Nu blir det repetition av baskunskaper
Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka organsystem som sviktar?
AF starka prediktiva värde beror på alveolär ventilation AF /min 10 20 30 Tidal volym ml 600 400 200 Dead space 150 150 150 Alveolär ventilation 4500 5000 1500 - För varje andetag <10/min sjunker den alveolära ventilationen med ca: 450ml/min - Patient med AF <8 eller >30 är alltid prio RÖD i METTS-A oavsett kontaktorsak
C= Cirkulation HF x SV = CO l/min Slagvolymen är beroende på den diastoliska tiden=fyllnadstiden. Kortare fyllnadstid ger lägre VK fyllnad lägre CO CO HR
BT mmhg 160 140 120 100 80 60 40 HF/min 160 140 120 100 80 60 40 Normalt Prechock Chock
D=CNS RLS 1-8 1 alert 2 slö, oklar, konfusion 3 mkt slö och oklar, kraftiga tillrop krävs 4 Medvetslös men lokaliserar smärta 5 Medvetslös undandragande rörelser vid smärta 6 Medvetslös med stereotypa böjrörelser 7 Medvetslös med stereotypa sträckrörelser 8 Medvetslös utan reaktion
Fall 1: Relativt ung kvinna, tidigare frisk som söker för buksmärta, kräkning, illamående, frossa, och feber i hemmet. Bed: sannolikt njursten, CT bekräftar och visar lätt hydronefros. Triage: kommer via gående sidan. Kl 16:51 triage klar 16:57 AF 17, POX% 99 HF 119, BT 60/44 mmhg RLS 1 Temp 36.1 Prioritet RÖD (hypotension) Provtagning kl 16:58 klart 17:19 Hb 130, LPK 16, TPK 200 Na 130, S-K 2.9, Krea 287 ph 7.28, BE -7.2, Laktat 9.3 B-glukos 9.3 PK-INR 1.7 APTT 2.6 Diagnos: septisk chock med inslag av konsumtionssyndrom Vad gör du? Vätska/volym, vasoaktiva droger Antibiotika ( för varje timmas fördröjning ökar mortaliteten med 8%) Vårdnivå: IVA Monitorering: komplett
Fall 2: 48 årig blandmissbrukare som tagit amfetamin dagen innan och inkommer för kräkning, buksmärtor och enstaka hematemes. Orkar inte stå på benen. Triage kl 16:51: ABCDE ok ESS: orange (buksmärta+kräkning) Orange prover (klart 17:21) Orange=full monitorering Orange =läkare 20 min. Preliminärt skulle pat återvända hem. Vi har inga vpl till missbrukare!! Besked gavs innan läkaren kontrollerat provsvar Venös blodgas: Hb=200, LKP 18, krea 785, Na 130, K 6,2, laktat 7,3, B-glukos 7,3 Vad händer nu????? Inga aktiva behandlingsåtgärder ordineras på AKOM. Vårdpersonalen kopplar R-A Överförs kl 23:30 till Medicin muntligt Ca: 30 min senare cirkulationsstillestånd
Fall 3 missbruk: Man 42 år, känd missbrukare etyl. Inkommer med amb. Ambulanspersonalen anser att det inte behövs triage han är bara full Triage: ABC ok D=RLS 2 ESS: Orange prio= ramlat i kombination med nedsatt RLS Rätt prio? Hur skall han monitoreras? Risker, comorbiditet? Vikten av rätt ingångsvärde/kontaktorsak (misstag/missbruk) Diagnos: intracerebral blödning och subduralhematom
Fall 4: Kvinna född -51 inkommer med dyspne och infektionstecken, hosta o feber sista veckan Ankommer gåendesidan Kl 15:23 In i triage 15:27 Blir RÖD pga av AF45 övr VP inom gränser Röda prover tas klara kl 15:42 Hb 57, CRP 330, S-krea 198, ph 7,13, S-laktat 15, gravt patologiskt leverstatus inkl koagulationsprover. I läk-journalen står inga kommentarer kring VP, endast Hb nämns. PBD: Anemi med infektionstecken. Ger vätska, blod och Ab 25% av prio röd kommer gående till AKOM Kort svarstid. Alla patol provsvar visas alltid läkaren dels i utskriven form och dels muntligt. Vad var rätt dokumentation Vad är rätt PBD/diagnos??? Vad är rätt åtgärd??
Är det nu någon som känner sig hyggligt övertygad om att det är bra att arbeta systematiskt med vitalparametrar på ALLA??
Incidensen av oväntade cirk/resp-stillestånd på Akut och Olycksfallsmottagningen Sahlgrenska 2004-2008 n 25 20 antal "hjärtstopp"/år som inträffat på Akut och Olycksfallsmottagningen 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008
Överlevnad i % hos patienter med cirk/resp stillestånd på AKOM 2004-2008 Andel som skrevs ut levande efter "hjärtstopp" på Akut och Olycksfallsmottagningen 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008
Möjligheter med METTS METTS möjliggör att använda samma metod prehospitalt som på akuten=hela akutvårdkedjan Styr initial och kontinuerlig eller intermittent kontroll av ABCD(E) Upptäcker EWS METTS behöver inte anpassas till sjukhuset och sjukhuset behöver inte anpassas till METTS Alla deltagande sjukhus/landsting medverkar i styrgruppen och kan påverka utvecklingen METTS kan utvecklas till en nationell standard och därmed u8tvecklas till digitalt stödsystem på akuten och i ambulansen
Konklusion METTS >30 akutmottagningar i Sverige använder METTS 4/7 universitetssjukhus använder METTS SU, Örebro, Umeå, Linköping 3 Landsting använder också METTS-pre METTS är relativt hyggligt validerat Alla moduler är klara att använda Uppdatering sker nationellt 2 ggr/år via nationella styrgruppen
11 av 21 landsting använder har Intresse av att använda METTS Astrid Lindgren och Huddinge har visat intresse för metts-p Norge