Verksamhetsplan med budget

Transkript

1

2 Diarienummer: VOHJS HH-HOH Verksamhetsplan med budget Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 2(17)

4 Inledning Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Upphandling och inköp av hjälpmedel Återtagning och rekonditionering Förrådshållning och distribution Konsultation, service och underhåll Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad gentemot hälso- och sjukvårdshuvudmännen och har en prissättning enligt självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje huvudman skall betala efter sin konsumtion. 3(17)

5 Förändringar under planperioden Den tekniska och medicintekniska utvecklingen öppnar ständigt nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att leva ett allt självständigare liv. Såsom länets specialistfunktion avseende hjälpmedelsförsörjning har verksamheten ett särskilt ansvar för att bistå hälso- och sjukvårdshuvudmännen i beslut om in- och ut-fasning av samhällsbetalda hjälpmedel. Införande av ny teknik kan medföra ökade hjälpmedelskostnader men måste ställas i relation till den totala samhällsnyttan. Högre hjälpmedelskostnader för en huvudman kan minska vårdkostnaden hos samma eller annan huvudman och därmed vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Den översyn av verksamhetens lagerhantering som påbörjades under 2012 fortgår under första halvåret Efter genomförd översyn av den interna lagerhanteringen pågår nu översyn av lager och försörjning till verksamhetens externa kundlager. I syfte att nå en så ändamålsenlig och kostnadseffektiv hjälpmedelsförsörjning som möjligt skall såväl kundlagrens ägandeskap, som behov av sortiment och lagernivåer, samt servicegrad prövas. Hjälpmedelscentralens nya prismodell tas i drift Genom att prissätta hjälpmedel utifrån självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedelsgrupp prissätts utifrån de resurser den kräver, skapas förutsättningar för verksamheten att styra mot ett noll-resultat. I den webbaserade nationella sjukvårdsrådgivningen "1177 Vårdguiden" kommer ett tema kring hjälpmedel att införas 1 juli Landstinget Sörmland bör verka för att temat breddas till att omfatta hela funktionshinderområdet i vilket hjälpmedel ingår och är en del. Varje medarbetare ska känna arbetsglädje och stolthet över att tillhöra Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen. Ett projekt med detta tema har pågått sedan 2012 och beräknas 4(17)

6 avslutas Efter projekttidens slut behöver de vinster som uppnåtts avseende arbetsglädje och stolthet tillvaratas och utvecklas. Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Internkontrollen utgör en del i Hjälpmedelscentralens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i det balanserade styrkortet också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som ersätter internkontrollen. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. Bland annat har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att engageras i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Detta är ett etablerat arbetssätt inom förvaltningen sedan flera år. Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas för nämnden vid 2014 års rapporteringstillfällen. Internkontrollplan 2014 Medborgarperspektiv 1. Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? 2. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare, samt signering av dessa kända? Följs dessa? Personalperspektivet 1. Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamhetens kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? 2. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Process- förnyelseperspektivet 1. Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Ekonomiperspektiv 1. Hur säkerställs att vi tar ut avgifter från brukare i enlighet med LF-beslut? 5(17)

7 Perspektiv Medborgare (patient, kund) Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Våra tjänster utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Andel brukare som är nöjda med den service som givits. 95 % 95 % Hjälpmedelscentralens vision är att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Genom en fördjupad och specialiserad kunskap om hjälpmedel och en hög servicenivå gentemot befolkningen bidrar verksamheten till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med hög grad av delaktighet och självständighet. Huvudmännen har genom den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel ställt sig bakom en gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i Sörmland. Vägledande principer för denna är att förskrivning av hjälpmedel grundar sig på brukarens faktiska behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Vidare skall: Brukarens integritet, självbestämmande, delaktighet och inflytande respekteras. Personer med störst behov ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar skall göras på individnivå. Behovet bedömmas utifrån hälsotillståndets svårighetsgrad, konsekvenser för den enskilde om hjälpmedlet inte förskrivs, förväntad effekt samt kostnadseffektivitet. Hjälpmedelscentralens roll är att genom information och rådgivning bidra till att dessa vägledande principer följs. Åtagande: I vår verksamhet bemöts brukaren med respekt. Andel brukare som är nöjda med HMC:s bemötande. 97 % 97 % Kontakten med brukare skall präglas av lyhördhet och respekt för den enskildes integritet. Information som ges skall vara såväl lättillgänglig som förståelig och relevant. Åtagande: Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser/tjänster utifrån de överenskommelser vi träffat. Hjälpmedelscentralens uppgift är att säkerställa en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del av vården där den enskildes behov är utgångspunkt för de hjälpmedelsförskrivningar som görs. Verksamheten tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom länets förskrivare i kommun och landsting. Hjälpmedelscentralen deltar vid utprovning när så efterfrågas. 6(17)

8 Hjälpmedelscentralen är en intäktsfinansierad verksamhet med ett uttalat behov av att möta betalande kunders önskemål och behov. Det ekonomiska åtagandet för sjukvårdshuvudmännen är stort varför det är angeläget att möta kunders och förskrivares behov av att verksamheten bedrivs rationellt och kostnadseffektivt. Under 2014 kommer förskrivares nöjdhet med service, tillgänglighet och bemötande att mätas via enkäter. Utfallet kommer sedan att användas i verksamhetens förbättringsarbete. Andel förskrivare som är nöjda med de insatser/ tjänster som givits. 90 % 95 % Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Våra insatser/tjänster ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Definitionen av vad som är livskvalitet varierar mellan individer och har ofta en stark koppling till individens förväntningar på hur vardagen skall gestalta sig. En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren kan och fått vara delaktig vid val av hjälpmedel. Ytterligare en förutsättning är att förskrivna hjälpmedel fortlöpande är funktionsdugliga. En välfungerande serviceorganisation med tydliga servicenivåer bidrar till trygghet i vardagen för användarna. Verksamheten har såsom specialresurs inom hjälpmedelsområdet ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukare som förskrivare och personal i angränsande verksamheter. Välinformerade brukare bidrar till att brukare kan vara mer delaktiga i valet av hjälpmedel. Under 2014 byggs "1177 Vårdguiden" ut med funktionen "Hitta och jämför hjälpmedel". Genom denna kan brukare söka information om vilka hjälpmedel som tillhandahålls i Sörmland men också information om övriga på marknaden tillgängliga hjälpmedel och konsumentprodukter. Genom att öka förskrivares och personal i angränsande verksamheters kunskap om hjälpmedel och deras användningsområden ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv för målgruppen. Hjälpmedelscentralens utbildningsinsatser avser huvudsakligen förskrivarutbildning, information om nya hjälpmedel efter genomförda upphandlingar, samt studiebesök. Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter riktade till medarbetare inom andra verksamheter. 95 % 95 % Åtagande: Brukare i länet ska erbjudas likvärdiga tjänster. Genom det för länet behovsbaserade gemensamma regelverket för hjälpmedel skapas förutsättningar för att brukares behov bedöms likvärdigt oavsett var i länet brukaren bor och vilken förskrivare brukaren kommer i kontakt med. Motsvarande regelverk för hörseltekniska hjälpmedel i hem och skola saknas varför regelverket behöver kompletteras 7(17)

9 inom detta område. Den analys av förskrivningsmönster som initierats under 2013, i syfte att identifiera oönskade skillnader i länet med avseende på kön, ålder eller socioekonomiska faktorer avses utvecklas under planperioden. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Alla människors lika värde betonas i Landstinget Sörmlands vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. Genom att säkerställa att verksamheten besitter god kompetens om; diskrimineringslagstiftningen, grunderna för diskriminering samt olika gruppers livsvillkor och behov kan diskriminering motverkas. En särskild satsning kommer att genomföras under 2014 för kompetenshöjande insatser inom barnrättsperspektivet. Kvinnor och barn med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt och sårbar grupp för våld i nära relationer. Verksamheten har därför ett tydligt ansvar för att upptäcka, samverka och hänvisa till rätt instans vid misstanke om våld. Verktyg behövs för att kunna genomföra konsekvensanalyser i samband med att beslut fattas utifrån ett antal perspektiv; barn, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller etnicitet. Förvaltningen behöver delta aktivt i nämnda arbete. Personal Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad 100 % 100 % Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 90 % 90 % år 2019 Åtagande: Förvaltningen ska arbeta utifrån en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända. Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" fortsätter under hela De identifierade utvecklingsområdena är ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Vad gäller ledarskapet har alla chefer utifrån analys tagit fram individuella utvecklingsplaner. Under våren 2014 kommer en del i utvecklingsplanen för cheferna vara inriktad på kommunikation i syfte att utveckla och stärka samarbetet mellan chef och medarbetare. Ett värdegrundsarbete som berör alla medarbetare har startat upp under hösten 2013 och kommer att fortsätta under hela (17)

10 Värdegrundsarbetet berör alla de identifierade utvecklingsområdena; ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Under våren 2014 kommer alla arbetsplatser även jobba med resultatet från 2013 års medarbetarenkät. Personalomsättningen är relativt låg och rekryteringsförutsättningarna är goda. Ledarskapet ska skapa förutsättningar för yrkesstolthet och medarbetares delaktighet för att sedan resultera i hög kvalitet för brukarna. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen 85 % Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 100 % 100 % Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar av arbetsmiljön ur alla dess aspekter enligt författningen om systematiskt arbetsmiljöarbete med särskilt fokus på det hälsofrämjande perspektivet. Hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet". Under 2014 kommer arbetet fortsätta med att identifiera de friskvårdsinsatser som erbjuds inom landstinget och vad Hjälpmedelscentralen behöver göra för att lyfta fram och förstärka inom området. Friskvårdsinspiratörer på arbetsplatserna ska utses i syfte att tillsammans med chefer och fackliga ombud främja arbetsmiljön på arbetsplatsen ur alla dess aspekter. En god arbetsmiljö kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl chef som medarbetare. De definierade värdeorden som har tagits fram i förvaltningens värdegrundsarbete behöver på ett genuint sätt genomsyra verksamheten. Delaktighet - Vi, såväl medarbetare som chef, använder varandras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukar/elevnytta. Respekt - Vi är alla olika, lika mycket värda och har ett respektfullt förhållningssätt till brukare/elever och till varandra. Ansvar - Vi, såväl medarbetare som chef, tar ansvar utifrån givna förutsättningar, för att aktivt bidra till produktion, kvalitet och utveckling av verksamheten. Vi behöver gemensamt DRA åt samma håll. Medarbetarenkäten är ett sätt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och för förvaltningen ett viktigt mått på hur arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet" fortskrider. Hjälpmedelscentralen har en låg sjukfrånvaro och det är angeläget att fortsätta behålla den på låg nivå. Landstingets friskvårdsbidrag är ett sätt att uppmuntra medarbetare till hälsofrämjande val och förebygga sjukfrånvaro. 9(17)

11 Andelen medarbetare som nyttjat friskvårdsbidraget 50 % Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 3 % 4,0 % år 2019 Andel anställda som haft högst fem sjukdagar under de senaste 12 månaderna. Sparad arbetstid genom att video- och telefonkonferenser används. Minst 90 % 250 h Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Förvaltningen ska förankra landstingets vision, de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor till sina medarbetare. Som en del i förvaltningens värdegrundsarbete som berör alla medarbetare kommer diskussioner föras utifrån de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor. Index för målkvalitet index 70 Åtagande: Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Arbetet med att definiera och tydliggöra uppdrag och mål fortsätter. Förvaltningens värdegrundsarbete som pågår, inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet", kommer att innehålla övningar kring uppdrag och mål under våren Målsättningen är att alla medarbetare på alla nivåer ska se sin del i helheten. Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Minst 80 % 90 % år 2019 Process och förnyelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Förvaltningen arbetar aktivt med ständig förbättring som syftar till att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer Hjälpmedelscentralen arbetar med ständiga förbättringar för att vara en kostnadseffektiv verksamhet med nöjda brukare, förskrivare och betalare. Ett sätt att åstadkomma det är att ha effektiva, värdeskapande processer. 10(17)

12 Under 2012 påbörjades en omfattande översyn av Hjälpmedelscentralens lagerhantering. Arbetet indelades i två etapper varav etapp 1 omfattade samtliga Hjälpmedelscentralens egna lager. Etappen 1 avslutades sommaren Etapp 2 omfattar översyn av samtliga ca 70 st kundlager belägna över hela länet. Sammantaget syftar översynen till att skapa förutsättningar för en effektiv och kvalitetssäker lager- och distributionskedja som är optimalt ändamålsenlig ur ett brukar- och beställarperspektiv och där bland annat saldodifferenser minimerats. Väntetiderna för utprovning av hjälpmedel som utförs av Hjälpmedelscentralens medarbetare följs avseende samtliga aktuella hjälpmedel och verksamhetens mål är att dessa brukare ska erbjudas utprovning inom två månader. Inventeringsdifferenser i egna lager i förhållande till lagervärdet. Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. Mindre än 5 % 100 % 100 % 2015 mindre än 5 % Åtagande: Vår information och våra lokaler är tillgängliga och anpassade för våra målgrupper. Hjälpmedelscentralens lokaler i Eskilstuna är byggda för ändamålet och det är bra fysisk tillgänglighet för brukare. För filialerna i Katrineholm och Nyköping planeras nya lokaler vilket kommer att förbättra tillgängligheten vad gäller parkeringsplatser samt in- och urlastning av hjälpmedel. Åtagande: Vi arbetar systematiskt med kvalitet och utveckling utifrån evidens och beprövad erfarenhet I takt med Landstingets införande av ett ledningssystem för kvalitet "Vårt arbetssätt" har Hjälpmedelscentralens processer kartlagts och kommer att beskrivas i ledningssystemet. Till processerna kommer att knytas rutiner och instruktioner för att säkra ett enhetligt arbetssätt och en god kvalitet. Rutiner ska uppdateras regelbundet, dokumentation ska vara strukturerad och ändamålsenlig. Åtagande: Vi styr och leder verksamheten för att möta framtidens krav och utmaningar. Hjälpmedelscentralen ska anpassa sitt utbud och arbetssätt utifrån identifierade behov och krav från omgivningen. Det kräver att verksamheten är flexibel och klarar omställningar utifrån nya förutsättningar. En kontinuerlig omvärldsbevakning och prognoser med tillförlitlig statistik, bland annat gällande befolkningsutvecklingen, är av betydelse. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Vi initierar och deltar aktivt i samverkan för utveckling på olika nivåer. Genom samverkan med hjälpmedelsverksamheterna i regionen kring bland annat upphandlingar är målet är att det ska åtgå mindre resurser i upphandlingsarbetet inom respektive landsting. Hjälpmedelscentralen driver aktivt sortimentsarbete tillsammans med förskrivare inom 11(17)

13 landstinget och kommunerna. Åtagande: Vi arbetar aktivt för att marknadsföra och tydliggöra verksamhetens uppdrag. Brukaren och dess nätverk behöver ha en god uppfattning om verksamheten och vilka insatser man kan förvänta sig. Information till förskrivare och kostnadsansvariga ska vara tillfredsställande och tydlig. Detta kräver en översyn av informationen i broschyrer, på hemsidan och i den kommande "1177 Vårdguiden". Ett första steg är att medarbetarna har god kännedom om verksamhetens uppdrag och har möjlighet att förmedla detta. Miljö Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete. Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Landstingets miljöprogram är styrande i Hjälpmedelscentralens miljöarbete. De områden som har störst vikt under den kommande perioden är minskad klimatpåverkan, utsläpp genom transporter samt minskad användning av kemikalier. Förvaltningens ledningsgrupp kommer att genomgå utbildning i lagkunskap. Förbättringsåtgärder kommer att ske utifrån noteringar vid extern miljörevision. Samtliga åtgärder kommer att ske i samverkan med miljösamordnaren. Hjälpmedelscentralen har en egen inköpsfunktion. Alla inköp av hjälpmedel hanteras där och även merparten av övriga inköp. Endast undantagsvis görs inköp hos leverantör utan avtal. Köptrohet mot upprättade ramavtal Följsamheten mot ramavtal ska vara minst 95 procent år 2018 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Under planperioden kommer Hjälpmedelscentralen att arbeta med nedanstående aktiviteter: Alternativa mötesplatser i form av telefon- och videokonferenser används så långt det är möjligt. Leasingbilar och korttidshyrda bilar tankas med mest miljövänliga bränsle. Användning av kollektivtrafik och samåkning uppmuntras. I möjligaste mån används miljövänliga bilar Miljökrav ställs vid transportupphandlingar. Utbildning i ECO-driving kommer att ske. Skriften "Stoppa onödan" aktualiseras inom verksamheten. 12(17)

14 Sparade mil vid genomförda telefon- och videokonferenser. Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter mil Ska minska med 30 % från utgångsår 2013 till år 2018 (690 ton CO2, beräknat på bränsle 2012) Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Hjälpmedelscentralen har kartlagt samtliga kemikalier som används i verksamheten. Alla produkter köps via Landstingets varuförsörjning eller miljöcertifierat företag vilket garanterar icke miljöfarliga alternativ i den mån de finns att tillgå. För att ytterligare säkra inköp av miljövänliga kemikalier kommer instruktion för detta att skapas under Volym kemikalier, kemikalielista Antal kemikalier som används, kemikalielista Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ekonomi Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. En ansträngd ekonomi för kommuner och landsting gör att kostnadsutvecklingen måste hållas på en mycket låg nivå. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. En sparsam kostnadsutveckling uppnås också genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, samt servicegrad. Inom ramen för Hjälpmedelscentralens redovisning ingår från och med budget 2014 även 13(17)

15 kommunernas andel av kostnader för inkontinenshjälpmedel. Av den totala omsättningen, inklusive inkontinenshjälpmedel, utgör Landstingets andel 53 % och kommunernas 46 %. Övriga vårdgivare och privatpersoner utgör 1 % av omsättningen. Det är framförallt inom landstingets andel som en volymökning skett de senaste åren och då avseende hjälpmedel för sinnesstimulering, samt s k transmissionssystem inom hörselhjälpmedelsområdet. Inför 2014 och inom ramen för 2014 års budget har införandet av ny prismodell beaktats. Syftet är att med den nya prismodellen öka precisionen i prissättningen av hjälpmedel och därtill hörande tjänster och underlätta den ekonomiska styrningen efter självkostnadsprincipen så att det så långt möjligt är, styra verksamheten mot ett 0-resultat. Soliditet Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt fastställd prismodell. Det långsiktiga ekonomiska målet för Hjälpmedelscentralen är uttryckt i form av ett soliditetsmått som sedan tidigare fastställts till 30 %. Resultatmarginal I syfte att hitta former för ekonomisk styrning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har, förutom soliditetsmåttet, ett mått på verksamhetens resultatmarginal införts på försök under Avsikten med måttet är att styra verksamhetens effektivitet och rationalitet genom att säkerställa att marginalen mellan pris på respektive hjälpmedel till köpare och hjälpmedlets varu- och hanteringskostnad harmonierar med verksamhetens driftkostnader. Avsikten är att utvärdera måttet som sådant och dess målvärde i samband årsredovisningen I avvaktan på den utvärderingen bör måttet och målvärdet 40 % bibehållas även Balansräkning Från och med 2012 upprättas inte balansräkning på nämndnivå. Ett antal balansposter som är direkt hänförbara till Hjälpmedelsverksamheten särredovisas dock. Dessa är företrädesvis investeringsvärdet i hjälpmedel och anläggning, lagervärde hjälpmedel, samt verksamhetens egna kapital. Vid ingången av 2013 var dessa värden följande: Investeringar i hjälpmedel = kkr Lagervärde hjälpmedel = kkr Eget kapital = kkr Under 2014 förväntas investeringsvärdet ligga på samma nivå och lagervärdet förväntas sjunka marginellt. Det egna kapitalet förändras upp eller ned beroende på 2013 års resultat. Årsresultatet för 2013 förväntas vara kraftigt plus vilket skulle innebära att soliditeten skulle komma att överstiga målvärdet 30 %. Investeringar Det investeringsutrymme som landstingsfullmäktige tilldelat Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel för 2014 är följande: Utrustningsinvesteringar = kkr Kommunala hjälpmedel = kkr 14(17)

16 Landstingshjälpmedel = kkr Investeringsutrymmet bedöms tillräckligt. Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 eller positivt Soliditeten ska ligga på angiven målnivå. 30 % Resultatmarginal 40 % 0 eller positivt Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrni ng hjälpmedel Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hjälpmedelskostna der Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat (17)

17 Resultaträkning I budget 2014 har verksamheten planerats utifrån ett planerat underskott på 1,0 mkr. Underskottet är hänförbart till sektorn rollatorer och utgör en puckelkostnad för Hjälpmedelscentralen som uppstår som en konsekvens av förändrad debiteringsform avseende rollatorer i enlighet med den omställningsmodell nämnden beslutade om i syfte att att mildra övergången till ny prismodell. Debiteringsformen avseende rollatorer ändras från att vara "försäljning med retur" till att utgöra hyreshjälpmedel. I syfte att skapa en konsekvent och enhetlig redovisning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har kommunernas andel av hjälpmedelsförsörjning av inkontinensartiklar medräknats från och med 2014 års budget, vilket höjer såväl intäktssidan som kostnadssidan i resultaträkningen med 14,6 mkr. Kommunernas andel av dessa kostnader har tidigare ej ingått i Hjälpmedelscentralens omslutning vilket ur analyssynpunkt skapat en obalans i jämförelse över tid per huvudmannaområde. Budget 2014 bygger på den nya prismodellen som beslutats om. Inom ramen för beslut om ny prismodell, beslutades också om förändrad debiteringsform avseende rollatorer. Konsekvensen av dessa förändringar är att såväl hyresintäkter som intäkter för försäljning med retur förväntas sjunka kraftigt jämfört med budget 2013 och förväntat utfall Intäktsminskningen balanseras mot lägre kostnader framförallt avseende avskrivningskostnader, men också mot det relativt stora överskott som förväntas redovisas i årsbokslutet Budget 2014 är baserad på den förväntade volymen Sammantaget förväntas omsättningen exklusive inkontinenshjälpmedel sjunka med 3 % jämfört med budget 2013 och med drygt 6 % jämfört med förväntat utfall Verksamhetens kostnader förväntas följa allmän pris- och löneutveckling och bibehållas i nuvarande omfattning. Budgeten för personalkostnader är beräknad utifrån full bemanning och utan reducering för korttidssjukfrånvaro. Personalkostnaderna förväntas öka med 8 % jämfört med budget 2013 och med drygt 5 % jämfört med förväntat utfall Ökningen är hänförbar till de senaste årens lönerörelser, ökade kostnader för sociala avgifter inför 2014, samt viss personalökning inom enheten som sköter lagerhantering och rekonditionering. Varukostnaderna förväntas öka något jämfört med budget 2013 men förväntas minska kraftigt, drygt 19 % jämfört förväntat utfall Minskningen är hänförbar till förändrade redovisningsprinciper företrädesvis avseende kassationer, samt till effekter av den nya prismodellen. Övriga kostnader inklusive lokalkostnader förväntas endast öka enligt allmän prisutveckling. Transportkostnaderna förväntas dock öka som en konsekvens av ny redovisningsrutin avseende inkontinenshjälpmedel. Totala avskrivningskostnaden förväntas minska kraftigt, 16 %, jämfört med budget 2013 och med knappt 6 % jämfört med förväntat utfall Minskningen är hänförbar till en omfattande genomgång och anpassning av den planenliga avskrivningstiden avseende samtliga hyreshjälpmedel. De finansiella kostnader förväntas ligga på samma nivå som (17)

18 Rapportplan Landstinget Sörmland är värdkommun för den gemensamma nämnden och nämnden ingår i Landstingets organisation. Av det följer att nämndens rapportering följer Landstingets rapportplan. Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Den gemensamma nämnden bistår med uppgifter avseende Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. 17(17)