Teamträffar i hemtjänsten



Relevanta dokument
Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Samverkansrutin för landsting och kommun

Hemrehabilitering Delrapport

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Rutin för hemrehabilitering

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Rapport: Avtalsuppföljning

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Rapport: Avtalsuppföljning

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Bemötande Äldreomsorg

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Bemötande Äldreomsorg

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Kalmar kommun. Kalmar kommun inv. Kalmar län ung inv. Omsorgsförvaltningen personal: personer (1 176 åa)

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Torsås Agnetha Karlsson

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rapport: Avtalsuppföljning

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin

PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Solna Kommun

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl Hallunda Folkets Hus

Rapport: Avtalsuppföljning

Så här jobbar vi med SIP i Haninge och Nynäshamn

Riktlinje för samverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson

Beställning och informationsöverföring, riktlinjer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Kontaktman inom äldreomsorg

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Fungerande team med den enskilde i centrum

Rutin för BPSD-registrering

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Social dokumentation

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

Uppföljning av HS-avtalet

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

Hälso- och sjukvårdsenheten

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Rutin för fall och fallskador

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare.

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Det trygga valet Hemtjänst centrum

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Rutin för fall och fallskador

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Uppföljning Macorena AB

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Knaggs Väg KYRKHULT. Välkommen till. Särskilt boende. Enhetens namn: Adress:

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

VÄLKOMMEN TILL VARBERG

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från )

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

Omsorgsförvaltningen Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

2 (6)

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Transkript:

HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg

Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i 26 omsorgsgrupper i hemvårdsförvaltningen. Hösten 2009 gjordes en första utvärdering där 16 team deltog (238 personer). Utvärderingen delades in i två delar: - Öppna frågor till dem som medverkade kring vad de anser om teamträffarna. - Observationer under teamträffarna för att dokumentera innehåll och struktur. Följande delar identifierades som framgångsfaktorer för en bra teamträff: - En strukturerat möte med en dagordning som områdeschefen leder. - Att samtliga professioner i teamet deltog. - Att det inte var för många deltagare på teamträffen så att man kunde föra en gemensam diskussion kring brukarna. Vad bör förbättras/förtydligas med teamträffarna? - Uppdraget i teamträffarna bör förtydligas så att mötet inte är att betrakta som ett rent informationsmöte mellan olika professioner. - Tydliga rutiner för att föra över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. - Rutiner för förberedelser, genomförande samt efterarbete av en teamträff. - Avvikelsehanteringens delaktighet i teamträffen. - Biståndshandläggarnas medverkan (eller inte) på teamträffar. - Hur ofta en teamträff ska genomföras. - Om privata entreprenörer av hemtjänst ska anordna teamträffar. - 1 -

Innehållsförteckning Sammanfattning...- 1-1 Teamträffar... 2 1.1 UPPDRAG... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL... 2 1.4 PROJEKTORGANISATION... 2 2 Genomförande... 3 2.1 PLANERING AV UTVÄRDERINGEN... 3 2.1.1 Utvärderingens innehåll... 3 2.1.2 Utvalda hemtjänstgrupper... 3 2.1.3 Information till områdeschefer... 3 2.1.4 Information till övriga teammedlemmar... 3 2.2 GENOMFÖRANDET AV TEAMTRÄFFARNA... 3 3 Resultat... 4 3.1 FRÅGOR TILL DE MEDVERKANDE I TEAMET... 4 3.1.1 Vad är positivt med teamträffarna idag?... 4 3.1.2 Vad skulle kunna förbättras?... 4 3.1.3 Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna?... 5 Om ja, på vilket sätt?... 5 3.1.4 Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren?... 5 3.1.5 Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation?... 5 3.1.6 Vem leder teamträffarna?... 6 3.1.7 Vilka professioner medverkar på teamträffarna?... 6 Saknar ni någon profession?... 6 3.1.8 Hur ofta har ni teamträffar?... 6 3.2 HUR GÅR EN TEAMTRÄFF TILL?... 7 3.2.1 Teamträffarnas längd... 7 3.2.2 Medverkande professioner... 7 3.2.3 Vad tar man upp på teamträffarna?... 7 3.2.4 Fallpreventionen... 8 4 Diskussion... 8 4.1 FRAMGÅNGSFAKTORER... 9 4.1.1 Mötesstruktur... 9 4.1.2 Professioner i teamet... 9 4.2 VAD BÖR FÖRBÄTTRAS?... 9 4.2.1 Informationsöverföring... 9 4.2.2 Dokumentation... 10 4.2.3 Hur ofta man ska ha teamträff... 10 4.3 FRAMTID... 10

1 Teamträffar Materialet i denna delrapport innehåller information från medverkan i 16 teamträffar i hemtjänsten, hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun. Utvärderingen genomfördes mellan 2009-09-28 2009-10-20. 1.1 Uppdrag Uppdraget innebar att utvärdera teamträffarna genom att delta i ett antal teamträffar och via öppna frågor till de medverkande få ta del av deras åsikter om teamträffarna. Utvärderingen innebar även att beskriva innehållet i teamträffarna. 1.2 Bakgrund Teamträffarna är en del av projektet Hemrehab och introducerades i verksamheten i september 2007. Syftet med teamträffarna var att skapa ett strukturerat mötesforum för teamet runt brukaren. Teamet definierades som: baspersonal i hemtjänsten och deras chef, legitimerad personal samt biståndshandläggare. Kommunrehab tog initialt på sig att leda mötet och utformade en Checklista för mötesledare på teamträffar (bilaga 1) samt en rutinbeskrivning (bilaga 2). I samband med att Möjligheternas hemvård startade september 2008 kom teamträffarna endast att gälla omsorgsgrupperna i hemtjänsten. Verksamhetscheferna Marita Everås och Gunvi Jönsson har under 2009 utformat dokumentet riktlinjer för Team-träffar. Dessa reviderades i februari 2010 (bilaga 3). Två år efter införandet av teamträffar är de nu dags att göra en första utvärdering. 1.3 Syfte och mål Syftet är att ta reda på teammedlemmarnas uppfattning om teamträffarna samt hitta framgångsfaktorer för ett välfungerande teammöte. Målet är att utforma gemensamma rutiner för teamträffarna för att få ett effektivt och kvalitetsmässigt bra möte med ett tydligt brukarfokus. 1.4 Projektorganisation Arbetsgruppen i hemrehab har varit behjälpliga i att göra faktainsamlingar. Arbetsgruppen (utvärderarna) bestod av var sjukgymnasterna Nina Cajander och Peter Lagerqvist samt arbetsterapeuterna Roine Abrahamsson och Anna Thorstensson. Dessutom har projektledaren varit utvärderare vid några teamträffar. Arbetsgruppen har i planeringsstadiet även kompletterats av enhetschef Anneli Bjärnhag. 2

2 Genomförande 2.1 Planering av utvärderingen 2.1.1 Utvärderingens innehåll Arbetsgruppen delade upp utvärderingen i två delar. Del ett bestod av frågor till de medverkande på teamträffen. Del två innebar att man gick in i en observationsroll och under mötet registrerade vissa delar vad gäller struktur och innehåll. 2.1.2 Utvalda hemtjänstgrupper Arbetsgruppen hade som mål att utvärdera minst hälften av alla omsorgsgrupper som fanns i hemvårdsförvaltningen hösten 2009 (26 st.). De områdeschefer som ansvarade för två grupper fick en av sina grupper utvalda. Dessutom tillkom några grupper till. Slutligen det endast två områdeschefer som inte fick någon av sina grupper representerade i utvärderingen. 16 hemtjänstgrupper ingår i utvärderingsmaterialet. Det är 62 % av alla teamträffar. 2.1.3 Information till områdeschefer Projektledningen skickade ut information via mail till alla områdeschefer om utvärderingens bakgrund, syfte och mål. I brevet fick områdescheferna även veta vilka grupper som valts ut samt under vilka veckor som utvärderingen skulle genomföras. De utvärderare som ansvarade för respektive grupp tog sedan en direktkontakt med områdeschefen och bestämde en teamträff där utvärderingen skulle ske. Förutsättningen var att samtliga medverkande kunde stanna kvar ca 20 minuter efter teamträffen för att hinna svara på frågorna. 2.1.4 Information till övriga teammedlemmar Projektledningen skickade ut ett mail till samtliga rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare för att informera om att utvärderingen av teamträffarna skulle äga rum under v. 40-42. 2.2 Genomförandet av teamträffarna Under tiden 2009-09-28 2009-10-20 genomfördes utvärderingar av 16 teamträffar i hemvårdsförvaltningen. Samtliga utvärderingar kunde genomföras som planerat. Varje utvärderare skickade sitt material till projektledaren som gjorde en sammanställning. 3

3 Resultat Nedan följer redovisning av resultatet av frågorna samt en sammanställning av innehållet i teamträffarna. 3.1 Frågor till de medverkande i teamet 3.1.1 Vad är positivt med teamträffarna idag? Samtliga grupper har redovisat positiva erfarenheter av teamträffarna. Följande synpunkter framkommer i många svar: - Information Lättare att förmedla information till teamet. Informationen går ut till alla samtidigt. - Teamsamarbetet Alla professioner kompletterar varandra. Man får en bättre helhetsbild av brukaren. Man tar upp nya brukare och gör en gemensam planering. Det blir bra diskussioner i teamet där alla bidrar med sin del. Förebyggandearbetet stärks. - Effektivisering Man slipper många telefonsamtal (tidsvinst). Mötet ger bättre kontakt mellan yrkesgrupperna. Man får ansikten på folk. 3.1.2 Vad skulle kunna förbättras? Många grupper har kommit så långt i sin process att de kan se förbättringsområden. I de grupper som har många deltagare (på vissa möten deltar fler än 20 personer) tar flera personer upp att mötesdiciplinen är viktig för att mötet ska bli effektivt. Följande delar kan identifieras: - Mötestid Många anser att mötestiden (som är satt till 30 minuter) inte räcker. Man har olika strategier för hur man hanterar det (se 3.2.1 teamträffarnas längd). - Mötesstruktur Teamträffarna kräver en tydlig mötesstruktur med en god disciplin hos alla som medverkar och där mötesledaren (oftast en områdeschef) har ett stort ansvar. Ett flertal grupper påpekar att strukturen på teamträffen skulle kunna förbättras i framtiden. Några tar upp att förberedelserna inför teamträffen skulle kunna förbättras om man föranmälde vilka brukare som ska avhandlas på mötet. I en av teamträffarna gör man just detta. I några teamträffar får varje profession en punkt då de ska redovisa sina delar samt svara på frågor. Detta upplägg uppfattas som om man inte får ett helhetstänk runt brukaren. 4

- Dokumentation Dokumentationen i samband med teamträffarna ser mycket olika ut. Några team anser att det är en brist att de inte har tydliga rutiner för att föra över information från mötet till brukarens sociala dokumentation. - Teammedlem saknas I många team medverkar inte biståndshandläggaren. Många anser att detta är en brist. De tror att en biståndshandläggare skulle komplettera teamet. En grupp påtalar att man saknar närsjukvårdens sjuksköterskor. - Fallprevention Några grupper påpekar att fallpreventionen tar för mycket tid av mötet. 3.1.3 Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna? 14 av de tillfrågade 16 grupperna svarar ja. De två som svarar nej menar att samarbetet redan innan teamträffarna startade var så bra att någon förbättring inte har kunnat märkas. Ingen grupp anser att samarbetet har försämrats. Om ja, på vilket sätt? Den största förändringen är att samarbetet mellan teammedlemmarna har förstärkts. Man får ett mer naturligt samarbete. På teamträffen kan man prioritera de brukare som behöver hela teamets kompetens. Ett bättre samarbete ger snabbare åtgärder (ex. hjälpmedel). Alla i teamet får mer kunskap om enskilda ärenden. 3.1.4 Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Teamen anser att ett förbättrat samarbete alltid gynnar brukaren. I förlängningen innebär det att brukaren får bättre service. Man ser även en vinst i att teamet ibland gör omprioriteringar i arbetet (då man exempelvis måste göra ett skyndsamt gemensamt hembesök). Om det uppstår ett problem/frågeställning hemma hos en brukare kan baspersonalen informera om att de kommer att ta upp det på nästa teamträff. Detta skapar en ökad trygghet för brukaren då han/hon vet att teamet samverkar. 3.1.5 Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Frågeställningen kan delas in i två delar: Hur hanterar man den information som framkommer på mötet samt hur för man över informationen till brukarens sociala dokumentation? 5

- Information vid mötet Samtliga teamträffar har en utsedd sekreterare som för anteckningar under mötet. Det kan vara en och samma (ex gruppledaren) eller att man alternerar mellan baspersonalen. Många grupper har en teamträffspärm i grupplokalen där de sätter minnesanteckningarna efter mötet. Tanken är att de som inte kunde medverka i efterhand kan skaffa sig information om vad som avhandlades. - Överföring till social dokumentation i omsorgspärm Nio av 16 grupper (56 %) har en rutin för att föra över informationen från teamträffarna till brukarens sociala dokumentation. Sju grupper har i dagsläget ingen rutin för detta. I många fall är det brukarens kontaktman som ska dokumentera i omsorgspärmen. Ibland är det dagens sekreterare eller gruppledaren/planeraren som har fått det uppdraget. 3.1.6 Vem leder teamträffarna? Områdeschefen leder teamträffarna i 12 grupper (75 %). I tre team leder rehabpersonalen mötet. En teamträff har ingen mötesledare utan man hjälps åt. 3.1.7 Vilka professioner medverkar på teamträffarna? Grunduppställningen vid samtliga teamträffar är: Områdeschefen, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och baspersonal. Antalet baspersonal som medverkar skiljer sig åt från team till team; från ca 3 personer till 25 st. (hela arbetsgruppen). Ett team delar upp mötet i två delar. Först har man en gemensam teamträff. Efter ca 30 minuter går mötet över i ett omvårdnadsmöte som sjuksköterskan ansvarar för. Då avviker rehabpersonalen men övrig personal stannar kvar. Saknar ni någon profession? Femton grupper (94 %) påtalar att de saknar en kontinuerlig kontakt med biståndshandläggare. I en grupp (Nyatorp) medverkar biståndshandläggaren på vartannat möte. I tio grupper (67 %) uppger man att biståndshandläggaren aldrig medverkar. I de övriga teamen medverkar biståndshandläggaren sporadiskt eller kan ringas in vid behov. 3.1.8 Hur ofta har ni teamträffar? - Varannan vecka: 11 st. (69 %) Motivet till att man anser att detta mötesintervall är bra är att samtliga (bas)personal kan medverka. Träffas man oftare tror man att risken för rundsnack kan öka. Flera grupper anger att man kan ha telefonkontakt med teammedlemmar mellan mötena om det skulle uppstå akuta problem. 6

- En variant på varje/varannan: 1 st. (6 %) En grupp träffas i helgrupp varannan vecka (då all baspersonal medverkar). Varannan vecka träffas endast leg. personal och områdeschef. - Varje vecka: 4 st. (25 %) De grupper som träffas varje vecka har färre medverkande än de som träffas varannan. Orsaken är att endast de i baspersonalen som jobbar den dagen medverkar. Teamen ser en fördel i att inte vara allt för många på en teamträff eftersom det underlättar en gemensam diskussion om olika ärenden. Samtliga team uppger att deras valda mötesintervall är optimalt för verksamheten. Några team berättar att de av olika anledningar befinner sig i en omstruktureringsfas som kan komma att påverka hur deras teamträffar ska se ut i framtiden 3.2 Hur går en teamträff till? Del två att utvärderingen innebar att utvärderaren deltog på en teamträff för att observera och registrera hur ett möte kan gå till. 3.2.1 Teamträffarnas längd Medeltiden för en teamträff var 37,8 minuter. Det kortaste mötet avslutades efter 15 minuter (träff varje vecka) och det längsta mötet höll på i 65 minuter (träff varannan vecka i helgrupp). Många deltagare anser att den utsatta tiden på 30 minuter är alltför kort för att hinna med alla punkter på dagordningen. En del grupper löser det genom att förlänga mötet vid behov, någon grupp håller strikt på 30-minutersgränsen och avslutar en diskussion då mötestiden är slut. 3.2.2 Medverkande professioner Områdeschefen var representerad vid 15 av 16 möten. Sjuksköterskan var representerad i 14, lika många som arbetsterapeuten. Sjukgymnasten var representerad på 11 möten (rehabrepresentationen var 100 %). Biståndshandläggare deltog vid en teamträff. Baspersonal deltog vid samtliga teamträffar. Medelnärvaron var 11.06 st. Vid två teamträffar medverkade 2-3 baspersonal. Tre teamträffar hade fler än 20 st. Bilden speglar hur det brukar se ut. Områdeschefer och leg. personal närvarar i princip alltid vid teamträffar. Biståndshandläggarna deltar i liten utsträckning. Baspersonalen har olika direktiv hur många som ska delta. I vissa fall är rutinen att 2-3 ur baspersonalen ska vara representerade. I andra grupper är uppmaningen att samtliga i arbetsgruppen ska medverka. 3.2.3 Vad tar man upp på teamträffarna? Utvärderarna registrerade hur många brukare som togs upp på mötet. Medeltalet var 7

12,9 brukare/möte (minst antal 6 st, mest 35 st.) Följande punkter var vanligast förekommande: - Nya brukare - Fallrapporter - Andra avvikelser - Medicinska problem - Förflyttningsproblem - Hjälpmedelsbehov Följande punkter förekom i mindre utsträckning - Planering av gemensamma hembesök - Frågor kring biståndsbeslut - Arbetsmiljöfrågor - Brukare som flyttar till särskilt boende - Träningsprogram/aktiviteter - Bostadsanpassning - Egenvård - Dubbelbemanning 3.2.4 Fallpreventionen I snitt ägnades 9,8 minuter av mötestiden åt fallprevention. (minst tid 0 minuter= inga fall, mest tid 30 minuter= fyra brukare) I vissa team integrerades fallavvikelserna som en del av ett helhetstänk kring brukaren. (brukare som faller har ofta andra problem såsom medicinska, behov av hjälpmedel etc. som man tar upp i samband med fallavvikelsen och åtgärdsplaneringen). På andra teamträffar tog man alla avvikelser för sig i början eller slutet av mötet. Följden kunde då bli att samma brukare avhandlades flera gånger under samma möte. 4 Diskussion Utvärderingen visar att teamträffarna har blivit en etablerad del av uppdraget för hemtjänstpersonal, områdeschefer och legitimerad personal i hemvårdsförvaltningen. De medarbetare som medverkade i utvärderingen (238 st.) anser att teamträffarna är en bra och viktigt möte, men att det finns förbättringsområden som man bör jobba vidare med. Det positiva med teamträffarna är att personalen har förstärkt samarbetet mellan olika professioner i teamet runt brukaren. Man anser även att teamträffarna effektiviserar verksamheten genom att man inte längre behöver lägga ner tid på att ringa varandra så mycket mellan träffarna. Ur brukarsynpunkt borde teamträffarna vara en lyckad satsning. Personalen hävdar att genom det förbättrade samarbetet, professionerna kompletterar varandra, jobbar teamet mot gemensamma mål vad gäller vård, omsorg och rehabilitering. Ett fungerande teamarbete ger brukaren ökad trygghet och bättre service. 8

4.1 Framgångsfaktorer 4.1.1 Mötesstruktur Det är en stor fördel om områdeschefen leder mötet. Hon/han är ansvarig för att teamarbetet är välfungerande och mötesstrukturen fungerar utifrån det uppdrag som baspersonalen har. I de grupper där mötesledaren har en checklista på vad som ska tas upp på mötet fungerar strukturen bra. Ofta håller man sig då även inom tidsramen på 30 minuter. Ytterligare ett sätt att förbättra strukturen skulle kunna vara att de medverkande ska föranmäla vilka brukare som ska avhandlas på mötet. Följande delar bör ingå på en teamträff: - Nya brukare - Avvikelser (där fallpreventionen ingår) - Brukare som har behov av teamets kompetens. Mötesstrukturen fungerar bäst i de grupper där man tar upp avvikelser (såsom fall) i ett sammanhang (och inte har en punkt som heter avvikelser i början eller slutet av mötet). 4.1.2 Professioner i teamet Innehållet på teamträffen är givetvis beroende av vilka professioner som deltar. Eftersom biståndshandläggarna i de flesta fall inte medverkar kommer sällan delen uppföljning av beviljade hemtjänstinsatser med på agendan vilket flera medarbetare ser som en brist. Återkopplingen med biståndshandläggaren får ofta göras av områdeschefen efter teamträffen, vilket genererar ett merarbete för honom/henne. Det bör förtydligas om och när en biståndshandläggare ska delta på teamträffarna. I dagsläget finns förväntningar på att biståndshandläggaren ska var med i teamet runt brukaren. I övrigt är områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast representerade på de flesta teamträffarna. Baspersonalen medverkar alltid. Hur många som ska delta på en teamträff är dock oklart.. Idag är direktiven allt från tre st. till hela arbetsgruppen (ca 25st.) Det bör utformas en rutin för vem som ska delta på en teamträff. Man bör även förtydliga hur teamträffarna ska prioriteras mot andra arbetstuppgifter (ex under sommarmånaderna eller julledigheter) 4.2 Vad bör förbättras? 4.2.1 Informationsöverföring Teamträffarnas huvudsakliga uppgift är att teamet ska kunna få möjlighet till att diskutera brukarens vård, omsorg och rehabilitering ur ett vardagsrehabiliterande synsätt. Mötet är i första hand inte tänkt som ett rent informationsöverföringsmöte. I de grupper som har över 20 9

medverkande blir mötesstrukturen just sådan. Där finns inte mycket utrymme för diskussioner utan i flera team får varje profession en punkt där de ska ta upp ärenden som de ansvarar för samt informera övrig personal. I flera fall påtalar leg. personal en brist i att diskussionen uteblir då teamträffarna blir för stora. Samtidigt är det många ur baspersonalen som tycker att en viktig del av mötet är att alla hör allt samtidigt. Riktlinjerna från verksamhetscheferna talar om att endast berörd personal ska delta på teammötet. Det skulle man kunna tolka som att brukarens kontaktman i första han ska delta på teamträffen. För att detta ska fungera krävs att man före mötet vet vilka brukare som ska upp på dagordningen (så att kontaktmannen kan delta, om hon/han är i tjänst) Informationsöverföringsdelen av mötet bör man kunna lösa på annat sätt. Ett förslag är att tydliggöra sekreterarens uppdrag så att det blir lättare att för baspersonalen att läsa sig till vad som beslutades på teamträffen. 4.2.2 Dokumentation Det bör utformas tydliga rutiner för hur man för över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. Det bör förtydligas vem som ansvarar för fallpärmen. Det råder idag oklarheter kring vem som ansvarar för dokumentationen i pärmen. I vissa team tar man inte upp fallpärmen alls på teamträffen 4.2.3 Hur ofta man ska ha teamträff Idag har teamen valt att ha träffar varje eller varannan vecka (och ett team har en variant på stormöte varannan och ett mindre varannan). Det finns för- och nackdelar med båda uppläggen och svårt att förorda något alternativ som bättre än det andra. 4.3 Framtid Många medarbetare hoppas att teamträffarna i hemtjänsten har kommit för att stanna. Frågan är vad som händer då privata entreprenörer under 2010 kommer att börja erbjuda brukare omsorgsinsatser. Huruvida teamträffar kommer att bedrivas i teamet med privata utförare av hemtjänst är i dagsläget inte klart. I vilket fall som helst kommer legitimerad personal att få fler kontaktytor att täcka för sitt uppdrag, vilket kommer att ställa större krav på deras flexibilitet. 10

Team-träffar. Bilaga 1 Mötesdag: Varje hemtjänstgrupp ska ha Teamträff vid ett tillfälle i veckan. Mötestiden är 30 minuter. Områdeschefen avgör vilken tid i veckan som är lämplig för detta möte. Medverkande: De personer som är delaktiga i samarbetet kring de brukare som bor i sitt ordinära boende och har hemtjänstinsatser. Dessa personalkategorier kan vara: - Hemtjänstpersonal som arbetar den aktuella mötesdagen. - Områdeschefen. - Kommunrehab - Sjuksköterskan - Biståndshandläggaren. Mötesledare: Personal från Kommunrehab (under hösten 2007, därefter kan uppdraget växla). Ärenden. De brukare som ska avhandlas under Team-träffen anmäls till mötesledaren. Ett rimligt antal är 5-6 st. Hemtjänstpersonalen som deltar i mötet ser till att den Sociala dokumentationen finns tillgänglig till mötet. Leg. personal ser till att aktuell gemensam dokumentation (såsom Individuella rehabplaner eller Min planering ) finns tillgänglig. Mötesdokumentation. Varje hemtjänstgrupp kommer att ha en pärm/block som heter Team-träff. Vid varje möte utses en sekreterare från hemtjänstgruppen. Hennes uppgift blir att under mötet dokumentera aktuell information kring brukaren som sedan ska överföras till gruppens Sociala dokumentation. Rutinen för vem i arbetsgruppen som för över dokumentationen (om det är mötessekreteraren eller brukarens kontaktperson) får varje hemtjänstgrupp komma överens om internt. Rutinen ska vara känd för mötesdeltagarna. Leg. personal ansvarar för att aktuell information från mötet överförs till brukarens journal och den gemensamma dokumentation som de har ansvar för (såsom Individuell rehabplan och Min planering ). Checklista. Det finns en checklista för mötesledaren som ska följas vid varje mötestillfälle. Halmstad 2007-06-20 Åsa Rydberg Projektledare, Hemrehab. 11

Bilaga 2 Checklista för Mötesledare vid Teamträffar. - Kontrollera att all förväntad personal är på plats innan mötet börjar. -Utse en sekreterare från hemtjänstgruppen till Team-träff -pärmen/blocket. Kontrollera att sekreteraren är införstådd med vad hon ska göra under mötet, samt att rutinen för den fortsatta överföringen av dokumentation från Teampärm till SoL-pärm är klar. Sekreterarens uppgift: Sekreteraren dokumenterar det som sägs under mötet för att den personal som inte kan medverka kan läsa vilka ärenden som har tagits upp. Hon ser även till att den information som ska föras över till hemtjänstens Sociala dokumentation blir utförd. -Sammanställ vilka brukare som är aktuella för diskussion vid dagens möte. -Kontrollera att aktuell dokumentation kring dessa brukare finns tillgänglig för mötesdeltagarna. (För ev. statistik under mötet, se separat blankett). -Gå igenom fallpärmen. -Avsluta mötet med att repetera tid och plats för nästa Team-träff. 12

Bilaga 3 Riktlinjer för Team-träff Allt arbete inom Hemvården ska utgå från brukarnas behov. För att uppnå en helhetssyn mellan olika professioners arbete är det viktigt att träffas för att samordna insatserna. Mötet för denna samordning kallas teamträff, en sådan teamträff ska: Teamet utser mötesledare som lämpligen är områdeschef, eftersom det är områdeschefen som har ansvar för att teamarbetet är välfungerande. Formulera en målsättning (ett syfte) med träffen. Ha kundfokus och utgå från brukare och anhörigas behov Teamträff initiativ av leg personal Ska vara effektivt och begränsas till högst 30 min/vecka Endast berörd personal ska delta på teamträffen. Planeringen på teamträffar ska utgå från brukarens genomförandeplan. 13