Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.



Relevanta dokument
PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA)

Forum för Gemensam byggprocess

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Forum för Gemensam byggprocess

Upphandling för hållbart och innovativt samhällsbyggande

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

10 tips för ökad försäljning

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Tidiga skeden ANDREAS DÖRRHEIDE. ett begrepp med flera olika tolkningar. Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg och vatten

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Strategisk lokalresursplanering i praktiken

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Strategier for organisering og brugerinvolvering

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Enkelhet som utmanar svenskt byggande Modulbyggnation i samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Följa upp, utvärdera och förbättra

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Dialog om verksamhetens behov

Offentlig fastighetsförvaltning i förändring. Ingrid Svensson Leg.Psykolog Doktorand Technology Management and Economics Chalmers Tekniska Högskola

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Kristina Swenningsson

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

Vad är Byggbasen? Öppen söktjänst för proffs med besök/månad.

Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Helsingborg

Enkätsvar

Workshop ENKLA ÄRENDEN

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Konsekvenser för företaget och dess riskhantering från. utvärderingsmodell" Erik Mattsson David Wimmercranz

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Tankar & Tips om vardagsutveckling

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018

Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Vad gör högskolorna för att matcha Byggkommissionens önskemål?

Kan en korporativistisk styrningsmodell leda till klimatomställning? Aktörssamverkan inom svensk klimatpolitik

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation?

Anne Persson, Professor

KN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande)

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

E-LEARNING. Personlig effektivitet. Kompetens Express AB Karlavägen Stockholm Tel:

Stockholms Stad. VaraLean

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Processer och värdegrund

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

ÄR DET ERT INITATIV VI SÖKER?

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Utvärdering Projekt Vägen

Pedagogisk dokumentation

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Transkript:

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management, Bygg och miljöteknik, Chalmers Projektledare, Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad Processledare GBP Stefan Ziegler, Projektchef, Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad 1

Morgonagenda Varför Fråga/frågor Tidiga skeden Projektinitiering Teori Vad vi vet Diskussion Frågor Glöm inte heller mingel, nätverk, informella kontakter, snoka, höra om nytt och gammalt Forskningsprojektet Projektledning före start en studie avkunskapsbehov k och arbetsmetoder i faserna som föregår investeringsbeslut Göran Lindahl Stefan Ziegler 2

Varför? Projekt initieras, glider igång baserat på kontakter, telefonsamtal, en önskan om utredning, en enkel förfrågan, en koll Jo, det har vi observerat Har ni det också? Bakom detta finns behov, krav. Ofta inte dokumenterade eller artikulerade Kan man dokumentera, systematisera detta för att få transparens, uppföljningsbarhet och effektivitet i detta skede? Kanske krävs speciell kompetens, hur gör man detta, kan alla? Detta ledde till forskningsfrågan Vad vi ville veta Startas alla projekt medvetet och strukturerat? t? Vad blir effekten av tidiga kontakter och nätverk på inramning av projektets förutsättningar? 3

Intervjuer Hur vi gjorde 30 st Representerande Byggherrar, projektledningskonsulter och fastighetsägare Litteraturstudier Rubrik och startresonemang Projektledning före start en studie av kunskapsbehov och arbetsmetoder i faserna som föregår investeringsbeslut i t Två begrepp som regelmässigt används utan att närmare definieras är just projekt och tidiga skeden. Dessa är vad man skulle kunna kalla för vardagsbegrepp eller uttunnade begrepp. De bär med sig en mening som aktörer i byggsektorn är, i princip, överens om. Men vad är det som sker när projekt initieras, glider de igång eller finns det en formaliserad start och hur skall man se på aktörer och handlingar i detta skede? Den studie som redovisas belyser frågor kring detta ämnesområde och bjuder in till diskussion om frågan. 4

Startpunkt Projektledning före start en studie av kunskapsbehov och arbetsmetoder i faserna som föregår investeringsbeslut i t Två begrepp som regelmässigt används utan att närmare definieras är just projekt och tidiga skeden. Dessa är vad man skulle kunna kalla för vardagsbegrepp eller uttunnade begrepp. De bär med sig en mening som aktörer i byggsektorn är, i princip, överens om. Men vad är det som sker när projekt initieras, glider de igång eller finns det en formaliserad start och hur skall man se på aktörer och handlingar i detta skede? Den studie som redovisas belyser frågor kring detta ämnesområde och bjuder in till diskussion om frågan. Våra första frågor Vad är det för princip? När projekt initieras, vad menar vi med detta? Vilka ämnesområden är berörda? 5

Våra första frågor Vad är det för princip? Tidiga skeden, räcker en princip? När projekt initieras, vad menar vi med detta? Vilka ämnesområden är berörda? Teori, perspektiv och synsätt för detta? Vart leder denna fråga? Om det är något annat Tidiga skeden avser tidiga skeden i ett projekt Om det inte är projektknutet Då finns inga tidiga skeden innan projektet är definierat Om vi accepterar en strikt projektdefinition Då ligger tidiga skeden utanför projektet Då är tidiga skeden början på projektets genomförande Då är det något annat 6

Vanlig kurva Vanlig kurva med mer info 7

Vanlig kurva med detaljer När vi ber om specificering 8

Mer specificering Andras definitioner Övergripande, programmeringsfas och en del av projekteringen (Fristedt & Ryd 2004) Vid koll av anbudskalkyler (Skanska, anläggningsprojekt 2006) I tidiga skedet formuleras idéer, förutsättningar analyseras, lokalbehov identifieras (Akademiska hus) 9

Vår definition i detta projekt eller snarare, den fas vi avsåg att studera Vi undviker begreppet tidiga skeden Vad vi avser är den tidpunkt eller de skeden där man ännu inte fattat beslut om huruvida det blir ett projekt eller inte Från surr till investeringsbeslut En fas i relation till projekt, inte en del av projekt När initieras projekt Idé Surr Behov Krav Verksamhetsutveckling Informell kommunikation Beslut av något slag Projekt 10

Vad som intresserade oss Idé Surr Behov Krav Verksamhetsutveckling Informell kommunikation Beslut av något slag Vad sker här? Det informella molnet Begrepp och associationer Lunchmöte Delaktighet Makt Dokumentation? Transparens Möjlighet Nätverk Kreativitet Manipulation Insyn Mygel Samtal Ja men va fan Innovation Snack 11

Om integrerad verksamhetsutveckling Idé Surr Behov Krav Verksamhetsutveckling Informell kommunikation Formaliserad process Beslut av något slag Vad sker här? Integrerat och kontinuerligt Gränsdragning Vardagens logik Daglig verksamhet Användarens vardag En helhet Projektets logik Projektets ramar Användaren en part Professionella delar Denna sida måste artikuleras för kontinuerlig och integrerad verksamhetsutveckling skall fungera tillfredställande Tidsbrist ofta angiven som problem och skäl till att verksamhetens behov inte fångas Värderingsbaserat och kräver kommunikation! 12

Jo, att Så vad kan vi säga Nätverk styr kontaktmönster kt t Initiala kontakter sätter ramar Projektinitiering görs utanför projektstyrning Ingen såg initiala diskussioner utan insyn som ett problem, det är så man känner på en fråga Vad vi vet är bra sedan tidigare Jo, att detta är bra Tydlig målbild Behovsanalys Programarbete Delaktighet Kommunikation ato 13

Projektledning före start, en reflektion Att fundera över Bra med professionella processer Hur kontrollerat vill vi ha det? Uppföljning av grundläggande och informella beslut är viktigt Vi får inte strypa kreativiteten! Teoretisk ansats Perspektiv att se det som (när projekt initieras alltså) Sense making, meningsskapande Meningsfullhet, appropriering Rationalitet, rational hos individer Beslutsprocesser, hur går de till, mekanismer Makt, inkluderande respektive uteslutande Inramning Från verksamhet till järntriangel (tid, kostnad, kvalitet) Olika logiker, drivkrafter 14

Vad ville vi veta Startas alla projekt medvetet och strukturerat? t? Nej, Vad blir effekten av tidiga kontakter och nätverk på inramning av projektets förutsättningar? Beroende på beslutsprocess låses randvillkor fast och påverkar utveckling Kunskapsbehov Vad vi nu vet Vi behöver bättre förstå vad som sker i projektinitierande faser Arbetsmetoder Stöd för dokumentation, avgränsningar och beslut kan vara en väg framåt Finns det en formaliserad process Nej, detta är informella processer 15

Illustrerade frågor Kommunikation Hur påverkas aktörer här av tidigare beslut? Vad händer här? Vilken dokumentation skall finnas från föregående diskussioner i detta skede? En slags sammanfattning I surret kring en idé skapas tankar som ger de första ramarna och att detta sker ad hoc (som det alltid gjort). Detta sker såväl i politikers diskussion som i utvecklingen av affärer. Det behövs kunskap om vad som sker i dessa processer och därefter får man bestämma om man vill formalisera dessa processer. Då kraven ökar från projektens sida är det troligt att någon form av formalisering behövs. Yepp. That s it folks. 16

Och nu då Vad tänker ni om det här? Gruppdiskussion, 3p Utgångspunkt för samtal Erfarenhet av vad som sker innan projekt definieras? Effekter, påverkan på fortsatt arbete? Behövs en formaliserad process för detta? Hur förhåller sig detta till projektledningskompetens Tack för er tid denna morgon, ha en bra dag! Göran Lindahl goran.lindahl@chalmers.se 17