Diarienummer: VOHJS13-049 HH-HOH13-177 Verksamhetsplan med budget 2014-2016 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 2(17)

Inledning Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Upphandling och inköp av hjälpmedel Återtagning och rekonditionering Förrådshållning och distribution Konsultation, service och underhåll Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad gentemot hälso- och sjukvårdshuvudmännen och har en prissättning enligt självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje huvudman skall betala efter sin konsumtion. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 3(17)

Förändringar under planperioden Den tekniska och medicintekniska utvecklingen öppnar ständigt nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att leva ett allt självständigare liv. Såsom länets specialistfunktion avseende hjälpmedelsförsörjning har verksamheten ett särskilt ansvar för att bistå hälso- och sjukvårdshuvudmännen i beslut om in- och ut-fasning av samhällsbetalda hjälpmedel. Införande av ny teknik kan medföra ökade hjälpmedelskostnader men måste ställas i relation till den totala samhällsnyttan. Högre hjälpmedelskostnader för en huvudman kan minska vårdkostnaden hos samma eller annan huvudman och därmed vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Den översyn av verksamhetens lagerhantering som påbörjades under 2012 fortgår under första halvåret 2014. Efter genomförd översyn av den interna lagerhanteringen pågår nu översyn av lager och försörjning till verksamhetens externa kundlager. I syfte att nå en så ändamålsenlig och kostnadseffektiv hjälpmedelsförsörjning som möjligt skall såväl kundlagrens ägandeskap, som behov av sortiment och lagernivåer, samt servicegrad prövas. Hjälpmedelscentralens nya prismodell tas i drift 2014-01-01. Genom att prissätta hjälpmedel utifrån självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedelsgrupp prissätts utifrån de resurser den kräver, skapas förutsättningar för verksamheten att styra mot ett noll-resultat. I den webbaserade nationella sjukvårdsrådgivningen "1177 Vårdguiden" kommer ett tema kring hjälpmedel att införas 1 juli 2014. Landstinget Sörmland bör verka för att temat breddas till att omfatta hela funktionshinderområdet i vilket hjälpmedel ingår och är en del. Varje medarbetare ska känna arbetsglädje och stolthet över att tillhöra Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen. Ett projekt med detta tema har pågått sedan 2012 och beräknas Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 4(17)

avslutas 2014. Efter projekttidens slut behöver de vinster som uppnåtts avseende arbetsglädje och stolthet tillvaratas och utvecklas. Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Internkontrollen utgör en del i Hjälpmedelscentralens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i det balanserade styrkortet också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som ersätter internkontrollen. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. Bland annat har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att engageras i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Detta är ett etablerat arbetssätt inom förvaltningen sedan flera år. Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas för nämnden vid 2014 års rapporteringstillfällen. Internkontrollplan 2014 Medborgarperspektiv 1. Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? 2. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare, samt signering av dessa kända? Följs dessa? Personalperspektivet 1. Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamhetens kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? 2. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Process- förnyelseperspektivet 1. Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Ekonomiperspektiv 1. Hur säkerställs att vi tar ut avgifter från brukare i enlighet med LF-beslut? Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 5(17)

Perspektiv Medborgare (patient, kund) Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Våra tjänster utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Indikator Andel brukare som är nöjda med den service som givits. Målvärde Långsiktigt målvärde 95 % 95 % Hjälpmedelscentralens vision är att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Genom en fördjupad och specialiserad kunskap om hjälpmedel och en hög servicenivå gentemot befolkningen bidrar verksamheten till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med hög grad av delaktighet och självständighet. Huvudmännen har genom den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel ställt sig bakom en gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i Sörmland. Vägledande principer för denna är att förskrivning av hjälpmedel grundar sig på brukarens faktiska behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Vidare skall: Brukarens integritet, självbestämmande, delaktighet och inflytande respekteras. Personer med störst behov ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar skall göras på individnivå. Behovet bedömmas utifrån hälsotillståndets svårighetsgrad, konsekvenser för den enskilde om hjälpmedlet inte förskrivs, förväntad effekt samt kostnadseffektivitet. Hjälpmedelscentralens roll är att genom information och rådgivning bidra till att dessa vägledande principer följs. Åtagande: I vår verksamhet bemöts brukaren med respekt. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel brukare som är nöjda med HMC:s bemötande. 97 % 97 % Kontakten med brukare skall präglas av lyhördhet och respekt för den enskildes integritet. Information som ges skall vara såväl lättillgänglig som förståelig och relevant. Åtagande: Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser/tjänster utifrån de överenskommelser vi träffat. Hjälpmedelscentralens uppgift är att säkerställa en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del av vården där den enskildes behov är utgångspunkt för de hjälpmedelsförskrivningar som görs. Verksamheten tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom länets förskrivare i kommun och landsting. Hjälpmedelscentralen deltar vid utprovning när så efterfrågas. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 6(17)

Hjälpmedelscentralen är en intäktsfinansierad verksamhet med ett uttalat behov av att möta betalande kunders önskemål och behov. Det ekonomiska åtagandet för sjukvårdshuvudmännen är stort varför det är angeläget att möta kunders och förskrivares behov av att verksamheten bedrivs rationellt och kostnadseffektivt. Under 2014 kommer förskrivares nöjdhet med service, tillgänglighet och bemötande att mätas via enkäter. Utfallet kommer sedan att användas i verksamhetens förbättringsarbete. Indikator Andel förskrivare som är nöjda med de insatser/ tjänster som givits. Målvärde Långsiktigt målvärde 90 % 95 % Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Våra insatser/tjänster ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Definitionen av vad som är livskvalitet varierar mellan individer och har ofta en stark koppling till individens förväntningar på hur vardagen skall gestalta sig. En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren kan och fått vara delaktig vid val av hjälpmedel. Ytterligare en förutsättning är att förskrivna hjälpmedel fortlöpande är funktionsdugliga. En välfungerande serviceorganisation med tydliga servicenivåer bidrar till trygghet i vardagen för användarna. Verksamheten har såsom specialresurs inom hjälpmedelsområdet ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukare som förskrivare och personal i angränsande verksamheter. Välinformerade brukare bidrar till att brukare kan vara mer delaktiga i valet av hjälpmedel. Under 2014 byggs "1177 Vårdguiden" ut med funktionen "Hitta och jämför hjälpmedel". Genom denna kan brukare söka information om vilka hjälpmedel som tillhandahålls i Sörmland men också information om övriga på marknaden tillgängliga hjälpmedel och konsumentprodukter. Genom att öka förskrivares och personal i angränsande verksamheters kunskap om hjälpmedel och deras användningsområden ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv för målgruppen. Hjälpmedelscentralens utbildningsinsatser avser huvudsakligen förskrivarutbildning, information om nya hjälpmedel efter genomförda upphandlingar, samt studiebesök. Indikator Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter riktade till medarbetare inom andra verksamheter. Målvärde Långsiktigt målvärde 95 % 95 % Åtagande: Brukare i länet ska erbjudas likvärdiga tjänster. Genom det för länet behovsbaserade gemensamma regelverket för hjälpmedel skapas förutsättningar för att brukares behov bedöms likvärdigt oavsett var i länet brukaren bor och vilken förskrivare brukaren kommer i kontakt med. Motsvarande regelverk för hörseltekniska hjälpmedel i hem och skola saknas varför regelverket behöver kompletteras Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 7(17)

inom detta område. Den analys av förskrivningsmönster som initierats under 2013, i syfte att identifiera oönskade skillnader i länet med avseende på kön, ålder eller socioekonomiska faktorer avses utvecklas under planperioden. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Alla människors lika värde betonas i Landstinget Sörmlands vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. Genom att säkerställa att verksamheten besitter god kompetens om; diskrimineringslagstiftningen, grunderna för diskriminering samt olika gruppers livsvillkor och behov kan diskriminering motverkas. En särskild satsning kommer att genomföras under 2014 för kompetenshöjande insatser inom barnrättsperspektivet. Kvinnor och barn med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt och sårbar grupp för våld i nära relationer. Verksamheten har därför ett tydligt ansvar för att upptäcka, samverka och hänvisa till rätt instans vid misstanke om våld. Verktyg behövs för att kunna genomföra konsekvensanalyser i samband med att beslut fattas utifrån ett antal perspektiv; barn, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller etnicitet. Förvaltningen behöver delta aktivt i nämnda arbete. Personal Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Indikator Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad Målvärde Långsiktigt målvärde 100 % 100 % Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 90 % 90 % år 2019 Åtagande: Förvaltningen ska arbeta utifrån en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända. Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" fortsätter under hela 2014. De identifierade utvecklingsområdena är ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Vad gäller ledarskapet har alla chefer utifrån analys tagit fram individuella utvecklingsplaner. Under våren 2014 kommer en del i utvecklingsplanen för cheferna vara inriktad på kommunikation i syfte att utveckla och stärka samarbetet mellan chef och medarbetare. Ett värdegrundsarbete som berör alla medarbetare har startat upp under hösten 2013 och kommer att fortsätta under hela 2014. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 8(17)

Värdegrundsarbetet berör alla de identifierade utvecklingsområdena; ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Under våren 2014 kommer alla arbetsplatser även jobba med resultatet från 2013 års medarbetarenkät. Personalomsättningen är relativt låg och rekryteringsförutsättningarna är goda. Ledarskapet ska skapa förutsättningar för yrkesstolthet och medarbetares delaktighet för att sedan resultera i hög kvalitet för brukarna. Indikator Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Målvärde Långsiktigt målvärde 85 % Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 100 % 100 % Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar av arbetsmiljön ur alla dess aspekter enligt författningen om systematiskt arbetsmiljöarbete med särskilt fokus på det hälsofrämjande perspektivet. Hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet". Under 2014 kommer arbetet fortsätta med att identifiera de friskvårdsinsatser som erbjuds inom landstinget och vad Hjälpmedelscentralen behöver göra för att lyfta fram och förstärka inom området. Friskvårdsinspiratörer på arbetsplatserna ska utses i syfte att tillsammans med chefer och fackliga ombud främja arbetsmiljön på arbetsplatsen ur alla dess aspekter. En god arbetsmiljö kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl chef som medarbetare. De definierade värdeorden som har tagits fram i förvaltningens värdegrundsarbete behöver på ett genuint sätt genomsyra verksamheten. Delaktighet - Vi, såväl medarbetare som chef, använder varandras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukar/elevnytta. Respekt - Vi är alla olika, lika mycket värda och har ett respektfullt förhållningssätt till brukare/elever och till varandra. Ansvar - Vi, såväl medarbetare som chef, tar ansvar utifrån givna förutsättningar, för att aktivt bidra till produktion, kvalitet och utveckling av verksamheten. Vi behöver gemensamt DRA åt samma håll. Medarbetarenkäten är ett sätt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och för förvaltningen ett viktigt mått på hur arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet" fortskrider. Hjälpmedelscentralen har en låg sjukfrånvaro och det är angeläget att fortsätta behålla den på låg nivå. Landstingets friskvårdsbidrag är ett sätt att uppmuntra medarbetare till hälsofrämjande val och förebygga sjukfrånvaro. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 9(17)

Indikator Andelen medarbetare som nyttjat friskvårdsbidraget 50 % Målvärde Långsiktigt målvärde Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 3 % 4,0 % år 2019 Andel anställda som haft högst fem sjukdagar under de senaste 12 månaderna. Sparad arbetstid genom att video- och telefonkonferenser används. Minst 90 % 250 h Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Förvaltningen ska förankra landstingets vision, de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor till sina medarbetare. Som en del i förvaltningens värdegrundsarbete som berör alla medarbetare kommer diskussioner föras utifrån de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor. Indikator Index för målkvalitet index 70 Målvärde Långsiktigt målvärde Åtagande: Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Arbetet med att definiera och tydliggöra uppdrag och mål fortsätter. Förvaltningens värdegrundsarbete som pågår, inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet", kommer att innehålla övningar kring uppdrag och mål under våren 2014. Målsättningen är att alla medarbetare på alla nivåer ska se sin del i helheten. Indikator Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Målvärde Långsiktigt målvärde Minst 80 % 90 % år 2019 Process och förnyelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Förvaltningen arbetar aktivt med ständig förbättring som syftar till att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer Hjälpmedelscentralen arbetar med ständiga förbättringar för att vara en kostnadseffektiv verksamhet med nöjda brukare, förskrivare och betalare. Ett sätt att åstadkomma det är att ha effektiva, värdeskapande processer. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 10(17)

Under 2012 påbörjades en omfattande översyn av Hjälpmedelscentralens lagerhantering. Arbetet indelades i två etapper varav etapp 1 omfattade samtliga Hjälpmedelscentralens egna lager. Etappen 1 avslutades sommaren 2013. Etapp 2 omfattar översyn av samtliga ca 70 st kundlager belägna över hela länet. Sammantaget syftar översynen till att skapa förutsättningar för en effektiv och kvalitetssäker lager- och distributionskedja som är optimalt ändamålsenlig ur ett brukar- och beställarperspektiv och där bland annat saldodifferenser minimerats. Väntetiderna för utprovning av hjälpmedel som utförs av Hjälpmedelscentralens medarbetare följs avseende samtliga aktuella hjälpmedel och verksamhetens mål är att dessa brukare ska erbjudas utprovning inom två månader. Indikator Inventeringsdifferenser i egna lager i förhållande till lagervärdet. Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. Målvärde Långsiktigt målvärde Mindre än 5 % 100 % 100 % 2015 mindre än 5 % Åtagande: Vår information och våra lokaler är tillgängliga och anpassade för våra målgrupper. Hjälpmedelscentralens lokaler i Eskilstuna är byggda för ändamålet och det är bra fysisk tillgänglighet för brukare. För filialerna i Katrineholm och Nyköping planeras nya lokaler vilket kommer att förbättra tillgängligheten vad gäller parkeringsplatser samt in- och urlastning av hjälpmedel. Åtagande: Vi arbetar systematiskt med kvalitet och utveckling utifrån evidens och beprövad erfarenhet I takt med Landstingets införande av ett ledningssystem för kvalitet "Vårt arbetssätt" har Hjälpmedelscentralens processer kartlagts och kommer att beskrivas i ledningssystemet. Till processerna kommer att knytas rutiner och instruktioner för att säkra ett enhetligt arbetssätt och en god kvalitet. Rutiner ska uppdateras regelbundet, dokumentation ska vara strukturerad och ändamålsenlig. Åtagande: Vi styr och leder verksamheten för att möta framtidens krav och utmaningar. Hjälpmedelscentralen ska anpassa sitt utbud och arbetssätt utifrån identifierade behov och krav från omgivningen. Det kräver att verksamheten är flexibel och klarar omställningar utifrån nya förutsättningar. En kontinuerlig omvärldsbevakning och prognoser med tillförlitlig statistik, bland annat gällande befolkningsutvecklingen, är av betydelse. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Vi initierar och deltar aktivt i samverkan för utveckling på olika nivåer. Genom samverkan med hjälpmedelsverksamheterna i regionen kring bland annat upphandlingar är målet är att det ska åtgå mindre resurser i upphandlingsarbetet inom respektive landsting. Hjälpmedelscentralen driver aktivt sortimentsarbete tillsammans med förskrivare inom Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 11(17)

landstinget och kommunerna. Åtagande: Vi arbetar aktivt för att marknadsföra och tydliggöra verksamhetens uppdrag. Brukaren och dess nätverk behöver ha en god uppfattning om verksamheten och vilka insatser man kan förvänta sig. Information till förskrivare och kostnadsansvariga ska vara tillfredsställande och tydlig. Detta kräver en översyn av informationen i broschyrer, på hemsidan och i den kommande "1177 Vårdguiden". Ett första steg är att medarbetarna har god kännedom om verksamhetens uppdrag och har möjlighet att förmedla detta. Miljö Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete. Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Landstingets miljöprogram är styrande i Hjälpmedelscentralens miljöarbete. De områden som har störst vikt under den kommande perioden är minskad klimatpåverkan, utsläpp genom transporter samt minskad användning av kemikalier. Förvaltningens ledningsgrupp kommer att genomgå utbildning i lagkunskap. Förbättringsåtgärder kommer att ske utifrån noteringar vid extern miljörevision. Samtliga åtgärder kommer att ske i samverkan med miljösamordnaren. Hjälpmedelscentralen har en egen inköpsfunktion. Alla inköp av hjälpmedel hanteras där och även merparten av övriga inköp. Endast undantagsvis görs inköp hos leverantör utan avtal. Indikator Köptrohet mot upprättade ramavtal Målvärde Långsiktigt målvärde Följsamheten mot ramavtal ska vara minst 95 procent år 2018 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Under planperioden kommer Hjälpmedelscentralen att arbeta med nedanstående aktiviteter: Alternativa mötesplatser i form av telefon- och videokonferenser används så långt det är möjligt. Leasingbilar och korttidshyrda bilar tankas med mest miljövänliga bränsle. Användning av kollektivtrafik och samåkning uppmuntras. I möjligaste mån används miljövänliga bilar Miljökrav ställs vid transportupphandlingar. Utbildning i ECO-driving kommer att ske. Skriften "Stoppa onödan" aktualiseras inom verksamheten. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 12(17)

Indikator Sparade mil vid genomförda telefon- och videokonferenser. Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Målvärde Långsiktigt målvärde 2 000 mil Ska minska med 30 % från utgångsår 2013 till år 2018 (690 ton CO2, beräknat på bränsle 2012) Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Hjälpmedelscentralen har kartlagt samtliga kemikalier som används i verksamheten. Alla produkter köps via Landstingets varuförsörjning eller miljöcertifierat företag vilket garanterar icke miljöfarliga alternativ i den mån de finns att tillgå. För att ytterligare säkra inköp av miljövänliga kemikalier kommer instruktion för detta att skapas under 2014. Indikator Volym kemikalier, kemikalielista Antal kemikalier som används, kemikalielista Målvärde Långsiktigt målvärde Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ekonomi Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. En ansträngd ekonomi för kommuner och landsting gör att kostnadsutvecklingen måste hållas på en mycket låg nivå. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. En sparsam kostnadsutveckling uppnås också genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, samt servicegrad. Inom ramen för Hjälpmedelscentralens redovisning ingår från och med budget 2014 även Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 13(17)

kommunernas andel av kostnader för inkontinenshjälpmedel. Av den totala omsättningen, inklusive inkontinenshjälpmedel, utgör Landstingets andel 53 % och kommunernas 46 %. Övriga vårdgivare och privatpersoner utgör 1 % av omsättningen. Det är framförallt inom landstingets andel som en volymökning skett de senaste åren och då avseende hjälpmedel för sinnesstimulering, samt s k transmissionssystem inom hörselhjälpmedelsområdet. Inför 2014 och inom ramen för 2014 års budget har införandet av ny prismodell beaktats. Syftet är att med den nya prismodellen öka precisionen i prissättningen av hjälpmedel och därtill hörande tjänster och underlätta den ekonomiska styrningen efter självkostnadsprincipen så att det så långt möjligt är, styra verksamheten mot ett 0-resultat. Soliditet Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt fastställd prismodell. Det långsiktiga ekonomiska målet för Hjälpmedelscentralen är uttryckt i form av ett soliditetsmått som sedan tidigare fastställts till 30 %. Resultatmarginal I syfte att hitta former för ekonomisk styrning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har, förutom soliditetsmåttet, ett mått på verksamhetens resultatmarginal införts på försök under 2013. Avsikten med måttet är att styra verksamhetens effektivitet och rationalitet genom att säkerställa att marginalen mellan pris på respektive hjälpmedel till köpare och hjälpmedlets varu- och hanteringskostnad harmonierar med verksamhetens driftkostnader. Avsikten är att utvärdera måttet som sådant och dess målvärde i samband årsredovisningen 2013. I avvaktan på den utvärderingen bör måttet och målvärdet 40 % bibehållas även 2014. Balansräkning Från och med 2012 upprättas inte balansräkning på nämndnivå. Ett antal balansposter som är direkt hänförbara till Hjälpmedelsverksamheten särredovisas dock. Dessa är företrädesvis investeringsvärdet i hjälpmedel och anläggning, lagervärde hjälpmedel, samt verksamhetens egna kapital. Vid ingången av 2013 var dessa värden följande: Investeringar i hjälpmedel = 60 220 kkr Lagervärde hjälpmedel = 17 687 kkr Eget kapital = 28 054 kkr Under 2014 förväntas investeringsvärdet ligga på samma nivå och lagervärdet förväntas sjunka marginellt. Det egna kapitalet förändras upp eller ned beroende på 2013 års resultat. Årsresultatet för 2013 förväntas vara kraftigt plus vilket skulle innebära att soliditeten skulle komma att överstiga målvärdet 30 %. Investeringar Det investeringsutrymme som landstingsfullmäktige tilldelat Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel för 2014 är följande: Utrustningsinvesteringar = 3 000 kkr Kommunala hjälpmedel = 7 400 kkr Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 14(17)

Landstingshjälpmedel = 23 000 kkr Investeringsutrymmet bedöms tillräckligt. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Målvärde Långsiktigt målvärde 0 eller positivt Soliditeten ska ligga på angiven målnivå. 30 % Resultatmarginal 40 % 0 eller positivt Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrni ng hjälpmedel Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 135 156 130 279 138 100 145 232 148 000 151 000 Övriga intäkter 2 171 2 535 2 600 2 605 2 700 2 700 Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 137 327 132 814 140 700 147 837 150 700 153 700 Personalkostnader -31 430-32 663-33 800-35 293-36 100-37 000 Hjälpmedelskostna der -46 800-43 565-49 030-59 756-60 800-61 600 Lokalkostnader -7 858-7 963-7 515-7 921-7 800-7 800 Övriga kostnader -17 462-16 040-18 500-18 775-19 000-19 300 Avskrivningar -29 197-30 943-27 915-26 092-27 000-27 000 Summa verksamhetens kostnader -132 747-131 174-136 760-147 837-150 700-152 700 Finansiella intäkter 107 100 800 800 800 800 Finansiella kostnader -1 740-1 740-1 740-1 800-1 800-1 800 Årets resultat 2 947 0 3 000-1 000-1 000 0 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 15(17)

Resultaträkning I budget 2014 har verksamheten planerats utifrån ett planerat underskott på 1,0 mkr. Underskottet är hänförbart till sektorn rollatorer och utgör en puckelkostnad för Hjälpmedelscentralen som uppstår som en konsekvens av förändrad debiteringsform avseende rollatorer i enlighet med den omställningsmodell nämnden beslutade om i syfte att att mildra övergången till ny prismodell. Debiteringsformen avseende rollatorer ändras från att vara "försäljning med retur" till att utgöra hyreshjälpmedel. I syfte att skapa en konsekvent och enhetlig redovisning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har kommunernas andel av hjälpmedelsförsörjning av inkontinensartiklar medräknats från och med 2014 års budget, vilket höjer såväl intäktssidan som kostnadssidan i resultaträkningen med 14,6 mkr. Kommunernas andel av dessa kostnader har tidigare ej ingått i Hjälpmedelscentralens omslutning vilket ur analyssynpunkt skapat en obalans i jämförelse över tid per huvudmannaområde. Budget 2014 bygger på den nya prismodellen som beslutats om. Inom ramen för beslut om ny prismodell, beslutades också om förändrad debiteringsform avseende rollatorer. Konsekvensen av dessa förändringar är att såväl hyresintäkter som intäkter för försäljning med retur förväntas sjunka kraftigt jämfört med budget 2013 och förväntat utfall 2013. Intäktsminskningen balanseras mot lägre kostnader framförallt avseende avskrivningskostnader, men också mot det relativt stora överskott som förväntas redovisas i årsbokslutet 2013. Budget 2014 är baserad på den förväntade volymen 2013. Sammantaget förväntas omsättningen exklusive inkontinenshjälpmedel sjunka med 3 % jämfört med budget 2013 och med drygt 6 % jämfört med förväntat utfall 2013. Verksamhetens kostnader förväntas följa allmän pris- och löneutveckling och bibehållas i nuvarande omfattning. Budgeten för personalkostnader är beräknad utifrån full bemanning och utan reducering för korttidssjukfrånvaro. Personalkostnaderna förväntas öka med 8 % jämfört med budget 2013 och med drygt 5 % jämfört med förväntat utfall 2013. Ökningen är hänförbar till de senaste årens lönerörelser, ökade kostnader för sociala avgifter inför 2014, samt viss personalökning inom enheten som sköter lagerhantering och rekonditionering. Varukostnaderna förväntas öka något jämfört med budget 2013 men förväntas minska kraftigt, drygt 19 % jämfört förväntat utfall 2013. Minskningen är hänförbar till förändrade redovisningsprinciper företrädesvis avseende kassationer, samt till effekter av den nya prismodellen. Övriga kostnader inklusive lokalkostnader förväntas endast öka enligt allmän prisutveckling. Transportkostnaderna förväntas dock öka som en konsekvens av ny redovisningsrutin avseende inkontinenshjälpmedel. Totala avskrivningskostnaden förväntas minska kraftigt, 16 %, jämfört med budget 2013 och med knappt 6 % jämfört med förväntat utfall 2013. Minskningen är hänförbar till en omfattande genomgång och anpassning av den planenliga avskrivningstiden avseende samtliga hyreshjälpmedel. De finansiella kostnader förväntas ligga på samma nivå som 2013. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 16(17)

Rapportplan Landstinget Sörmland är värdkommun för den gemensamma nämnden och nämnden ingår i Landstingets organisation. Av det följer att nämndens rapportering följer Landstingets rapportplan. Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Den gemensamma nämnden bistår med uppgifter avseende Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget 2014-2016 17(17)

Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Jan-Erik Johansson 2013-11-07 VOHJS13-048 Ekonomisk modell för Hjälpmedelsverksamheten Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Hjälpmedelscentralens verksamhetsplan inklusive budget fastställs årligen av den gemensamma nämnden VOHJS. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt de ansvarsgränser som reglerats i ÄDEL-överenskommelsen. Huvudmännen faktureras utifrån fastställd prismodell som är uppbyggd efter principen varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje kund skall betala sin egen konsumtion av hjälpmedelsresurser. Historiskt sätt har verksamhetens komplexitet och omfattning i kombination med fluktuationer i köparnas konsumtion av hjälpmedel medfört variationer i resultaten mellan åren samtidigt som prissättningsverktyget endast varit tillämpligt i efterhand. Sammantaget har dessa faktorer medverkat till en ojämn resultatutveckling sett över hela den tidsperiod som verksamheten bedrivits gemensamt mellan länets kommuner och Landstinget. Konsekvensen av detta har inneburit att ett betydande ackumulerat eget kapital på 28 mkr byggts upp och som för närvarande motsvarar en soliditet på 30 %. Med nya prismodellen har den gemensamma nämnden tillgång till ett prisverktyg som skapar möjligheter att under pågående verksamhetsår styra verksamheten mot ett 0-resultat. Över- eller underskott kommer alltid trots prisverktyget att uppstå men sannolikt då i en annan storleksordning än vad som varit fallet tidigare. För huvudmännen är det av vikt att verksamhetsplanering kan ske utifrån en stabil ekonomisk grund. Av det följer att det finns behov att uttrycka ett långsiktigt ekonomiskt mål att förhålla sig till. Dåvarande gemensamma nämnden har i det sammanhanget beslutat att uttrycka och följa det långsiktiga ekonomiska målet för verksamheten med hjälp av soliditetsmåttet, dvs det egna kapitalets andel av tillgångarnas totala värde. Soliditetsmåttet har dock begränsningar i detta avseende eftersom jämförelse med andra verksamheter ej låter sig göras. Måttet ger dock en Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Jan-Erik Johansson Ekonomichef 0155-24 57 36 070-332 06 46 E-post: Besöksadress: Postadress: janerik.johansson@dll.se V Trädgårdsgatan 41 Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2013\vohjs Nämnden\(7) 13 dec\ 32 Principiellt beslut om nämndens Sidan 1(2) resultathantering\tjänsteutlåtande resultathantering.docx Utskriftsdatum: 2013-11-29 16:37

tydlig signal om verksamhetens finansieringsförmåga i en eventuell situation där verksamheten förändras kraftigt eller kan komma att upphöra. Verksamhetens tillgångar består i huvudsak av hjälpmedel som nyanskaffats alternativt återlämnats och rekonditionerats och som avskrivs planenligt. Tillgångar i övrigt består i huvudsak av lagerförda hjälpmedel, samt kundfordringar. Med anledning verksamhetens art och tillgångarnas beskaffenhet och med en betydande andel begagnade rekonditionerade hjälpmedel ansåg dåvarande gemensamma nämnden att soliditeten långsiktigt bör hållas på plus/minus 30 % vilket innebär att det finns en egenfinansierad reserv på 30 % av tillgångarnas värde. I det fall soliditeten ej uppnår 30 % bör prisverktyget användas så att budgeterat resultat sett över en flerårsperiod bidrar till att soliditetsmålet uppfylls. Förslag till resultatregleringsmodell I det läge där verksamhetens soliditet uppnått 30 % bör den ekonomiska modellen kompletteras med en resultatregleringsmodell. En sådan modell bör vara uppbyggd efter principen återbetalning i efterhand till respektive berörd förvaltning och då på aggregerad nivå utifrån föregående års konsumtion av Hjälpmedel och dess service. Fördelningsnyckel bör vara procentuell andel av föregående års totala fakturering till respektive huvudman. Förslag till eventuell resultatreglering bör ske i samband med att den gemensamma nämnden fastställer respektive årsredovisning och verksamhetsberättelse. Habilitering & Hjälpmedel Eva Andrén Förvaltningschef Jan-Erik Johansson Ekonomichef ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2013\vohjs Nämnden\(7) 13 dec\ 32 Principiellt beslut om nämndens SID 2(2) resultathantering\tjänsteutlåtande resultathantering.docx Utskriftsdatum: 2013-11-29 16:37

Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2013-11-14 VOHJS 13-046 HH-HOH13-166 Förskrivare av text- och bildtelefoner samt totalkonversation Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel besluta enligt framskrivet förslag 1. Förändring av förskrivare av text- och bildtelefoner samt totalkonversation till att omfatta yrkesgrupperna: Logoped i Landstinget Sörmland Pedagog på Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten Bakgrund och ärendebeskrivning Hjälpmedelsinstitutets skrift Förskrivningsprocessen anger att förskrivare är den hälso-och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och att verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. Förskrivaren har ansvar för att hela förskrivningsprocessen genomförs avseende behovsbedömning, utprovning/anpassning, val av produkt, information, instruktion/träning samt att följa upp och utvärdera funktion och nytta. Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten kan använda och hantera det. Förskrivaren ska dokumentera i patientjournal hur instruktion och träning genomförts. I Sörmland är det Landstinget som har betalningsansvaret för text-, bildtelefoner och totalkonversation. Enligt det nuvarande lokala regelverket är, förutom logoped i Landstinget Sörmland, enhetschef på Pedagogiska hörselvården (Pedhv) inom Habiliteringsverksamheten förskrivare av textoch bildtelefoner samt totalkonversation. Att enhetschefen är angiven förskrivare härstammar från den tiden då det efter varje förskrivning söktes statliga ekonomiska medel från Socialstyrelsen. I dagsläget fördelar Socialstyrelsen statsbidrag i efterhand till text- och bildtelefoni grundat på Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Sjukreseenheten 611 85 Nyköping Fax 0155-28 57 36 Tfn 0155-24 57 83 E-post ing-britt.johansson@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare av text- och bildtelefoner tjut SID 1(2) VOHJS 2013-12.docx Utskriftsdatum: 2013-11-14 11:31

respektive landstings genomsnittliga förbrukning och antalet bosatta i landstinget. Förskrivningsrätten av text- och bildtelefoni samt totalkonversation bör mot bakgrund av ovanstående anpassas till aktuella förhållanden. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ledningskansliet Habilitering och hjälpmedel i samarbete med enhetschefen på Pedagogiska hörselvården. Ärendet har också beretts i Beredningsgruppen för hjälpmedel och i Länsstyrgruppen. Båda dessa grupper ställer sig bakom förslaget till beslut. Förvaltningens ståndpunkt Med ovanstående ärendebeskrivning som grund föreslår förvaltningen att förskrivningsrätten för text- och bildtelefoni samt totalkonversation i Landstinget Sörmland ändras till att omfatta yrkesgrupperna: 1. Logoped i Landstinget Sörmland 2. Pedagog på Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten Konsekvenser Förskrivningen av text- och bildtelefoni samt totalkonversation anpassas till aktuella förhållanden och innebär ett förenklat och effektivare arbetssätt. ORG NR 232100-0032 Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare av text- och bildtelefoner tjut SID 2(2) VOHJS 2013-12.docx Utskriftsdatum: 2013-11-14 11:31

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2013-11-14 HH-HOH13-167 VOHJS13-047 Förskrivare av synhjälpmedel Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel besluta 1. Utöka yrkesgrupperna för förskrivning av synhjälpmedel till att totalt omfatta: Arbetsterapeut vid Syncentralen Sjukgymnast vid Syncentralen Synpedagog vid Syncentralen Optiker vid Syncentralen 2. Förskrivningsrätten avser olika synhjälpmedel enligt specificerad lista i förslaget på reviderat regelverk. Bakgrund och ärendebeskrivning Hjälpmedelsinstitutets skrift Förskrivningsprocessen anger att förskrivare är den hälso-och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och att verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. Förskrivaren har ansvar för att hela förskrivningsprocessen genomförs avseende behovsbedömning, utprovning/anpassning, val av produkt, information, instruktion/träning samt att följa upp och utvärdera funktion och nytta. Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten kan använda och hantera det. Förskrivaren ska dokumentera i patientjournal hur instruktion och träning genomförts. I Sörmland är det Landstinget som har betalningsansvaret för synhjälpmedel. Syncentralen inom Habiliteringsverksamheten har senaste tiden utökats med yrkeskategorierna arbetsterapeut och sjukgymnast för att ha en bredare och mer heltäckande kompetens. I nuvarande regelverk gällande förskrivning av hjälpmedel finns inte dessa yrkeskategorier angivna som förskrivare av synhjälpmedel. För att arbetsterapeut och Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Sjukreseenheten 611 85 Nyköping Fax 0155-28 57 36 Tfn 0155-24 57 83 E-post ing-britt.johansson@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare synhjälpmedel.docx SID 1(2) Utskriftsdatum: 2013-11-14 11:31

sjukgymnast på Syncentralen ska ha formell förskrivningsrätt av synhjälpmedel bör regelverket ändras i detta avseende. Förskrivningsrätten gäller olika synhjälpmedel enligt specificerad lista i förslaget till reviderat regelverk. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ledningskansliet Habilitering och hjälpmedel i samarbete med enhetschefen på Syncentralen. Ärendet har också beretts i Beredningsgruppen för hjälpmedel och i Länsstyrgruppen. Båda dessa grupper ställer sig bakom förslaget till beslut. Förvaltningens ståndpunkt Med ovanstående ärendebeskrivning som grund föreslår förvaltningen att förskrivningsrätten för synhjälpmedel i Landstinget Sörmland ändras till att totalt omfatta yrkesgrupperna: 1. Arbetsterapeut vid Syncentralen 2. Sjukgymnast vid Syncentralen 3. Synpedagog vid Syncentralen 4. Optiker vid Syncentralen Konsekvenser Arbetsterapeut och Sjukgymnast på Syncentralen är hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående provar ut och väljer lämpligt synhjälpmedel. Om dessa yrkeskategorier också har förskrivningsrätten av aktuella hjälpmedel leder det till ett effektivare arbetssätt. ORG NR 232100-0032 Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare synhjälpmedel.docx SID 2(2) Utskriftsdatum: 2013-11-14 11:31

Förslag till förändring regelverk synhjälpmedel 2013-08-06 I nuvarande regelverk för synhjälpmedel finns två yrkesgrupper, synpedagoger och optiker, angivna som förskrivare. Kostnaderna för samtliga synhjälpmedel styrs till/betalas av Syncentralen. Då Syncentralen har utökats med arbetsterapeut och sjukgymnast bör regelverket ändras så att de får formell förskrivningsrätt på synhjälpmedel. Förslaget innebär att arbetsterapeut och sjukgymnast på Syncentralen får förskriva synhjälpmedel enligt listan nedan. Kostnaderna debiteras som tidigare Syncentralen. ISOkod Produkt Ny förskrivare 094803 Kroppstermometer Arbetsterapeut 120303 Stödkäppar, kryckor Arbetsterapeut, sjukgymnast 120306 121815 Tandemcykel Sjukgymnast 123903 Vita käppar, markerings- och teknikkäppar, Arbetsterapeut, sjukgymnast 123909 Akustiska ledfyrar Arbetsterapeut, sjukgymnast 150303 Matlagningshjälpmedel Arbetsterapeut 150306 150309 150318 151519 Handsömnadshjälpmedel Arbetsterapeut 180306 Läsbord(lässtöd) Arbetsterapeut 180606 Läs- och arbetsbelysningar Arbetsterapeut 220309 AA Förstoringsglas, luppar, luppglasögon Arbetsterapeut 220309 AB 220312 Kikare, teleskop, kikarglasögon Arbetsterapeut 220318 Förstorande videosystem (CCTV) Arbetsterapeut 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och Arbetsterapeut 221209 221206 221212 221218 skriva 221215 AD Manuella och elektriska Arbetsterapeut 221215 AE punktskriftsmaskiner 221221 Bärbara elektroniska anteckningsapparater Arbetsterapeut för punktskriftsanvändare 221503 Manuella räknehjälpmedel Arbetsterapeut 221803 Utrustning för att spela in och återge ljud Arbetsterapeut 222406 Programvara till mobiltelefon(talsyntes) Arbetsterapeut 222706 Indikatorer med ljudsignal (t.ex. färgindikator) Arbetsterapeut

ISOkod Produkt Ny förskrivare 22712 AA Ur och klockor Arbetsterapeut 222712 AB 222712 AC 223303 Stationära och bärbara datorer, hand- och Arbetsterapeut 223306 fickdatorer 223603 Inmatningsenheter till datorer (t.ex. Arbetsterapeut 223606 223609 223616 223618 tangentbord, dekaler, programvaror) 223903 Punktdisplay, bildskärm Arbetsterapeut 223906 Skrivare Arbetsterapeut 223909 Alternativa enheter för presentation från Arbetsterapeut datorer 223912 Speciella programvaror för presentation Arbetsterapeut 241824 Manuskripthållare Arbetsterapeut 241827 Underarmstöd som underlättar manuella Arbetsterapeut aktiviteter 242706 Antihalkunderlägg Arbetsterapeut 270603 Hjälpmedel för mätning av längd Arbetsterapeut 270606 Hjälpmedel för mätning av vinklar Arbetsterapeut 270621 Hjälpmedel för mätning av temperatur Arbetsterapeut I tjänsten Landstinget Sörmland Hjälpmedelscentralen Jenny Vokbus, hjälpmedelskonsulent