Rättigheter till kartor: Lantmäteriet, dnr 109-2011/3027

GRANSKNINGSHANDLING Väg 70 Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen Borlänge kommun, Dalarnas län Plan- och miljöbeskrivning 2014-09-26 Objektnummer: 13 08 26 1

Dokumenttitel: Granskningshandling Väg 70 Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen Skapat av: Tyréns Dokumentdatum: 2014-09-26 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2013/59703 Projektnummer: 130826 Version: 0.1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marcus Danielsson Uppdragsansvarig: Fredrik Arwehed Fotograf och illustrationer: Tyréns AB om inget annat anges Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 Rättigheter till kartor: Lantmäteriet, dnr 109-2011/3027 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål... 5 2.1 Nuvarande förhållanden... 5 2.1.1. Allmänt... 5 2.1.2. Trafik... 7 2.1.3. Olyckor... 7 2.1.4. Ledningar och avvattning... 7 2.1.5. Geotekniska förutsättningar... 8 2.1.6. Miljö... 9 2.1.7. Tidigare utredningar... 18 2.2 Behov av förändringar... 18 2.3 Ändamål och projektmål... 19 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta... 19 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 19 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 20 2.7 Planens överensstämmelse med allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 20 2.7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 20 2.7.2. Miljökvalitetsnormer... 21 2.8 Planens överensstämmelse med miljökvalitetsmålen... 22 2.8.1. Allmänt om miljökvalitetsmål... 22 2.8.2. Aktuella mål för projektet... 22 2.9 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning... 23 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.... 23 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)... 23 3.1.1. Bygg om (Steg 3)... 24 3.2 Val av lokalisering... 24 3.3 Val av utformning... 25 3.3.1. Väg... 25 3.3.2. Typsektion... 26 3.3.3. Geoteknik... 26 3.3.4. Oskyddade trafikanter... 26 3.3.5. Belysning... 27 3.3.6. Avvattning... 27 3.3.7. Konstbyggnader... 27 4 Konsekvenser av förslaget... 27 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 27 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen... 27 4.1.2. Restid/komfort... 28 4.1.3. Framkomlighet... 28 3

4.1.4. Kapacitet... 28 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem... 28 4.1.6. Trafiksäkerhet... 28 4.2 Miljökonsekvenser... 29 4.2.1. Nollalternativet... 29 4.2.2. Boende... 29 4.2.3. Buller... 29 4.2.4. Barriärer... 31 4.2.5. Transporter av farligt gods... 32 4.2.6. Landskapsbild... 32 4.2.7. Kulturmiljö... 33 4.2.8. Naturmiljö... 34 4.2.9. Friluftsliv... 35 4.2.10. Hushållning med naturresurser... 35 4.2.11. Förorenad mark... 35 4.2.12. Klimat... 36 4.2.13. Samlad bedömning för påverkan på miljövärden... 36 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 37 4.3.1. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska fastställas... 37 4.3.2. Övriga åtgärder som ej fastställs... 37 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 38 4.4.1. Vägområde för allmän väg... 38 4.4.2. Område med tillfällig nyttjanderätt... 39 4.4.3. Förändring av allmän väg... 39 4.4.4 Väghållningsansvar... 40 4.5 Påverkan under byggnadstiden... 40 5 Genomförande och finansiering... 42 5.1 Formell hantering... 42 5.1.1. Planläggningsprocessen... 42 5.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning och rättspåverkan... 43 5.1.3. Överensstämmelse med kommunala planer... 43 5.2 Genomförande... 44 5.2.1. Organisatoriska frågor... 44 5.2.2. Tekniska frågor... 44 5.2.3. Ekonomiska frågor... 44 5.2.4. Tillstånd mm som kan erfordras för genomförandet... 44 5.2.5. Fastighetsrättsliga frågor... 45 6 Källor... 46 Bilaga 1 Kartor... 48 Bilaga 2 Miljökvalitetsmål... 50 4

1 Sammanfattning Projektet ligger i Borlänge kommun, Dalarnas län. Vägsträckan som utreds går mellan Tunaån och cirkulationsplatsen vid väg 813 (Gyllehemsvägen). Syftet med vägplanen är att fastställa det vägområde som krävs för att bygga om befintlig korsning mellan väg 70 och väg 812 (Korsgårdsvägen) till en cirkulationsplats, samt bredda väg 70 till tätortsnära motorväg på sträckan från Tunaån till korsning med väg 813. Vägplanen omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Väg 70 behåller befintlig sträckning i såväl plan som profil, undantaget nysträckning till och från nytt cirkulationsplatsläge öster om väg 70. Sträckningen för väg 812 anpassas till nya cirkulationsplatsläget. Vid cirkulationsplatsen byggs en gång- och cykelport och vid befintlig gång- och cykelport längre norrut breddas den befintliga plattrambron. En till bro byggs över Tunaån parallellt med den befintliga. Den för trafikanterna viktigaste konsekvensen av vägåtgärden är förbättrad trafiksäkerhet, bättre framkomlighet, kortare restider och lägre fordonskostnader. Vägprojektet omnämns i Nationell plan med en planerad byggstart tidigast 2016. Totalkostnaden beräknas till cirka 110 Mkr. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden 2.1.1. Allmänt Väg 70 mellan Borlänge och Enköping ingår i det nationella stamvägnätet. Vägen utgör en viktig förbindelse mellan Dalarna och Stockholm-/Mälarregionerna. Den är den södra entrén till Borlänge och har även stor betydelse för regional och lokal trafik. Vägen är starkt trafikerad och framkomligheten och trafiksäkerheten är bristfällig. Framkomligheten begränsas idag främst av fyrvägskorsningen vid Korsgårdsvägen. Trafikanterna upplever, trots signalregleringen, att framkomligheten är bristfällig. Under rusningstid kan köerna vara långa och många bilister väljer därför att istället köra den parallellt gående Tunavägen. Trafiksituationen är därmed dålig även på Tunavägen under vissa tider på dygnet. En stor del av trafiken till väg 644 kommer via väg 665 (Smedjebacksvägen), som ligger utanför projektet längre söderut. Väg 70 på sträckan mellan Tunaån och väg 813 är tvåfältig och hastighetsreglerad till högst 80 km/h. Befintlig korsning med väg 812 är signalreglerad med hastighet 60 km/tim på väg 70. Korsande väg, väg 812, är hastighetsbegränsad till högst 40 km/h mellan väg 70 och väg 664 (Tunavägen) och mellan väg 70 och Årby. En kommunal väg korsar väg 70 vid Gruvkarlby. 5

Figur 2.1 Översiktskarta över projektets sträckning från Tunaån till cirkulation vid Gyllehemsvägen. Projektet omfattar även åtgärder på bron över Tunaån. 6

Väg 664, som är den gamla infarten till Borlänge från söder, kantas av bebyggelse och har ett stort antal korsningar och utfarter. Oskyddade trafikanter korsar vägen utmed hela sträckan från Smedjebacksvägen mot centrum. Tunavägen är hastighetsbegränsad till högst 50 km/h närmast Smedjebacksvägen och vid Kyrkskolan och Stora Tuna kyrka till högst 30 km/h. 2.1.2. Trafik På väg 70 söder om väg 812 är årsdygnstrafiken 15360 fordon per dygn och norr om väg 812 är årsdygnstrafiken 14710 fordon, andelen tunga fordon är cirka 8 %. Uppgifter om trafikflöden är från trafiksituationen 2011. Årsdygnstrafiken på väg 812 väster om väg 70 är 6013 fordon per dygn (axelpar) och årsdygnstrafiken på väg 812 öster om väg 70 är 6890 fordon per dygn (axelpar). Uppgifter om trafikflöden är från trafiksituationen 2005 respektive 2007. På väg 70 förekommer nästan ingen gång- och cykeltrafik eftersom dessa istället kan använda den trevligare och säkrare väg 664. På väg 664, som passerar genom flera bostadsområden, är gång- och cykeltrafiken omfattande. Trafikverket har väghållaransvaret för väg 70. Kommunen har väghållaransvaret för väg 812. Väg 70 är vid korsningen med väg 812 försedd med belysning. Väg 812 är belyst både väster och öster om korsningen med väg 70. 2.1.3. Olyckor Den starkt trafikerade väg 812 ansluter mot väg 70 i en signalreglerad korsning, där trafikanterna upplever både framkomlighetsbegränsningar och olycksrisker. För väg 70 mellan Tunaån och väg 813 har 23 olyckor, som rapporterats till STRADA, inträffat år 2003-2013. STRADA är en databas för trafikolyckor inrapporterade till polis eller akutsjukvård. Landstinget i Dalarna har dock nyligen börjat rapportera in till STRADA, vilket medför att det framförallt är polisrapporterade olyckor som ingår i statistiken. Hälften av olyckorna var upphinnandeolyckor. Flera av olyckorna gav svåra skador på de inblandade, en olycka vid korsningen med Korsgårdsvägen fick dödlig utgång för en fotgängare. Enligt uppgifter från Nationella Viltolycksrådet har ett antal viltolyckor skett längs sträckan, samtliga inrapporterade olyckor under det senaste året har varit kollisioner med rådjur. 2.1.4. Ledningar och avvattning I området finns många längsgående och korsande ledningar. Inledningsvis, fram till Österby finns teleledningar på västra sidan om vägen. Norr om korsningen med väg 812 finns teledningar längs med vägen, men på ett något längre avstånd. Teleledningar korsar väg 70 på fyra platser. Dessa är vid Österby, Gruvkarlby, i ca sektion 7/400 och 7/980. 7

Elledningar finns i signalreglerade korsningen. Strax söder om korsningen med väg 812, ca sektion 6/750, korsar fjärrvärmeledningar som sedan följer vägen genom korsningen och sedan fortsätter längs med den planerade sträckan för kommunens väg. Från handelsområdet öster om väg 70 kommer dagvatten i en ledning som följer väg 70 i diket till Österby och där korsar väg 70, i ca sektion 6/250. En dagvattenledning finns också på norra sidan längs väg 812, öster om korsningen med väg 70. En spillvattenledning korsar väg 70 i Österby, och följer därefter väg 70 i sträckning norrut på den västra sidan på en sträcka av ca 50 meter. Från handelsområdet öster om väg 70 kommer spillvatten i en ledning som följer väg 70 till Österby. Strax norr om befintliga korsningen med väg 812 korsar en spillvattenledning väg 70 och går rakt igenom det planerade läget för cirkulationsplatsen. Samma ledning går ut över åkrarna för att sedan korsa väg 70 igen i ca sektion 7/580. En vattenledning korsar och följer väg 70 på den västra sidan ca 50 meter i Österby. En vattenledning följer också väg 812 genom korsningen på den södra sidan. En kraftledning korsar väg 70 på slutet av sträckan i ca sektion 7/940. Stolpar bedöms inte påverkas. Det finns inga andra luftledningar inom projektet. Avvattning av vägen sker huvudsakligen genom att dagvatten leds till bankfot alternativt dikesbotten och vidare i öppna diken eller täckdiken och genom befintliga trummor och dagvattenledningar. 2.1.5. Geotekniska förutsättningar Den planerade sträckan går genom relativt flack terräng, som till stor del består av åkermark. Undersökningarna visar på att marken består av silt med inslag av något lerig silt. Slänter kan behöva stabiliseras då siltjordar är mycket flytbenägna i kombination med vatten. I läget för bro över Tunaån består marken av silt med inslag av finsand. Stopp har erhållits ca 16-30 meter under befintlig markyta. I slutet på sträckan visar undersökningarna på torv den översta metern. Risk finns att underliggande beläggningslager i vägar äldre än 1970 kan innehålla stenkolstjära, väg 70 har därför undersökts av geotekniker. Ingen stenkolstjära påträffades. Inga sulfidjordar har påträffats längs vägsträckan. Grundvattennivån varierar över området. I början av sträckan kan grundvattennivån antas ligga i nivå med älven medan den i slutet på sträckan ligger någon meter under markytan. Det finns inga kända brunnar i projektets närhet. 8

2.1.6. Miljö Avgränsning Miljöaspekterna som beskrivs i kapitel om miljö omfattar de aspekter som projektet kan förutsättas påverka, både positivt eller negativt. Inom projektet berörs inga riksintressen eller Natura 2000-områden, förutom väg 70 som är av riksintresse för kommunikationer. Den geografiska avgränsningen för projektet är i första hand området som påverkas av vägbreddningen, samt tillfälliga nyttjanderätter och annan påverkan under byggtiden, se plankartor. För vissa miljöaspekter, som till exempel viltfrågor eller utsläpp till luft och vatten, behöver ett större område än det som berörs under byggnationen utredas och tas hänsyn till. Boende Bostäder finns främst mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen, på vägens västra sida. Närmast väg 70 ligger industri- och handelslokaler, bakom dessa ligger bostadshusen. Direkt söder om korsningen vid Korsgårdsvägen ligger några bostäder nära väg 70 och ytterligare bostäder finns vid Kaptensbostaden norr om Tunaån. Oskyddade trafikanter rör sig i liten omfattning längs väg 70. De passager som sker av väg 70 är främst söder om Korsgårdsvägen. Buller Riktvärden för buller anges ofta i bullermåtten ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå, LAeq, avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, till exempel ett dygn. Maximal ljudnivå, LAmax, avser den högsta ljudnivån under en viss period, till exempel för en serie fordonspassager. Utförd bullerberäkning, se tabell 4.1, visar att nio bostäder har bullernivåer över satta riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer med dagens förutsättningar jämfört mot värden för väsentlig ombyggnad, se tabell 2.1. Två av bostäderna har även överskridna maximala värden. 9

Tabell 2.1 Trafikverket har i sin publikation Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket (2001:88) angett nedanstående riktlinjer för buller från vägtrafik. Bostadsbebyggelse (permanent och fritidshus) Vård- och undervisningslokaler Väsentlig ombyggnad Inomhus (ekvivalentnivå)1) 30 db(a) 30 db(a) Inomhus (max) 45 db(a)2) (nattetid) 45 db(a)4) (nattetid i vårdlokaler) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) 55 db(a) 55 db(a) Utomhus vid fasad (max) 70 db(a)3) Ej väsentlig ombyggnad (etappmål) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) Utomhus vid fasad (max) 65 db(a) 80 db(a) 1) Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagaren vistas under bostadsliknande förhållanden. 2) Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06), vilket även anges i Boverkets byggregler. 3) Trafikverkets interna rekommendationer (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme. 4) Gäller vårdlokaler. Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06). Barriärer Den befintliga vägen utgör redan idag en barriär för gående och cyklister. Barriären består främst i den höga trafikbelastningen. Vid Korsgårdsvägen finns ett övergångställe, strax söder om Gyllehemsvägen finns en gång- och cykelport och direkt norr om Gyllehemsvägen finns ytterligare en gång- och cykelport. Passagerna används i hög omfattning, dock sker spring över vägen vid Gruvkarlbyvägen och söder om Korsgårdsvägen, där Coop och några andra butiker ligger. Transporter av farligt gods Väg 70 tillhör det rekommenderade vägnätet för farligt gods, vilket innebär att genomfartstrafik får förekomma av sådant gods. Längs vägsträckan ligger inga bostadsfastigheter inom den zon på 70 meter där länsstyrelsen rekommenderar att ny bebyggelse inte anläggs. Däremot ligger Borlänge Hotel & Värdshus delvis inom 70- metersavståndet. Dagens trafiksituation med köbildningar, som bidrar till högre olycksrisk, är negativ ur säkerhetssynpunkt med avseende på transport av farligt gods. Landskapsbild 10

Väg 70 går genom ett flackt, lätt böljande jordbrukslandskap, Tunaslätten, som avgränsas av skogsklädda partier samt bebyggelse, handel och industrier. Utblickarna är långa över den öppna åkermarken och rumsbildningarna är stora, se karta 2 i bilaga 1. Marken i området utgörs till största delen av sedimentjordar. I norra delen av vägsträckan finns vegetationsridåer med lövträd som till stor del består av björk. Längre söderut öppnar landskapet delvis upp sig med åkermark på östra sidan av vägen. Bakom åkrarna skymtar villaområdet Färjegårdarna. Väster om vägen ligger ett industri- och handelsområde närmast vägen med bostadsområdet Hytting strax innanför. Mot industriområdet finns grupper av planterade träd, mestadels lönnar. Invid den signalreglerade korsningen med Korsgårdsvägen ligger en stormarknad till öster. Till väster finns en bensinstation, bostadsområdet Bro och den gamla gården Korsgården med en värdefull gammal allé, till största del bestående av lönnar. Söder om Korsgårdsvägen finns åkermark på båda sidor om vägen som ger långa utblickar över landskapet. Åkerlandskapet avgränsas av Tunaåns vegetationsklädda dalgång med gråal som dominerande trädslag. Tunaån är en bred, lugnt flytande å med stort värde för landskapsbilden. Strax norr om Tunaån, på östra sidan av väg 70, ligger Österby gård. Här finns vackra betesmarker. Här finns även Österbyeken. Trädet fälldes av en storm 2012 och ligger på marken, dess status som naturminne består dock även i detta skick. Mellan Österby och grannbyn Gruvkarlby leder en gammal allé, som delades i två delar när riksvägen byggdes ut. Allén består av rader varvade av ekar och lönnar. Allén går i huvudsak på vägens östra sida, ett fåtal träd finns på den västra. Tunaån med intilliggande gårdsmiljö har stor betydelse för landskapsbilden. Söder om aktuell vägsträcka leder vägen vidare mot Säter och passerar Stora Tuna kyrka, Borlänges flygplats Dala Airport, Romme travbana, industrier samt stora åkermarker, varav de två förstnämnda är tydliga landmärken med blånande berg i bakgrunden. Norr om vägsträckan blir bebyggelsen tätare och väg 70 fortsätter in till Borlänge tätort. Här skymtar SSAB:s skorstenar över trädtopparna. En utförlig landskapsanalys redovisas i gestaltningsprogrammet. Figur 2.2 Odlingslandskapet norr om Figur 2.3 Bro över Tunaån. Det röda Handelsområdet där Coop ligger. Vy mot huset är kaptensbostaden i Österby, Bostadsområdet Färjegårdarna. bakom denna kan Coop:s blå byggnad ses. 11

Kulturmiljö Väg 70 går genom ett område som är rikt på fornlämningar från järnåldern och medeltiden. Enligt Riksantikvarieämbetets uppgifter om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar ligger sex objekt 50 meter eller närmre vägområdet, se tabell 2.2, samt karta 3 i bilaga 1. Av dessa sex är en klassade som fornlämning. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen (KML) och får inte skadas. För påverkan både på fornlämningar och andra kulturlager krävs samråd med länsstyrelsen innan arbetet startar. Området kring Stora Tuna kyrka har en lång tradition som helig mark. Här fanns en kultplats helgad åt asaguden Frej. Innan Stora Tuna kyrka byggdes fanns en mindre gråstenskyrka som byggdes under 1200-talet. Den befintliga kyrkan stod färdig 1469 och avsikten var att den skulle bli domkyrka i Dalarnas och Bergslagen ovan Långhedenstift, men den användes bara till det under en kortare period under 1500-talet. Området kring kyrkan och dess byar har formats kring jordbruket. Norr om Tunaån, på vägens östra sida, finns den så kallade kaptensbostaden som tidigare var ett officersboställe för Dalregementet och Gagnefs kompani. Området finns omnämnt i skrifter redan 1598. Från Tunaån och norrut går vägen inom ett område som är klassat som värdefullt odlingslandskap av länsstyrelsen; St Tuna Kyrka-Tunaån. Områdets värden ligger i de kulturhistoriska värden som finns kring Stora Tuna kyrka och den mängd fornlämningar som finns i området. Stora öppna åkrar samt ängs- och hagmarker är karaktäristiskt för området. En arkeologisk förundersökning ska genomföras under 2014 för att få ytterligare information om kända fornlämningar och kulturlager, samt undersöka om det finns fler lämningar i läge för planerad väg. Figur 2.4 Åkerlandskap söder om Coop. Området är rikt på fornlämningar, bland annat finns här ett boplatsområde väster om vägen. Stora Tuna kyrka syns tydligt bakom trädridån som löper längs Tunaån. 12

Tabell 2.2 Fornlämningar längs väg 70. Avstånd till väg avser befintlig väg. Avståndet är mätt på karta och den verkliga utbredningen av lämningen kan vara en annan. RAÄ Typ av lämning Antikvarisk bedömning Avstånd till väg Stora Tuna 410:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt*** 20 m Stora Tuna 509:1 Område med skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning** Stora Tuna 506:1 Boplats Fornlämning* 5 m 5 m Stora Tuna 505:2 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning** 20 m Stora Tuna 505:1 Boplats Bevakningsobjekt*** 30 m Stora Tuna 658:4 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning** 30 m * Skydd enl. KML. Lämning från forna tider, tillkommit genom äldre tiders bruk och varaktigt övergiven. ** Antikvariskt värde men ej fornlämning. *** Ej kunnat bedöma om det är en fornlämning, kan fortfarande vara i bruk. Ytterligare undersökning behövs. Naturmiljö GIS-underlag från RUM-Dalarna och uppgifter från Artportalen har använts som kartunderlag för analys av de naturvärden som finns längs med väg 70, se tabell 2.3, samt karta 4 i bilaga 1. Platsbesök har utförts av olika kompetenser och under olika delar av året. Tabell 2.3 Naturvärden som ligger längs med projektområdet, uppgifter från RUM- Dalarna och Artportalen. Naturvårdens övriga intressen Läge Skyddsvärde/klassning Artportalen/utter Bro över Tunaån Rödlistad som Sårbar (VU) Artportalen/nordisk fladdermus, vattenfladdermus Sydväst om Tunaån Status i världen livskraftig Naturminnesobjekt/ek (stormfälld) Österby MB 7:10 Myrskyddsplan Österby Ingår ej i Naturvårdsverkets mest skyddsvärda myrar. Myrskyddsplan Österby Ingår ej i Naturvårdsverkets mest skyddsvärda myrar. Ängs- och betesmarksinv Österby Ingen klassning finns Ängs- och hagmarksinv Österby Klass 2 Värdefulla odlingslandskap Österby-Korsgårdsvägen MB 3:4 13

Tunaåns stränder och närmaste omgivningar är viktiga ur naturmiljösynpunkt för både människor och djur. Stränderna är tätbevuxna av vass och lövträd och marken och botten kring vattenbrynet är sank, vilket gör området otillgängligt för människor. En kortare strandsträcka nedanför Kaptensbostaden är röjd och en brygga finns i Tunaån. Både norr och söder om ån finns boskapstunnlar för mindre boskap. Tunnlarna och omgivande staket är utformade så att tunnlarna sannolikt inte används av vilda djur i någon större utsträckning. Omgivningarna kring vägen består till störst del av jordbruksmark som ligger ända mot vägens diken. Längs den västra sidan av vägen, mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen, består vägens närområde av jordbruksmark med inslag av annan öppen mark som inte är brukad. En del större lövträd av olika slag ligger nära den befintliga vägen. Vägen har inte tagits upp som ett område med artrika vägkanter enligt de inventeringar som Vägverket genomförde i början av 90-talet. Generellt strandskydd om 100 meter råder längs Tunaån. Längs åns södra strand, öster om väg 70, råder utökat strandskydd om 200 meter. Förutsättningarna för större vilt är redan i dagens läge dåliga. Den höga trafikbelastningen har en avskrämmande effekt och omgivningarna består av tät bebyggelse. Längs Tunaån finns gröna stråk, men ingen passage för djur finns i strandzonen. Mindre vilt kan antas finnas i större utsträckning. Norr om Tunaån finns vackra betesmarker med flera hävdberoende arter i sluttningen mot ån. Ängs- och hagmarksinventering samt ängs- och betesmarksinventering finns utpekade här. Här finns även en naturminnesförklarad ek, Österbyeken. Trädet fälldes av en storm 2012 och ligger på marken, men omfattas även i detta skick av bestämmelserna för naturminnen enligt miljöbalken. Biotopskydd Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Generellt skydd gäller för vissa angivna livsmiljöer. Dessa är alléer, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Längs väg 70 och det område som vägen kommer att påverka har ett antal generella biotopskydd identifierats, se tabell 2.4 och karta 4 i bilaga 1. Vid Österby, norr om Tunaån, finns en allé med blandade träd av lönn och ek. Allén går på båda sidor om väg 70. En allé finns även vid gårdsmiljön strax väst om korsningen med Korsgårdsvägen, allén går längs en tidigare vägsträckning mot Coop. Många av träden är borttagna men alléns ursprungliga struktur kan tydas på flygfoto, se karta 4 i bilaga 1. Mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen finns tre öppna diken. Öppna diken räknas som småvatten och våtmarker i jordbruksmark. 14

Tabell 2.4 Generella biotopskydd som har identifierats längs väg 70 och det område som projektet kommer att påverka. Generella biotopskydd Allé Allé Öppet dike Öppet dike Öppet dike Läge Österby Korsgårdsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Figur 2.5 Allé där det tidigare har funnits en väg. Denna allé förbands förr med den allé som leder in till kaptensbostaden i Österby. Friluftsliv Området kring väg 70 används i väldigt liten omfattning för rekreativa eller friluftsändamål. Trafikmänden är hög på vägen och området kring vägen är inte anpassat för att man ska kunna gå där. Mellan Gruvkarlbyvägen och kaptensbostaden är det många fotgängare som korsar över väg 70 för att ta sig till Tunaåleden. Leden går genom området öster om Coop, längs Tunaåleden och bort mot Dalälven. På vägens västra sida finns också vandringsleder, dessa sträcker sig bort mot naturreservatet Smäcken. Det går även att vandra söderut, längs Tunavägen, för att ta sig till naturreservatet Frostbrunnsdalen. 15

Den största delen av bebyggelsen längs sträckan ligger mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen. Väg 70 utgör en barriär för friluftslivet i området. Det är drygt en kilometer mellan passagen över vägen vid Korsgårdsvägen och gång- och cykelporten strax söder om Gyllehemsvägen. Det finns ingen passagemöjlighet för gående i strandzonen under Tunaåbron. Tunaån har rekreativa värden, den har lugnt flytande vatten och mindre fritidsbåtar kan färdas under bron. Ån flyter österut och går in i Dalälven. Hushållning med naturresurser Mellan Gruvkarlbyvägen och Korsgårdsvägen finns jordbruksmark som ingår i en inventering av mark från 1970-talet. Inom det område som projektet berör finns främst jordbruksmark av klass C, direkt söder om Korsgårdsvägen har jordbruksmarken klass A. Enligt miljöbalken 3:4 får jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Längs vägsträckan finns ingen skogsbruksmark. Däremot finns mindre skogspartier och dungar av lövträd längs vägen. En energibrunn ligger mellan väg 70 och Hugo Hedströms väg. En brunn med okänt användningsområde ligger cirka 50 meter väster om Hugo Hedströms väg. I övrigt finns inga brunnar längs vägsträckan enligt SGU:s brunnsregister. Tunaån är en ytvattenförekomst, SE670430-148168. Bedömningen för vattendraget är god ekologisk och kemisk status. Riskbedömningen till år 2015 anger att risk finns för att god ekologisk status inte uppfylls, men ingen risk för att kemisk status inte uppfylls. På ett avstånd av 150-350 meter väster om väg 70 finns en sand- och grusförekomst, Badelundaåsen, som utgör en grundvattenförekomst, SE671605-146879. Bedömningen för vattenförekomsten är god kemisk och god kvantitativ status. Riskbedömningen är att det finns risk att kemisk status inte uppnås till år 2015, men ingen risk för kvantitativ status. Fram till år 2021 har bedömningen blivit att både kemisk och kvantitativ status förväntas uppfyllas. 16

Förorenad mark Enligt uppgifter från MIFO, länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden, finns ett antal potentiellt förorenade marker kring väg 70, se tabell 2.5. Tabell 2.5 Potentiellt förorenade områden enligt uppgifter från länsstyrelsens MIFOdatabas. Objektnamn Fastighet Primär bransch Status Riskklass OK OBS Tyllnäsvägen Hökaren 1 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd CC Autoparts Haspen 5 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri Shell Tunabro Haspen 7 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd Identifieringavslutad-ingen åtgärd Mobil, Hytting/Hydro Haspen 2 SPIMFAB Identifieringavslutad-ingen åtgärd Gamla bergplant AB Niten 1 Plantskola, övrigt Identifieringavslutad-ingen åtgärd OK Gyllehemsvägen Mjälga 17:2 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd Uppgift saknas Klass 3 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Klimat I de transportpolitiska målen anges att transportsektorn ska bidra till det nationella klimatmålet. I publikationen Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, som ska vara sammanhållande dokument för Trafikverkets arbete med klimatpåverkan, anges att industriländernas utsläpp behöver minska med 80 procent till fram till 2030 om det nationella klimatmålet ska nås. Väg 70 kan komma att beröras av höga flöden vid Tunaån. Vägen går på hög bank och enligt kartunderlaget är befintlig väg inte markerad som översvämningsområde. Figur 2.6 Bedömda 100- årsflöden och högsta flöden. Uppgifter från RUM-Dalarnas gisunderlag. 17

2.1.7. Tidigare utredningar Vägsträckans lokalisering har tidigare varit föremål för utredning i flera skeden. I förstudie, daterad december 2003, har förslag till åtgärder med dess effekter och konsekvenser beskrivits. Förstudien utmynnade i ett beslut, 2004-01-21, av länsstyrelsen i Dalarna om att betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 i miljöbalken inte föreligger. Trafikverket beslutade 2004-01-30 att fortsätta projekteringen med att upprätta en arbetsplan som säkerhets- och kapacitetsmässigt klarar berörd trafik. Väg 70 projekterades med fyrfältig sektion. En arbetsplan upprättades för väg 70 Säter-Borlänge, delen cirkulationsplats Korsgårdsvägen, Borlänge kommun, Dalarnas län, daterad december 2005. Arbetsplanen har, av Trafikverket, bedömts som inaktuell och därför reviderats och omarbetats till en vägplan. I arbetet med att förnya och omarbeta arbetsplanen till en vägplan har inledningsvis en skisshandling tagits fram där en alternativ placering av bro över Tunaån har utretts. Skisshandlingen bifogas vägplanen som särskild utredning. En åtgärdsvalstudie togs fram år 2014 med fokus på trafiksituationen kring Hugo Hedströms väg. 2.2 Behov av förändringar Trafikanter på Smedjebacksvägen (väg 665), som ligger söder om detta projekt, har ofta svårt att ta sig ut på väg 70. Många fordonsförare på väg 665 som färdas mot norr väljer därför att i stället köra Tunavägen (väg 664) mot Borlänge. Föreslagen cirkulationsplats i det här projektet, i kombination med ny trafikplats vid väg 665, som tillhör ett annat pågående projekt, resulterar i att fler fordonsförare väljer väg 70 för färd till och från Borlänge. Väg 664 blir mindre trafikbelastad vilket är positivt för boende och oskyddade trafikanter längs väg 664. Cirkulationsplatsen, i kombination med trafikplatsen vid väg 665, innebär ett förändrat resmönster där trafikanterna i större utsträckning färdas på väg 70. De föreslagna vägåtgärderna och omfördelningen av trafik innebär hög trafiksäkerhet, ökad tillgänglighet, kortare restider och lägre fordonskostnader. Cirkulationsplatsen innebär även förbättrade trafikflöden på väg 812. Trafiksituationen på Hugo Hedströms väg, som leder förbi ett antal industri- och affärslokaler, har utretts i separat åtgärdsvalstudie. Anslutningen mot väg 70 ingår i detta projekt. Behov har funnits att få tung trafik på Hugo Hedströms väg istället för parallella vägar vid intilliggande bostadsområde. 18

2.3 Ändamål och projektmål Syfte med vägplanen är att; ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt och reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och vägordning. I denna vägplan utreds möjligheterna att bygga om befintlig korsning mellan väg 70 och väg 812 till cirkulationsplats samt bredda väg 70 till mötesfri väg, med en hastighet på 100 km/h, mellan Tunaån och väg 812, och 80km/h mellan väg 812 och Gyllehemsvägen. Projektmål: Upprätta vägplan som omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Förbättra trafiksäkerheten, att framkomligheten förbättras, att kapaciteten i korsningarna förbättras och att restider och fordonskostnader minskar. Förbättra boendemiljön genom minskad smittrafik genom bostadsområden. Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Vägprojektet omnämns i Nationell plan och har en planerad byggstart tidigast 2016. Projektet utgör en av två delar för att förbättra trafiksituationen söder om Borlänge. Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen, som detta projekt kallas, är den norra delen. Den södra delen, Trafikplats Smedjebacksvägen, startar vid trafikplats Romme och sträcker sig fram till Tunaån. Arbetet med projekten har bedrivits parallellt. Norr om projektet har befintlig väg 70 byggts om till fyrfältsväg på delen mellan väg 813 och väg 50/70 (Grådarondellen). Söder om projektet planeras för ny trafikplats vid väg 665 och en breddning av väg 70 till mötesfri väg. För aktuellt projekt föreslås därför samma typsektion, mötesfri väg. För att klara trafiksituationen i korsningen med väg 812 föreslås där en cirkulationsplats. Gång- och cykelvägar föreslås planskilt för att ge en förbättrad trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Tillkomsten och lokaliseringen av vissa verksamheter ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Till de projekt som kan behöva prövas hör enligt Trafikverkets bedömning: Stora, komplexa projekt där det finns alternativa sträckningar eller utformningar att överväga samt flera starka och svårförenliga intressen och många motstridiga synpunkter på valet av alternativ. Stora, tekniskt komplicerade projekt med betydande risker beträffande kostnader och omgivningspåverkan. 19

Den aktuella sträckan är inte aktuell för tillåtlighetsprövning. 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Riksväg 70 utgör riksintresse för kommunikationer, riksintresset gynnas av åtgärderna som planeras att utföras inom projektet. I övrigt berörs inga riksintressen eller Natura 2000-områden av projektet. 2.7 Planens överensstämmelse med allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2:a kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om åtgärden inte är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avser att tillämpas i arbetet med vägplan för väg 70. Bevisbörderegeln 1. Uppfyllande av hänsynsregeln sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Denna vägplan med miljöbeskrivning tas fram för att identifiera projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Kunskapskravet 2. Hänsynsregeln efterlevs genom de samråd, sammanställning av underlagsmaterial, platsbesök, beräkningar, utredningar och bedömningar som utförts under projektets planeringsprocess. Försiktighetsprincipen 3. De skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön beskrivs i denna vägplan. Produktvalsprincipen 4. Trafikverket kommer vid upphandling av entreprenör ställa krav på val av produkter som används i projektet enligt Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5. Genom att uppskatta materialåtgången ger vägplanen en handledning för det fortsatta arbetet med att upprätta en bygghandling. Överskottsmassor ska i största möjliga mån återanvändas i projektet eller i närliggande projekt. Inget naturgrus ska användas i projektet. Lokaliseringsprincipen 6. Trafikverket har identifierat ett behov av att öka kapaciteten och trafiksäkerheten på väg 70 på den södra infarten till Borlänge. Alternativa lokaliseringar av väg in till Borlänge har inte ansetts rimligt ur ett ekonomiskt eller miljömässigt sätt. Däremot har breddningen av väg 70 utretts grundligt med avseende på hur vägen i detalj kan lokaliseras för att medföra minsta möjliga intrång. 20

Skälighetsprincipen 7. Vid val av åtgärd har hänsyn tagits till vad som är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Kalkyler för att få fram om olika åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamt har genomförts inom projektet. Skadeansvaret 8. De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av projektet under bygg- eller driftskede kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt miljöbalken. 2.7.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, de kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. Normerna finns reglerade i miljöbalkens femte kapitel. Utomhusluft: Normen omfattar utsläpp av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Borlänge kommun klarar enligt uppgifter från år 2004 alla miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Rapport: Luften i Borlänge. Miljökontoret november 2004). I de mätningar som har genomförts bedöms även framtida utsläpp till luft ligga under gränserna angivna i miljökvalitetsnormerna. Värdet för PM10 låg högre än den övre utvärderingströskeln (30 µg/m 3 ), vilket medför att uppföljande mätningar krävs för att säkerställa att halten inte ökar och riskerar att överskrida gränsvärdet (40 µg/m 3 ). Projektet bedöms inte bidra till ökade utsläpp till luft och därmed inte till att normen för utomhusluft överskrids. De planerade ökningarna av hastigheterna på vägen är en faktor som bidrar till att utsläppen ökar, men på grund av att bilköerna längs sträckan kraftigt kommer att minska och flödet av trafik bli jämnare bedöms ingen ökning av utsläpp till luft ske jämfört med dagsläget. Mängden utsläpp av partiklar minskar successivt till följd av att moderna dieselbilar släpper ut mindre andel partiklar än äldre. Fisk- och musselvatten: Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten berörs inom projektet. Omgivningsbuller: Väg 70 omfattas av miljökvalitetsnormen för buller på grund av att trafikmängden är över 3 miljoner fordon per år. Detta innebär att Trafikverket ska kartlägga buller från vägtrafiken och ta fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen. Denna norm ska dock inte behandlas inom ramarna för investeringsprojekt utan hanteras i vägens driftskede. Projektet bedöms dock inte motverka uppfyllelsen av normen, då det inom projektet vidtas bullerdämpande åtgärder vid ombyggnationen. Vattenförekomster: Två vattenförekomster berörs av projektet, grundvattenförekomst SE671605-146879 och Tunaån SE670430-148168. Projektet innebär inga försämrade 21

förutsättningar för att kunna uppnå ekologisk eller kemisk status till utsatta datum. Vägdagvatten längs sträckan infiltreras i marken. Inga diken leds direkt ner i Tunaån. Planerade vägåtgärder bidrar till minskad risk för olyckor med farligt gods och därmed minskad risk för utsläpp av skadliga ämnen till vattenförekomsterna. 2.8 Planens överensstämmelse med miljökvalitetsmålen 2.8.1. Allmänt om miljökvalitetsmål De nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen anges i bilaga 2. Utifrån de nationella målen har Länsstyrelsen i Dalarna utarbetat de mål som länet ska arbeta med. Borlänge kommun arbetar därefter fram hur de ska gå vidare i sitt arbete med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. 2.8.2. Aktuella mål för projektet De miljökvalitetsmål som främst kommer att beröras inom detta projekt är: 1. Begränsad klimatpåverkan: Utsläpp till luft bedöms inte öka till följd av projektet och därmed motverkas inte heller uppfyllelsen av miljömålet. 2. Frisk luft: Projektet bedöms inte medföra några ökade utsläpp till luft och därmed motverkas inte uppfyllelsen av miljömålet. Luftkvaliteten längs Tunavägen förbättras då fler trafikanter väljer väg 70 istället. 8. Levande sjöar och vattendrag: Hantering av vägdagvatten och skyddsåtgärder under byggtiden medför att säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minimera risk för olyckor eller kontinuerliga utsläpp till vattenförekomster. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppstår till följd av projektet. Miljömålet motverkas ej. 9. Grundvatten av god kvalitet: Hantering av vägdagvatten och skyddsåtgärder under byggtiden medför att säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minimera risk för olyckor eller kontinuerliga utsläpp till vattenförekomster. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppstår till följd av projektet. Miljömålet motverkas ej. 13. Ett rikt odlingslandskap: Odlingsmark kommer att tas i anspråk vid breddande av vägen till fyrfältighet. Projektet berör områden som är utpekade som värdefulla av länsstyrelsen. Projektet medför en viss försämring av förutsättningarna för uppfyllelsen av miljömålet. 15. God bebyggd miljö: Breddning av vägen till fyrfältighet genomförs för att öka framkomligheten längs väg 70 mellan Borlänge centrum och vägen ut mot Romme. Vägen har planerats för att främja en god bebyggd miljö både längs väg 70 och Tunavägen. Miljömålets uppfyllelse gynnas av projektet. 16. Ett rikt växt- och djurliv: Projektet bedöms kunna påverka djur- och växtliv främst genom att mark tas i anspråk och att infrastrukturbarriären genom landskapet breddas. En marginell försämring för uppfyllelsen av miljömålet bedöms uppstå. 22

2.9 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning I en samhällsekonomisk kalkyl för ett projekt summeras de positiva och negativa effekter som kan värderas i pengar. Detta ställs sedan mot investeringskostnaden och resultatet blir en så kallad nettonuvärdekvot (NNK). För detta projekt visar NNK-värdet på en hög lönsamhet för objektet. De beräkningsbara nyttor som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl är effekter på resande och trafik, trafiksäkerhet, beräkningar av utsläppsförändringar och offentliga kostnader och intäkter. De faktorer som inte går att beräkna är bland annat intrång i kulturmiljöer, stadsmiljöeffekter, långsiktiga effekter på lokalisering och bilinnehav. Slutlig, bedömd och sammanvägd samhällsekonomisk nytta visar på lönsamhet för projektet. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. Projektet ligger i Borlänge kommun, Dalarnas län. Vägsträckan som utreds går mellan Tunaån och cirkulationsplatsen vid Gyllehemsvägen. Vägplanen omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Väg 70 behåller befintlig sträckning i såväl plan som profil undantaget nysträckning till och från nytt cirkulationsplatsläge öster om väg 70. Sträckningen för väg 812 anpassas till nya cirkulationsplatsläget. En befintlig plattrambro breddas, i cirkulationsplatsen byggs en ny bro för gång- och cykeltrafik och över Tunaån byggs en ny bro. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Trafikverket har fyrstegsprincipen som arbetsstrategi enligt faktaruta. Denna strategi ska sedan 2002 appliceras genomgående vid hantering av olika åtgärdsval. Vid s.k. åtgärdsvalstudier och förstudier enligt föregående planläggningsprocess användes denna strategi som metodik. För den signalreglerade korsningen togs en förstudie fram år 2003 och en åtgärdsvalstudie genomfördes år 2014 med fokus på trafiksituationen kring Hugo Hedströms väg. Aktuell förstudie från 2003 innehåller inget konkret resonemang enligt fyrstegsprincipen men konstaterar att: Den starkt trafikerade Korsgårdsvägen (väg 812) ansluter mot rv 70 i en signalreglerad korsning, där trafikanterna upplever både framkomlighetsbegränsningar och olycksrisker. 23 Fakta fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder

Coop Forum har idag ca 8000 m 2 lokalyta (nuv. detaljplan medger 15000 m 2 i byggrätt), i nu skisserad utbyggnad som underlag för kommande detaljplan är ytan 40-50000 m 2. Således kan en framtida expansion ge upp till 6 ggr dagens lokalyta. En försiktigare gissning skulle kunna ge kanske tre ggr expansion, vilket i sin tur kan öka trafiken på Korsgårdsvägen med ytterligare ca 10 000 fordon. Arbetsplanen från 2003 är förkastad pga utebliven projektstart inom fem år från fastställelse. I arbetsplanen resonerades det kring fyrstegsprincipen och framfördes att steg 3 är den åtgärd som krävs för att lösa befintlig problembild utifrån befintlig trafikbelastning. Nedan följer den tidigare arbetsplans resonemang med tillagda fakta. 3.1.1. Bygg om (Steg 3) För att öka trafiksäkerheten i korsningen har en cirkulationsplats samt en planskild GC-väg föreslagits. Även väggeometrin är god och uppfyller gällande krav i VGU (vägar och gators utformning) undantaget att reglerna om vertikalgeometri enligt nya VGU kräver att bro och väg höjs med ca 1 meter. För att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten byggs nuvarande signalreglerade korsning om till cirkulationsplats. Vidare konstaterades i arbetsplanen att de viktigaste motiven för en ombyggnation är: att trafiksäkerheten förbättras att kapaciteten i korsningen förbättras att framkomligheten förbättras att barriäreffekterna minskar att restider och fordonskostnader minskar att avgasutsläppen minskar Trafikverket har därför bedömt att ombyggnation är det val som behövs för att kunna möta befintlig och prognostiserad trafikökning. 3.2 Val av lokalisering Vägsträckans lokalisering har tidigare varit föremål för utredning i flera skeden. I förstudien nämns bland annat att trafiken på väg 70 kommer att öka avsevärt och att nuvarande utformning av korsningen är otillfredsställande ur framkomlighetssynpunkt och därför rekommenderas fyrfältsväg och cirkulationsplats. Vägbreddningen förläggs till den sida som ger minst intrång på bebyggelse och bevarandevärd vegetation. I den norra och södra delen av sträckan läggs breddningen på vänster sida för att undvika förhöjda bullervärden på bostadsområdet i Årby samt undvika intrång på Österby gård. I den mittersta delen av sträckan förläggs vägbreddningen på höger sida för att undvika bostadsområdet i Hytting. I ett tidigt skede under samrådstiden diskuterades alternativ placering av bro över Tunaån. I ett dokument, benämnt Skissalternativ väg 70 Smedjebacksvägen- Gyllehemsvägen finns dessa utförligt beskrivna. Skisshandlingen bifogas vägplanen som särskild utredning. Efter utredningar kom projektet fram till att den nya bron bäst 24

placerades på den vänstra sidan av befintlig bro. Broläget valdes utifrån i vilket läge vägen gav minst intrång i naturmiljöerna kring Tunaån, samt hur vägen bäst kunde placeras i plan och profil. På bron, över Tunaån, är vägen helt separerad från det motriktade körfältet, den ansluter sedan mot befintlig väg med en breddning på vägens vänstra sida. Breddningen gäller fram till dess att hela väg 70 dras i en ny sträckning över åkrarna öster om befintlig väg 70 framför handelsområdet. Här ansluter väg 70 till cirkulationsplatsens nya läge. Cirkulationsplatsens ursprungliga läge har ändrats för att ge möjlighet till att ansluta en ny kommunal väg, Hugo Hedströms väg, till cirkulationsplatsen. Vidare ansluter vägen åter till befintlig väg 70 med breddningen förlagd åt vänster. Breddning på den vänstra sidan bibehålls fram till den fyrfältiga anslutningen vid cirkulationsplats Gyllehemsvägen. Gång- och cykelväg projekteras längs väg 812 med en gång- och cykelport under väg 70. Vägens lokalisering har under hela planeringsprocessen utgått från befintligt läge. Det som har utretts är på vilken sida breddningen av vägen ska ske längs sträckan. Vid Korsgårdsvägen har ett lite vidare geografiskt område utretts. De tidigaste förslagen utgick från att cirkulationen skulle ligga i korsningens befintliga läge, men för att kunna lösa anslutningen med Hugo Hedströms väg flyttades hela cirkulationsplatsen österut till att bli placerad helt vid sidan om befintlig korsning. 3.3 Val av utformning 3.3.1. Väg Väg 70 projekteras som mötesfri väg med två körfält i vardera riktningen och med hastighet 100 km/h mellan Tunaån och väg 812 och 80 km/h mellan väg 812 och Gyllehemsvägen. Trafiken separeras med mitträcke. I korsning med väg 812 projekteras en cirkulationsplats belägen öster om nuvarande väg 70 och norr om nuvarande väg 812. Väg 812 får en förändrad sträckning norr om nuvarande väg 812 och ansluts mot cirkulationsplatsen. En kommunal väg som planeras, följer väg 70 nordväst om cirkulationen och ansluter i ett femte ben, till cirkulationsplatsen. Befintlig väg 70, ca 200 meter norr om och 300 meter söder om cirkulationsplatsen, utgår ur allmänt underhåll. Vägen rivs och återställs till omgivande markslag. Marken återgår till markägaren. Lika gäller för väg 812 på en sträcka av ca 200 meter öster om nuvarande väg 70. Kurv- och lutningsstandarden för den befintliga vägen uppfyller kraven enligt Trafikverkets föreskrifter, VGU, i både längs- och höjdled med nedan förtecknat undantag: Konkav vertikalgeometri över Tunaån, på befintlig väg, underskrider gällande radie enligt VGU 3.1.6.7.1. Nuvarande radie är R=2000. För att få gällande radie för nybyggnad och förbättring, som är R=4500, krävs att profilläget för den nya vägen placeras ca en meter högre än den befintliga vägen. 25