, a universal parenting program. Koutakis, N. An Effectiveness Evaluation of the Mutual Respect Parenting Program. Jaf, D., & Stattin, H. Evaluation of a Universal Parenting Program: Connect. Connect Connect är ursprungligen ett riktat program och skapades av Marlene Moretti vid Simon Fraser University i Kanada. Connect bygger på anknytningsprinciper och målet är att hjälpa föräldrar att utveckla känslighet och eftertanke i föräldraskapet. Programmet sätter fokus på relationen inte på verktygen för barnuppfostran. I Connect vill man få föräldrar att tänka på vad olika beteenden kan betyda. Man vill utveckla ett annat sätt att förstå barns beteende att bevara relationen och explicit vill programmet utveckla föräldrarnas känslighet och reflektion i föräldraskapet. Till skillnad från beteendeorienterade föräldrastödsprogram lär Connect inte föräldrarna en rad konkreta föräldraskapstekniker, och inte heller lär programmet föräldrar att göra rätta beteenden för att lösa föräldrarnas vardagliga problem med sina ungdomar. Connect hjälper

föräldrar att förstå de grundläggande principer om anknytningen, relationer och barns utveckling, som sedan kan användas i en mängd relaterade sammanhang. Programmet uppmuntrar föräldrar att vara reflekterande för att vara medveten om olika föräldraskapsstrategier som kan användas för att hantera vardagliga bekymmer. I utvärderingens ingångsfas jämfördes manualen i Connect-programmet i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen av denna jämförelse är att Resultatet av den här studien pekar på att Connect kan underlätta implementeringen av barns rättigheter, genom att arbeta med föräldrarnas barnsyn. I programmet framträder en föräldraroll som inte bara utgår från ett vuxenperspektiv utan också rymmer ett barnperspektiv. Detta kan bidra till att barn får utrymme att utvecklas till att fatta självständiga beslut i trygg miljö, vilket är viktigt både från folkhälsosynpunkt och med hänsyn till barns rätt till delaktighet.. I utvärderingen, som utfördes som en randomiserad studie, randomiserades föräldrar (pre = 260, post = 243), och ett år efter posttest (n = 202) till tre grupper, (1) Connect (pre = 95, post = 87), (2) Connect + kommunikationshjälp (pre = 85, post = 80), och (3) en väntelista (pre = 79, post = 76). Deltagare som randomiserades in i väntelista-gruppen gavs möjlighet att ta del av Connect programmet efter sex månader. Connect innehåller 10 sessioner om en och en halv timme per gång. Studien genomfördes på fyra olika platser (Örebro, Mora, Växjö och Orsa) som tidigare hade använt Connect i sitt ordinarie arbete. Kommunen, socialtjänsten, och skolorna samarbetade med varandra under rekryteringsprocessen. Information gavs till föräldrar vid skolmöten eller genom annons om möjligheten att delta i ett föräldrastödsprogram. Därefter arrangerades möten i alla fyra kommunerna där ytterligare information om Connect gavs till de föräldrar som var närvarande. Vid slutet av detta informationsmöte inhämtades samtycke från de föräldrar som beslutat att delta. Enkäter administrerades och föräldrarna randomiserades till de tre olika grupperna. De instrument som utnyttjades var instrument som ofta har använts tidigare i effektutvärderingar och som har goda psykometriska egenskaper. För att mäta barnens beteende användes Strength and Difficulties Questionnaire (Goodman, 2001) som innehåller mått på Hyperaktivitet-Koncentrationsbrister, Emotionella symptom, Beteendeproblem och Prosocialt beteende. Daily hassles är ett begrepp som handlar om föräldraskapets dagliga problem. I utvärderingen användes en skala som skapats av Crnic och Greenberg (1990). För att mäta olika aspekter av föräldrarollen mättes tillfredsställelsen i äktenskapet med en reviderad version av Locke - Wallace Marriage Satisfaction Scale; föräldra-barn kommunikation mättes med en reviderad version av en kommunikationsskala som utvecklats av Loeber, Farrington, Stouthamer - Loeber, & Van Kammen, 1998, och Thornberry, Huizinga, & Loeber, 1995; föräldrarnas uppfattning om de kände kontroll i föräldraskapet mättes med en subskala av locus of control (Campis, Lyman, & Prentice- Dunn, 1986; Hagekull, Bohlin, & Hammarberg, 2001); och föräldrarnas känsla av kompetens i föräldrarollen mättes med instrumentet PSOC (Johnston & Mash, 1989).

Föräldrarnas emotionella hälsa och emotionsreglering mättes med flera instrument. Föräldrastress mättes en skala som utvecklats av Berry och Jones (1995). Affektreglering mättes med Affect regulation checklist (ARC-P). Den skalan differentierar mellan brister i affektreglering, att föräldrar gömmer sina känslor och att de har god förmåga till adaptiv reflektion (Moretti, 2003; Penney & Moretti, 2010). En annan skala som användes mäter föräldrarnas kontroll över sin ilska gentemot barnet (Assor, Eilot, Roth, & Deci, 2009). Det fanns inga substantiella skillnader mellan de föräldrar som genomgått Connect eller Connect med en kommunikationskomponents. Av det skälet slogs dessa grupper samman till en grupp. Som redovisas i nedanstående tabell visade föräldrarna vid posttest en högre grad av upplevd föräldrakompetens, de såg i större utsträckning föräldraskapet som en belöning, de visade mer lycka, mindre depressiva symtom, och de visade, vad gällde emotionsreglering, mer av adaptiv reflektion, jämfört med väntelistans föräldrar. Connect Waitlist Means Means F p ɳ 2 Föräldra-barn relationer Kommunikation med barnet 3.75 3.74 0.03 0.87 0.00 Bristande kontroll i föräldraskapet 2.20 2.21 0.45 0.51 0.00 Begränsad frihet 1.70 1.68 3.40 0.07 0.01 Barnet som stressor 2.03 2.09 1.69 0.20 0.01 Föräldratillfredsstämmelse Partnerrelationen 5.06 5.13 0.44 0.51 0.00 Föräldrakompetens 4.33 4.08 7.92.005 0.03 Svårigheter i föräldrarollen 4.21 4.11 0.08 0.77 0.00 Föräldraskapet som belöning 4.52 4.37 6.31.013 0.03 Depressiva symtom 1.60 1.78 5.12.025 0.02 Lyckokänsla 3.35 3.18 4.77.030 0.02 Coping och emotionsreglering Adaptiv reflektion 4.05 3.84 3.88.050 0.02 Adaptiv reflektion: Ilska 3.23 3.12 0.58 0.45 0.00 Undertrycka känslor 2.03 2.07 0.66 0.42 0.00 Undertrycka ilska 1.74 1.80 0.15 0.70 0.00 Bristande emotionsreglering 2.26 2.17 0.01 0.92 0.00 Bristande ilskereglering 1.98 1.99 0.49 0.49 0.00 Barnet psykosociala anpassning Prosocialt beteende 2.61 2.58 0.03 0.88 0.00 Hyperaktivitet-koncentrationsproblem 1.59 1.62 0.15 0.70 0.00 Emotionella problem 1.30 1.34 1.45 0.23 0.01 Beteendeproblem 1.37 1.38 0.08 0.78 0.00 Daily hassles 1.61 1.57 0.67 0.41 0.00 Daily hassles som ett problem i familjen 1.76 1.77 0.00 1.00 0.00

ɳ 2 =eta-square (0. 01=liten, 0. 09=medium, och 0. 25=stor effekt). Som redovisas i tabellen ovan begränsas programeffekterna till föräldratillfredsställelsen. Det finns få eller inga skillnader vad gäller barnets psykosociala beteende, coping och emotionsreglering eller för måtten på den affektiva föräldra-barn relationen. Det ska noteras att de skillnader som erhölls var relativs små. Det ska samtidigt sägas att föräldrarna uppskattade att ha genomgått Connect programmet. Så många som 67 % bedömde att programmet hade varit mycket bra och 27 % bedömde programmet som bra. På en fråga om föräldrarna skulle rekommendera Connect-programmet till andra föräldrar svarade 93% Ja. I utvärderingen gjordes tilläggsanalyser. Antagandet om att effekterna skulle främst vara knutna till de föräldrar som hade mer problem i föräldraskapen vid pretest, i jämförelse med de föräldrar som hade mindre problem, konfirmerades inte. Vidare undersöktes om programeffekterna var kraftigare för de föräldrar som deltagit oftare i programmet än de föräldrar som deltog mer sällan. Inga skillnader återfanns. Utvärderingen genomfördes i olika kommuner. I studien granskades om effekterna var bättre i vissa än i andra kommuner. Detta var inte fallet. Man kan ställa frågan om de föräldrar som deltog i föräldrastödsprogrammet Connect var en riskgrupp föräldrar eller om de mer var en normalgrupp. Dal och medarbetare (2008) rapporterade en studie där de bad föräldrar till elever i årskurs 6 att svara på SDQ skalan. Det fanns totalt 436 föräldrar som fyllde i enkäten. De var föräldrar till årskurs 6 barn i kommunerna Botkyrka och Järfälla. Detta är i grunden ett normalsampel av föräldrar och den genomsnittliga åldern på barnen i Dal och medarbetares studie liknar den genomsnittliga åldern av barnen i föreliggande utvärdering (11.8 år), vilket gör det möjligt att jämföra dessa två sampel med varandra. Nedanstående tabell redovisar medelvärden och standardavvikelser för SDQs skalor i föreliggande sampel och i Dal och medarbetares urval. Som framgår av denna tabell, fanns det inga skillnader mellan de två grupperna föräldrarna förutom på två av skalorna: barnets prosociala beteendeoch beteendeproblem. Utvärderingssamplet skattade sina barn lägre med avseende på prosociala beteenden och högre på beteendeproblem än föräldrarna i Botkyrka och Järfälla. Skillnaderna var statistiskt säkerställda men kan bedömas som små till måttliga (Cohen s d var 0.33 respektive 0.36). Slutsatsen är att de föräldrar som ingick i utvärderingsstudien i allt väsentligt var normalföräldrar. Dal et.al.. 2008 Denna studies sampel M SD M SD t Prosocialt beteende 8.29 1.72 7.72 1.93 3.89*** Hyperaktivitet-koncentrationsproblem 3.13 2.02 3.42 2.43-1.61 Emotionella problem 2.34 2.05 2.16 2.01 1.12 Beteendeproblem 1.65 1.43 2.17 1.75-4.00***

En 1-årsuppföljning gjordes. När de olika grupperna jämfördes med varandra fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Eftersom många i väntelistan senare genomgick Connect resulterade detta i att den rena kontrollgruppen hade få deltagare. Detta begränsar studiens statistiska power. Slutsatsen av utvärderingen är att Connect främst påverkar föräldrarnas tillfredställelse med föräldrarollen. Connect garanterar inga långtidseffekter, men för att ge mer definitiva svar behövs ett större sampelunderlag. Aktivt Föräldraskap Aktivt Föräldraskap är ett föräldrastödsprogram som mer har en orientering mot promotion (fokus på friskfaktorer; stödja/förbättra mental hälsa; stärka välfungerandet) än prevention (fokus på riskfaktorer; motverka problem och mental ohälsa). Aktivt Föräldraskap bygger på Alfred Adler och Rudolf Dreikurs tankar om Individual Psychology och på Deci och Ryan s Self-determination theory som främst menar att människors motivation ska komma inifrån. Programmet vill öka medvetenheten hos föräldern: Vilka egenskaper och färdigheter skapar gemenskap och starka, nära relationer? Man förmedlar en syn på barnet som kompetent och kapabel. Utgångspunkten är att stärka barnets självkänsla, självförtroende, ansvar, mod och samarbete. I programmet ingår inga moment som handlar om belöningssystem eller bestraffningssystem. Ett demokratiskt förhållningssätt hemma förutsätt. Aktivt Föräldraskap består av sex sessioner med en till tre veckor mellan varje session. Varje session tar tre timmar och leds av en gruppledare. Man marknadsför sig som ett program som står för barnets rättigheter. Citat Lars H Gustafsson: ett alternativ är förstås att i istället använda program som aldrig förespråkat repressiva medel av det slaget, till exempel Vägledande samspel eller Active Parenting. Båda dessa program har också tydliga referenser till FN:s barnkonvention. En utvärdering av Aktivt Föräldraskap genomfördes i Växjö. Det var inte praktiskt möjligt att göra en randomiserad studie. Av det skälet användes en kvasi-experimentell design med preoch posttest mellan interventionsgruppen och en väntelista. Totalt 117 föräldrar deltog i utvärderingen, 77 i interventionsgruppen och 40 i kontrollgruppen. Föräldrarnas uppfattning om de kände kontroll i föräldraskapet mättes med en subskala av locus of control (Campis, Lyman, & Prentice-Dunn, 1986; Hagekull, Bohlin, & Hammarberg, 2001) och föräldrarna tillfrågades också med en annan skala om hur mycket de trodde att de kunde påverka sitt barn. Föräldrarnas positiva (försök att förstå barnet) och negativa reaktioner (emotionella utbrott på sina barns beteende mättest med skalor utvecklade av Stattin och Kerr (2001). Affektreglering mättes med Affect regulation checklist (ARC-P). Skalan differentierar mellan brister i affektreglering, att föräldrar gömmer sina känslor och att de har god förmåga till adaptiv reflektion (Moretti, 2003; Penney & Moretti, 2010). En skala som mäter föräldrarnas kontroll över sin ilska gentemot barnet (Assor, Eilot, Roth, & Deci, 2009) användes också.

I samverkan med företrädare för Aktivt Föräldraskap ställdes också direkta frågor som dessa företrädare upplevde skulle urskilja de föräldrar som genomgått föräldrastödsprogrammet från andra föräldrar: "Känner du dig trygg i din förmåga att sätta gränser för ditt barn?", Barn ska ha regelbundna sysslor i hushållet", "Barnen blir osäkra och ängsliga om de presenteras med alternativ för vad de ska göra", "Föräldrar bör ge sina barn full uppmärksamhet när de talar"," Att hjälpa barn att lösa sina problem är ofta bättre än att föräldrarna gör det för dem", "Det är naturligt att det är de vuxna i familjen som beslutar om hushållet"; och "Ibland är det OK att muta barnet för att få saker och ting på mitt sätt". Sista sidan i denna sammanfattning redovisar resultaten. De två skalor som vid posttest skilde föräldrarna som genomgått föräldrastödsprogrammet och föräldrarna på väntelista var föräldrarnas upplevda kontroll över barnets beteende och deras ilske reglering. Föräldrarna som genomgått Aktivt Föräldraskap kände att de hade bättre kontroll och de var bättre på att reglera sin ilska. Vad gäller de direkta frågorna till föräldrarna kände sig föräldrastödsprogrammets föräldrar mer trygga att sätta gränser, de ansåg att beslut som fattades i hushållet i mindre utsträckning endast skulle fattas av föräldrarna och de tyckte i mindre utsträckning än väntelistans föräldrar att det var OK att muta barnet. Slutsatser Slutsatserna från denna utvärdering är densamma som för föräldrastödsprogrammet Connect. Aktivt Föräldraskap gör föräldrarna styrkta i sin föräldraroll. De känner att de får en bättre kontroll, är mer aktiva som föräldrar och de blir mer trygga i att sätta gränser. Det finns litet som pekar mot att programeffekterna är mer generella än så. Igen upplevde den absoluta huvuddelen av de föräldrar som genomgått Aktivt Föräldraskap att programmet lärt dem mycket. På frågor om föräldrarna skulle rekommendera detta program till andra, om programmet hade lärt dem att öka sin förståelse för barnets beteende, om de hade lärt sig att hantera vardagliga konflikter med barnet och sätta gränser på ett respektfullt sätt, och om de upplevde sig mer känsliga för barnets behov, skattade föräldrarna sig runt 5 eller högre på en 6-gradig skala för nöjdhet. Ömsesidig respekt Ömsesidig Respekt program har tidigare utvärderats över kort tid (posttest)och över lång tid (ett år efter posttest). Båda utvärderingarna visade att programmet var kraftfullt att påverka föräldrarna på de områden som programmet fokuserar på. Vid posttest-utvärderingen fanns det statistiskt säkerställda skillnader för en tredjedel av frågorna som ställdes (interventionsgrupp gentemot kontrollgrupp i en kvasi-experimentell design). Generellt visade resultaten att undersökningsgruppens föräldrar var mer trygga i sin gränssättning än kontrollgruppens föräldrar. Även långtidsutvärderingen visade goda resultat. Det var sammanlagt 16 frågor som var kontinuerliga (går från litet till mycket) som ställdes vid 1-års uppföljningen. Det fanns statistiskt säkerställda förändringar i 11 frågor för interventionsgruppen i alla fall gick de i en positiv riktning. Det fanns statistiskt säkerställda förändringar i 1 fråga för kontrollgruppen här gick det i negativ riktning. Statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna existerade för 35% av de frågor som ställdes vid 1- års uppföljningen. Det är sällan man kan dokumentera att föräldrastöd som ges generellt har

effekt. Men denna intervention tycks ge effekt långsiktigt. Effekterna klingar inte av. Det är ett viktigt resultat. Ett problem i de utvärderingar som genomförts tidigare är att programmakaren, Mona Hedström i Åre, var den som gav föreläsningarna. Att den som konstruerade programmet är den som själv genomför utbildningen skapar ett beroende. Effekterna kan hänföras till Mona Hedström som person. För att göra en oberoende utvärdering utbildades gruppledare i Växjö av Mona Hedström. Gruppledare fick därefter själva genomföra föreläsningarna. Det är effekterna av dessa gruppledares insatser i Växjö som utvärderades över kort tid (från pretest till posttest). Ömsesidig Respekt MR utvärderades med hjälp av en kvasi-experimentell design med en pre-och posttest och med en interventionsgrupp och en väntelista. 114 föräldrar deltog i studien, 91 i interventionsgruppen och 23 på väntelista. Ömsesidig Respekts sex ämnesområden är gränssättning utifrån ömsesidig respekt, emotionell coaching, självkänsla, mobbing, sömn och kost. Frågor kring dessa områden konstruerades och föräldrarna besvarade dem vid pretest och posttest. F p Upplever du dig trygg i din förmåga att kunna sätta gränser för ditt barn? 3.42.67 Hur ofta är du rädd för att hämma någon av dina barn i deras utveckling 3.33.07 när du säger nej och sätter gränser? Tycker du att du har god kunskap om vad gränssättning har för betydelse 12.43 <.001 för barns utveckling? Har du någon gång misslyckats med att hålla dig till vissa regler för dina barn, 0.37.54 eftersom detta skulle kunna leda till konflikt? Litar du på att du kan hantera en maktkamp med ditt barn 12.95.001 på ett utvecklande sätt? Det finns många saker man kan göra för att stärka sitt barns självkänsla. 6.94.010 Om du på stående fot skulle ge exempel, hur många saker kommer du på? Känner du dig säker på din förmåga att stödja ditt barn när han eller hon 6.85.011 har haft en allvarlig motgång? Om dina barn skulle komma hem och säga att de är retade 11.85 <.001 eller mobbade av andra barn: Har du tillit till din förmåga att kunna hantera den situationen? Känner du tillit till din förmåga att ge ditt barn goda matvanor? 0.52.47 Som sammanfattas i tabellen ovan fanns det signifikanta skillnader mellan interventions-och väntelista gruppen för majoriteten av de utvärderade aspekterna. Föräldrarna i interventionsgruppen skattade sig högre på de mått som berör tilltro till gränssättning. Föräldrarna i interventionsgruppen ansåg att de var mer beredda att reglera sina barns beteenden, kände sig mer säkra i hur man kan stärka barns självkänsla, och kände sig mer förberedda att hantera en situation där deras barn blev mobbad, än föräldrarna i kontrollgruppen. Tre av de nio måtten uppnådde inte statistisk signifikans. Tilläggas bör att

föräldrarna tyckte om programmet och hade stor nytta av det och 94% sa att de gärna rekommenderade programmet till en vän. Ömsesidig Respekt visar lovande effekter. Föräldrar som går kursen Ömsesidig Respekt förändras oberoende av vilka som är kursledare. Det är en viktig slutsats. Inga icke önskvärda effekter kunde upptäckas. Av dessa skäl kan Ömsesidig Respekt vara ett gott alternativ för kommuner som vill satsa på universellt föräldrastöd. Generella slutsatser Det är mycket som pekar mot att generella eller universella föräldrastöds- eller föräldrautbildningsprogram påverkar föräldrarollen. Föräldrarna känner sig stärkta i rollen att vara förälder. De känner att de får mer kontroll över vad som händer i familjen och de behöver inte reagera hätskt eller temperamentsfullt när barnet överskrider de regler som finns i familjen. Samtidigt är det för tidigt att tro att de universella programmen har direkta effekter på barnets beteende, föräldrarnas partnerrelationer, föräldra-barn kommunikationen, föräldrarnas psykiska hälsa eller barnets beteende. Kärnan i programeffekterna i de program som utvärderats hänför sig till att bli stärkt i sin roll som förälder. Det ska samtidigt sägas att programeffekterna är små eller modesta. De är inte starka. Samtidigt säger huvuddelen föräldrar att programmen lärt dem mycket och de skulle definitivt rekommendera programmen till andra föräldrar. Det finns flera förklaringar till detta. Kanske den viktigast är att de föräldrar som väljer att delta i ett universellt föräldrastöds- eller föräldrautbildningsprogram inte är utpräglade riskföräldrar. Om föräldrar har betydande problem på hemmafronten kan riktade föräldrastödjande program minska dessa problem. Men om det stora flertalet föräldrar inte har speciellt mycket problem hemma ska man inte förvänta sig att programmen minskar problem som inte existerar i familjerna. Det behövs en ödmjuk inställning när universella program utvärderas. De flesta studier i litteraturen visar att det sker markanta förbättringar, åtminstone korttidsmässigt, när föräldrar som har ordentliga problem hemma deltar i föräldrastödsprogram. Här finns föräldrar som har mycket stora problem. De får hjälp och den hjälpen leder dem till att de kan hantera sin vardag. Universella program är till för alla föräldrar. Kanske har en del föräldrar substantiella problem hemma, men det finns också föräldrar som är nyfikna och vill veta mer. Dessa föräldrar har inte samma problemtyngd som andra föräldrar som väljer att delta i riktade föräldrastödsprogram. Det är svårt att göra utvärderingar när de förväntade effekterna (ordentliga problem hemma) är begränsade. Det är relativt lätt att utvärdera riktade (indikerade) program. Här finns föräldrar som har problem i föräldrarollen. De vill ha hjälp. De får hjälp. Utvärderingen handlar om att fastställa om problemen minskat. Enkelt och rakt. Universella program är mer problematiska. Det stora flertalet är måhända normalföräldrar. De är som föräldrar är för det mesta. Man kan inte räkna med att minska problem som inte existerar.

Denna utvärdering har utgått från utgångspunkten att föräldrarna har problem hemma. De vill ha hjälp. Det är kanske inte en korrekt utgångspunkt. Connect-utvärderingen visade att de föräldrar som önskade delta i detta föräldrastödsprogram inte alls var riskföräldrar. De var mer normalföräldrar. Om det inte finns mycket problem hemma så kommer inte heller problemen att minska speciellt mycket och man kommer inte att kunna visa att Connect är ett verkningsfullt föräldrastödsprogram. Framtida utvärderingar behöver sannolikt mer använda mått som har en tydligare promotionsorientering. Allt detta har betydelse för hur man i framtiden bäst ska utvärdera universella utbildningsoch föräldrastödjande program. De generella slutsatser som kan dras av denna utvärdering är: 1. Det område som man ser de tydligaste effekterna av ett universellt föräldrastöd rör tillfredsställelsen i föräldraskapet eller att man stärkts i sin föräldraroll (känsla att man har kontroll, glädje, att vara förälder är belönande) 2. Det finns litet i resultaten för föräldrastöd på universell nivå som indikerar att barnets beteende förändras, att föräldrarnas partnerrelationer förändras, eller att föräldrarnas förmåga att reglera sina emotioner förändras. 3. I termer av effektstorlekar har de universella programmen små eller modesta effekter. 4. De allra flesta föräldrar som genomgår universella föräldrastödsprogram upplever att dessa program har varit bra eller mycket bra för dem. 5. Av de tre universella program som utvärderats finns tydligaste effekter för Ömsesidig Respekt. 6. De föräldrar som deltar i universella föräldrastödsprogram är i allt väsentligt en normalgrupp av föräldrar. 7. När man diskuterar valet av specifika föräldrastödsprogram i en kommun syns det viktigt att man diskuterar innehållet i dessa program. Är de beteendeorienterade eller bygger de på andra teoretiska modeller? Är de preventionsprogram (minskar risker) eller är de promotiva program (befrämjar positiva föräldra- barn relationer), eller både. Viktigt att diskutera är också om programmens innehåll överensstämmer med de värden rörande föräldraskap som svenska föräldrar har.

Aktivt Föräldraskap Väntelista F p Adj Adj Adj Adj M SdE M SdE Föräldrarnas kontroll över barnets beteende 4.26.04 3.93.06 3.75.06 Försök att förstå 1.34.25 2.77.04 2.70.04 Emotionella utbrott 3.10.08 2.10.06 2.23.05 Bristande ilskereglering 1.10.30 1.84.09 2.00.11 Ilskereglering: Adaptiv Reflektion 3.93.05 4.22.10 3.90.12 Emotionell reglering-integrativ.16.69 3.14.08 3.20.10 Emotionell reglering -Ineffektiv.04.84 2.88.06 2.86.07 Emotionell reglering -undertryckt.05.82 2.68.08 2.65.10 Upplevd föräldraförmåga 2.24.14 3.89.07 3.73.08 Aktivt Föräldraskap Väntelista F p Adj Adj Adj Adj M SdE M SdE Trygg i förmåga att sätta gränser 4.93.03 4.07.09 3.74.11 Barn ska ha regelbundna sysslor.001.99 4.00.11 3.99.13 Osäker och ängslig att bli ställd inför alternativ.13.71 2.08.15 2.17.18 Ge barnen full uppmärksamhet.04.85 4.22.10 4.19.12 Hjälp barn att lösa problem 1.03.31 4.22.09 4.36.11 Föräldrar ska fatta beslut i hushållet 11.02.001 3.24.13 3.94.16 OK att muta barnet 5.82.02 2.60.14 3.16.17